SOM-SEMINARIET 2017 #SOMGU
Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst
TRENDUPPDATERINGAR AV NYCKELINDIKATORER HENRIK EKENGREN OSCARSSON
Nyckelindikatorer Bedömningar av utvecklingen av den svenska ekonomin Bedömning av huruvida Sverige går åt rätt håll eller fel håll Vänster- och högervindar Bedömning av regeringens arbete Sympatier för partiledarna Partiövertygelser Nöjd med demokratin Förtroende för svenska politiker
Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 mån? Den svenska ekonomin Något mindre negativa bedömningar av den svenska ekonomin 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 96 55 76 Förbättrats Försämrats 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 45 35 12 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016
Hur har enligt din mening nedanstående ekonomiska förhållanden förändrats under de senaste 12 mån? Din egen ekonomiska situation Stabilt övervägande positiva bedömningar av den personliga ekonomin 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förbättrats Försämrats 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 26 17 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016
Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Pessimismen avtar något när det gäller utvecklingen i Sverige 70 60 50 40 30 20 10 0 58 51 38 29 19 18 2012 2013 2014 2015 2016 Fel håll Rätt håll Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012 2016.
Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Rätt håll fel håll Andel av partiernas sympatisörer som anser att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll minus andelen som anser att den går åt fel håll (balansmått) Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet -100-90 -80-70 -60-50 -40-30 -20-10 +0 +10 +20 +30 +40-46 -1-3 Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna -41-44 -40-20 Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ -77-32 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016
Hjärtat till vänster eller till höger? Svenska folket placerar sig på vänster-högerskalan Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vänster 44 40 Varken vänster eller höger Höger 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 37 32 31 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2016.
Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? 80 70 60 50 Övervägande negativa bedömningar av regeringens arbete Andel som anser att regeringen sköter sin uppgift bra respektive dåligt (procent) 59 Bra Dåligt 40 30 38 27 20 10 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 15 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2016.
Positiva och negativa bedömningar av huruvida regeringen sköter sina uppgifter 2016 (procent) V 18 41 S 9 59 C 12 20 L 14 25 M 26 13 KD 44 28 MP -8 31 SD -74 5 FI -31 29 Regeringen sköter sina uppgifter dåligt Regeringen sköter sina uppgifter bra Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016
Sympatier för Socialdemokraternas ledare genomsnitt på en ogillar-gillarskala från -50 till +50 +50 +40 +30 +20 +10 0-10 -20-30 -40-50 +37 +32 +23-3 +10 +30 S-sympatisörer Samtliga 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 +23-4 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016.
Sympatier för Moderaternas ledare genomsnitt på en ogillar-gillarskala från -50 till +50 +50 +40 +30 +20 +10 0-10 -20-30 -40-50 +41 +13 M-sympatisörer Samtliga 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 +26-2 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016.
Anser du dig vara en övertygad anhängare av detta parti? Andel partiövertygade tangerar all time low 80 70 60 50 40 49 49 30 20 10 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016
Hur nöjd är du med den svenska demokratin? Något mer positiva bedömningar av demokratin i Sverige 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 78 71 64 69 Mycket/ganska nöjd 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016
Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Förtroende för svenska politiker Andel mycket/ganska stort förtroende (procent) 60 50 40 36 39 49 43 37 30 30 34 20 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1998-2016.
Sammanfattning: Jämförelse mellan 2015 och 2016 Något mindre negativa bedömningar av den svenska ekonomin Stabilt övervägande positiva bedömn av den personliga ekonomin Pessimismen avtar något när det gäller utvecklingen i Sverige Högervinden efter 2014 mojnar något Fortfarande övervägande negativa bedömningar av S/MP-reg Motigt för partiledarna Svagare känslor av partiövertygelser Svenskarnas nöjdhet med demokratin faller inte längre Förtroendet för svenska politiker ökar
Vilken är din åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Oförändrad inställning till det svenska medlemskapet i EU 80 70 I huvudsak för I huvudsak emot 60 50 40 52 53 49 30 20 10 23 0 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2016
Vilken är din åsikt om följande förslag? Utträdesopinionen förblev också stabil efter BREXIT Sverige bör utträda ur EU (procent) 70 60 50 48 49 53 55 58 50 45 47 Dåligt förslag 55 54 56 40 30 20 10 27 25 22 20 19 22 23 24 21 22 22 Bra förslag 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2006-2016
Ökad skepsis att anordna nationella folkomröstningar Andel som tycker att förslaget att anordna fler nationella folkomröstningar är mycket bra eller ganska bra (procent). 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 43 39 38 32 31 1998 2000 2001 2006 2016 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2006-2016
Vad är din inställning till att anordna folkomröstningar i följande frågor? Svenskt utträde ur EU? Påfallande många vill anordna en folkomröstning om Svenskt utträde ur EU 60 50 40 30 20 10 0 53 Bäst att ordna folkomröstning i det här fallet 47 Bättre om regering och riksdag beslutar utan folkomröstning Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016
Vem vill ha en folkomröstning om ett svenskt utträde ur EU? (1/2) (andel bäst att ordna folkomröstning i det här fallet ) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 81 60 48 37 40 43 47 51 50 V S C L M KD MP SD FI Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016
Vem vill ha en folkomröstning om ett svenskt utträde ur EU? (2/2) (andel bäst att ordna folkomröstning i det här fallet ) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 97 Mycket bra förslag 84 Ganska bra förslag 58 Varken bra eller dåligt förslag 42 Ganska dåligt förslag 28 Mycket dåligt förslag Inställning till EU-utträde Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016
Sammanfattning Stabilt stöd för det svenska EU-medlemskapet Utträdesopinionen förblev också stabil efter BREXIT Ökad skepsis till att anordna nationella folkomröstningar Påfallande många (53 procent) önskade en folkomröstning om svenskt EU-utträde 2016 Intensiva minoriteter uppvisar starkast stöd för att anordna folkomröstningar
LITAR VI PÅ MEDIERNA? ULRIKA ANDERSSON
Litar vi på medierna? Misstro mot etablerade nyhetsmedier Fejkade nyheter Alternativa fakta Post truth
Förtroendet påverkas av Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera (utvärdering) Det egna beroendet av verksamheten (betydelse) Verksamhetens ställning i opinionen
Förtroende för olika samhällsinstitutioner Förtroendebalans = andel med förtroende minus andel utan förtroende bland dem med uppfattning
Förtroende för olika samhällsinstitutioner 1988-2016 +100 +80 +60 +40 +20 0-20 -40-60 -80-100 Förtroendebalans 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 +49 +42 +31 +1-3 -27 Sjukvården Radio och tv Polisen Dagspressen Riksdagen De politiska partierna
Förtroende för radio och tv 2010 och 2016 Förtroendebalans 16-29 år 48 27 30-49 år 44 41 50-64 år 40 51 65-85 år 56 52 2010 2016 Klart till vänster 50 51 Något till vänster 55 59 Varken eller 31 48 Något till höger 50 47 Klart till höger 26 42-40 -20 0 20 40 60 80
Förtroende för dagspressen 2010 och 2016 Förtroendebalans 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år -11-1 0 6 16 14 15 17 2010 2016 Klart till vänster -1-2 Något till vänster 17 14 Varken eller -5 10 Något till höger 6 25 Klart till höger -13 18-60 -40-20 0 20 40 60 80 100
Förtroende för mediers innehåll Förtroendebalans = andel med förtroende minus andel utan förtroende bland dem med uppfattning
Förtroende för mediers innehåll 2010-2016 100 90 Förtroendebalans 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 74 56 54 47 SVT / SR Lokala morgontidningar Dagens Nyheter TV4
Förtroende för mediers innehåll 2010-2016 40 Förtroendebalans 20 0-20 -40-10 -16-19 -21-31 -34 Aftonbladet TV3 Expressen Kanal 5 Rix FM Mix Megapol -60-80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Förtroende för mediers innehåll 2016 Förtroendebalans 16-29 år 30-49 år 68 61 38 45 43-17 70 75 51 57 43-17 50-64 år 74 74 53 52 47-7 65-85 år 80 86 72 61 49 2-50 0 50 100 SVT SR Lokala morgontidningar Dagens Nyheter TV4 Aftonbladet
Förtroende för mediers innehåll 2016 Klart till vänster Något till vänster Varken eller Något till höger Klart till höger -34-8 -7-9 Förtroendebalans -1 34 34 40 40 45 43 45 44 45 44 57 55 55 53 58 62 65 66 63 81 76 78-60 -40-20 0 20 40 60 80 100 85 86 89 SVT SR Lokala morgontidningar Dagens Nyheter TV4 Aftonbladet
Förtroende för mediers innehåll 2016 Förtroendebalans V S 81 84 SVT Lokala morgontidningar Dagens Nyheter MP C 80 86 TV4 Aftonbladet L 85 M 81 SD 33-40 -20 0 20 40 60 80 100
Förtroende för mediers innehåll 2016 Förtroendebalans V S 44 51 65 61 81 84 SVT Lokala morgontidningar Dagens Nyheter MP C 59 64 70 75 80 86 TV4 Aftonbladet L 52 75 85 M 61 68 81 SD 13 33 34-40 -20 0 20 40 60 80 100
Förtroende för mediers innehåll 2016 Förtroendebalans V S MP C 16 44 41 51 65 61 56 59 64 53 70 75 81 84 80 86 SVT Lokala morgontidningar Dagens Nyheter TV4 Aftonbladet L 52 62 75 85 M 61 59 68 81 SD 13 19 33 34-40 -20 0 20 40 60 80 100
Förtroende för mediers innehåll 2016 V S MP C L M SD -26-19 -21-21 -16-8 Förtroendebalans 13 13 16 19 33 34 41 51 53 52 56 65 61-40 -20 0 20 40 60 80 100 44 59 59 62 61 64 68 70 75 75 81 80 81 84 86 85 SVT Lokala morgontidningar Dagens Nyheter TV4 Aftonbladet
Litar vi på medierna? Ja, framför allt på public service-medier, morgonpress och TV4 Förtroendenivåerna är överlag stabila över tid Det finns dock en viss minskning kopplad till ålder och ideologi Individens samhällssyn viktig faktor för att förstå förtroendet för medier
Tack för uppmärksamheten!
VILKA PARTIER LÖSER VÄLJARNAS VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM? JOHAN MARTINSSON
Vilka är de viktigaste samhällsproblemen 2017?
Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2016 (2015 i parentes) #1 Integration/Immigration 45 (53) #2 Utbildning 34 (29) #3 Sjukvård 29 (24) #4 Äldrefrågor 14 (13) #5 Arbetsmarknad 13 (21) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?
Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2016 (2015 i parentes) #1 Integration/Immigration 45 (53) #2 Utbildning 34 (29) #3 Sjukvård 29 (24) #4 Äldrefrågor 14 (13) #5 Arbetsmarknad 13 (21) #6 Sociala frågor 12 (12) #7 Lag och ordning 12 (5) #8 Miljö 9 (11) #9 Ekonomi 6 (7) #10 Bostadsfrågor 6 (7) #11 Utrikespolitik 4 (3) #12 Demokrati 3 (3) #13 Familjepolitik 2 (3) #14 Skatter 2 (3) #15 Styrelseskick 2 (3) #16 Infrastruktur 2 (2) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?
60 50 40 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av immigration som viktig fråga/samhällsproblem 1987-2016 (procent) Immigration immigration 53 45 30 20 10 7 26 14 27 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2016
50 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av skola/utbildning som viktig fråga/samhällsproblem 1987-2016 (procent) Skola/utbildning immigration 40 38 40 34 30 20 25 29 12 10 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2016
50 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av sjukvård som viktig fråga/samhällsproblem 1987-2016 (procent) Sjukvård immigration 41 40 33 30 24 24 29 20 15 24 10 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2016
30 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av äldrefrågor som viktig fråga/samhällsproblem 1987-2016 (procent) 24 Äldrefrågor immigration 20 17 18 14 10 10 10 13 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2016
70 60 50 40 Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av arbetsmarknad som viktig fråga/samhällsproblem 1987-2016 (procent) 60 46 Arbetsmarknad 30 immigration 30 20 17 16 24 21 13 10 0 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2016
Vilka partier tycker medborgarna har bra politik i de viktigaste frågorna?
Vilka partier tycker medborgarna har bra politik i de viktigaste frågorna? En svår fråga för många Omkring en tredjedel anger ingen uppfattning
Bra politik: invandring Andel kryss för varje parti (procent) 30 20 19 17 21 10 8 7 7 5 5 3 0 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: utbildning Andel kryss för varje parti (procent) 30 20 22 19 17 10 0 8 6 6 6 4 1 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: sysselsättning Andel kryss för varje parti (procent) 30 24 27 20 10 0 11 9 6 5 4 3 1 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: social välfärd Andel kryss för varje parti (procent) 40 30 31 20 10 0 17 12 9 10 6 7 4 2 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: miljö Andel kryss för varje parti (procent) 30 23 20 14 16 14 10 0 8 5 3 3 1 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: ekonomi Andel kryss för varje parti (procent) 40 34 30 23 20 10 0 7 7 8 4 5 3 1 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: försvar Andel kryss för varje parti (procent) 30 22 20 16 10 0 11 7 4 4 3 2 1 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: skatter Andel kryss för varje parti (procent) 40 30 29 20 21 10 0 9 7 8 5 5 3 1 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik: jämställdhet Andel kryss för varje parti (procent) 30 23 20 16 13 10 10 10 6 7 4 10 0 V S C L M KD MP SD FI Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Sammanfattning: vilka partier anses av flest ha bra politik? Ekonomi Sysselsättning Skola/utbildning Social välfärd Försvar Jämställdhet Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi Sysselsättning Skola/utbildning Social välfärd Försvar Jämställdhet Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning Skola/utbildning Social välfärd Försvar Jämställdhet Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning Social välfärd Försvar Jämställdhet Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd Försvar Jämställdhet Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar Jämställdhet Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet 7-2 4 6-4 3 2-8 8 Invandring Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet 7-2 4 6-4 3 2-8 8 Invandring 2-6 1 3-3 2 0 9 1 Skatter Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet 7-2 4 6-4 3 2-8 8 Invandring 2-6 1 3-3 2 0 9 1 Skatter 3-4 1 4 9 2-2 -7-1 Miljö Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet 7-2 4 6-4 3 2-8 8 Invandring 2-6 1 3-3 2 0 9 1 Skatter 3-4 1 4 9 2-2 -7-1 Miljö 2-11 10 1-6 0 18-9 -1 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet 7-2 4 6-4 3 2-8 8 Invandring 2-6 1 3-3 2 0 9 1 Skatter 3-4 1 4 9 2-2 -7-1 Miljö 2-11 10 1-6 0 18-9 -1 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet 7-2 4 6-4 3 2-8 8 Invandring 2-6 1 3-3 2 0 9 1 Skatter 3-4 1 4 9 2-2 -7-1 Miljö 2-11 10 1-6 0 18-9 -1 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Bra politik i relation till partiernas storlek (Andel bra politik minus andelen partisympatisörer) Ekonomi 1-2 1 4 14 1-2 -7-1 Sysselsättning 0-1 5 5 7 2-2 -8-1 Skola/utbildning 2-3 0 15-3 3 1-8 -1 Social välfärd 6 6 3 6-3 3-1 -5 0 Försvar -2-9 -2 7 2 0-3 -5-1 Jämställdhet 7-2 4 6-4 3 2-8 8 Invandring 2-6 1 3-3 2 0 9 1 Skatter 3-4 1 4 9 2-2 -7-1 Miljö 2-11 10 1-6 0 18-9 -1 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2016
Sammanfattning Frågor som nu står högst på medborgarnas dagordning är Invandring/integration och utbildningsfrågor. I dessa frågor anses Sverigedemokraterna respektive Socialdemokraterna ha en bra politik av flest Liberalerna utmärker sig genom deras politik på många områden uppskattas av fler än de egna väljarna Moderaterna äger många frågor som nu ligger lågt på dagordningen Ett ökat fokus på ekonomiska frågor och sysselsättning skulle sannolikt gynna allianspartierna Ett ökat fokus på sociala välfärdsfrågor skulle istället gynna vänsterblocket
SVENSK SAMHÄLLSORO MARIA SOLEVID
Fem frågor om svensk samhällsoro 1. Hur ser svensk samhällsoro ut 2016? 2. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera sedan 2015? 3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? 4. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera över längre tid? 5. Spelar det någon roll hur man ställer frågor om samhällsoro?
1. Hur ser svensk samhällsoro 2016 ut?
Svensk samhällsoro: Topplistan 2016 Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) förändringar i jordens klimat ökad antibiotikaresistens terrorism miljöförstöring ökad främlingsfientlighet ökat antal flyktingar bostadsbrist ökad stress i arbetslivet organiserad brottslighet situationen i Ryssland religiösa motsättningar försämrad välfärd försvagad demokrati politisk extremism stor arbetslöshet ökade sociala klyftor osäkra anställningsvillkor ökad alkoholkonsumtion militära konflikter utbredd korruption ekonomisk kris nytt världskrig globala epidemier Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2016 12 11 10 9 15 15 22 26 25 37 35 34 33 31 30 29 29 29 49 49 48 47 45 Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? 0 10 20 30 40 50 60
2. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera sedan 2015?
Svensk samhällsoro: 2016 jämfört med 2015 Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) förändringar i jordens klimat ökad antibiotikaresistens terrorism miljöförstöring ökad främlingsfientlighet ökat antal flyktingar organiserad brottslighet situationen i Ryssland religiösa motsättningar försämrad välfärd politisk extremism stor arbetslöshet ökade sociala klyftor ökad alkoholkonsumtion militära konflikter utbredd korruption ekonomisk kris nytt världskrig globala epidemier Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015 & 2016 11 12 15 20 27 29 29 29 0 10 20 30 40 50 60 36 37 41 49 2016 2015
3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? Under kontroll för ålder, utbildning, partisympati och nyhetskonsumtion: Kvinnor mer oroliga än män på 22 av 23 orosområden. Oro för utbredd korruption uppvisar ingen könsskillnad.
3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? Under kontroll för kön, utbildning, partisympati och nyhetskonsumtion: Inga signifikanta åldersskillnader på 12 av 23 områden. Äldre åldersgrupper, brett definierat, mer oroliga än yngre: brottslighet, sociala klyftor, korruption, religiösa motsättningar, stress, Ryssland, välfärd, alkohol, terrorism, antibiotika. Yngre mer oroliga än äldre: bostadsbrist
3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? Under kontroll för kön, ålder, partisympati och nyhetskonsumtion: Inga signifikanta utbildningsskillnader på 12 av 23 områden Högre utbildning mer oro: militära konflikter, politisk extremism, försvagad demokrati, klimatförändringar och antibiotikaresistens Lägre utbildning mer oro: organiserad brottslighet, världskrig, stor arbetslöshet, försämrad välfärd, ökat antal flyktingar och ökad alkoholkonsumtion
3. Ser samhällsoron olika ut i olika grupper? Under kontroll för kön, ålder, utbildning och nyhetskonsumtion: Inga signifikanta skillnader efter partisympati: militära konflikter, globala epidemier, nytt världskrig och antibiotikaresistens Sympatisörer till SD signifikant mer oroliga än alla andra partisympatisörer: ökat antal flyktingar, organiserad brottslighet och religiösa motsättningar Sympatisörer till SD och KD signifikant mer oroliga: ekonomisk kris, terrorism Sympatisörer till SD och V signifikant mer oroliga: utbredd korruption och försämrad välfärd Övriga sympatisörer mer oroliga än SD: ökad främlingsfientlighet Övriga sympatisörer mer oroliga än SD och KD: politisk extremism, miljöförstöring, förändringar i jordens klimat
4. Vilka förändringar i samhällsoro kan vi identifiera över längre tid?
Andel mycket oroliga: stor arbetslöshet och ekonomisk kris 80 70 60 50 40 30 20 26 10 11 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Stor arbetslöshet Ekonomisk kris Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1991-2016.
Andel mycket oroliga: miljöförstöring och förändringar i jordens klimat 80 70 60 50 40 49 47 30 20 10 0 Miljöförstöring Förändringar i jordens klimat Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2016.
Andel mycket oroliga: terrorism, organiserad brottslighet och situationen i Ryssland 80 70 60 50 40 30 20 33 31 48 10 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Terrorism Organiserad brottslighet Situationen i Ryssland Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2016.
Andel mycket oroliga: ökat antal flyktingar, sociala klyftor och ökad främlingsfientlighet 80 70 60 50 40 30 20 45 37 25 10 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ökat antal flyktingar Sociala klyftor Ökad främlingsfientlighet Om du ser till läget idag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Svarsalternativen är: mycket oroande"; "ganska oroande"; "inte särskilt oroande" samt "inte alls oroande". Resultaten redovisar de som svarat mycket oroande". Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1993-2016.
5. Spelar det någon roll hur man ställer frågor om samhällsoro? SOM-institutets klassiska orosfråga SOMinstitutets öppna orosfråga
Öppen fråga om oro 2016 jämfört med 2015 Om du ser till läget i Sverige idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Integration/immigration EU/Internationella frågor Styrelseskick Lag och ordning Sociala frågor/problem Miljö Utbildning Äldrefrågor Sjukvård Arbetsmarknad Ekonomi Ämnesområden som nämns av minst 2 procent av svarspersonerna. Samtliga svarspersoner ingår i procentbasen. 7 6 7 8 6 2 5 4 4 6 3 3 3 3 3 2 3 6 3 4 25 28 0 10 20 30 40 50 60 Oro, öppen fråga 2016 Oro öppen fråga 2015 Källa: Den nationella SOMundersökningen 2015 & 2016
Fem svar om svensk samhällsoro 1. Störst oro 2016 för miljö/klimat, antibiotikaresistens, terrorism och främlingsfientlighet. 2. Ökad oro på kort sikt för antibiotikaresistens och ökat antal flyktingar. Minskad oro på kort sikt för politisk extremism, korruption, militära konflikter och ekonomisk kris. 3. Gruppskillnader varierar mellan orosområden men på en mer generell nivå, när skillnader finns, är framförallt kvinnor men även äldre personer och sympatisörer till SD mer samhällsoroliga. Svarspersoner med låg respektive hög utbildning oroar sig för olika saker. 4. Förändringar i oro över längre tid verkar följa vad som händer i Sverige och omvärlden men andra typer av studier behövs för att undersöka 5. Det spelar roll hur vi mäter oro. En öppen fråga om oro får en tydligare koppling till hur vi mäter samhällsproblem. Miljöfrågor kommer tydligt längre ner i oro och oro för immigration/integration dominerar.
VÄLBEFINNANDE OCH MENINGSFULLHET PÅ ARBETET OCH PÅ FRITIDEN FILIP FORS, UMEÅ UNIVERSITET
Tre perspektiv på det goda livet Livstillfredsställelse Affektivt välbefinnande Meningsfullhet
Livstillfredsställelse Affektivt välbefinnande Meningsfullhet
Arbete respektive fritid
När mår vi som bäst? På jobbet eller på fritiden?
Mått på affektivt välbefinnande
30,0 Välbefinnande på arbetet och fritiden i Sverige 2016 25,9 25,0 20,0 15,0 10,0 9,59,4 6,7 10,4 15,6 15,1 23,4 14,3 12,5 17,4 10,0 V-fritid: m: 7.5 sd: 2.0 V-arbete: m: 6.9 sd: 2.2 R=0.44 5,0,0 1,2,4,6,1 0=Mycket illa till mods 1,3 2,9 4,6 3,8 3,2 3,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10=Mycket väl till mods
Mått på meningsfullhet
Del av ett större sammanhang Engagerad 60 50 40 30 20 10 0 Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt bra Stämmer ganska bra Stämmer helt 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Stämmer inte Stämmer inte alls särskilt bra Stämmer ganska bra Stämmer helt Fritiden Jobbet Fritiden Jobbet 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Strävar mot värdefulla mål 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 Utvecklar mig som person 10,0 10,0 0,0 Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt bra Stämmer ganska bra Stämmer helt 0,0 Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt bra Stämmer ganska bra Stämmer helt Fritiden Jobbet Fritiden Jobbet
Välbefinnande och meningsfullhet Välbefinnandet är generellt högre på fritiden jämfört med på arbetet Fritiden är mer kravlös och innehåller mer avkoppling och njutningsfulla aktiviteter? Upplevelsen av meningsfullhet är tvärtom högre på jobbet än på fritiden Arbetet innehåller mer inslag av projektarbete, samarbete och utmaningar?
Vad väger svenska folket in mest när de bedömer livet i sin helhet? Fritiden eller jobbet? Välbefinnande eller meningsfullhet?
,300 Effekter av välbefinnande och meningsfullhet på livstillfredsställelse,250,200,150,100,050,000 Välbefinnande på fritiden Välbefinnande på jobbet Meningsfullhet på fritiden Meningsfullhet på jobbet
Vilka samband finns mellan socioekonomisk status och välbefinnande på jobbet respektive fritiden?
Utbildning Fritiden Jobbet Eftergymnasial utbildning 0,1-0,1 Examen från högskola/universitet -0,1-0,1 Yrkesposition Tjänsteman -0,2-0,1 Företagare -0,1 0,7 Inkomst Hushållsinkomst: 301 000-700 000 0,8 0,3 Hushållsinkomst: 700 001+ 1,3 0,5
Vilka samband finns mellan fritidsvanor och välbefinnande på jobbet respektive fritiden?
Fritidsaktiviteter Fritiden Jobbet Har stadigvarande partner 0,7 0,3 Umgänge med vänner 0,6 0,6 Motion/träning 0,7 0,1
Summering Svenska folket mår bättre på fritiden än på jobbet trots att jobbet upplevs som mer meningsfullt Högutbildade upplever inte högre välbefinnande, varken på fritiden eller på jobbet Företagare mår bättre än arbetare och tjänstemän på jobbet men inte på fritiden Hög inkomst är primärt kopplat till högre välbefinnande på fritiden Motion/träning är kopplat till högre välbefinnande på fritiden men inte på jobbet Umgänge med vänner är kopplat till högre välbefinnande både på fritiden och på jobbet men att ha en partner är primärt kopplat till högre välbefinnande på fritiden