Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Ulf Tynelius
Demografins regionala utmaningar - disposition Förväntad regional utveckling Arbetskraft och kompetensförsörjning Kommunal ekonomi och verksamhet Slutsatser
Vad ser vi? Generellt ökade belastningar på kommuner och regioner Fortsatt urbanisering och tilltagande polarisering mellan små och stora kommuner Utmaningarna för de mindre kommunerna för stora för att de ska kunna hantera dem själva Behov av strukturreformer?
Förväntad regional utveckling
Befolkningsförändring 2014-2040 Födelseland Totalt 16 74 år Sverige 819 950 154 421 Norden exkl. Sverige -29 953-50 503 Europa exkl. Norden 138 141 117 493 Europa exkl. EU och Norden 22 761-4 616 Länder med låg HDI exkl. Europa 165 272 161 490 Länder med medel HDI exkl. Europa 227 757 198 721 Länder med hög HDI exkl. Europa 2 570-2 079 Totalt 1 346 498 575 027 Över 60 procent från låg eller medel HDI
Befolkningstillväxt FA regioner 2014-2040 87 procent av befolkningstillväxten förväntas ske i storstäderna
Försörjningskvot 2013 och 2040
Försörjningskvot EU länder samt Norge, Schweiz och Island, 2013 och 2040 2,2 2 2040 2013 1,8 1,6 1,4 1,2 1
Kompetens- och arbetskraftsförsörjning
Obalanser på arbetsmarknaden Mått på tillgång på arbetskraft: Kvot (sysselsatt dagbefolkning/nattbefolkning i arbetsför ålder), kvoter över 0,9 innebär befarad brist. Normal nivå 0,75-0,80 Störst befarade brister år 2040 för personer med eftergymnasial utbildning, kvoter på över 0,9 i 56 av 72 FA-regioner, över 1,7 i delar av norra Sveriges inland Bristerna ännu större för personer med högre utbildning inom vård och pedagogik
Kvoter, eftergymnasial utbildning 2040
Samband mellan FA-regionens kvot och befolkningsmässig storlek 2013 och 2040
Kvoter vårdutbildade i FA regioner < 30 000 invånare Vimmerby Älmhult Strömstad Kiruna Fagersta Tranås Sollefteå Ljusdal Kramfors Gällivare Lycksele Bengtsfors Torsby Hagfors Filipstad Härjedalen Malung Haparanda Årjäng Eda Hällefors Vilhelmina Vansbro Arvidsjaur Pajala Storuman Jokkmokk Övertorneå Överkalix Arjeplog Åsele Dorotea Sorsele RIKET 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 Vård (utbild 42) Vård (Utbild 32)
Vad kan göras? Ökad inflyttning historisk inflyttning låg i områden med stor brist, fly-in fly-out, statliga subventioner? Lokal attraktivitet och kommunal anpassning basnivå samt något som drar, lokal anpassningsstrategi Pendling och regionförstoring begränsningar där behoven är störst Ökat arbetskraftsutbud tidigare inträde, senare utträde, kvinnor, ungdomar, utlandsfödda
Vad kan göras? Kompetensutveckling och förbättrad matchning omskolning, vidareutbildning, könsperspektiv, studie- och yrkesvägledning Arbetskraftsinvandring invandring från länder med lågt eller medel HDI (63 procent), attityder, kompetensutveckling, validering, god effekt av ökad förvärvsgrad hos utlandsfödda
Sammanfattning kompetensförsörjning Det behövs troligen en kombination av flera långsiktiga strategier för att klara framtida brister Störst potentiell effekt av strategier för; senare utträde från arbetsmarknaden och höjd förvärvsgrad för utlandsfödda Pendling och regionförstoring effektivt i vissa delar av landet Hårdnande konkurrens om arbetskraft från andra länder
Kommunal ekonomi och verksamhet
Demografi och kommunala kostnader
Framskrivning utifrån tre komponenter Kommunala nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
Förändring av ekonomiskt resultat 2013-2040, fasta priser 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000-14 000 2013 Saldo kr/inv Saldo 2040 fast pris kr/inv Differens saldo 2013-2040 fasta priser Kr/inv
Förändring av ekonomiskt resultat för län 2013-2040, fasta priser 0-2 000-4 000-6 000-8 000-10 000-12 000 Saldo 2013 kr/inv Saldo 2040 kr/inv Differens saldo 2013-2040 Kr/inv
Kommunernas ekonomi år 2040 Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstads-kommuner och 6 kr i avlägsna landsbygds-kommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner
Vad kan göras? Effektivisering av kommunal verksamhet historiskt svårt, men står vi inför tekniska genombrott? Ökade intäkter högre skatteuttag, kommunal skatteutjämning, avgifter Kommunsamarbeten och flernivåsamverkan utvecklats mycket inom vissa områden, politiskt känsligt, ansvar och mandat Social innovation offentliga, privata, civila aktörer, behov av stöd och support Större kommuner kritisk storlek, gleshet ett problem
Sammanfattning Slutsatser
Sammanfattning och slutsatser Generellt ökade utmaningar på kommuner och regioner Tilltagande kompetens- och arbetskraftsbrist, särskilt kopplat till små och avlägsna FA-regioner Tilltagande ekonomiska svårigheter, särskilt för små avlägsna kommuner Produktivitetsutvecklingen en nyckelfråga För stora utmaningar för att kommunerna själva kan hantera dem behov av större systemreformer?
Behöver vi en kommunreform? Kommunindelningen speglar allt mindre funktionella arbetsmarknader Vid 1974 års kommunreform ansågs 8 000 inv. vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst 20 000 inv. som önskvärt År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < 8 000 inv. (19 %) och 164 kommuner < 20 000 inv. (56 %) Men en kommunreform löser inte alla problem strukturella problem kvarstår
Tack! Ulf Tynelius Ulf.tynelius@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se