Ljusbäck och Ingbo 3b. Ryttartorp. Grenadjären och kyrkvaktaren Carl-Magnus Ljusberg (1788-1878) och hans hustru Margreta f Jonsdotter (1785-1861). Dotter Maja-Greta flyttade till en granngård 1878. Sonen Carl blev landbonde. Sonen Per Carlsson Ljusberg (1818-1881) blev också kyrkvaktare, han var ofärdig, hustru Anna f Ersdotter f 1827. Per dog 63 år gammal, han föll i kyrktornet när han ringde i klockorna. Dotter Anna-Greta gift med en landbonde i byn. Dom flyttade till Ö. Färnebo 1886. Även mor Anna Ersdotter flyttade med. Sedan arb. Karl-Gustaf Jonsson f 1850 och Anna-Lena f Englund f 1860, hade två söner och en dotter, flyttade ut 1890. Torpet blev sedan öde, revs senare ned, blev till fritidsstuga i Östa. Ett nytt hus byggdes på en plats intill det gamla torpet. 3c. Grenadjärtorp. Grenadjären Karl-Daniel Ljusberg (1821-1876) med hustru Karin f Grellsdotter f 1818, med sonen Jan-Olof och dottern Brita, som blev gift med arb. August Wiberg. Dom flyttade till Tärnsjö, mor Karin flyttade då med. Nu kom Grenadjären Olof Bäckström (1852-1923), och hustrun Karin f Persdotter (1851-1816). Efter dom deras son Albin Bäckström f 1887 och Mary f Lund (1891-1921). Idag fritidstorp. 3 d. Torpgrund, torp under Ingbo gård. Här bodde nybyggare Anders Olsson Holmberg (1830-1909), gift 1:a gång med Anna f Blomberg (1832-1865). 2:a hustru Karin f Olsdotter f 1834, med sönerna Per-Olof, Arvid, August och Anders, Johan samt en dotter Johanna. Anders var mjölnare vid kvarnen i Östa, dom flyttade dit 1897. Olof Olssons måg, Karl Gustaf Fornstedt f 1867 och Kristina Olsdotter f 1870, bodde sedan här, hade fyra söner och två döttrar. Han var smed i Ingbo, flyttade med familjen till Ö Färnebo 1920. Sedan fam. Helmer och Ellen Eriksson. Sist här var fam. Erik Nordin. Stugan flyttades sedan till Ingbo.
Ljusbäck 3e. Torp tillhörande Ingbo gård. Här bodde Nybyggaren Olof Olsson (1797-1852) med hustru Anna Andersdotter (1799-1826). Olof gifte om sig med Greta Andersdotter f 1799. En son bodde här sedan, han hette också Olof Olsson f 1834, hans hustru hette Stina Mattsdotter (1856-1890), deras son bodde i torp nr: 3d på kartan. En sonson, Erik Eriksson med hustru Otilia Andersson m familj, dom byggde senare en gård i Ingbo och flyttade dit. Torpstugan är sedan länge bortriven. 4. Bondgård som kallades "Erk-Jöns". Bonde här var rusthållare Olof Lassen (1820-1993), hustru Ingrid Jonsdotter f 1817, hade en son Jonas f 1853, reste till Amerika 1883. Kom hem igen på äldre dagar bodde då i Ingbo nr: 3 på kartan, var dom sista åren blind. En måg till Olof, utjordsägare Erik Jönsson (1836-1892) och Anna Olsdotter f 1843, hade fyra döttrar och tvåsöner. Greta till Amerika 1882, Johanna, Hilda, Erika till Amerika 1906 och sönerna Olof och Joel dom flyttade ut 1894. Gården inköptes av Viktor Johansson i Ljusbäck, hade då hyresgäster några år. Gården är nu bortriven. 6. Fördelsstuga kallades Biholma. Fördelsman Olof Jansson (1834-1892) och Ingrid Persdotter f 1833, med dotter Johanna (1870-1914), hon var ofärdig, dottern Stina-Karin blev gift med en bonde i Ljusbäck. Sedan torpare Erik Eriksson f 1863 och Anna-Stina Jensdotter f 1862, dom hade tre döttrar och två söner. Även Eriks mor bodde här, hette Karin Olsdotter f 1838. Familjen kom hit 1905 från Sandvreten. Idag fritidsstuga.
Bärfallet Bärfallet, en mycket gammal bebyggelse med två torp, som revs bort omkring år 1900. I en av stugorna bodde en torpare som hette Jan Nilsson (1768-1829) med hustrun Stina Olsdotter (1756-1830), hade en dotter som hette Stina f 1794 och sonen Nils f 1795, familjen var utfattig. Sedan sonen, dagkarlen och torparen Nils Jansson f 1795 och hustrun Elsa Olsdotter (1765-1831), efter hustruns död omgift med Stina Jakobsdotter f 1794. I det andra torpet bodde fördelsmannen Jan Jonsson (1765-1846) med hustru Marga Larsdotter f 1774, med dotterson Jan f 1816 och dotterdotter Stina f 1819. Dom hade som inhyses Brita Jansdotter f 1815 och hennes son Jan f 1833. Nästa familj var dottersonen Jan Jansson med hustru Anna Hallfast f 1807, med sönerna Johan och Anders, samt dotter Catarina. Torpen blev öde omkring år 1878 Första snusboden i Klens, som startade år 1815, stod efter vägen intill Bärfallet. Handelsman var bokhållare Jakob Baijard (1744-1825), hustrun hette Ulrika Lindqvist f 1740, dom hade en fosterson Frans Gustaf Kinnman och flickan Kristina Barkström. Handelsboden, och även huset, övertogs sedan av bondsonen Johan Zakrisson och hustrun Johanna Ersdotter. Sonen August emigrerade till Amerika 1879, sonen Karl- Johan till Amerika 1882. Dotter Anna f 1866, blev 1897 gift med Viktor Jakobsson f 1872. Samma år 1897 flyttades huset till Tärnsjö, blev nu gästgivargård, som drevs vidare av Viktor Jakobsson, det blev sedan specerihandel här i Tärnsjö. I nyare tid även en blomsteraffär, sedan lager till ett rörmokeri.
Skinnarbo 1 9. Soldattorp i Torkelsbo. Här bodde indelta soldater på Ulebo rote, från 1683 till 1846, då hade ett nytt soldattorp byggts vid Hedenslund, där dom sista soldaterna bodde. Soldaterna på Ulebo rote hette Lekatt under många år, först 1789 fick soldaterna namnet Noren. Dom tre sista soldaterna som bodde i Torkelsbo var Jan Larsson Noren (1760-1819), med hustru Margta f 1762. 1809 kom soldaten Per-Olof Olsson Noren (1787-1841), han var trumslagare, hustrun hette Greta f Andersdotter f 1769. 1811 kom den som var sista soldaten här, hette Olof Mattsson Noren. Han var född 1810 och dog i tjänsten 1846, hustrun Stina f Andersdotter (1808-1885). En son Olof blev gift och bosatt i Torpsta i ett torp kallat Grindbo. Änkan flyttade till Buckarby 1859. Då flyttade mamsell Jenny Doverti hit, hon kom ifrån kyrkoherdebostället i Klens. Jenny var ogift, hade bott hos sin broder Georg Doverti, som var kyrkoherde till sitt frånfälle 1856. Det sägs att hon hade trädgårdsodling här i Torkelsbo. Hon hade två drängar och en piga till sin hjälp, men efter drygt fyra år flyttade hon till Gäddsjö, dog där 1862. Hit till torpet flyttade nu f pigan Stina Andersdotter (1813-1896), med en son Erik Larsson f 1841. Han gifte sig med dottern i torpet intill, Anna f Olsdotter (1839-1921). Erik blev den sista som bodde här i torpet, som står kvar än idag men är förfallet. 1926 så byggde Eriks son Gustav Eriksson ett nytt hus intill det gamla, bodde sedan här med hustru Ida. Gustav arbetade vid flottningen i Dalälven. Idag äger deras son Gunnar huset, i dagligt tal kallad Torkelsbo-Gunnar.
Skinnarbo 2 10. Torp i Torkelsbo. Fördelsmannen Olof Olsson (1803-1865), med hustrun Cajsa f Phersdotter (1801-1863), bodde här i torpet. Sedan deras son Olof Olsson (1829-1890) med hustrun Anna f Jansdotter f 1846. Dom fostrade fyra döttrar och två söner, en av sönerna, Johan emigrerade till Amerika 1905. En syster Anna blev gift med Erik Larsson, som bodde i torpet nr: 9 på kartan, farfar till Torkelsbo-Gunnar. Torparen Olof Olsson råkade ut för en olycka 1890, hade varit till Tärnsjö med häst och kärra. Ramlade då av kärran, hamnade i ett vattenfyllt dike, det var kallt ute, fick lunginflammation och dör. Hustrun och barnen kommer till fattighuset 1892, en av döttrarna som hette Emilia och sonen August, fick flytta till Hedenslund 1907. Då blev August kallad för Kil-August, eftersom det huset ligger på en kil mellan vägarna. (Det huset bebos idag av Gert Norling). Senare blir Kil-August gift med Emma ifrån Skärsjö. Dom drev sedan affär i Tärnsjö i många år. Till torpet i Torkelsbo flyttade 1892 arb. Johan Larsson Nordin med hustru Stina f Mattsdotter och efter dom kom arb. Samuel Andersson (1843-1908), han var ogift, hade hushållerska som hette Anna Hellström. Hon flyttade ut 1911. Efter Samuels död. 1912 flyttade änkan Anna Olsdotter f 1847 hit, hade varit gift i Hedenslund med Per Axelsson, hon bodde kvar här till 1928, var den sista som bodde här. Torpet köptes av Stinsen vid järnvägsstation, John Forsberg omkring 1945, flyttades till Östa och blev sommarstuga där. Idag finns bara några gamla äppelträd kvar, som minner om gamla tider.
Skinnarbo 3 8. Torp i Torkelsbo. Här bodde fördelsman Erik Olsson (1782-1863) med hustru Cajsa f Jansdotter (1785-1864). En måg bodde här sedan, hette Anders Andersson (1816-1893) hustrun hette Anna (1819-1904), med två döttrar och två söner. När Anna blev änka flyttade hon till Hedkarlsbo. Efter dom arb. Walfrid Moberg med hustru Anna, bodde här något år, flyttade sedan till Andersbo. Nästa familj var Karl-Fredrik Löfstrand med hustru Wilhelmina, som flyttade från torpet 1904. En ny familj här var flottningsarb. Gustaf Eriksson med hustru Ida f Fernkvist. Dom fick fyra söner och en dotter, Erik, Einar, Helmer, Gunnar och Elsa. 1924 flyttade familjen till nr: 9 på kartan, där Gustaf hade byggt ett nytt hus. Den sista boende här var gårdamålaren Karl Karlsson. Han var ungkarl, reste runt i byarna och målade om gamla möbler. Han målade även tavlor. Han bodde då kvar en tid på varje ställe. Dom intjänta pengarna använde han till starka drycker. Han bodde periodvis här i stugan, till in på 1950:talet. Stugan står fortfarande kvar, med är idag fallfärdig. 12. Torp i Skinnarbo. Här bodde odlingsmannen och torparen Jon Larsson (1806-1892), gift en första gång med Anna f Phersdotter (1801-1848), fick då dottern Brita f 1835. Hans andra hustru var Greta f Persdotter (1818-1902) och döttrarna Anna-Greta och Karin. Jon var speleman och mycket omtalad i bygden. Sedan bodde dotter Karin och mågen Erik Andersson här, dom hade fem söner och en dotter. Men en tragisk olycka 1927, ändade Eriks liv, hade hämtat en son och hans tre sonsöner på järnvägsstation i Tärnsjö. Då dom passerade övergången när dom åkte till Skinnarbo, krockade den bil dom åkte i med tåget. Även en av sonsönerna som hette Filip omkom. Dom sista som bodde här var dottern Hulda med sin familj, hon var gift med August Andersson, dom hade tre döttrar. Idag fritidsbostad.
Ulebo 15. Bortriven och nedlagd bondgård. Ägare och brukare av gården i början på 1800:talet var bonden Gustaf Grellsson (1777-1834) med hustru Elisabeth f Ljuse n. Dom hade två barn, dotter Stina f 1806 och sonen Erik Gustafsson f 1810. Han blev bonde några år, men var sjuklig, flyttade med hustrun Kajsa och sonen Johan till Holvastby. Nu tog systern Stina (1806-1893) över gården, hon var gift med Per Jonsson (1816-1901), som kom ifrån Ö. Våla. Dom hade en son Erik-Gustaf, han hade dålig hörsel. Ny bonde på gården blev sedan sonen Erik-Gustaf Persson (1845-1922) och hustrun Anna-Karin f Larsdotter (1857-1922), hade en son Per-Erik Eriksson f 1878, gift med Ester f Johansson f 1883. Deras barn hette Karin f 1912 och Olof f 1915. Dom brukade gården från 1911 till 1924, då såldes gården till grannen Johan Larsson. Per-Erik med familj flyttade då ut. Idag är alla hus borta.