Planering av våtmarkskalkning
Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/kalkning-av-sjoar-och-vattendrag.html 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 2
Grundläggande metodik Används i avrinningsområden med liten sjö%. Kalken sprids från helikopter. Avser kalkning av kärr (och mader). Behovet av kalkad areal är 0,5-1,5 % av avrinningsområdet. Kalken sprids varje eller vartannat år. Styrka: stabila och jämna vattenkemiska effekter (kärr) Svaghet: oönskade vegetationsförändringar. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 3
Grundläggande metodik Kalkmedel vid våtmarkskalkning: Grovt kalkmjöl (0-2 mm), så kallad grovkalk. Granulerad kritkalk, s k granuler. Kalkfällningsprodukter (0,5-2 mm), s k vombkalk eller bulltoftakalk. Blandprodukter av ovanstående 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 4
Karteringsunderlag Fastighetskartan (7B 6f flygbild från 2001; 1:12 500) 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 5
Karteringsunderlag Infraröd flygbild (IRF 95046I-A De 906:48; 950629;1:30 000) 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 6
Annat karteringsunderlag www.arcgis.com/home/webmap/viewer.html Flyg- och satellitbilder på webben (Esri, Google) Ortofoton Observationer i fält 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 7
Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten. Volymdosen i g per m 3 avrinningsvatten Lägsta ph okalk ph-mål 4,4 4,9 5,4 5,6 11 8 3 6,0 15 12 8 6,2 19 16 13 Exempel Torsbäcken: ph-mål 5,6, lägsta phokalk på 4,9 ger en kalkdos på 8 g/m3. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 8
Kalkdosering - arbetsmetodik 2. Räkna om volymdosen till en arealdos (kg/ha/år). Volymdos x avrinningstal x omvandlingsfaktor = arealdos Exempel Torsbäcken: 8 g/m3 x 10 l/s/km2 x 0,315 = 25 kg/ha/år. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 9
Kalkdosering - arbetsmetodik 3. Beräkna det totala årliga kalkbehovet i ton från arealdos och avrinningsområdets storlek. Arealdos x ARO = årligt kalkbehov Exempel Torsbäcken: 25 kg/ha/år x 1300 ha = 32 500 kg» 32 ton/år. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 10
Kalkdosering - arbetsmetodik 4. Identifiera lämpliga kalkobjekt inom området. 5. Undanta objekt p g a naturvårdshänsyn. 6. Beräkna den maximala årliga kalkgivan för kvarvarande lämpliga objekt. (Mer om hur den maximala årliga kalkgivan beräknas kommer strax nedan) 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 11
Kalkdosering - arbetsmetodik 7 7. Fördela det totala årliga kalkbehovet på ett urval objekt baserat på den beräknade årliga maxgivan. 4 3 5 5 3 5 Exempel Torsbäcken: 32 ton/år fördelas på en sjö och sex våtmarker. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 12
Kalkdosering - arbetsmetodik 7 7. Fördela det totala årliga kalkbehovet på ett urval objekt baserat på den beräknade årliga maxgivan. 35 kg/ha/år 4 3 Urvalet av kalkobjekt baseras på beräknade arealdoser längs huvudfåran. 30 kg/ha/år 5 5 Skillnaderna mellan den övre och den nedre delen bör inte överstiga 1:2. 30 kg/ha/år 3 5 Exempel Torsbäcken: Urvalet innebär att arealdosen sjunker från 35 kg/ha/år vid källsjön ned till 25 kg/ha/år vid nedersta målpunkten. 25 kg/ha/år 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 13
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Maximal årlig kalkgiva = den maximala kalkmängd som våtmarken kan lösa och uttransportera på ett år. För kärrmarker: A. Beräkna den maximala arealdosen (kg/ha ARO/år) B. Beräkna våtmarkens ARO (ha) C. Beräkna den maximala årliga kalkgivan (ton/år) 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 14
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva A. Beräkna maximal arealdos från den maximala volymdosen för kärr som uppgår till 100 g/m3 avrinnande vatten. 100 g/m3 x avrinningstalet (l/(sxkm2) x 0,315 = maximal arealdos (kg per ha ARO och år). Exempel: ett avrinningstal på 10 l/(sxkm2) ger en maximal arealdos på 315 kg per ha ARO och år. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 15
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva B. Beräkna kärrets avrinningsområde från karta, flygbild/satellitbild och fältbesök Exempel: kärrets avrinningsområde är 10 ha. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 16
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva B. Beräkna kärrets avrinningsområde från karta, flygbild/satellitbild och fältbesök. Kan ibland räcka med enbart karta och höjdkurvor samt flygbild/satellitbild. Bör dock kompletteras med fältbesök om osäkerheter finns. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 17
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva C. Beräkna maximal årlig kalkgiva (ton/år) Muliplicera den maximala arealdosen med avrinningsområdets storlek. Exempel: maximal kalkgiva = 315 kg/ha aro/år x 10 ha = 3 150 kg/år» 3 ton/år. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 18
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Beräkning av maximal kalkgiva är okomplicerat för kärr med homogen vattengenomströmning. Dock mer komplicerat i kärr med heterogen vattengenomströmning. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 19
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Heterogen genomströmning: Hög vattengenomströmning Låg vattengenomströmning 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 20
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Vid heterogen genomströmning delas våtmarken i två delobjekt som kalkas med olika kalkgivor beroende på delavrinningsområdenas storlek. 7 ton/år 3 ton/år 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 21
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Dikade kärr eller kärr vid vattendrag som inte påverkas av årlig översvämning erhåller bara vatten från omgivande tillrinningsområde. Den maximala årliga kalkgivan beräknas på det delavrinningsområde som tillför genomsilande vatten (det vatten som kommer i kontakt med tillförd kalk). 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 22
Kalkdosering beräkna maximal årlig kalkgiva Det finns inget enkelt sätt att beräkna maximal kalkgiva i mader. Vattengenomströmningen i olika delar av maden varierar över året och är svår att uppskatta. Kalken uttransporteras olika snabbt från olika delar av maden. Tumregel för mader: undvik kalkgivor överstigande 10-15 ton per ha markyta och år. (max 15 ton/ha i SV Sverige; max 10 ton/ha i övriga Sverige). 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 23
Kalkgiva (ton/ha våtmark/år) Kalkdosering maximal årlig kalkgiva I genomsnitt kalkas våtmarkerna årligen med 4 ton per ha våtmark. Det finns en geografisk gradient med successivt lägre kalkgivor från söder till norr. Skillnader mellan söder och norr beror på att vattengenomströmningen (per ytenhet) generellt är högre i sydsvenska kärr och mader. 7 6 5 4 3 2 1 0 Årlig kalkgiva ton per ha våtmark, medel 2010-2013 Data från nyckeltalsredovisningen 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 24
Naturvårdshänsyn Undvik tidigare okalkade våtmarker. Kalka inte större arealer än nödvändigt. Kalka inte våtmarker med höga eller mycket höga naturvärden (VMI). Kalka inte nyckelbiotoper. Kalka hellre måttligt dikade kärr än opåverkade kärr. Tillämpa inte så kallad bäckzonskalkning. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 25
Avvägning mellan nytta och kostnader Nykalkningar eller kompletterande kalkningar av våtmarker bör alltid föregås av en bedömning av nyttan i förhållande till kostnader. Vad talar för och vad talar emot nykalkning av våtmarker? + Stora hotade nyttjandeintressen. + Höga hotade naturvärden. + Betydande förväntad biologisk respons. Höga kostnader. Oönskade vegetationsförändringar. Svag försurningspåverkan. 2015-06-04 Planering av våtmarkskalkning I Abrahamsson 26