Ett förstärkt återvändandearbete

Ett förstärkt återvändandearbete Sveriges ska vara ett land som är öppet mot och nyfiket på världen utanför. Av många skäl: vi är ett litet land med stora exportföretag. Vi tror på internationellt samarbete. Vi vill ta vår del av ansvaret för problemen i världen. Vi tror på enskilda människors vilja att bygga en bättre framtid och att globaliseringen skapar enorma möjligheter. Men ska vi klara det så måste decennier av misslyckad invandrings- och integrationspolitik rättas till. Sverige måste hitta balansen där vi både tar vår del ansvaret för en trasig värld - och samtidigt klarar av uppgiften att ta hela ansvaret för hur det går i vårt eget land. Detta är svårt men nödvändigt. I Sverige finns en bred uppslutning kring den reglerade invandringspolitiken. Individuell prövning av den enskildes skyddsskäl utgör grunden för en rättssäker asylprocess, samtidigt som var och en kan överklaga upp till två instanser. Det ger legitimitet till enskilda beslut, där ett bifall innebär rätt att stanna i Sverige, medan ett avslag innebär skyldighet att lämna landet. Ett negativ besked är ofta ett hårt slag för den asylsökande. Samtidigt finns inget utrymme för otydlighet: det är skyddsskälen som avgör rätten till asyl. Om ett utvisningsbeslut i praktiken inte efterlevs så undergrävs trovärdigheten i hela invandringspolitiken. En genomtänkt migrationspolitik är därför förutsättningen för en fungerande integrationspolitik. Sverige saknar idag kontroll över hur många som vistas illegalt i landet, men uppgifter pekar på att det handlar om upp till 50 000 personer. Antalet asylsökande som stannar kvar, trots att de fått avslag, väntas samtidigt öka kraftigt de kommande åren. Det rör sig om över 40 000 personer på fyra år. Om inte detta stoppas kommer det att leda till ett permanent skuggsamhälle präglat av utsatthet, utnyttjande och kriminalitet. Det vore en dålig framtid för Sverige. I stället för att återvända väljer många att leva ett liv vid sidan av samhället. För dem kommer inkomsterna oftast från illegalt arbete och kriminalitet. Det är inte värdigt ett land som Sverige att låta människor etablera sig i ett laglöst parallellsamhälle där de löper stor risk att både fara illa, och göra illa. Framväxten av skuggsamhällen skadar trovärdigheten för svensk migrationspolitik och våra myndigheters förmåga att sköta sitt jobb. Om verkliga skyddsskäl ska ge rätt att stanna i Sverige, måste den som saknar skyddsskäl återvända till hemlandet. Det beslutet kan inte i praktiken lämnas över till dem som fått avslag. Moderaterna vill därför radikalt öka antalet återvändande bland dem som fått avslag och nu vistas illegalt i Sverige. Ett förstärkt återvändande kräver reformer på två områden: dels ökad kontroll och verkställighet. Dels svagare incitament att stanna och leva illegalt i Sverige. Antalet verkställda utvisningar från Sverige måste öka I ett fungerande återvändande ska den som fått avslag på sin asylansökan och inte har rätt att vistas i landet återvända till sitt hemland. Det är grunden för en reglerad invandring. I takt med att Sverige har haft ett högt flyktingmottagande ökar också antalet ärenden föremål för utvisning. Om inte återvändandet fungerar riskerar det i sin tur att skapa ett omfattande skuggsamhälle där människor lever illegalt i Sverige. Det ställer krav på ett effektivt återvändande där antalet verkställda utvisningar måste öka. 1

Ett stort antal människor väntas få avslagsbeslut i asylprocessen de kommande åren. I den gruppen är det många som beräknas avvika eller hålla sig undan verkställighet av beslutet på annat sätt. I dag har Polisen 17 000 utvisningsärenden som är föremål för utvisning. 1 De kommande fyra åren beräknar myndigheten överlämna ytterligare 55 000 ärenden för verkställighet. 2 Samtidigt har i dag polisen stora svårigheter att verkställa ärenden överlämnade från Migrationsverket. I fjol verkställde Polisen strax över 4 000 utvisningsärenden. Det är en minskning från åren innan flyktingkrisen då antalet utvisningsärenden dessutom var betydligt lägre. 3 Behovet av ett kraftigt ökat återvändande är således stort. Moderaterna vill därför införa skrivningar i likhet med de som fanns i Migrationsverkets, Polisens och Kriminalvårdens regleringsbrev åren 2012-2014 om att de tre myndigheterna i samverkan ska effektivisera arbetet med att verkställa avvisningsoch utvisningsbeslut med syfte att ytterligare förstärka insatserna för att påtagligt öka antalet verkställda beslut avseende personer som är inskrivna i Migrationsverket mottagande. Det är en tydlig ambitionshöjning jämfört med de skrivningar som finns i myndigheternas regleringsbrev idag och utvärderingar visar bl.a. att antalet verkställda av- och utvisningar ökade från 2011 till 2013. 4 Det kräver att myndigheterna får ett helhjärtat stöd från politiskt håll. Det stödet var inte tillräckligt i samband med den så kallade REVA-debatten 2012-2013. För att effektivisera återvändandet krävs fler förvarsplatser. Förvar används i huvudsak för att säkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut om avvisning eller utvisning kan genomföras. Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar. 5 Brist på förvarsplatser får till följd att personer som borde tas i förvar inte kan omhändertas, vilket i sin tur påverkar återvändandet. I dag finns 357 förvarsplatser i Sverige, det är alldeles för få. Det har bland annat resulterat i att Polisen vid ett flertal tillfällen under 2017 tvingats släppa personer som har frihetsberövats i väntan på utvisning eller avvisning. Samtidigt har polisen vid upprepade tillfällen flaggat för ett stort behov av ökat antal förvarsplatser. 6 I syfte att stärka återvändandet krävs därför fler förvarsplatser och att minst ett nytt förvar inrättas i norra Sverige. Moderaterna satsar därför 150 miljoner kronor under 2018, 220 miljoner kronor under 2019 och 76 miljoner kronor under 2020 för detta ändamål. Antalet inre utlänningskontroller måste öka I dag har vi ingen kontroll över hur många som vistas i Sverige illegalt. Återvändandeutredningens betänkande Klarlagd identitet pekar på att det kan befinna sig om allt mellan 20 000 och 50 000 människor i Sverige som saknar tillstånd att vistas här. 7 På fyra år beräknar dessutom Migrationsverket att överlämna över 40 000 utvisningsärenden på fyra år där personer avvikit och håller sig undan verkställighet. 8 1 Statistik Polisens verkställigheter 2012-2017: https://polisen.se/pagefiles/601069/polisens-statistik-verkstalligheter-2012-2017.pdf 2 För mer information och statistik om antalet utvisningsärenden, se Migrationsverkets prognos den 25 oktober 2017 s. 49. 3 Polisens statistik över verkställigheter 2012-2017: https://polisen.se/pagefiles/601069/polisens-statistik-verkstalligheter-2012-2017.pdf 4 Slutrapport Europeiska flyktingfonden, REVA-rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete del 3; Implementering och delprojekt, s. 33. 5 Se 10 kap. utlänningslag (2005:16). 6 Sveriges radio 2017-03-08, Brist på förvarsplatser personer släpps innan utvisning: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6646917 7 SOU 2017:93 s.63. 8 Migrationsverkets prognos 25 oktober 2017, s. 49. 2

För att hitta de personer som vistas i Sverige illegalt och öka återvändandet är inre utlänningskontroll ett viktigt verktyg. Inre utlänningskontroll innebär att en utlänning som vistas i Sverige på begäran av en polisman är skyldig att överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. En sådan kontroll får endast vidtas om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. 9 Enligt polisens statistik är antalet inre utlänningskontroller lågt jämfört med tidigare år. Polisen har dessutom konstaterat att statistiken inte är tillförlitlig och att uppföljningen av kontrollerna inte fungerar. 10 Statistiken för 2017 visar förvisso en ökning av antalet kontroller, men det är inte möjligt att utläsa vad kontrollerna innefattar. Enligt uppgifter från polisen omfattar denna statistik såväl arbetsplatskontroller och kontroller i samband med gränskontroll vid Öresundsbron. 11 Inre utlänningskontroll måste vara en integrerad del i polisens verksamhet i syfte att hitta de som vistas illegalt i Sverige och stävja utvecklingen av skuggsamhället. Därför vill Moderaterna ge Polismyndigheten ett uppdrag att påtagligt öka antalet inre utlänningskontroller för att hitta personer som uppehåller sig i Sverige illegalt. Särskilda resurser ska öronmärkas för detta. Polismyndigheten bör dessutom säkerställa att inre utlänningskontroll utgör en integrerad del av hela polisens verksamhet och att det görs varje gång polisen har stöd i lag för att genomföra inre utlänningskontroll, det vill säga att alla som passerar igenom polisens kontroller och förvar kontrolleras. Vidare bör polisen utveckla utbildningsstödet gällande inre utlänningskontroller. För att säkerställa antalet inre utlänningskontroller och möjliggöra uppföljning krävs fungerande och erforderlig statistik, vilket inte finns i dag. Därför bör polisen ges ett tydligt uppdrag att ta fram ett fungerande statistikverktyg för inre utlänningskontroller. Tydliga mål för antalet kontroller och uppföljning mot målen ska därmed möjliggöras. I polisens arbete med såväl inre utlänningskontroll som arbetet med verkställighet är det avgörande att kunna utreda en persons identitet. Polisen måste därför få tillräckliga verktyg för detta ändamål och har dessutom efterfrågat ökade befogenheter. Återvändandeutredningens förslag om fotografering och fingeravtryck samt möjligheten att beslagta handlingar vid inre utlänningskontroll är ett steg i rätt riktning. 12 I samband med inre utlänningskontroll vill Moderaterna ge polisen möjlighet att omhänderta och tömma digitala media (till exempel mobiltelefon) för att kunna utreda en persons identitet, vilket i sin tur syftar till att effektivisera återvändandearbetet. Det är ett förslag som efterfrågats av såväl Polisen som Säkerhetspolisen. Det förekommer nämligen att utlänningar inte bär sina identitetshandlingar på sig, men att de har fotografier av handlingarna i exempelvis sina mobiltelefoner. 9 Se 9 kap. 9 utlänningslag (2005:16) och Rikspolisstyrelsens föreskrifter för polisens befattning med den inre utlänningskontrollen, RPSFS 2011:4, FAP 273-1. 10 Se polisens statistik för inre utlänningskontroll 2010-2017: https://polisen.se/pagefiles/601069/iuk-2017.pdf. Se även Svenska dagbladet 2018-01-10, Omöjligt kartlägga tusentals som ska utvisas : https://www.svd.se/polisen-omojligt-kartlagga-tusentals-som-ska-utvisas 11 Polisens statistik för inre utlänningskontroller i region syd omfattar kontroller i samband med gränskontroll vid Öresundsbron. Enligt uppgifter till Moderaterna omfattar även statistiken genomförda arbetsplatskontroller. Därför går det inte att styrka en faktisk ökning av antalet inre utlänningskontroller. 12 Se SOU 2017:93, Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar 3

Förlängd preskriptionstid och indraget ekonomiskt bistånd Idag är det möjligt att hålla sig gömd under fyra år och därefter göra en ny asylansökan. Det tidigare asylbeslutet preskriberas nämligen efter fyra år. 13 Det innebär bland annat att Polisens arbete med att verkställa beslutet upphör. För att minska incitamenten att hålla sig kvar gömd i det svenska samhället efter ett avslagsbeslut vill Moderaterna att preskriptionstiden höjs från fyra år till tio år. Den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas har inte rätt till ekonomiskt bistånd. Av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. följer att den som har sökt uppehållstillstånd i Sverige har rätt till bistånd i form av logi och dagersättning samt att rätten till bistånd vanligen upphör när uppehållstillstånd ges eller utlänningen lämnar landet. 14 Dessutom har Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att det inte föreligger någon rätt till kommunalt försörjningsstöd i dessa fall. 15 Trots detta förekommer ändå utbetalning av bistånd till denna grupp i vissa kommuner, bland annat i Malmö och Stockholm. Möjligheten till bidrag riskerar öka incitamenten för människor som uppehåller sig illegalt i Sverige att stanna. Mot denna bakgrund anser Moderaterna att svenska kommuner inte ska ges möjlighet att ge annat än nödbistånd till människor som olovligen vistas i Sverige. Återgång till tidigare lagstiftning gällande rätten till välfärdsförmåner Att stå för en reglerad invandring där människor utan rätt att vistas i Sverige ska återvända, samtidigt som denna grupp har rätt att nyttja svenska välfärdsförmåner, sänder dubbla signaler. Frågan om huruvida personer som vistas här illegalt ändå ska erbjudas svensk sjukvård och skola är komplex. Ett land kan inte i längden sända dubbla signaler till dem som stannar kvar illegalt, eller tillåta att barn ärver sina föräldrars illegala tillvaro i Sverige. Men barn kan inte heller hållas ansvariga för sina föräldrars agerande. Begränsa rätten till välfärdsförmåner I dag erbjuds personer som vistas olagligt i Sverige hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande vuxna personer. Det inbegriper vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort, och preventivmedelsrådgivning och en hälsoundersökning. Denna grupp har även rätt till tandvård som inte kan anstå. Det är även tillåtet för ett landsting att erbjuda vård utöver vad som följer av gällande lagstiftning. Barn som olovligen befinner sig i Sverige har i dag rätt till samma typ av sjukvård som asylsökande barn och barn som har medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. 16 Vården är subventionerad. Gällande regelverk trädde i kraft den 1 juli 2013. Före ikraftträdandet av gällande lagstiftning hade personer som vistas illegalt i Sverige rätt till omedelbar osubventionerad vård av vistelselandstinget. Det fanns inget krav att utföra vården kostnadsfritt. Ingen fick dock nekas omedelbar vård på grund av bristande betalningsförmåga. Barn som höll sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning erbjöds hälso- och sjukvård i 13 12 kap. 22 utlänningslag (2005:16) 14 11 2st. lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 15 Rådman Magnus Åhammar analys i Dagens juridik 2017-12-13: Har personer som vistas illegalt i Sverige rätt till socialbidrag? http://www.dagensjuridik.se/2017/12/har-personer-som-vistas-illegalt-i-sverige-ratt-till-socialbidrag 16 Lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd 5-6 4

samma omfattning som den som är bosatt inom landstinget, det vill säga fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. 17 Vård som är att anse som omedelbar vård anfördes i förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen, men någon närmare precisering av gränserna för vad som skall anses som omedelbar vård gavs inte. 18 Förarbetena menade att det får prövas från fall till fall och att det borde vara upp till läkaren eller den som svarar vården att avgöra. Enligt förarbetena förelåg heller inte något hinder för huvudmannen att bereda vård i större omfattning än vad som anges i lag. 19 Moderaterna anser att rätten till sjukvård för människor som vistas illegalt i Sverige bör återgå till vad som gällde före 2013, när rättigheterna utökades. Det innebär att de som saknar rätt att vistas i Sverige ska ha rätt till osubventionerad akut (omedelbar) hälso- och sjukvård. Vad som utgör omedelbar vård ska i slutändan vara upp till behandlande läkare att avgöra. Barn under 18 år som saknar tillstånd att vistas i Sverige ska även fortsättningsvis ha rätt till fullständig hälso- och sjukvård. Moderaterna vill även att regioner och landsting inte ska ha möjlighet att erbjuda vuxna personer vård som går utöver vad som föreskrivs i lag, det vill säga omedelbar vård och behandling. Rätt till skolgång I dag har barn som uppehåller sig illegalt i Sverige rätt till skolgång från förskoleklass till gymnasiet enligt skollagens bestämmelser. 20 Denna rätt infördes 1 juli 2013. Före detta datum förelåg ingen skyldighet för svenska kommuner att erbjuda skolgång för barn utan tillstånd. Kommunerna hade dock möjlighet att på frivillig väg erbjuda skolgång även för barn och ungdomar som undanhöll sig verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning. 21 I syfte att hindra framväxten av skuggsamhällen, minska incitamenten till att vistas illegalt i Sverige och att öka återvändandet anser Moderaterna att Sverige måste återgå till tidigare lagstiftning. Vill man hindra framväxten av skuggsamhällen är det naturligtvis problematiskt att samtidigt ge rätt till skolgång. Vår utgångspunkt är att dessa regler bör återgå till det som gällde före 2013. Frågan är dock juridiskt och moraliskt komplicerad, och Sverige måste beakta hur en stramare svensk lagstiftning är förenlig med internationella konventioner. 17 För en beskrivning av gällande rätt före 1 juli 2013, se prop. 2012/13:109 s. 16-18. 18 Prop. 1981/82:97. s. 120. 19 Prop. 1981/82:97 s. 120. 20 29 kap. 2 skollag (2010:800) 21 SOU 2010:5 s. 74. 5