SKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret

Relevanta dokument
SKB:s kommentarer med anledning av R-06-64: Storregional grundvattenmodellering - fördjupad analys av flödesförhållanden i östra Småland

Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008

19 Lokalisering av KBS-3-systemets anläggningar

Varför förordas en kustlokalisering av e3 KBS-förvar trots a3 vi då inte kan op:mera säkerheten

Sammanfattning av presentationer som Clifford Voss höll på seminarier den 6-8:e december 2005 vid sitt besök i Sverige.

Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB Stockholm

Bilaga K:2 Ämnesvisa svar på kompletteringsönskemålen

Slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle MKG:s syn på kärnavfallsfrågan Johan Swahn, kanslichef

Rapport Granskning av. MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december Hans Roos Konsult

Deponeringsdjupets betydelse

Ansökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015

Granskning av SKB:s säkerhetsanalyser som avser slutförvaring av använt kärnbränsle. Presentation Östhammars kommun 20/5 2019

Jämförande bedömning av platserna Forsmark och Laxemar som lämpliga för slutförvar av använt kärnbränsle

SKI s och SSI s granskning av säkerhetsanalysen SR-Can. Utfrågning i Oskarshamns kommun 27/ Björn Dverstorp och Bo Strömberg

Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

R Vilka krav ställer djupförvaret på berget? Geovetenskapliga lämplighetsindikatorer och kriterier för lokalisering och platsutvärdering

SSM:s uppföljning av driftfrågor i buffert och återfyllning

Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kommentarer till kärnkraftsindustrins (SKB AB:s) syn på alternativet djupa borrhål

Äspölaboratoriet. En unik plats för experiment och forskning

Säkerhetsredovisning för slutförvaring av använt kärnbränsle

SSM:s synpunkter på Fud-program 2007

Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur

Slutförvarsanläggningen och dess

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Fud Peter Wikberg Forskning för långsiktig säkerhetsanalys

Svar till SSM på begäran om komplettering rörande förvarsdjup

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

En skriftlig inbjudan skickades till boende i Misterhults församling, inklusive fritidsboende. Inget underlag framtaget särskilt för mötet.

Samråd med temat: Metod, lokalisering, framtid

Framtida mänskliga handlingar. Lerbuffertens stabilitet och saunaeffekten

92 Svar på domstolens frågor 4 och 5 (a, b) från 2 oktober

Långsiktig säkerhet. 3 Slutförvarets initialtillstånd och genomförbarhet för uppförande och drift med avseende på långsiktig strålsäkerhet

Synpunkter på mål nr M (OKG AB:s ansökan om tillstånd till verksamheten vid Oskarshamns kärnkraftverk)

Slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark - underlag och motiv för platsval

18 Vald metod (KBS-3) och andra studerade metoder

SSI Rapport 2008:01. Myndigheternas granskning av SKB:s preliminära säkerhetsbedömningar för Forsmark och Laxemar. SKI Rapport 2008:03

I Äspölaboratoriet, djupt nere i det svenska urberget, pågår generalrepetitionen inför byggandet av ett slutförvar för använt kärnbränsle.

Varför drar slutförvarsprövningen ut på tiden?

R Platsundersökning Oskarshamn. Program för fortsatta undersökningar av berggrund, mark, vatten och miljö inom delområde Laxemar

Svar till SSM på begäran om tidplan för kvarstående kompletteringar av Miljökonsekvensbeskrivningen

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

SFR Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

92 Svar på domstolens fråga 4 och 5 från 13 oktober

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Box Stockholm. Sofie

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall långsiktig utveckling av grundvattenkemi på förvarsdjup

Kärnavfallsfrågan ur ett miljöperspektiv

En övergripande naturvärdesfråga

Säkerhetsanalys för projektering, konstruktion och deponering

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering juli 2016

Information om kärnbränsleförvarsyttrandena. Miljö- och energidepartementet 16 februari 2018

Svensk Kärnbränslehantering AB. Saida Laârouchi Engström

Datum: 1 oktober 2004, klockan Plats: Stora konferensrummet, SFR, Forsmark.

KBS Bentonitsymposiet i Oskarshamn

. ppt bildmaterial till slutplädering. Mål M Begreppsförvirring och fel underlag 2 - Ofullständiga underlag

Frågor ställda av Mark- och miljödomstolen under huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle t.o.m. 24 oktober 2017.

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken komplettering maj 2017

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 739

Problem med de konstgjorda barriärerna i KBS-metoden

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

Utbyggnad av SFR Samrådsmöte med Länsstyrelsen, Östhammars kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten 29 september 2010

Anförande av MKG och Kenneth Gunnarsson från Kärnavfallsrådets platsvalsseminarium 4-5 juni 2008

Anteckningar expertgruppsmöte berglinjen

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm

relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

SSM:s arbete med korrosionsfrågor relaterat till ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle

Ansökan enligt miljöbalken komplettreing april 2013

Rapport Haveri för kärnavfallet. - Synpunkter på kraftindustrins planer för slutförvaring. mkg. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning

Säkerhet efter förslutning Metodval och platsval

Kärnavfallsrådets granskning av Fud-program 2007

LKO, Lokal kompetensuppbyggnad i Oskarshamn - projekt kärnavfall. Platsundersökningsskedet. Säkerhetsgruppen. Fud-program 2007

Slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark EN NATIONELL FRÅGA PÅ LOKAL NIVÅ

Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB Stockholm

Verksamhetsplan 2017 för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

21 Säkerhet efter förslutning

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan Östhammar. sfr.samrad@skb.se

Yttrande och komplettering KBS-3 tillåtlighet och tillstånd

Buffert och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi idag?

Närboendemöte i Forsmark

Säker slutförvaring av det högaktiva kärnavfallet hur går vi från forskning/teknikutveckling till industriell tillämpning

Stockholm SSM 2017/5439

Punkt 77: Synpunkter när det gäller platsval och säkerhet efter förslutning vad gäller MKB för ett kärnbränsleförvar i Forsmark

Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 18 december 2014 kl 09:00 12:00 Plats: Hotell Corallen

Jämförelser av beräknade haltintervall som funktion av djup i berget med koncentrationer som uppmätts under platsundersökningarna

Förstudie Hultsfred. Slutrapport. December Svensk Kärnbränslehantering AB Box Stockholm Tel Fax

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

mkg Samrådsinlagor och yttrande över Fud-10 från Naturskyddsföreningen och MKG MKG Rapport 5

Bufferten och återfyllning som kopparkapselns beskyddare vad vet vi i dag? Analys av buffertens funktion efter förslutning

Samråd med temat: Säkerhet och strålskydd

SKB anger i det följande när svar på delfrågorna 1-4 kommer att lämnas. För delfråga 5 ges svar i form av kompletterande information till ansökan.

Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen komplettering juli 2016

Ämne: Kritiska synpunkter på SKBs koncept KBS3(V) för slutförvaring av använt reaktorbränsle

Slutförvaring av kärnavfall

DokumentID Författare Lars Birgersson Kvalitetssäkrad av. Version 1.0. Allan Hedin Godkänd av Helene Åhsberg

SKI:s yttrande över SKB:s kompletterande redovisning till FUD-program 98

Till: Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB Stockholm

R Platsundersökning Forsmark. Program för fortsatta undersökningar av geosfär och biosfär. Svensk Kärnbränslehantering AB.

Replik avseende MKG:s bemötande om vald metod (djupa borrhål)

Transkript:

2017-09-12 1 SKB:s replik på synpunkter från MKG m fl om lokalisering av Kärnbränsleförvaret 2017-09-12 2 SKB har valt Forsmark Berget i Forsmark ger betydligt bättre förutsättningar för ett långsiktigt säkert förvar och underlättar genomförandet Berget är homogent och har få vattenförande sprickor på förvarsdjup Grundvattenflödet mkt lågt i majoriteten av deponeringshålen Förvaret placeras i den så kallade tektoniska linsen som omges av större sprickzoner Grundvattnets sammansättning är fördelaktig (t ex salthalt, sulfid) och bergets låga vattengenomsläpplighet gör att sammansättningen påverkas mindre t ex under en istid Hög värmeledningsförmåga ger ett förvar som tar mindre plats. Mindre mängd bergmassor uppstår och mindre mängd material krävs för återfyllning Mindre förvar medför också lägre kostnader Höga bergspänningar finns bedöms vara hanterbara Hög vattengenomsläpplighet i det ytnära berget (<100 m) påverkar bygge av ramp och schakt men inte säkerhet efter förslutning Ca 500 m 1

2017-09-12 3 Frågor som tagits upp av MKG Vilka urvalskriterier som är viktigast för långsiktig säkerhet vid lokaliseringen, betydelse av inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregionalt grundvattenflöde och risk för intrång av saltvatten i slutförvaret Frågor som hanterats i tidigare/andra repliker Elöverföringskablarna till Finland och läckströmmar. Behandlas i replik om korrosion. Stabilitet under en istid, inverkan och lägen av geotektonisk skjuv /deformationszon med större rörelser och risker för jordbävningar under en istid. Behandlas i replik om frågor kopplade till geologi och seismisitet. Naturvärden avhandlas vid huvudförhandlingen i Östhammar. Om det torra berget i Forsmark skulle vara dåligt för funktionen av barriärerna (kopparkapsel och lerbuffert). Behandlas i replik om bentonitfrågor. 2017-09-12 4 Vilka urvalskriterier som är viktigast för långsiktig säkerhet vid lokaliseringen, betydelse av inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregionalt grundvattenflöde och risk för intrång av saltvatten i slutförvaret MKG Är det viktigare att slutförvaret blir säkert än att det eventuellt läcker lite långsammare om det relativt snabbt börjar läcka på grund av att barriärerna av koppar och lera inte fungerar? Är valet av avstånd mellan större sprickor som urvalskriterium det viktigaste? Inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregionalt grundvattenflöde (Hultsfred) kan ge en bättre långsiktig miljösäkerhet när det börjar läcka. Det kan ta 50 000 år eller mer för radioaktiva ämnen från ett läckande slutförvar att nå människa och miljö vid en bra inlandslokalisering. Vid kusten kan det gå på hundra år. Professor K-I Åhäll Om sökanden följt sina offentligt redovisade kriterier för platsvalet. Om sökanden använt hydrogeologi som ett lokaliseringsverktyg för att optimera säkerheten genom att eftersöka områden med långa och långsamma flödesvägar mellan förvarsområdet och grundvattnets utströmningsområden. Varför sökanden bara har valt kandidatplatser i kustzonen trots att den karakteriseras av korta flödesvägar mellan förvaret och till såväl lokala som regionala utströmningsområden. SKB:s val av platser för platsundersökning: (SKB:s motiv för bortvalet av Hultsfred, betydelsen av gabbro mm). Risken för uppträngning av mycket salt grundvatten (sk brine ). 2

2017-09-12 5 De urvalskriterier som användes vid lokaliseringen Grundvattenströmning (Bilaga PV 6.2.4) Hydrogeologiska förhållanden, speciellt frekvens av och genomsläpplighet hos vattenförande sprickor, styr grundvattenströmningen i förvarsvolymen. Dessa förhållanden påverkar direkt förutsättningarna för transport av lösta ämnen till och från bufferten och därmed också buffertens och kapselns funktion och, om kapseln skadats, hur mycket radioaktivitet som kan frigöras från det använda kärnbränslet och via grundvattnet spridas vidare. Det är generellt fördelaktigt med en låg frekvens av vattenförande sprickor, liksom att sprickorna har låg vattengenomsläpplighet, eftersom dessa egenskaper leder till att grundvattenflödet blir litet. Inom säkerhetsanalysen beräknas mer specifika mått, det så kallade transportmotståndet, F, och det så kallade ekvivalenta flödet, Qeq som tillåter kvantitativa värderingar och jämförelser. Höga transportmotstånd och låga ekvivalenta flöden är fördelaktigt. Grundvattnets sammansättning (Bilaga PV 6.2.5) Grundvattnets nuvarande och framtida sammansättning har stor betydelse för säkerheten. Det gäller främst ämnen som påverkar kapseln och bufferten, såsom salthalt, redoxförhållanden (om det finns risk för löst syre i grundvatten) samt halter av andra ämnen som kan inverka skadligt på buffert eller kapsel. 2017-09-12 6 Vilka urvalskriterier som är viktigast för långsiktig säkerhet vid lokaliseringen Säkerhetsfunktioner för inneslutning geosfär (SR-Site 8.3.4) R1. Tillhandahålla kemiskt gynnsamma förhållanden Grundvattnets salthalt får varken vara för hög eller för låg Den totala laddningskoncentrationen av katjoner måste vara högre än 4 mm Grundvatten med mycket höga jonstyrkor skulle kunna ha negativ påverkan på buffertens svälltryck om salthalten överstiger 100 g/l (1,7 M NaCl) Redox, sulfid, ph R2. Tillhandahålla gynnsamma hydrogeologiska och transportrelaterade förhållanden a) Ett högt flödesrelaterat transportmotstånd, F, i flödesvägar (sammanbundna sprickor) från markytan ner till förvaret och i flödesvägar som leder bort från förvaret Beror (förenklat) på grundvattenflödet och transportvägens längd. Grundvattenflödet beror på den hydrauliska gradienten och vattengenomsläppligheten b) Låg ekvivalent flödeshastighet i gränsytan mellan buffert och berg, Qeq Beror på grundvattenflödet R3. Tillhandahålla mekaniskt stabila förhållanden R4. Tillhandahålla gynnsamma termiska förhållanden Säkerhetsfunktionerna R1 och R2 bidrar också till för fördröjning (SR-Site 8.4.5) De platsvalsfaktorer SKB har valt fokuserar helt på platsens förmåga att bidra till inneslutning! 3

2017-09-12 7 Betydelse av inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregionalt grundvattenflöde SKB har genomfört flera olika studier (Se bilaga PV avsnitt 8.2.8) Leijon 1998 (SKB R-98-16) Översiktlig utredning av för- och nackdelar med att förlägga slutförvaret till norra respektive södra Sverige, samt vid kusten respektive i inlandet Slutsatsen var att dessa geografiska faktorer inte har någon avgörande betydelse Ericsson m fl 2005 (SKB R-06-64) Utvärderade betydelsen av olika förenklingar och osäkerheter vid modellering av grundvattenströmning i regional skala genom att analysera regionala flödesförhållanden i östra Småland Slutsatser, se nästa bild Studien granskades gemensamt av dåvarande SKI och SSI Ericsson och Holmén 2010 (SKB R-10-43) Kompletterande studier baserat på SKI:s och SSI:s granskning av Eriksson m fl (2005) Konfirmerade slutsatserna i den första studien 2017-09-12 8 Betydelse av inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregionalt grundvattenflöde Slutsatser från SKB:s analyser (Bilaga PV 8.2.8 och Bilaga K:2 avsnitt 2.1.5) Huvuddelen av den grundvattencirkulation som berör förvarsdjup sker inom lokala flödesceller. Andelen storregionala flödesceller är mycket liten även i inlandet. Gynnsamma flödesförhållanden (små flöden, långa genombrottstider) tenderar att geografiskt korrelera med bergarter med låg konduktivitet. Lokala variationer i vattengenomsläpplighet (som bara kan bestämmas vid platsundersökningar) påverkar flödets storlek och fördelning i betydligt större grad än de variationer av systemparametrar som analyserades inom ramen för studien. Gäller även områden i Hultsfred och öster därom. Bilder från SKB R-10-43 4

2017-09-12 9 Lokalisering i Hultsfred och områden straxt öster om Hultsfred (K:2. 2.1.5) Baserat på den tidigare studien (SKB R-06-64) identifierades 198 gynnsamma förvarsområden med en yta av vardera en kvadratkilometer. Ett område öster om Hultsfred uppfyllde kriterierna längsta flödestiderna, minsta flödena och längsta flödesvägarna eftersom Vattengenomsläppligheten i det utvalda området i modellen givits en genomsnittlig genomsläpplighet som är cirka en tio gånger lägre än omgivande bergart eftersom den dominerande bergarten är gabbro Vidare är de regionalt styrande gradienterna vid det utvalda området relativt omgivningen lägre Osäkra regionala indata Genomsläpplighet för gabbro som satts till 2,6 10-8 m/s baserat på ytliga brunnsdata för denna bergart i det regionala området För Laxemarområdet, som består av olika typer av smålandsgranit har en genomsläpplighet av 1,6 10-7 m/s använts, baserat på uppmätta värden från cirka 20 djupa borrhål Kan heller inte uteslutas att grundvattnet på förvarsdjup kan ha låg jonstyrka (sött grundvatten) Figur 2.1, bilaga K2 2017-09-12 10 Gabbro, se bilaga K:2 avsnitt 2.1.5 Skillnaderna i hydraulisk konduktivitet mellan gabbro och granit har varit kända sedan lång tid. Det gjordes tidigt studier om gabbro kunde vara särskilt lämplig bergart att förlägga ett slutförvar i (sammanfattning i SKB TR-92-25). Slutsatsen var att det finns potentiella fördelar avseende hydrologiska och kemiska faktorer men att andra faktorer talade mot gabbro. Svårt att finna kroppar av gabbro som var tilläckligt stora för att rymma ett slutförvar. Möjliga kroppar av gabbro behöver ha en utbredning på åtminstone 11 15 kvadratkilometer för att det ska vara sannolikt att de har ett djupgående på 1 000 meter - dubbla förvarsdjupet. Gabbro har lägre värmeledningsförmåga än granit vilket medför att ett förvar blir större i gabbro jämfört med granit. Vid värdering av en plats behöver man även beakta att gabbro har en högre malmpotential jämfört med granit, vilket i detta sammanhang är mindre önskvärt. Gabbroförekomster större än 20 km 2 (TR-92-25) 5

2017-09-12 11 Betydelse av inlandslokalisering i ett inströmningsområde för storregionalt grundvattenflöde Det går inte att påvisa att inlandslägen skulle ge några uppenbara strålsäkerhetsmässiga fördelar i förhållande till kustnära lägen. Huvudskälet är att undersökningar och analyser har visat att lokala förhållanden, främst berggrundens vattengenomsläpplighet, är avgörande för om en plats är lämplig för ett slutförvar, med avseende på grundvattenströmning. Lågt grundvattenflöde inte flödesvägarnas längd är viktigare för att bevara buffert och kapsel. Låg salthalt för platser över högsta kustlinjen kan innebära problem. Hindrar inte att grundvattenströmningen från ett förvarsläge i inlandet kan innefatta regionala komponenter som kännetecknas av långa och långsamma strömningsvägar. Gäller dock inte alla flödesvägar även en plats med några långa vägar kommer i regel även ha många snabba (och korta) vägar. Inte möjligt att med rimliga insatser verifiera sådana förhållanden, med tillräcklig tillförlitlighet, för att de ska kunna tillskrivas någon säkerhetsfunktion för ett slutförvar. Flödesvägarna kan dessutom ändras vid ändrat klimat. 2017-09-12 12 Urval av platser för platsundersökning Hultsfred Vid val av områden för platsundersökningar konstaterade SKB att det inte var möjligt att rangordna mellan lokaliseringsalternativen ur bedömningsgrunden långsiktig säkerhet eftersom data saknades från förvarsdjup. SKB ville försäkra sig om att det fanns en geologisk bredd bland de områden som valdes. Eftersom området Hultsfred östra består av liknande berggrund (smålandsgranit) som alternativen i Oskarshamn, som bedömdes ha tydliga fördelar ur etablerings- och samhällssynpunkt, menade SKB att tillföra Hultsfred östra inte skulle erbjuda några uppenbara fördelar ur aspekten geologisk bredd. Inte heller den regionala grundvattenflödesmodelleringen visar på uppenbara fördelar då inget av de 198 områden som identifierats som gynnsamma förvarsområden från flödesmodelleringen är belägna inom området Hultsfred östra och endast ett inom Hultsfred västra (se tidigare figur). Älvkarleby Valdes bort av SKB inför platsundersökningarna. 6

2017-09-12 13 Risk för och betydelse av uppträngning av mycket salt grundvatten Betydelsen av salt för bentonitens svälltryck redovisas i SR-Site kapitel 5 Vid vald buffertdensitet har salthalt upp till cirka 6 % ytterst liten effekt En salthalt på cirka 17 % sänker svälltycket något, men inte så att det påverkar funktionen Effekten av saltvatten är reversibel Risk för uppträngning av salt grundvatten till ett förvar? Beror på om det finns sprickzoner som förbinder förvaret med nivåer med salt grundvatten på djupet, hur genomsläppliga dessa är och hur lång tid förvaret är öppet Uppträngingen reverseras när pumpningen upphör Risk för uppträngning av salt grundvatten i Forsmark? Få observationer av salt grundvatten pga ytterst få vattenförande sprickor på djupet (högsta uppmätta salthalten 2 % på 820 m djup) Vi ser inga indikationer på mycket vattengenomsläppliga sprickzoner på eller under förvarsdjup Vår analys visar att salthalten i regel sjunker när förvaret dräneras (bättre kontakt med ytan än med det djupa berget) Om det (mot förmodan) finns mycket vattengenomsläppliga zoner som förbinder förvaret med salt grundvatten sker uppträngningen bara i dessa zoner. Deponeringshålen påverkas inte Figur 4 och 5 i SSM 2013.28 aktbilaga 599 Del av figur 5-13 i SKB R-09-19 2017-09-12 14 Slutsatser SKB:s platsval grundar sig på fundamentala faktorer som bidrar till långsiktig säkerhet och i synnerhet på faktorer som bidrar till buffertens och kapselns stabilitet. Dessa faktorer fastlades i inledningen (förstudier Fud 92 och förtydligat i Fud 92,5) av lokaliseringsprocessen och preciserades ytterligare inför platsundersökningsskedet (Fud-K år 2000). Det går inte att påvisa att inlandslägen skulle ge några uppenbara strålsäkerhetsmässiga fördelar i förhållande till kustnära lägen. Huvudskälet är att undersökningar och analyser har visat att lokala förhållanden, främst berggrundens vattengenomsläpplighet, är avgörande för om en plats är lämplig för ett slutförvar, med avseende på grundvattenströmning. Risk för uppträngning av salt grundvatten i Forsmark är mycket liten. Skulle vatten med höga salthalter, mot förmodan, nå ett deponeringshål blir ändå påverkan begränsad. Vidare, när förvaret inte längre dräneras kommer salthalten att sjunka och därmed upphör påverkan på buffertens svälltryck. 7