DÖVAS församlingsblad 2 2009 A
dövprästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i finland Borgå distrikt: (ingen dövpräst för tillfället) Helsingfors distrikt: Elina Jokipaltio Bulevarden 16 B (PB 142) 00121 Helsingfors Mobiltelefon: 0400-605129 e-postadress.: elina.jokipaltio@evl.fi Åbo distrikt: Petri Majatie Tavastgatan 13 20500 Åbo Mobiltelefon: 0400-824039. e-postadress: petri.majatie@evl.fi St. Michels distrikt: Seppo Laukkanen Mikkelin hiippakunnan tuomiokapituli Kirkkokatu 10 (PL 122) 50101 Mikkeli Mobiltelefon: +358503559819 e-postadress: seppo.laukkanen@evl.fi Uleåborgs distrikt: Urpo Luokkala Ojakatu 1 90100 Oulu Mobiltelefon: 044-7555554 e-postadress: urpo.luokkala@evl.fi Hela landet/kyrkostyrelsen: Riitta Kuusi Hamngatan 9 (PB 185) 00161 Helsingfors Mobiltelefon: 050-3006353 e-postadress: riitta.kuusi@evl.fi Lappo distrikt: Marja Saukkonen Kauppakatu 19 C, 3. krs. 40100 Jyväskylä Mobiltelefon: 0400-241401 e-postadress: marja.saukkonen@evl.fi Dövas församlingsblad /årgång 30 Adress: Hamngatan 9, 00161 Helsingfors Ansvarig utgivare: Pia Kummel-Myrskog Redaktion: Olof Ahlskog, Brita Edlund, Pia Kummel-Myrskog, Hannele Rabb, Eva Sahlström, Lena Wenman Layout och illustrationer: Hannele Rabb Utgivare: Kyrkans central för det svenska arbetet/diakoni och samhällsansvar Dövprästens hemsida: http://www.evl.fi/kcsa/ads/dovarbetet.hmt Print: Multiprint, Helsingfors ISSN 0359-0445
Stolt i Kristus Jag slits åt båda hållen: jag längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore ju det allra bästa. Men för er skull är det viktigare att jag lever kvar här, det är jag övertygad om, och jag vet att jag kommer att bli kvar och stanna hos er alla för att hjälpa er till framsteg och glädje i tron. Och genom mig, genom att jag kommer till er igen, skall ni bli allt stoltare över att tillhöra Kristus Jesus. (Filipperbrevet 1:23-26) När jag var liten fanns det vissa regler. Man fick inte ljuga, inte vara dum mot andra och så fick man inte bli stor på sig. Det sista betydde att man trodde för mycket om sig själv och skröt. I min barndomsmiljö blev människor som skröt om sig själva illa omtyckta. Att vara stolt över sig själv eller något man hade gjort hörde också hit. Barnen fick lära sig att inte tala om det för andra ifall de var bra på något. Beröm skulle man ta med en axelryckning och inte bli hög i korken. Följderna blev att under en lång tid undvek jag att vara stolt över något alls. Det har också varit omodernt att vara stolt. För det avslöjade att man brydde sig mycket om något. Men jag har märkt att ordet börjar komma tillbaka. En chef kan till exempel säga: Det här får ni vara stolta över till sina medarbetare. Bibeltexten talar om att vara stolt i Kristus. Får vi vara stolta i Kristus? Är det viktigt? Är det omodernt? När Paulus skriver det här sitter han i fängelse. Han sitter där för att han har predikat om Jesus. Vi kan nog säga att han var stolt över Jesus. Paulus slutade inte berätta om Jesus fastän han fick lida för det. Paulus var så nära Jesus att han tyckte att han till och med lika gärna kunde dö. Då skulle han få vara med Jesus varje dag. Han visste att han skulle få det bra i himlen. Men det var något som höll honom kvar. Vad var det? Jo, det fanns människor som behövde honom. Och han skriver till dem: När jag kommer till er så ska ni bli allt stoltare över att tillhöra Kristus Jesus. För Paulus är det alltså jätteviktigt att vi människor är stolta i Kristus. Vi behöver inte låta andra människor säga att det är fult eller opassande eller omodernt. Att vara stolt i Kristus betyder inte att man vill ta fram sig själv eller sluta ta hänsyn till andra. Utan det kan betyda att man berättar att man tror på Jesus. Man kan också berätta ifall man har varit med om att Jesus hjälpt en eller tröstat en. Oftast blir andra glada av att höra sånt. Men även när det får lite tråkigare följder får vi hålla fast vid att vi är Jesu vänner. Då får stoltheten ännu större betydelse. Andra märker att vi menar allvar. Man kan också vara stolt i Kristus fastän man inte säger så mycket. Stoltheten kan kännas mer som en inre styrka. Det kan vara att man är beredd att lyssna på någon annans frågor eller problem. Var och en vet själv hur han eller hon uttrycker stoltheten. Men vi får jobba på att, som Paulus säger, bli mer stolta varje dag. Stolta för att Jesus är vår vän och älskar oss. Text: Pia Kummel-Myrskog Bön: Käre himmelske Fader, du ser vår svaghet och rädsla. Hjälp oss, Herre, att våga leva och dö med Jesus Kristus för ögonen. Han, som vågade dö och besegrade döden. Han, som förblir vårt hopp till tidens slut. Hör oss, Fader, för hans skull. Amen 3
Översätta men inte förklara Kyrkans central för det svenska arbetet ordnar ett ettårigt projekt för översättning av guds tjänstens, jordfästningens och dopets texter till finlandssvenskt teckenspråk. En person jobbar med översättningen och nio personer är med som referensgrupp. Gruppen brukar träffas en gång i månaden för att titta igenom att översättningen till finlandssvenskt teckenspråk är rätt. Referensgruppens medlemmar kommer från södra Finland; Helsingfors, Borgå och Ekenäs. I gruppen finns inte någon som kommer från Österbotten. Vi arbetar med översättningen för att finlandssvenska döva ska kunna ta del av gudstjänsten och förrättningarna på eget modersmål. Det är viktigt att tänka på. Översättningsproblem? Jag upptäckte att finlandssvenska teckenspråkiga döva inte använder mycket kristet språk i vardagslivet. Det inverkar på översättningsarbetet och gör det svårare att hitta rätta översättningar till finlandssvenskt tecken språk. Jag hoppas vi med arbetsgruppens hjälp kommer att lösa alla översättningsproblem. Vi vill bevara det finlandssvenska teckenspråket så att det kan fortsätta leva. Hur vi tänker på översättningsarbetet Först och främst ska vi bevara texternas innehåll och budskap om tro på Gud. Vi måste tolka texterna och förstå dem rätt för att kunna översätta dem till finlands svenskt teckenspråk. De finlandssvenka tecknens betydelse måste också vara rätt. Arbetsgruppen brukar träffas en gång i månaden för att gå igenom mina översättningar, som är inspelade på film. För tillfället går gruppen igenom översättningen av gudstjänsten och jordfästningen. Arbetsgruppen diskuterar både texternas mening och hur man ska översätta texterna till finlandssvenskt teckenspråk. Sedan mars har vi samlats fem gånger. Ni funderar säkert på hur vi löser problem som uppstår. Det är egentligen inte lätt att lösa problemen, men man måste försöka hålla sig så nära texternas budskap som möjligt. Om vi inte hittar ett lämpligt tecken, måste vi låna tecken från andra språk; finskt teckenspråk eller svenskt teckenspråk. Texternas budskap och budskapet i den teckenspråkiga översättningen måste uppfattas och förstås på samma sätt. Det finlandssvenska teckenspråkets grammatik skiljer sig från det finska teckenspråkets grammatik. Jag tror att det har att göra med skillnaderna i svens ka och finska språket. Finlandssvenskt teckenspråk har likheter med det svenska teckenspråket, även om de två språken ändå är olika. I svenskt teckenspråk an- 4
vänder man till exempel tecknet för ska mycket ofta. Det finlands svenska teckenspråket saknar tecken för ska. I stället uttrycker man ska med ansiktets uttryck. Ska teckenspråket vara vackert? Jag vill först och främst säga vad översättnings arbete innebär. Om man översätter en poetisk text ska översättningen vara poetisk på samma sätt. Det är inte översättarens sak att tolka och förklara en text. Översättningen ska innehålla bara det som texten inne håller. Man får inte lägga till något. En del tänker kanske att det som tecknas i kyrkan ska se fint ut, men det är ju budskapet till människorna som är det viktiga. Men om det är frågan om en psalmtext som sjungs, så ska sången synas i översättningen. Hur går det till? Det är kroppens rörelser som uttrycker sång. Text: Janne Kankkonen Texternas budskap och budskapet i den teckenspråkiga översättningen måste uppfattas och förstås på samma sätt. 5
Dövas kyrkodag på Hospitalskullen på Korpholmen i Kronoby den 5 juli Det var en strålande vacker söndag som vi samlades till dövas kyrkodag på ett väldigt speciellt ställe, nämligen på Hospitalskullen i Kronoby. Folk kom från när och fjärran, unga och gamla, finska och svenska döva, personer som troget varit med på alla samlingar och personer som var med för första gången. 30 förväntansfulla ansikten vände sig mot Håkan Wikström som var vår guide och värd under hela dagen. Han berättade om bakgrunden till detta tysta och lite mystiska ställe. Ingen återvändo Landshövdingen Johan Månsson Ulfsparre fick år 1628 i uppdrag att utse en plats för ett spetälskehospital. Vid hospitalet som grundades vid Korpholmen i Kronoby togs sjuka emot från Malax i söder till Karlö i norr. Det fanns i Finland vid den tiden bara ett annat spetälskehopital på Själö i Nagu. I början var de intagna i huvudsak spetälskesjuka, men från och med 1700-talet intogs även huvud svaga som man kallade de mentalsjuka och blinda och andra fattiga och sjuka. De som kom dit fick och kunde aldrig återvända hem utan detta var deras sista vistelseort. De levde i grym misär, fick ingen omvårdnad, ingen medicin, utan fick sköta sig själva och varandra så gott de kunde. Mat fördes till dem men det fanns ingen som såg till dem. En präst fanns som gav dem andlig spis och tröstade de sjuka om själens frälsning. Då de dog begrovs de på begravningsplatsen som ligger alldeles intill. Den finns kvar. Hospitalet verkade mellan åren 1631-1841. Det var ett litet samhälle med många små hus. Men då hospitalet upphörde försvann alla byggnader för att man auktionerade ut dem och eftersom de var gjorda av stock forslades de bort och sattes upp på nya platser. Platsen stod öde och tom i över 160 år. I början av 2000 samlades några ivriga personer med Håkan Wikström och Lolan Björkman i spetsen, för att upprätta ett museum så att man inte skulle glömma vad som en gång funnits på denna plats. 6
Nybyggd kyrka En kyrka som motsvarar den gamla kyrkan på hospitalsområdet och en klockstapel har nyuppförts år 2006-2007. Kyrkan invigdes den 17.6.2007 i samarbete med Kronoby församling av biskop emeritus Erik Vikström. Kyrkan är timrad av träskulptören och timmermannen Seppo Kalliokoski. På området finns en visningsbod med bl.a. kartor och en miniatyrmodell över området. Efter det att Håkan berättat denna intressanta historia vandrade vi runt och tittade oss omkring. Man har också under år 2008 flyttat en gammal stockstuga till platsen för att kunna ta emot gäster som vill sitta ner en stund, kanske fira ett litet dop eller bröllop eller bara äta sin matsäck. Delad gemenskap Då vi var klara med rundvandringen kallade kyrkklockorna oss till nattvardsmässa i den otroligt vackra lilla kyrkan. Albert Häggblom höll för oss en fin mässa på sitt lugna, vackra teckenspråk. Vi hade den stora förmånen att Håkans fru Margareta ställde upp för oss. Hon hade gjort i ordning en fin salladslunch och kaffe med bulla som vi satt och avnjöt inne i det lilla torpet efter högmässan. Det var en stor upplevelse för oss alla att få ta del av denna historia, att dela gemenskapen med var andra och bli så väl emottagna av värdparet Margareta och Håkan Wikström. Stort tack till dem! text: bredlund foto: Oa Ahlskog Minnesplattans text: Korpholmens spetälskehospital anlades här 1628 och bestod intill 1848. På denna plats stod hospitalets kyrka varifrån Guds tröst bjudits lidande människor som här vila i namnlösa gravar. Kronoby hembygdsförening 1956. A7
Att lära sig teckenspråk Plats: Helsingfors. Tid: andra veckan i juni år 2009. Det var första dagen på en kurs i finskt teckenspråk. Förväntningarna var ganska höga hos alla deltagare. I rummet satt nio kvinnor med samma målsättning. Målet var att lära sig teckna. Det första teckenspråksläraren Juha Paunu frågade oss var: Hur tecknar ni lejon? Alla deltagare såg förvånade ut. Frågar du OSS hur man skall teckna? Det är ju DU som skall lära OSS teckna. Alla började leka lejon med klor på tassarna. Det visade sig vara fel. Vi fick lära oss hur man på riktigt tecknar lejon. Det var så här en kul vecka började. Det uppstod många skratt då vi försökte gissa hur man tecknar olika tecken. Att lära sig grunderna i teckenspråk var både lätt och svårt. Det finns tecken som också används av hörande. Dessa är t.ex: telefon, kom hit, nej tack, dricka. Andra tecken var svårare. Det finns så många tecken som uttrycker tänkande/tankar och känslor så det var svårt att minnas dem alla. Av någon orsak har jag svårt med riktningar. Jag tecknar lätt jag går till dig då det skall vara du kommer till mig. Jag vet att jag tecknar fel. Har jag en gång gjort fel så gör jag lätt om det. Kroppen minns fel, helt enkelt. Orsaken till att jag minns fel är att det såg rätt ut då läraren tecknade mot oss. Det gäller att komma ihåg att själv teckna bakvänt. Vissa tecken är lättare att minnas, ifall man kan hitta på en förklaring till ordet. Färgerna är bra exempel. Röd=läppstift, vit=kragen på en skjorta osv. Det som också var bra med kursen var det att vi inte bara lärde oss att teckna. Juha Paunu berättade om dövas kultur. Han berättade också många roliga historier om hans och hans pappas möte med döva. Det som är lite synd är att man så lätt glömmer bort ett språk då man inte talar det. Det är augusti då jag skriver det här. Jag märker att jag redan börjar glömma bort tecken. Det är synd. Jag hoppas på att fortsättningskursen bli av och att jag kommer att kunna använda de tecken jag lärt mig innan jag glömt bort dem. Text: Maria Lindberg Ps. Fortsättningskursen blev av så en del nytt har jag hunnit lära mig igen. 8
Påskdagen i Esbovikens kyrka i Esbo Esbo finska församlings diakon ordnade tillsammans med diakon Päivi Korhonen och dövpräst Elina Joki pelto en finsk teckenspråkig gudstjänst. Kyrkan var nästan full med folk från Vanda, Helsingfors och Esbo och var upplyst av sol vackert! Dövpräst Elina Jokipelto predikade, Tarja och Tomas berättade turvis om Jesus under påsktiden. Jag var nervös då vi fyra steg fram inför folket och framförde ett drama om Jesus. Jag är svag i finska språket, så jag minns bättre med kroppsspråk och detta gick lagom bra (puh!). Jag berättade först om nattvarden med Jesus och om Judas falskhet, sedan berättade Saara om fängslandet och korsbärandet med piskande soldater. Oner va berättade om korsfästelse och död och till sist berättade Aira om graven, uppståndelsen och glädjen med båda händerna och kroppen. Senare steg vi fram som kör och sjöng psalmer med gudstjänstbesökarna. Endast kören sjöng också med hjälp av dirigent. Då gudtjänsten var klar gick vi alla fram och fick nattvard. Vi gick till församlingsrummet som finns bakom kyrkan och drack kaffe med bullar och hade trevligt. Många sa att dramat var fint att titta på och jag tackade för det. Då folk började gå hem, stod döv prästen Elina vid dörren och gav var och en en gul påsk lilja som tack och adjö. Jag gick hem ungefär i lätt kyligt väder och var glad över att det gick bra med dramat. Hälsningar! Eva Sahlström 9
Familjenytt Lycka Heidi Julia Öller Ulemark föddes den 6.12.2008 i Stockholm. Här med sina föräldrar, Fredrik Öller och Åsa Ulemark och storebror Dennis Ulemark. Charlotte Lovisa Edlund, dotter till Jonna och Robert Edlund föddes den 7.4.2009 i Stockholm och döptes den 11.7.2009 på farmors sommarvilla i Öja. Ingeborg Marita Saranpää, född Enberg f. 15.1. 1934 Ingå d. 26.4. 2009 Vanda Thea Britta Inga Karmgård Edlund, dotter till Linnea Karmgård och Christopher Edlund, föddes den 6.7.2009 i Stockholm och döptes den 23.8.2009 hos farmor i Solna. Gudfar Robert Edlund håller i Thea. Gudmor Denise står längst till vänster och gudmor Johanna längst till höger. 10
Korsord hård blåst kraft rotfrukt testa sade kort urna Tellus svart i elden övning äts med sked ger älgkött horndjur anar blommor plockas nypon från höstmånad vindskydd fattig träffas grön känsla träna kraftkälla ej ut elda utan e före O före J inte vår elevgruppen inte de före M nyper kylan i ilsken Konstruerat av Hannele Rabb 11
bibelfrågesport Ämne 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng Person Hans fru hette Sippora och sönerna Gersom och Elieser. Gud avslöjade sitt namn till honom. Han slog sönder Guds stentavlor. Han såg en brinnande buske. Faraos dotter hittade honom i en sävkorg i Nilen. Antal Så många slag fick man ge vid spöstraff. I översvämningen regnade det så många dagar och nätter. Elia gick så många dagar och nätter till berget Horeb. Jesus var i ödemarken så många dagar och nätter. Ökenvandringen varade i så många år. Person Hon var släkt med Johannes Döparen. Jesus pekade ut en ny son åt henne. På bröllopet i Kaanan påpekade hon att vinet var slut. Hon blev gravid av den helige Ande. Hon var Jesu mor. Ätbart Förvarades i det allra heligaste. När israelerna såg det, sade de: Vad är det? Man fick ta av det bara så mycket man behövde. Det var vitt som snö. Under ökenvandringen åt man detta himmelska bröd. Person Han gav 200 mäns bortskurna förhudar som gåva till brudens far. Hans fruar hette Mikal, Abigal, Ahinoam, Maaka, Haggit, Abital, Egla. Han var en snygg herde med ljust hår och blåa ögon. Han blev Israels andra kung. Han dödade Goliat med en stenslunga. Sammanställt av Hannele Rabb Rätt svar: 1. Moses (2 Mos 18:2-4, 2 Mos 3:14, 2 Mos 31:18, 2 Mos 3:2, 2 Mos 2:5) 2. 40 (5 Mos 25:3, 1 Mos 7:12, 1 Kon 19:8, Matt 4:2, 2 Mos 16:35) 3. Maria (Luk 1:36, Joh 19:26, Joh 2:3, Matt 1:18, Matt 1:18) 4. Manna (2 Mos 16:34, 2 Mos 16:15,2 Mos 16:16, 2 Mos 16:31, 2 Mos 16:14) 5. David (1 Sam 18:27, 2 Sam 3:2-6, 1 Sam 16:12, 2 Sam 2:4, 1 Sam 17:50 ) 12
Kyrklig information Hej! Här är information om projektet med den svenska översättningen av gudstjänstens och förrättningarnas texter till finlandssvenskt teckenspråk. Vi ska visa våra översättningar till finlandssvenskt teckenspråk på olika platser som vi har bokat. Det är bra att veta i god tid. 26.9. Borgå: Finlandssvensk träff för döva kl. 13.00 Ågatan 33 Då presenterar jag vårt översättningsarbete. 30.9. Vasa: Presentation av översättningsarbetet Aftonandakt kl.18.00 20.30 Dövas förening, Hantverkaregatan 6 29.10. Borgå: Aftonandakt och nattvard kl.16.30 Mariagården, Slingervägen 1 kyrkan och församlingshemmet 1.11. Vanda: Gudstjänst på finlandssvenskt teckenspråk Dövpräst Riitta Kuusi kl.13.00 Martinristin Seurakuntakeskus, Laajaniityntie 2 Ni är välkomna till dessa träffar! Kom med, för vi behöver era synpunkter på vårt översättningsarbete! Janne Kankkonen 13
Döv fattiggubbe? Kommer du ihåg fattiggubbarna i förra numret? En speciell gubbe har dykt upp sedan dess. Vid Kodisjoki kyrka, en bit från Raumo, finns en fattiggubbe som håller den ena handen över örat. Det måste väl betyda att skulpturen föreställer en döv gubbe. Text och bild: Hannele Rabb Heter du vildko? Många av våra förnamn har har sitt ursprung i hebreiskan och har blivit populära på grund av kopplingen till bibliska personer. Vad betyder namnen? Del II: josef = må han föröka (så även Josefina) judit = judinna, Guds bekännerska lea = antilop, vildko levi = den anhängige magdalena = kvinna från Magdala (så även Lena, Magda, Malin, Madeleine) maria = den upphöjda, den bedrövade (så även Mirjam, Mari, Mary, Mia, Mimmi, Marianne, Marika, Marita, Marion, Marja) mats = Guds gåva (så även Matteus, Mattias) mikael = Vem är som Gud? naemi = den huldrika, den angenäma natanael = Guds gåva rakel = tacka (moderfår), den moderliga rebecka = kviga, den runda, den välgödda ruben= se min son, förnyare 14 Inte en vildko, men en vild ko! rut = vänskap, herdinna, ansedd grannkvinna sakarias = Gud har kommit ihåg salomon = frid, välgång samuel = den av Gud bönhörde (så även Sam, Simon) sara= furstinna, härskarinna, prinsessa (så även Sally) tobias = Gud är god Text och bild: Hannele Rabb Ur: Stora namnboken av Albert W Carlsson
Adressförändring / Ny prenumerant Fyll i och skicka in blanketten om du flyttar eller om du vill få Dövas församlingsblad. Namn:... Tidigare adress:... Ny adress:... Skicka blanketten till: KCSA / Sonja Wacklin PB 185 00161 Helsingfors eller meddela dina uppgifter till: sonja.wacklin@evl.fi Vill du veta var du kan gå på teckenspråkig gudstjänst? Om du vill ha information till din mobiltelefon, e-post eller med vanlig post, fyll i blanketten och skicka den till: KCSA / Sonja Wacklin, PB 185, 00161 Helsingfors Skriv ditt namn för hand nederst på sidan. Underskriften är nödvändig, eftersom vi behöver ett skriftligt intyg på att du vill ge uppgifterna och att vi får hålla dem i ett register. KCSA kommer inte att använda ditt namn eller din adress till något annat än att informera dig. Jag vill ha info om kyrkans verksamhet för teckenspråkiga till min Uppgifterna får sparas i KCSA:s register. mobiltelefon e-post vanliga post Namn:... Adress:... Mobiltelefon:... E-post:... Min egen underskrift:... 15
Pred. 4:9