Datum BESKRIVNING AV AVGIFTSFÖRÄNDRINGAR... 1

Datum 1 (12) Jasmina Hasic Ekonomiavdelningen Beskrivning av avgiftsförändringar Innehåll BESKRIVNING AV AVGIFTSFÖRÄNDRINGAR... 1 1 GEMENSAMMA PRINCIPER FÖR TRANSPORTSTYRELSEN... 2 1.1 Full kostnadstäckning... 2 1.2 Motprestation... 2 1.3 Avgifter i balans... 2 1.4 Vi har olika typer av avgifter... 2 2 GEMENSAMMA PRINCIPER FÖR VÅRA KOSTNADER... 3 2.1 Vad består våra kostnader av... 4 3 FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRINGAR INOM LUFTFART... 5 Förslag på förändringar i korthet:... 5 3.1 Certifikat, behörighet och andra personliga tillstånd... 5 3.1.1 Konvertering av certifikat från tredjeland... 5 3.2 Flygplatser... 6 3.2.1 Ny avgift för tillsyn över lagen om flygplatsavgifter... 6 4 FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRINGAR INOM SJÖFART... 8 Förslag på förändringar i korthet:... 8 4.1 Fartyg... 8 4.1.1 Hantering av fartygs barlastvatten... 8 5 FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRINGAR INOM VÄGTRAFIK... 11 Förslag på förändringar i korthet:... 11 5.1 Tillståndsprövning av försöksverksamhet med självkörande fordon... 11 5.1.1 Automation och uppkoppling - snabb teknikutveckling kräver försök i verklig trafik... 11

Datum 2 (12) 1 Gemensamma principer för Transportstyrelsen Det finns gemensamma förutsättningar för hur avgifter ska sättas inom staten i ett antal förordningar och rekommendationer. Utifrån det har vi utformat principer som gäller för hela vår verksamhet. Varje år ser vi över principerna och stämmer av dem med vår styrelse. 1.1 Full kostnadstäckning Den avgift vi tar ut ska täcka de kostnader vi har kopplat till ärendet. Om vi kan utveckla verksamheten så att det medför besparingar kan vi också sänka avgiften. Om nya regler tillkommer och vi måste göra mer än tidigare kan en avgift istället behöva höjas. 1.2 Motprestation Den som betalar en avgift ska kunna se vad han eller hon betalar för. Det ska finnas en så kallad motprestation. I det enkla exemplet kan det handla om att någon söker ett tillstånd och betalar en ansökningsavgift. Då motsvarar avgiften den kostnad vi har för att handlägga en ansökan om tillstånd. I det mer komplicerade exemplet kan det vara en tillsynsavgift där alla som ingår i ett kollektiv (t.ex. en bransch) får betala en årlig avgift men där vi bara utför tillsyn av vissa företag under det året. Här ser vi det som att hela branschen får nytta av att vi gör stickprov för att säkerställa att reglerna följs så att inte ett företag får konkurrensfördelar för att de har brutit mot reglerna. I vissa fall kan det handla om en indirekt motprestation, som till exempel inom registerhållning. Även om den enskilde inte får en direkt motprestation är vi är skyldiga att föra register och därmed ta ut avgifter. 1.3 Avgifter i balans Om avgiften varje år skulle motsvara de kostnader vi har för enskilda ärenden, skulle företag och individer kunna få betala olika avgifter varje år. Vi vill hellre att de som ska betala avgifter kan förutse vilka kostnader de kommer att få. Det är också ett önskemål som vi ofta får från branschen. Därför säger vi att våra avgifter ska vara i balans på 3 5 års sikt. 1.4 Vi har olika typer av avgifter När vi bygger upp våra avgifter gör vi en bedömning av vilken typ av avgift som fungerar bäst för just den verksamheten. Vi väljer ofta en fast årsavgift när vi vet hur mycket tid vi lägger på verksamheten och hur många avgiftsbetalare som finns. Vi tar oftast ut en årlig, fast avgift för att hålla olika register och för att vi utför tillsyn. Om vi har en ny verksamhet där vi

Datum 3 (12) har svårt att beräkna hur mycket tid som går åt, eller om tidsåtgången varierar mycket mellan olika ärenden, väljer vi ofta en löpande timtaxa eller att ha en del fast avgift och en del löpande timtaxa. Ett annat exempel kan vara om vi gör en extra tillsyn hos ett företag när vi har hittat brister. Då får företaget betala den tid vi lägger ner utifrån en löpande timtaxa. Även när vi har en fast årsavgift, kan tidsåtgången variera mycket mellan olika kategorier inom en viss verksamhet. Då har vi olika avgiftsklasser som speglar kostnaden vi har för den specifika gruppen. Vi delar in grupperna efter till exempel typ olika tillståndstyper, typ av spår, typ av fartyg, antal antal tillstånd, storlek vikt, längd. 2 Gemensamma principer för våra kostnader Avgifterna bygger på den tid som läggs ner inom varje verksamhet. Varje medarbetare redovisar all sin tid på den verksamheten man arbetar. Viss nedlagd tid är direkt kopplad till ett ärende eller specifik verksamhet, medan annan tid inte kan knytas direkt till ett specifikt område, men som ändå krävs för att upprätthålla de skyldigheter vi har som myndighet. Den redovisade tiden styr hur lönekostnader fördelas och ligger också till grund för hur gemensamma kostnader fördelas. Det kan till exempel röra sig om lokalkostnader samt ekonomi-, juridik-, arkiv- och personalfunktioner som inte är direkt kopplade till ett ärende, men som krävs för att verksamheten ska fungera. Om vi lägger ner mycket egen tid på en viss verksamhet, får den också bära en större del av våra gemensamma kostnader. När det gäller kostnader som är direkt kopplade till ett ärende belastar det den verksamheten. För vissa kostnader, exempelvis inom it, är det ofta en del som direkt kan kopplas till en viss verksamhet och vissa kostnader som fördelas på fler verksamheter. Vi arbetar mycket med uppföljning av våra kostnader och vår tidredovisning för att säkerställa att kostnaderna avser rätt område och rätt avgiftsbetalare. Vi arbetar även kontinuerligt med att förbättra processer och arbetssätt genom till exempel nya e-tjänster och automatisering. Ständiga förbättringar krävs också eftersom våra årliga anslag inte utökas i samma takt som priser och löner, vilket medför att vi måste genomföra löpande

Datum 4 (12) kostnadsbesparingar. Vi har sedan 2012 genomfört ett effektiviseringsarbete där vi ser att våra kostnadsbesparingar sedan dess uppgår till ca 300 mnkr. 2.1 Vad består våra kostnader av Det varierar mycket mellan olika områden hur fördelningen mellan olika typer av kostnader ser ut. I vissa fall har vi nästan bara kostnader i form av tid och delar av de gemensamma kostnaderna, medan vi inom andra områden har en stor del it-kostnader och enbart en liten andel nedlagd tid. Det beror på att olika ärenden hanteras på olika sätt alltifrån helt automatisk handläggning och beslut till helt manuell hantering. Det gör att det inte går att beskriva kostnadsfördelningen på ett heltäckande sätt eftersom vi har över 800 avgifter. Gemensamt för de flesta av våra avgifter är ändå att de består av: Personalkostnader i form av lön, sociala avgifter, resor etc. It-kostnader vår verksamhet kräver avancerade it-system och för många av våra verksamheter sker en stor del av ärendena direkt i itsystemet, som till exempel registerhållningen. Kostnaderna består då av o systemutvecklingen o den tekniska driften o förvaltningen av systemet samt o upprätthållandet av it-säkerhetskraven Övriga kostnader kostnader för sådant vi köper in från våra leverantörer (materialkostnader, portokostnader, etc.). Gemensamma kostnader kostnader som inte är kopplade direkt till ett ärende eller en verksamhet, men som fördelas ut genom tidskrivningen. Exempelvis ekonomi- juridik och personalfunktioner samt diarie- och arkivhantering.

Datum 5 (12) 3 Förslag på förändringar inom luftfart Förslag på förändringar i korthet: Som följd av förtydligande i regelverket gällande tillsyn av flygplatsavgifterna föreslår vi ny avgift. Vi föreslår även nya avgifter för konvertering av certifikat från tredjeland. 3.1 Certifikat, behörighet och andra personliga tillstånd 3.1.1 Konvertering av certifikat från tredjeland Beskrivning av området I enlighet med EU förordning 1178/2011, Del-FCL, artikel 8 ska piloter från tredjeland ansöka om konvertering till ett Del-FCL certifikat och/eller behörighet. Transportstyrelsen gör en granskning av tillgodoräknande av tidigare utbildning utfört i tredjeland. Detta omfattar PPL/CPL/ATPL certifikat samt eventuella behörighet(er). Transportstyrelsens förslag till förändring Vi har tidigare inte tagit ut avgifter för handläggning av dessa ärenden, menser en volymökning som i sin tur medför ökade kostnader. Vi föreslår därför att införa nya avgifter för granskning av tillgodoräknande av kompetens och erfarenhet samt utbildning, för sökande från tredjeland enligt följande: Konvertering PPL/ATPL 1 400 kronor Konvertering CPL och behörighet(er) 2 200 kronor Vilka konsekvenser medför förändringen De som berörs av de nya avgifterna för konvertering av certifikat är piloter från tredjeland. Eftersom avgifterna betalas av nya sökanden har de ingen påverkan på det befintliga kollektivet. Vi bedömer också att avgifterna inte kommer att ha stor negativ påverkan på nya sökanden och deras beslut om konvertering av certifikatet.

Datum 6 (12) 3.2 Flygplatser 3.2.1 Ny avgift för tillsyn över lagen om flygplatsavgifter Beskrivning av området Flygplatserna erbjuder ett stort antal tjänster till flygbolagen. Det gäller till exempel service och infrastruktur för ankommande och avgående flygplan, resenärers tillgång till flygplatsen samt parkeringsplats för flygplan. Flygbolagen betalar avgifter till flygplatsen för att få använda tjänsterna. Dessa avgifter kallas flygplatsavgifter. Det är flygplatserna som bestämmer vilka avgifter som ska gälla, men olika regelverk sätter ramarna för hur detta ska gå till. Det gäller framför allt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter, som har genomförts i svensk lagstiftning. Transportstyrelsen utför tillsyn över att lagen om flygplatsavgifter följs. Lagen omfattar flygplatser med minst fem miljoner passagerarrörelser årligen. Den 1 december 2015 genomfördes en ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagändringen innebär bland annat att vårt tillsynsansvar förtydligas. Före ändringen hade vi en passiv roll och agerade i första hand vid hänskjutande av beslut. Transportstyrelsens förslag till förändring Den utökade tillsynen innebär mer arbete för Transportstyrelsen. Tillsynen kommer att omfatta: Deltagande i och bedömning av flygplatsens samråd med flygbolagen, översyn av delar av avgiftsberäkningen samt kontroll av avgiftsbeslutets motivering Det är mycket svårt att uppskatta tidsåtgången eftersom den nya utformningen av tillsyn inte är satt i bruk. Vi bedömer därför att det är mest lämpligt att Om något flygbolag inte är nöjt med flygplatsens beslut om flygplatsavgifter har det rätt att hänskjuta beslutet till oss som då prövar om beslutet ska träda i kraft eller inte. Arbetet med eventuell prövning av beslut och efterföljande överklagande kommer även fortsättningsvis att finansieras med skatt.

Datum 7 (12) Vilka konsekvenser medför förändringen Den avgift som tas ut av flygplatsen avseende vår tillsyn av flygplatsavgifter kommer sannolikt att belasta flygbolagen genom flygplatsavgifterna. Kollektivet som kan komma att beröras av förändringen är de nationella och internationella flygbolag som betalar flygplatsavgift vid de flygplatser som omfattas av lagen och direktivet.

Datum 8 (12) 4 Förslag på förändringar inom sjöfart Förslag på förändringar i korthet: Eftersom den nya lagstiftningen gällande barlastvatten kommer att innebära utökat ansvar för Transportstyrelsen föreslår vi nya avgifter. 4.1 Fartyg 4.1.1 Hantering av fartygs barlastvatten Beskrivning av området Sverige ratificerade barlastvattenkonventionen 2009, och den svenska lagstiftningen på området träder i kraft samtidigt som konventionen den 8 september 2017 ett år efter det att den blev fullt ratificerad. Syftet med barlastvattenkonventionen är att förhindra att främmande organismer sprids med fartygs barlastvatten. När ett fartyg inte är fullastat pumpas barlastvatten (havsvatten) ombord i särskilda tankar för att stabilisera fartyget och få det att ligga tillräckligt djupt i vattnet. Med barlastvattnet följer olika levande organismer som på så sätt sprids runt om i världen vilket är ett problem för miljön. Konventionen gäller för alla fartyg som går på internationella resor och som tar upp och släpper ut barlastvatten. Den ställer krav på att barlastvattnet ska behandlas, och gränsvärden för hur mycket levande organismer som får släppas ut kommer att införas successivt. Fartygen kommer att behöva ett barlastvattencertifikat, en barlastvattenhanteringsplan och en barlastvattendagbok. För att uppfylla kraven på utsläpp måste fartygen i de allra flesta fall installera reningsutrustning (barlastvattensystem) ombord. Det finns dock även möjlighet att ansöka om dispens från kravet på behandling av barlastvatten. Gränsvärdena för utsläpp kommer att införas successivt under en femårsperiod. Detta innebär att fartyg som inte har reningsutrustning installerad innan konventionen träder ikraft kommer att behöva göra det när de omfattas av gränsvärdena. Bestämmelserna om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt barlastvattenlagen och föreskrifter meddelade med stöd av lagen beslutas av Transportstyrelsen.

Datum 9 (12) Transportstyrelsens förslag till förändring För att täcka våra kostnader som rör denna verksamhet föreslår vi att införa nya avgifter enligt följande: För prövning av ansökan om godkännande eller ändring av barlastvattenhanteringsplan och utfärdande av internationellt certifikat om hantering av barlastvatten ska en avgift tas ut på 2 800 kronor samt en löpande avgift med timtaxa på 1 400 kronor/timme. För prövning av ansökan om dispens från bestämmelserna om hanteringsmetoder ska en avgift på 21 000 kronor tas ut. Avgift tas även ut för att täcka övriga kostnader som uppkommit i ärendet. För prövning av ansökan om godkännande av system och metoder för hantering av barlastvatten och program för bedömning av teknologier för barlastvattenrening ska en avgift tas ut på 2 800 kronor samt en löpande avgift med timtaxa på 1 400 kronor/timme. Avgift tas även ut för att täcka övriga kostnader som uppkommit i ärendet. Vilka konsekvenser medför förändringen Alla fartyg som omfattas av barlastvattenkonventionen ska besiktigas och ha en godkänd barlastvattenhanteringsplan ombord. Fartyg som har en bruttodräktighet om minst 400 ska även ha ett barlastvattencertifikat. Innan konventionen träder i kraft den 8 september 2017 ska svenska fartyg som omfattas av barlastvattenkonventionen oavsett bruttodräktighet ha genomgått en första besiktning för att kontrollera barlastvattenhanteringsplanen. Transportstyrelsen förbereder för delegering av besiktning och certifiering till erkända organisationer. De fartyg som inte anlitar erkända organisationer kan vända sig till oss. Eftersom det är en internationell konvention omfattas alla fartyg i hela världen som uppfyller kriterierna. Hur andra länder väljer att hantera dessa ärenden ur ett avgiftsperspektiv är inte känt. Vi vet dock att förutsättningarna för finansiering av verksamheten varierar mellan olika länder vilket troligtvis även kommer att återspegla sig i avgiftssättningen för dessa ärenden. En ny avgift innebär ökade kostnader för de som är berörda. Eftersom gränsvärdena skärps successivt behöver alla inte införa en reningsutrustning till det datum då konventionen träder i kraft. Alla måste dock ha en godkänd barlastvattenhanteringsplan. I samband med att man blir berörd av de skärpta kraven och installerar utrustningen kommer en

Datum 10 (12) ändring av planen vara nödvändig vilket resulterar i en ny besiktning som debiteras enligt ovan föreslagen avgift. Den återkommande tillsynen blir dock en del av den ordinarie tillsynen och förväntas inte påverka underlaget i den omfattningen att en ändring av avgifterna för periodisk tillsyn blir nödvändig.

Datum 11 (12) 5 Förslag på förändringar inom vägtrafik Förslag på förändringar i korthet: Som följd av regeringens beslut om försöksverksamhet med självkörande fordon föreslår vi att införa ny avgift för tillståndsprövning kopplad till denna verksamhet. 5.1 Tillståndsprövning av försöksverksamhet med självkörande fordon 5.1.1 Automation och uppkoppling - snabb teknikutveckling kräver försök i verklig trafik Beskrivning av området Sedan ett par år tillbaka pågår en snabb och innovativ teknikutveckling på vägfordonsområdet. Det handlar om automatiserade funktioner som, med eller utan stöd av uppkoppling, och under givna förutsättningar ska utföra köruppgiften. I dagligt tal talar vi ofta om självkörande bilar men i grunden handlar det om att utveckla funktionalitet för primära säkerhetsfunktioner som styrning, gas och broms. Den 20 april 2017 beslutade regeringen en förordning (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon som öppnar för möjligheten att söka tillstånd. Förordningen kommer att träda i kraft den 1 juli 2017 och Transportstyrelsen blir tillståndsgivande myndighet. Transportstyrelsens förslag till förändring För att täcka våra kostnader för arbete med tillståndsprövning att bedriva försök med självkörande fordon föreslår vi att ta ut en avgift med löpande timtaxa på 1 400 kronor/timme. En avgiftskonstruktion med löpande timtaxa bedöms lämplig då handläggningstiden kan skilja sig mellan olika ärenden. Vilka konsekvenser medför förändringen Möjlighet att ansöka om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon i verklig trafik har inte funnits tidigare. Tillståndet gör det således möjligt att under kontrollerade former genomföra försöksverksamhet där man testar självkörande funktioner såväl som nya transportlösningar i verklig trafik. Vilka aktörer som kommer att ansöka om tillstånd är svårt att ha en uppfattning om i nuläget men vi vet att det finns ett stort intresse från såväl

Datum 12 (12) industrin som från den akademiska världen. Vi vet också att teknikutvecklingen i sig möjliggör för nya företag och nya kollektivtrafiktjänster att ta plats på transportområdet. Vid sidan av mer traditionell fordonsindustri är det därför rimligt att anta att försöksverksamheten även kommer att vara intressant för andra företag och branscher för att testa och utveckla nya produkter och tjänster. I nuläget har vi kännedom om ett antal pågående och offentligt delfinansierade forskningsprojekt som kommer att omfattas av tillståndsprövningen. Majoriteten av dessa projekt består av ett antal större aktörer som tillsammans driver någon form av utvecklingsprojekt inom ramen för forskningsprogram. Vid sidan av större och väl etablerade företag och organisationer kan det naturligtvis inte uteslutas att en enskild företagare kommer att ansöka om tillstånd för försöksverksamhet. Vi ser dock inte att den föreslagna avgiften för vår ärendehantering skulle innebära att konkurrensen mellan tänkbara intressenter påverkas negativt. För att underlätta för en effektiv handläggning och i möjligaste mån bidra till konkurrensneutralitet mellan olika företag och intressenter kommer vi att ta fram ett informationsmaterial på vår hemsida. Ambitionen är att presentera information om hur ansökningsprocessen kan gå till men också att ge ytterligare vägledning om den dokumentation som den sökande kommer att behöva lämna in tillsammans med sin ansökan.