FAKULTETSSPECIFIKA REGLER FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ DOKTORANDREGLERNA

STYRDOKUMENT Dnr V 2017/1087 FAKULTETSSPECIFIKA REGLER FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ DOKTORANDREGLERNA TILLÄGG TILL REGLER FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID GÖTEBORGS UNIVERSITET - DOKTORANDREGLERNA Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion https://medarbetarportalen.gu.se/internt-uf/forskarutbildning/styrdokument/ Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet Beslutsdatum 2018-06-13 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare Dessa regler utgör fakultetsspecifika regler för utbildning på forskarnivå, utöver Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet - Doktorandreglerna (V 2018/603). Dokumentet ersätter tidigare dokument Fakultetsspecifika regler för utbildning på forskarnivå (dnr V 2016/404). Utbildningsvetenskapliga fakulteten 1 (11) Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Box 300, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.uf.gu.se

FAKULTETSSPECIFIKA REGLER FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ - DOKTORANDREGLERNA 6. Handledning (HF 6:28) 6.2 Två eller fler handledare ska utses av prefekt senast vid studiestart och anges i den individuella studieplanen. En av dem utses till huvudhandledare och övriga benämns biträdande handledare (dnr V 2018/603) 6.2.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten ska huvudhandledare vara anställd och minst docent inom relevant ämne vid fakulteten. Undantag hanteras i varje enskilt fall i enlighet med delegationsordningen. För externa handledare ska det finnas en skriftlig överenskommelse, som beskriver handledarens uppdrag, omfattning och ekonomiska ersättning. 6.8 Doktoranden ska ges möjlighet till kontinuerlig kontakt med handledarna för diskussion och tillgång till fortlöpande synpunkter under avhandlingsarbetets framskridande. Doktorand och handledare ska gemensamt komma överens om former för kommunikation och handledning samt dokumentera detta i den individuella studieplanen. Även handledarnas åtaganden och roller i doktorandprojektet ska anges i den individuella studieplanen (dnr V 2018/603). 6.8.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten är kontaktansvaret ömsesidigt. Detta innebär också att doktoranden är skyldig att hålla sina handledare kontinuerligt informerade om hur arbetet fortskrider. 6.10 Ytterligare biträdande handledare kan utses när som helst under utbildningens gång om så bedöms lämpligt (dnr V 2018/603). 6.10.1 I vissa fall kan doktoranden vilja ha mer specialistkompetens i en avgränsad fråga under sin studietid. Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten ska doktoranden därför ha möjlighet att ansöka om kompletterande handledning (experthandledning) inom ämnet. Ansökan i skriftlig form lämnas till prefekt. 6.11 Fakultetsstyrelsen ska besluta om minsta omfattning av handledning under utbildningen samt klargöra vad som räknas som handledning inom fakultetens område (dnr V 2018/603). 6.11.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten ska minst 320 handledningstimmar, exklusive experthandledning, ges under 48 månaders heltidsstudier. Timmarna för huvudhandledare och biträdande handledare fördelas mellan handledarna enligt överenskommelse mellan parterna. Denna tid ska ägnas åt planering och uppföljning av doktorandens studier samt läsning av manuskript. Tid ska också ägnas åt att förmedla kontakter i nätverk och karriärplanering. 7. Doktorandexaminator 7.1 Dekan beslutar om vilka som kan vara doktorandexaminatorer efter förslag från prefekt. Doktorandexaminator ska vara docent eller professor och anställd vid Göteborgs universitet 1. Dekan kan ge dispens från kravet på att doktorandexaminator ska vara docent eller professor (dnr V 2018/603). 1 Anställd vid Chalmers på en av de med Göteborgs universitet integrerade institutionerna kan utses till doktorandexaminator för doktorand vid Göteborgs universitet. I detta fall ska ett uppdragsavtal upprättas. 2 (11)

7.1.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten utses i normalfallet respektive institutions studierektor för utbildning på forskarnivå till doktorandexaminator. 9. Individuell studieplan (HF 6:29) 9.1 För varje doktorand ska en individuell studieplan upprättas i Göteborgs universitets webbaserade system för individuella studieplaner (ISP-systemet). Huvudhandledaren ansvarar för att den individuella studieplanen upprättas. I den individuella studieplanen ska planeringen av kommande delar dokumenteras samt genomförda delar av utbildningen redovisas. Studieplanen ska fungera som ett styrande instrument för hela utbildningen och säkerställa att utbildningen bedrivs och följs upp på ett effektivt sätt. Ansvaret för att göra studieplanen till ett levande dokument i det dagliga arbetet ligger på handledare och doktorand (dnr V 2018/603). 9.1.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten ska i den individuella studieplanen finnas en överenskommelse mellan doktorand, handledare och prefekt om den omfattning av närvaro och bidrag till forskningsmiljön som förväntas av doktoranden. 9.1.2 För doktorand som under sin utbildning är knuten till en forskarskola ska i den individuella studieplanen anges hur obligatoriska krav i forskarskolan respektive den reguljära utbildningen vid behov sammanjämkas. 10. Kurser och seminarier inom utbildning på forskarnivå (HF 6:32, 1:14) 10.2 För kurser som ges inom utbildning på forskarnivå ska det finnas en kursplan. Kursplanen ska upprättas i den universitetsgemensamma kursplanemallen. 2 Undantag kan göras för individuella läskurser och kurser som ges vid enstaka tillfällen efter skriftligt godkännande av prefekt (dnr V 2018/603). 10.2.1 Vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten upprättas kursplaner för individuella läskurser som fastställs av prefekt. 3 10.10 Under utbildningstiden ska doktoranden fortlöpande presentera sitt avhandlingsarbete, t ex manuskript och forskningsresultat, vid seminarier/motsvarande i enlighet med fakultetsstyrelsens riktlinjer och/eller institutionens regler (dnr V 2018/603). 10.10.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten ska doktorand antagen mot doktorsexamen vid minst tre tillfällen under studietiden få sitt avhandlingsarbete granskat av en särskilt utsedd diskutant vid ett öppet seminarium. Riktlinjer finns sammanställda i fakultetens styrdokument Policy för seminariebehandling av avhandlingsarbetet. Doktorand antagen mot licentiatexamen ska få sitt uppsatsarbete granskat av en särskilt utsedd diskutant vid ett planeringsseminarium. Doktorand ska även innan examination beredas möjlighet att få sitt arbete behandlat i seminarieform i den forskningsmiljö doktoranden tillhör. Riktlinjer finns 2 Beslut för universitetsgemensam kursplanemall, U 2016/568. Systemstödet Fubas användas vid framtagande och fastställande av kursplaner och litteraturlistor från och med hösten 2018. 3 Systemstödet Fubas användas vid framtagande och fastställande av kursplaner och litteraturlistor från och med hösten 2018. Undantag kan göras vid framtagande och fastställande av kursplan för individuell läskurs. Individuell läskurs upprättas då i specifik kursplanemall och fastställs av prefekt. 3 (11)

sammanställda i fakultetens Policy för seminariebehandling av licentiatuppsats. 10.10.2 Seminarieledare utses av dekan efter förslag från prefekt. Minst åtta seminarieledare ska utses med en mandatperiod på tre år, enligt ett rullande system. Erfarna seminarieledare ska ständigt finnas med i gruppen. Seminarieledare ska inte ses som representant eller företrädare för ett visst fält eller en institution. Följande kompetenskriterier för seminarieledare ska eftersträvas: Professor eller docent med bred kompetens Erfarenhet av doktorandhandledning Erfarenhet av bedömning av avhandlingsmanuskript, genom uppdrag som diskutant vid slutseminarium, opponent, och ledamot i betygsnämnd, inom Sverige och/eller internationellt Seminarieledarna ska träffas minst en gång per år för att diskutera framlagda texter för att därmed eftersträva gemensamma bedömningskriterier. Sammankallande är vicedekan för utbildning på forskarnivå. 12. Högskolepedagogisk utbildning 12.3 Fakultetsstyrelsen ska besluta om den högskolepedagogiska utbildningen ska göras inom ramen för doktorandens institutionstjänstgöring eller utgöra en poängsatt del inom utbildningen (dnr V 2018/603). 12.3.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten ska Högskolepedagogik 1: Baskurs, 5 högskolepoäng (HPE101), erbjudas som valbar kurs inom utbildning på forskarnivå. 14. Doktorandinflytande och förlängning av utbildningstid med anledning av förtroendeuppdrag och studentfackligt arbete (HL 2:7, HF 1:7, 2:14 och 5:7) 14.3 Efter fullgjort förtroendeuppdrag ska förlängningen uppgå till lägst det antal dagar som anges i bilaga 1. Utöver de uppdrag som listas här kan ledamotskap i tillfälliga arbetsgrupper och andra organ/kommittéer förekomma. I dessa fall ska en bedömning av uppdragets omfattning göras före uppdragets början där ett minimum av antal förlängningsdagar fastslås. Det slutgiltiga antalet förlängningsdagar ska sedan klargöras i samband med att uppdraget slutförs (dnr V 2018/603). 14.3.1 Förtydligande av miniminivåer för förlängningsdagar per år liksom ersättningsnivåer med anledning av doktoranders förtroendeuppdrag på fakultetsnivå vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten anges i bilaga 1. 15. Licentiatuppsats och licentiatseminarium 15.2 En licentiatuppsats får innehålla bidrag från flera författare om det klart framgår vad den enskilde doktoranden bidragit med (dnr V 2018/603). 15.2.1 Uppsatsen ska vara i form av en sammanhängande vetenskapligt verk (monografi) eller som en sammanläggning av vetenskapliga arbeten med en resonerande och sammanfattande kappa som integrerar och syntetiserar de ingående delarna. 4 (11)

Vid en sammanläggning kan de vetenskapliga arbetena författas tillsammans med såväl handledare som andra skribenter. 4 Doktoranden ska dock vara förstaförfattare på minst ett arbete. Uppsatsförfattarens självständiga bidrag ska klart framgå av uppsatsen i dess helhet. Uppsatsen ska kompletteras med en av författare och handledare undertecknad redogörelse för varje författares insatser till ledning för opponent och examinator. Kopia på undertecknad redogörelse ska bifogas som bilaga vid anhållan om licentiatseminarium. 15.3 Licentiatuppsats ska presenteras och försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid seminariet ska det finnas en opponent. Opponenten får inte vara verksam vid den fakultet där uppsatsen läggs fram, om inte särskilda skäl föreligger. Institutionen till vilken utbildningsämnet är knutet har att ombesörja kostnaden för mångfaldigandet av uppsatsen inför seminariet (dnr V 2018/603). 15.3.1 Vid seminariet ska det förutom examinator och opponent också finnas en ordförande. Examinator och ordförande utses av dekan. 15.3.2 För att säkra kvalitén ska det fullständiga manuset före anmälan om examination bedömas av en läsare, med minst motsvarande docentkompetens. Prefekt fattar beslut om utseende av läsare, efter förslag från huvudhandledare. 15.4 Prefekt beslutar om tidpunkt för seminarium och utseende av opponent. Licentiatseminariet ska tillkännages minst tre veckor i förväg på sätt som beslutats av fakultetsstyrelse. Perioderna 16 juni 15 augusti och 23 december 6 januari får inte räknas in i tiden för tillkännagivandet. Från det att tillkännagivandet görs ska uppsatsen finnas tillgänglig vid institutionen (dnr V 2018/603). 15.4.1 Före inlämnande om utseende av opponent ska alltid jävsförhållanden enligt bilaga 2, beaktas. En undertecknad jävsdeklaration (blankett) ska bifogas vid anhållan. Till anhållan ska också bifogas kopia på läsarens sammanfattande bedömning. Vid sammanläggningsavhandlingar ska bifogas en kopia på undertecknad redogörelse för olika författares insatser i samförfattade artiklar. 15.4.2 Vid den Utbildningsvetenskapliga fakulteten tillkännages licentiatseminariet via fakultetens kalendarium och via e-post. 15.6 Betyg på licentiatuppsats ska antingen beslutas av en betygsnämnd enligt bestämmelserna för doktorsavhandling eller av examinator som utses av dekan (dnr V 2018/603). 15.6.1 Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten beslutas betyg på licentiatuppsats i normalfallet av en av examinator. Examinator utses av dekan. 15.6.2 Före inlämnande av anhållan om utseende av examinator ska alltid jävsförhållanden enligt bilaga 2, beaktas. En undertecknad jävsdeklaration (blankett) ska bifogas vid anhållan. Vid anhållan ska även kopia på prefektbeslut om tidpunkt för seminarium och utseende av opponent bifogas tillsammans med kopia på läsarens sammanfattande bedömning. Vid sammanläggningsavhandlingar ska bifogas en kopia på undertecknad redogörelse för olika författares insatser i samförfattade artiklar. 4 Vid diskussion kring publikationsetiska frågor kan exempelvis följande underlag användas: Sociologförbundets riktlinjer angående författarskap och författarordning (länk) och Vancouverreglerna för författarskap (Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing and Publication of Scholarly Work in Medical Journals, utgivna av International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) www.icmje.org). 5 (11)

16. Doktorsavhandling och disputation (HF 6:33-35) 16.1 En doktorsavhandling ska omfatta minst 120 högskolepoäng (dnr V 2018/603). 16.1.1 En doktorsavhandling ska utformas som ett sammanhängande vetenskapligt verk i form av en monografi eller som en sammanläggning av vetenskapliga arbeten med en resonerande och sammanfattande kappa, så kallad sammanläggningsavhandling. 16.2 Om en avhandling innehåller bidrag från flera författare ska den enskilde doktorandens bidrag redovisas (dnr V 2018/603). 16.2.1 Vid en sammanläggningsavhandling ska ingående arbeten vad gäller form och karaktär vid slutseminariet ha bedömts vara vetenskapligt acceptabla. Texter kan i de olika arbetena författas tillsammans med såväl handledare som andra skribenter. 5 Doktoranden ska dock vara förstaförfattare på minst ett arbete. Avhandlingsförfattarens självständiga bidrag ska klart framgå av avhandlingen i dess helhet. Avhandlingen ska kompletteras med en av författare och handledare undertecknad redogörelse för varje författares insatser till ledning för opponent och betygsnämnd. Kopia på undertecknad redogörelse ska bifogas som bilaga till slutseminariet och vid anhållan om disputation. 16.3 I avhandlingen kan ingå tidigare examinerad licentiatuppsats, del av denna eller reviderade delar av uppsatsen. I de fall delar av uppsatsen ingår i avhandlingsarbetet ska dessa vara en del av avhandlingen och ska försvaras vid disputationen (dnr V 2018/603). 16.3.1 En avhandling kan också utgöras av vetenskapliga delarbeten som vad gäller form och karaktär vid slutseminariet ha bedömts vara vetenskapligt acceptabla. Avhandlingens delarbeten ingår i en sammanfattande ramberättelse av monografisk karaktär (kappa). Kappan ska författas självständigt av doktoranden och på lämpligt sätt komplettera övriga delar av avhandlingen. Det betyder att kappans innehåll kan variera från att vara i huvudsak sammanfattande till att vara ett arbete som integrerar och syntetiserar de ingående delarna och som substantiellt bidrar till avhandlingens innehåll och kvalitet. Det är väsentligt att kappan tydliggör hur ingående delar hänger samman. Sammanläggningsavhandlingens alla delar kvalitetsgranskas enligt gängse kriterier vid slutseminarium och därvid bedöms även de enskilda arbetenas bidrag till den helhet som avhandlingen ska utgöra. 16.5 Upplagan för en doktorsavhandling beslutas om i varje enskilt fall eller enligt fakultetsstyrelses regler (dnr V 2018/603). 16.6 Vid beslut om upplagan ska universitetsbibliotekets krav på pliktexemplar samt doktorandens rätt till minst 20 exemplar av avhandlingen för eget bruk beaktas (dnr V 2018/603). 16.6.1 Prefekt ansvarar för beslut om upplagans storlek och att information om denna finns lätt tillgänglig för doktoranderna. 6.7 Doktorsavhandlingen ska kungöras genom spikning på avsedd plats i universitetets huvudbyggnad i Vasaparken en vardag senast tre veckor före disputationen. Perioderna 16 juni 15 augusti och 23 december 6 januari får inte räknas in i den så kallade spikningstiden. Genom spikningen blir avhandlingens innehåll allmänt tillgängligt. Dispens från treveckorsregeln kan beviljas av dekan. Elektronisk spikning av avhandlingen ska ske i enlighet med respektive fakultets bestämmelser för elektronisk spikning (dnr V 2018/603). 5 Vid diskussion kring publikationsetiska frågor kan exempelvis följande underlag användas: Sociologförbundets riktlinjer angående författarskap och författarordning (länk) och Vancouverreglerna för författarskap (Recommendations for the Conduct, Reporting, Editing and Publication of Scholarly Work in Medical Journals, utgivna av International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) www.icmje.org) 6 (11)

6.7.1 Samtliga avhandlingar ska spikas elektroniskt. Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten rekommenderas fulltextpublicering av samtliga avhandlingar (vid sammanläggningsavhandlingar publicering av ram/kappa). Efter spikningen får inga ändringar göras i avhandlingen. En erratalista får bifogas. 16.10 Betygsnämnden ska bestå av tre eller fem ledamöter. I betygsnämnden ska minst en person ingå som inte är verksam vid Göteborgs universitet. I de fall betygsnämnden består av fem ledamöter ska minst två personer ingå som inte är verksamma vid Göteborgs universitet. Högst en av ledamöterna får komma från den institution/motsvarande där doktoranden varit verksam/antagen till utbildning på forskarnivå. Den som varit handledare eller doktorandexaminatorför doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Inom betygsnämnden ska en jämn könsfördelning eftersträvas. Fakultetsstyrelsen kan ha särskilda kompetenskrav på betygsnämndens ledamöter (dnr V 2018/603). 16.10.1 Ledamot i betygsnämnd ska vara lägst docent eller inneha motsvarande kompetens. Dekanus kan ge dispens från kravet på att ledamot i betygsnämnd ska vara lägst docent. 16.10.2 Dekan utser i normalfallet tre ledamöter och en suppleant i betygsnämnden. Samtliga föreslagna ledamöter och suppleanter som föreslås till betygsnämnden ska tillfrågas om de kan åta sig uppdraget. Detta görs av handledaren/institutionen innan en anhållan skickas in till Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet. 16.14 Dekan utser betygsnämnd, opponent och ordförande vid disputationsakten efter anhållan från institution. Av anhållan ska avhandlingens titel samt tid och plats för disputationen framgå (dnr V 2018/603). 16.4.1 Före inlämnande av anhållan om disputation ska alltid jävsförhållanden enligt bilaga 2, beaktas. Vid anhållan om disputation ska undertecknad jävsdeklaration (blankett) och kopia på seminarieledarens sammanfattande bedömning av slutseminarium bifogas. Därtill ska vid sammanläggningsavhandlingar även bifogas en kopia på undertecknad redogörelse för olika författares insatser i samförfattade artiklar. 7 (11)

Bilaga 1. Förtydligande av miniminivåer för förlängningsdagar per år med anledning av doktoranders förtroendeuppdrag på fakultetsnivå vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten För att underlätta tillämpningen av bilaga 1, tabell 2 Miniminivåer för förlängningsdagar per år med anledning av doktoranders fullgjorda förtroendeuppdrag (Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna, (dnr V 2018/603). ges följande förtydligande: Uppdrag på fakultetsnivå Uppdrag Förlängning per år Kostnadsbärare Ledamot i 15 dagar Dekan utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Ledamot i prefektrådet 10 dagar Dekan Ledamot i beredning för utbildning på forskarnivå (BUF) Ledamot i beredning för forskning (BF) Ledamot i lärarförslagsnämnden Ledamot i doktorandrådet 10 dagar Dekan 10 dagar Dekan 15 dagar Dekan Dekan Ordförande 30 dagar Dekan Vice ordförande 15 dagar Dekan Sekreterare 10 dagar Dekan Kassör 10 dagar Dekan Styrelseledamot 7 dagar Dekan (eller annan förtroendepost) Ledamot i 10 dagar Dekan arbetsmiljökommittén Ledamot i 10 dagar Dekan miljöberedningen Ledamot i bibliotekskommittén 1 dag Dekan Antalet förlängningsdagar som anges i tabellerna är en miniminivå i de fall doktoranderna har deltagit till fullo i respektive organ och bör minskas om inte doktoranden har fullgjort hela sitt uppdrag. I de fall doktoranden har haft ett utökat uppdrag för ett organ kan antalet dagar ökas i relation till uppdragets storlek. Beslut om antalet dagar beslutas av respektive kostnadsbärare. Doktoranden ska enligt punkt 14.4 i Doktorandreglerna inkomma till prefekt med begäran om förlängd anställningstid. Begäran ska ställas till prefekt vid den institution där doktoranden är antagen, oavsett på vilken nivå inom universitetet uppdraget utförts. Anhållan görs på blankett Forskarstuderandes tidsanvändning inrapportering. Till doktorandens begäran ska följande bilagor finnas: Intyg som styrker uppdraget Närvarolistor för möten som doktoranden deltagit i som man vill få ersättning för 8 (11)

Om anhållan om förlängningsdagar gäller uppdrag på universitetsgemensam nivå eller fakultetsnivå anhåller prefekten därefter om ekonomisk ersättning från berörd kostnadsbärare (rektor eller dekan) i enlighet med rutin beskriven i den studieadministrativa handboken. Doktorandkommittéernas storlek ska stå i proportion till antalet doktorander vid fakultet respektive institution. Ersättning till samverkansdoktorand med förtroendeuppdrag på fakultetsnivå vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten Ersättning till samverkansdoktorand med förtroendeuppdrag i beslutande och beredande organ på fakultetsnivå utgår som mötesarvode i enlighet med den arvodesbestämmelse som finns för förtroendevalda studenter på grund- och avancerad nivå: Grundarvode på 7 000 kr som engångsbelopp per år för ordinarie studentrepresentant. 850 kr som arvode per sammanträde där studentrepresentanten närvarar. Om en studentrepresentant är ledamot i fler än ett organ utgår grundarvodet endast en gång. I de organ där ersättare finns erhåller närvarande ersättare ersättningsbeloppet på 850 kr per sammanträde oavsett om ersättare inträder i ordinarie studentrepresentants ställe eller ej. Ersättare erhåller inte grundarvodet på 7 000 kr per år. Detta är endast för ordinarie studentrepresentanter. Ersättning enligt ovan betalas ut per kalenderår i efterskott och efter redovisning av ersättningsberättigad. Följande blankett ska fyllas i och undertecknas av doktorand och inlämnas till fakultetskansliet http://medarbetarportalen.gu.se/digitalassets/1540/1540128_redovisning-av-studenrepresentantsuppdrag.pdf Till doktorandens begäran ska följande bilagor finnas: Intyg som styrker uppdraget Närvarolistor för möten som doktoranden deltagit i som man vill få ersättning för 9 (11)

Bilaga 2. Förtydligande av jävsregler vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten i samband med disputation och licentiatseminarium Med jäv menas en omständighet som kan rubba förtroendet till en viss persons opartiskhet vid, i detta fall, disputationen och examinationen av en avhandling/licentiatuppsats. En jävig person har ett intresse i saken som kan tänkas påverka hans eller hennes ställningstagande. Det handlar alltså om omständigheter som typiskt sett skulle kunna leda till att en person behandlar ett ärende partiskt. Det behöver dock inte innebära att personen faktiskt är partisk. Om jäv uppenbarligen saknar betydelse i det enskilda fallet ska man bortse från det. De personer som utses till opponent, ledamot i betygsnämnd/examinator vid licentiatseminarium kan vara jäviga i förhållande till framför allt doktoranden eller någon doktoranden närstående, men även i förhållande till t.ex. handledaren eller en annan ledamot i betygsnämnden. Vid jäv ska en annan person föreslås och utses till uppdraget. Exempel på omständigheter som kan grunda jäv i samband med disputation är framför allt släktskap, synnerlig nytta eller skada av utgången av examinationen, uppenbar vänskap eller ovänskap eller nära professionellt samarbete. Skyldiga att anmäla jäv Betygsnämndens ledamöter och opponent är skyldiga att anmäla jäv om det föreligger sådant gentemot handledare eller doktorand. Regler om jäv finns i 16-18 Förvaltningslagen (FL) 6 Bestämmelserna i FL är uppdelade så att i 16 uppräknas de omständigheter som ska betraktas som tvivelsgrundande, medan i 17 anges vilka följder jäv får för en handläggare och 18 hur jävsfrågor ska hanteras. Utdrag ur FL: Jäv 16 Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om 1. han eller hon eller någon närstående är part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, 2. han eller hon eller någon närstående är eller har varit ställföreträdare eller ombud för en part i ärendet eller för någon annan som kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning, 3. han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller 4. det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas. Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska myndigheten bortse från jäv. 6 Förvaltningslag (2017:900) träder i kraft 2018-07-01 http://www.notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20170900.htm 10 (11)

17 Den som är jävig får inte ta del i handläggningen av ärendet och inte heller närvara när ärendet avgörs. Han eller hon får dock utföra sådana uppgifter som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. 18 Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten. En myndighet ska pröva en jävsfråga så snart som möjligt. Den som jävet gäller får ta del i prövningen av jävsfrågan endast om det krävs för att myndigheten ska vara beslutsför och någon ersättare inte kan kallas in utan att prövningen försenas avsevärt. Förtydliganden till lagtexten: relation doktorand handledare innebär livslångt jäv medförfattarskap innebär jäv i fem år aktivt samarbete utgör jäv uppenbar vänskap eller ovänskap när någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Man är inte jävig bara för att man är anställd inom samma institution Se även jävsregler för Vetenskapsrådet: https://www.vr.se/etik/jav.4.9232df81081e742f7e800042.html 11 (11)