läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör Tekniska bestämmelser D:211 April 2006

läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör Tekniska bestämmelser D:211 April 2006

LÄGGNINGSANVISNINGAR FÖR FJÄRRVÄRME- OCH FJÄRRKYLERÖR Tekniska bestämmelser D:211 April 2006 ISSN 1401-9264 2005 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 06-09

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 2

Förord Svensk Fjärrvärmes Läggningsanvisningar behandlar rörledningar utomhus för värme och kyla. De är avsedda att användas vid upphandling samt att utgöra en handledning för konstruktörer, kontrollanter, arbetsledare och montörer. Anvisningarna ska användas tillsammans med AMA 98, främst AnläggningsAMA 98 samt med Svensk Fjärrvärmes övriga tekniska bestämmelser som t ex Fjärrvärmerör D:203 och Fjärrkylerör D:215. Läggningsanvisningarna indelas i fyra huvudavsnitt enligt följande: 1. Kvalitativa krav I detta avsnitt ställs de egentliga, och speciella, kraven på ledningar. Förfrågningsunderlaget vid totalentreprenad knyts till kvalitetskrav i Läggningsanvisningar och anbudet bör av anbudslämnaren knytas till utförande enligt AMA 98. Beställaren accepterar därmed sådana anbudslösningar som uppfyller kvalitetskraven i Läggningsanvisningar. Andra lösningar accepteras också, men sådana lösningar måste av anbudslämnaren visas uppfylla kraven i Läggningsanvisningar. 2. Projektering I detta avsnitt ges de speciella anvisningar för ledningar som ska uppfylla kraven enligt bl a föregående avsnitt. Avsnittet ligger till grund för tekniska beskrivningar till utförandeentreprenader. 3. Byggråd I detta avsnitt ges råd till den som bygger. Här beskrivs hur man bör gå till väga när man bygger för att uppfylla övriga avsnitt i Läggningsanvisningar, utan att man i normalfallet träffat avtal härom. 4. Begreppsförklaringar I detta avsnitt förklaras begrepp som används i Svensk Fjärrvärmes handlingar. Läggningsanvisningar ersätter tidigare utgåva från juni 2001 och gäller för anbud från utgivningstidpunkten. Bestämmelserna är fastställda av Svensk Fjärrvärmes teknikråd. 3

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 4

Innehållsförteckning 1. Kvalitativa krav...9 1.1. Kvalitativa krav på hela systemet värme- och kylledningar... 9 1.1.1. Korrosion... 9 1.1.2. Laster av jord och trafik samt laster av värmeexpansion... 9 1.1.2.1. Markarbeten... 9 1.1.2.2. Laster... 9 1.1.3. Energiförluster... 9 1.2. Kvalitativa krav på delar av systemet värme- och kylledningar10 1.2.1. Bearbetad undergrund... 10 1.2.2. Fyllningar... 10 1.2.2.1. Ledningsbädd... 10 1.2.2.2. Kringfyllning... 10 1.2.2.3. Resterande fyllning... 10 1.2.3. Dränlager... 10 1.2.4. Materialskiljande lager... 10 1.2.5. Fogning... 10 1.2.5.1. Fogning av medierör... 10 1.2.5.2. Fogning (skarvning) av mantel... 11 2. Projektering...11 2.1. Byggelement... 11 2.1.1. Expansionsanordningar (rörelseupptagande anordningar)... 12 2.1.1.1. L-, Z-, och U-bågar... 12 2.1.1.2. Extra utrymme för kringfyllning... 12 2.1.1.3. Kuddar... 14 2.1.1.4. Kompensatorer... 14 2.1.2. Fixar... 14 2.1.3. Anordning för riktningsändring... 14 2.1.3.1. Riktningsändring genom girning... 14 2.1.3.2. Riktningsändring genom användning av prefabricerade rördelar... 14 2.1.3.3. Riktningsändring genom användning av bockade fjärrvärmerör... 15 2.1.4. Avgreningar... 15 2.1.4.1. Avgreningar genom användning av prefabricerade rördelar... 15 2.1.4.2. Avgrening genom anborrning... 15 2.1.5. Ventilanordningar... 15 2.1.5.1. Sektionerings- och avstängningsventiler... 16 2.1.5.2. Tappningsanordningar... 16 2.1.5.3. Luftningsanordningar... 16 2.1.6. Skarvar (fogar)... 16 2.1.7. Larmsystem... 16 5

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 2.1.8. Väggenomföringar... 16 2.1.9. Anordningar för potentialutjämning m m... 16 2.2. Dimensioneringsprinciper... 17 2.2.1. SS-EN 13941 Fjärrvärmesystem, konstruktion... 19 2.2.2. Flödesdimensionering... 19 2.2.3. Värmeförluster mm... 19 2.3. Läggningsmetoder... 19 2.3.1. Kallförläggning... 19 2.3.2. Förvärmning... 20 2.3.3. Förläggning med expansionsanordningar... 21 2.4. Utföranden... 21 2.4.1. Markarbeten... 21 2.4.1.1. Schakt... 21 2.4.1.2. Ledningsbädd... 24 2.4.1.3. Dränering... 24 2.4.1.4. Kringfyllning... 25 2.4.1.5. Resterande fyllning... 25 2.4.1.6. Schakt vid rörmontering vid sidan av ledningsgrav... 25 2.4.1.7. Markåterställning... 25 2.4.1.8. Markeringsband... 25 2.4.1.9. Signalkabel och tomrör... 25 2.4.2. Montering... 25 2.4.2.1. Hantering... 25 2.4.2.2. Förläggning... 25 2.4.2.3. Fogning av medierör... 25 2.4.2.4. Rörrensning... 26 2.4.2.5. Fogning (skarvning) av mantel... 26 2.4.2.6. Förspänning... 26 2.4.2.7. Förvärmning... 26 2.4.3. Larmanordning för indikering av fukt i isolering... 27 2.5. Kvalitetssäkring... 27 2.5.1. Kvalitetsplan... 27 2.5.1.1. Allmänt... 27 2.5.1.2. Konstruktion... 27 2.5.1.3. Projekthandlingar i kvalitetsplan... 28 2.5.2. Kontroll... 29 2.5.2.1. Medierör... 30 2.5.2.2. Täthetsprovning med luft... 30 2.5.2.3. Täthetsprovning med vakuumlåda... 30 2.5.2.4. Tryckprovning... 30 2.5.2.5. Radiografering... 30 2.5.2.6. Mantelrörsskarvar... 30 2.5.2.6.1. Täthetsprovning... 30 6

2.5.2.6.2. Termografering... 30 2.5.2.6.3. Förstörande provning... 31 2.5.2.7. Fuktövervakningssystem... 31 2.5.3. Dokumentation... 31 2.6. Befintliga ledningar... 31 2.6.1. Ingrepp på befintliga ledningar... 31 2.6.1.1. Kapning... 31 2.6.1.2. Anborrning... 31 2.6.2. Schakt och fyllning vid befintlig ledning... 31 2.6.2.1. Schakt intill ledning... 31 2.6.2.2. Underschaktning... 31 2.6.2.3. Schakt vid fixpunkter och kammare... 32 2.6.2.4. Schakt vid fasta system... 32 2.6.2.5. Spontning... 32 2.6.2.6. Åtgärder vid sprängning och pålning... 33 2.6.2.7. Återfyllning... 33 2.6.3. Fjärrvärmeledning med asbestcement, reparation och utbyte... 33 2.6.4. Fjärrvärmevatten... 33 3. Byggråd...34 3.1. Bearbetad undergrund... 34 3.2. Fyllningar... 34 3.3. Materialskiljande lager... 34 3.4. Material... 34 3.4.1. Rörsystem... 34 3.4.1.1. Hantering... 34 3.4.1.2. Förläggning... 34 3.4.1.3. Montering i rörgrav... 35 3.4.1.4. Montering vid sidan av rörgrav... 35 3.4.1.5. Montering ovanpå rörgrav... 35 3.4.2. Fogning av medierör... 35 3.4.2.1. Utformning och svetsning av rördelar på stålrör... 35 3.4.2.2. Lucksvets på stålrör... 36 4. Begreppsförklaring...37 7

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 8

1. Kvalitativa krav Kvalitativa krav anses uppfyllda om i avsnittet Projektering angivna lösningar och dimensioneringsanvisningar tillämpas. Andra tekniska lösningar än de som redovisas i avsnittet Projektering accepteras om de visas uppfylla motsvarande funktionskrav. 1.1. Kvalitativa krav på hela systemet värme- och kylledningar 1.1.1. Korrosion Distributionssystem ska utföras och beräknas för att i korrosionshänseende motstå aktuell exponering avseende olika ämnen i omgivningen till systemet. 1.1.2. Laster av jord och trafik samt laster av värmeexpansion 1.1.2.1. Markarbeten Värmeledningar ska läggas så att angivna fyllningshöjder uppnås under de förhållanden som anges. Angivna fyllningshöjder förutsätter att schakt och fyllning sker enligt aktuella avsnitt i Anläggnings AMA 98 samt att kompletterande åtgärder avseende markförstärkning, skydd mot frysning, skydd mot materialseparation mm vidtas där sådana åtgärder krävs för att stabilt underlag och tillfredsställande sidostöd för ledningen erhålles. 1.1.2.2. Laster Dimensionerande lastfall består av grundlast och ytlast. För grundlasten gäller följande: karakteristisk tunghet hos jord 20 kn/m 3, grundvattenytan är belägen under ledningen ledningen är vattenfylld. För ytlasent gäller följande: ekvivalentlast typ 1 och typ 2 enligt Bro 2004 Ledningar ska därutöver dimensioneras och utföras för expansion på grund av termiska rörelser. För expansionen av värme i värmeledningar gäller följande: lägsta temperatur är -20 C högsta temperatur är 120 C 1.1.3. Energiförluster Systemen ska dimensioneras och utföras så att optimalt förhållande uppnås mellan samtliga drifts-, underhålls- och anläggningskostnader. Särskild hänsyn ska tas till energiförluster. 9

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 1.2. Kvalitativa krav på delar av systemet värme- och kylledningar 1.2.1. Bearbetad undergrund Bearbetad undergrund ska ha för sitt ändamål tillfredsställande bärförmåga och stabilitet under såväl byggnads- som bruksskede. Schaktning ska utföras så att läggning och fogning kan utföras med gott resultat och så att arbetet kan utföras utan svårigheter. Schaktslänt ska utföras med lutning anpassad efter jordlagrens uppbyggnad, hållfasthet och grundvattenförhållanden samt med beaktande av förekommande belastning intill schaktslänt. 1.2.2. Fyllningar Friktionskoefficient mellan rörledning och fyllning ska vara enligt tabell B1 och tillhörande text i SS-EN 13941. 1.2.2.1. Ledningsbädd Området under ledningen benämns ledningsbädd. Ledningsbädden ska ha största kornstorlek anpassad efter material mm i rörvägg. Särskild vikt ska därvid läggas vid förekomsten av krossmaterial. Ledningsbädd ska ha erforderlig stabilitet och tillsammans med kringfyllningen ge stadga åt rörledningen. Ledningsbädd ska vara torr. 1.2.2.2. Kringfyllning Området vid sidan av ledningen och 0,2 meter över ledningen benämns kringfyllning. Kringfyllningen ska ha största kornstorlek anpassad efter material m.m. i rörvägg. Särskild vikt ska därvid läggas vid förekomsten av krossmaterial. Kringfyllning ska ha erforderlig stabilitet och tillsammans med ledningsbädden ge stadga åt rörledningen. 1.2.2.3. Resterande fyllning Området över kringfyllningen benämns resterande fyllning. Resterande fyllning ges en sammansättning och fasthet som överensstämmer så nära som möjligt med ursprunglig jord. I gatumark kan väghållare ha särskilda krav på material i resterande fyllning. Sådana krav ska följas. 1.2.3. Dränlager Dränering under ledning ska utföras där det p.g.a. markförhållanden och grundvattennivå är nödvändigt. Dräneringens funktion är bl a att minska värmetransport. 1.2.4. Materialskiljande lager Materialskiljande lager används där så är nödvändigt. Materialskiljande lager ska förhindra att materialtransport uppstår mellan ovan- och underliggande lager. 1.2.5. Fogning 1.2.5.1. Fogning av medierör För svetsning av stålrör är det ett branschkrav att all svetsning ska utföras av företag som har giltig svetslicens för att säkra kvalitén. All svetsning ska utföras av svetsare som genomgått godkänd svetsarprövning enligt EN 287. 10

Kopia av giltig svetslicens och svetsarprövning ska tillställas beställaren för granskning och kontroll innan svetsningsarbetet påbörjas och ska gälla för material, metod och svetslägen som är aktuella. Detta gäller för allt förekommande svetsningsarbete. Utformning och svetsning av förekommande rördelar, såsom böjar, reduceringar och avstick ska ske i enlighet med utförda hållfasthetsberäkningar, ritningar och eventuella svetsdatablad WPS enligt EN 288. Erforderliga svetsritningar överlämnas till beställaren. För fogning av kopparrör gäller Kopparrör D:213 samt för PEX-rör gäller PEX-rör D:214. 1.2.5.2. Fogning (skarvning) av mantel Skarvning ska utföras av Auktoriserat företag med certifierad personal som är väl förtrogen med de krav och föreskrifter som gäller. För arbete med härdplaster gäller AFS 2005:18. Det åligger leverantören att för beställaren eller dennes kontrollant kunna styrka att dessa krav är uppfyllda. Prefabricerade isolerskålar är arbetsmiljömässigt en bra lösning. För fuktövervakningssystem gäller Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse Fuktövervakning D:207. 2. Projektering Detta avsnitt är utarbetat som anvisningar för utförande och dimensionering av rörledningssystem I dessa projekteringsanvisningar förutsätts att medierör, isolering och mantelrör kraftmässigt samverkar med varandra och att temperaturförändringar tas upp som axialspänningar genom att längdutvidgning motverkas av friktionen mellan mantel och kringfyllning. Sådana system brukar kallas fasta. Andra system kallas flexibla. På flexibla system ställs samma krav som på fasta system, om inte undantag dokumenteras och verifieras. Arbetsmiljöfrågorna regleras i Arbetsmiljölagen AML. Arbetsgivaren är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön och de arbetsförhållanden som råder på arbetsstället. En arbetsmiljöplan upprättas enligt AFS 1999:3, se vidare i Svensk Fjärrvärmes rapport Fjärrvärmens arbetsmiljö från 2001 samt Säkerhet i fjärrvärmeanläggningar 2004:2. Vidare gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:2 och AFS 2005:3 för tillverkning respektive besiktning. Svensk Fjärrvärme har tagit fram rapporten Tillverkning och besiktning av fjärrvärmesystem 2006:1 som innehåller regler och råd för uppfyllande av ovan nämnda föreskrifter. 2.1. Byggelement Med byggelement avses alla anordningar som byggs in i nätet utom själva rören och utom markarbetena. Krav på rören ställs i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser Fjärrvärmerör D:203 och i Fjärrkylerör D:215. Krav på markarbetena och krav på de material som där kommer till användning ställs i avsnittet om utförande nedan. De byggelement som kommer till användning är: Expansionsanordningar (rörelseupptagande anordningar) Fixar 11

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 Anordningar för riktningsändring Anordningar för avgrening Ventilanordningar Skarvar (fogar) Larmsystem Väggenomföringar Anordningar för potentialutjämning Dessa element behandlas i särskilda avsnitt nedan. Dessutom förekommer ett antal andra element, t ex kammare, tomrör, larmkopplingsanordningar m fl. 2.1.1. Expansionsanordningar (rörelseupptagande anordningar) Fjärrvärmerören ligger i princip fixerade av markfriktionen. Den "fria änden" är friktionshämmad, vilket betyder att den ej är helt fixerad och kan röra sig vid temperaturförändringar och därav följande spänningsförändringar. Sådan rörelse måste upptas med hjälp av expansionsanordningar. Normalt används L- eller Z-bågar (s.k. självupptagande expansionsanordningar) men även U-bågar och kompensatorer kan användas. För att minska rörelser och skänkellängder rekommenderas att ledningen förspännes (förvärmes) före återfyllning, så att expansionsanordningarna är spänningsfria vid ca 70 o C. Expansionsanordningarnas typ, storlek och placering ska framgå av ritningar. På grund av oförutsedda hinder i mark måste ibland planerat läge för expansionselement ändras eller storleken på L, Z eller U-bågar ändras. Innan ändring görs måste alltid konstruktören kontaktas för kontrollberäkning och eventuell omkonstruktion 2.1.1.1. L-, Z-, och U-bågar L-, Z- och U-bågar kan med fördel förtillverkas men kan även tillverkas på plats. Expansionsanordningar dimensioneras ur hållfasthetssynpunkt så att de kan uppta erforderlig rörelse. Utrymme för den erforderliga rörelsen vid expansionselementet kan anordnas på olika sätt beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. 2.1.1.2. Extra utrymme för kringfyllning Förläggning av expansionselement direkt i mark har tillämpats i många år. Teoretiska beräkningar med ansatta värden visar på höga belastningar i böjarna vid fullt utnyttjande av L f. För att minimera förstagångsrörelsen vid i drifttagning bör förvärmning utföras till cirka 70ºC, beroende på dimensionerande temperatur. Bortsett från förstagångsrörelsen vid drifttagning av systemet är förekommande rörelser under drift relativt små. Användning av metoden bör ske med beaktande av följande: För att minimera rörelsen i expansionselementet bör som kringfyllnadsmaterial användas ett välgraderat friktionsmaterial som packas. Material ur grupp 2 enligt tabell CE/1 i AMA bör användas. Packning ska därvid ske enligt tabell CE/4 i AMA. Vid beräkningar kan då användas en friktionskoefficient om 0,4. 12

Vid eventuell kallförläggning rekommenderas att expansionsanordningarna återfylles först efter idrifttagning. I annat fall finns en risk att belastningarna i PUR-isoleringen blir för höga. Utrymmet för expansionsböjar i mycket fast jord (fast morän) eller berg är ca 2xDy till schaktgravskant med längden 10xDy vid stora rörelser. Utrymme för förvärmda system i expansionsriktning bör vara enligt Bild 1 nedan, packning ska ske. Bild 1 Utformning av rörgrav för expansionsböjar i mycket fast jord eller berg vid förvärmning Mantelrör Bredder Expansionszon Dy [mm] Mantelrör/vägg Mellan mantelrör Längd A [mm] C [mm] L [m] 110 125 140 160 180 225 250 280 355 450 500 560 630 710 800 900 400 450 500 500 550 600 800 0.8 1.0 1.2 1.3 1.5 1.8 2.0 2.2 2.7 3.1 3.5 3.6 4.3 4.7 5.0 6.0 13

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 2.1.1.3. Kuddar Utrymme för rörelse kan skapas genom att placera elastiska material, av t.ex. mineralull eller PUR kring ledningen i expansionszonen. Vid användandet av kuddar ska dessa ha lämplig densitet, och om isolerande material används måste hänsyn tas till att ytterhölje och skarv kan utsättas för kraftig temperaturhöjning. 2.1.1.4. Kompensatorer Av utrymmesskäl används ibland kompensatorer i kammare eller som markförlagda prefabricerade kompensatorelement, varvid leverantörens montageanvisningar bör följas. Vid användning av kompensatorer måste man vara uppmärksam på de krafter som belastar systemet. 2.1.2. Fixar Fasta system ligger till stor del friktionsfixerade och därför bör normalt ej andra fixeringsanordningar användas. Fixar bör endast användas i fall där sådana krävs, t ex vid närhet till andra ledningar, exceptionellt stor lutning, varierande täckning på ledningssträckan eller vid risk för dränkning eller frysning kring manteln och vid andra speciella förutsättningar. Tas ledningen i drift före återfyllning bör markfixering ordnas genom att återfylla delar av ledningssträckan för att styra rörelsen. Vid kombination av kompensatorer och självupptagning av expansion genom exempelvis L-båge måste dock en fix anordnas på ledningssträckan för att styra rörelsen. På grund av kompensatorkraften kan rörelsen annars styras ensidigt. Detta kan medföra kraftig ökning av rörelserna vid de självupptagande expansionsanordningarna samtidigt som kompensatorerna kan bli helt utdragna. 2.1.3. Anordning för riktningsändring Riktningsändringar resulterar alltid i sidokrafter som ökar vid ökad vinkeländring och därför krävs det alltid packning av kringfyllningen vid riktningsändringar. Riktningsändringars utförande, storlek och lägen måste därför framgå av ritning. Kan ej ritning följas bör samråd ske med konstruktör. (Text om riktningsändring, med vissa gradtal, är nu införd i AMA.) 2.1.3.1. Riktningsändring genom girning Riktningsändringar kan utföras genom girning av raka fjärrvärmerör. Vissa mindre riktningsändringar för raka stålrör kan tillåtas inom ramen för beräkningsförutsättningarna. Större avvikelser bör avgöras av konstruktör. Om vanlig skarvmuff ej kan monteras på grund av vinkeländringen måste speciellt skarvutförande göras på manteln. Samråd om utförandet måste ske med konstruktör och rörleverantör. Behöver en större avvinkling göras måste antingen vinkeländringen uppdelas på flera riktningsändringar, var och en tämligen liten, eller så kan riktningsändringen utföras som en fixpunkt genom kringgjutning med betong. Klena dimensioner kan svetsas samman raka varefter riktningsändringen åstadkommes genom att ledningen spänns i båge. Bockningsradie väljs i samråd med konstruktören. 2.1.3.2. Riktningsändring genom användning av prefabricerade rördelar Vid riktningsändring som utförs med större vinkeländring i en skarv rekommenderas användande av prefabricerad rördel. Även här gäller att sidokrafterna måste upptas på lämpligt sätt t ex i samband med en fix om inte avvinklingen utförs som en del av en 14

expansionsanordning med Z- eller U-båge. I sådant fall ska utrymme finnas för rörelse. Normalt används 90 O böjar. 2.1.3.3. Riktningsändring genom användning av bockade fjärrvärmerör Genom böjning av fjärrvärmerör kan riktningsändring ske med en mjuk båge med relativt stor radie. Bågen kan åstadkommas genom att hopsvetsade rör böjs till en båge när de förläggs i rörgraven. För att garantera en jämn båge och undvika risk för skada på mantel och isolering bör radien begränsas till 500 x diametern på stålröret. Axialspänningen bibehålls i stort sett oförändrad genom bågen medan uppträdande böjspänningar piga. markens sidomotstånd vid väl genomförd kringpackning bli små. Ett med hänsyn till axiella rörelser friktionsfixerat läggningssätt kan således bibehållas. Mindre radier kan åstadkommas genom användning av förbockade fjärrvärmerör (bågrör). Dessa tillverkas av raka fjärrvärmerör som bockas på fabrik eller på arbetsplatsen. Bockning på arbetsplatsen bör ske med mall enligt leverantörens anvisningar. 2.1.4. Avgreningar Avgreningar kan ej utföras nära expansionsanordningar utan speciella åtgärder. Avgreningars utförande, storlek och lägen måste därför framgå av ritning. Kan ej ritning följas bör samråd ske med konstruktör före flyttning eller ändring av avgreningar. Vid avgreningar överförs krafter mellan avgreningsledning och huvudledning. För att minska dessa krafter bör avlastningsslag anordnas på avgreningen nära huvudledningen. Alternativt kan förstärkta avgreningar användas och vid mindre dimensioner flexibla rör. 2.1.4.1. Avgreningar genom användning av prefabricerade rördelar Avgrening utförs vanligtvis med helt eller delvis prefabricerade rördelar. Eftersom avgrening enligt denna metod oftast medför att avgreningsledningen måste förläggas på annan nivå än huvudledningen är det särskilt viktigt att kontrollera att ledningsbädd och kringfyllning komprimeras vid anslutningspunkten enligt kraven så att T-rörens skänklar får full anliggning mot bädden. Avgrening med understick bör endast i undantagsfall utföras emedan eventuella föroreningar i huvudledningen kan "sätta igen" en klen avgrening. 2.1.4.2. Avgrening genom anborrning Anborrning är tillåten på icke trycksatt ledning utan särskilt tillstånd. För att säkerställa ett fullgott utförande bör metodbeskrivningen i Svensk Fjärrvärmes rapport Anborrning 1997:15 följas. Borrning på trycksatt ledning utförs enligt AFS 2005:2 av därtill certifierat företag. 2.1.5. Ventilanordningar Ventiler används i fjärrvärme- och fjärrkylenät för avstängning, luftning och tappning. Ventiler ska vara utförda enligt Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse Avstängningsventiler D:209. Vid placering av ventiler måste hänsyn tas till de krafter och rörelser som kan påverka ventil och ledning varför av konstruktören angivet läge ej utan samråd med denna får ändras. Girning får ej göras vid ventil, minimiavstånd 12 meter. Luftnings och tappningsanordningar utförs vid behov vid ledningens hög- respektive lågpunkter. Luftningsanordning placeras om möjligt på servisledningar i 15

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 fjärrvärmerummet. Tappningsanordning kan slopas där tömningsvolymen är liten eller om tillfredsställande tömning kan ske t ex genom luftningsanordning. 2.1.5.1. Sektionerings- och avstängningsventiler Inskummade ventiler ska vara av S-typ (Stark, Strong, Sträckgräns) och certifierade. Ventilspindlarna placeras i expansionsutrymme för att undvika skador vid rörelse. För större ventiler kan montering i nedstigningsbar kammare övervägas. 2.1.5.2. Tappningsanordningar Markförlagda tappningsanordningar kan utföras med prefabricerade ventilenheter, där olika varianter kan förekomma, eller som platsbyggda anordningar. Med hänsyn till frysrisk bör avstånd mellan ledning och ventil göras så kort som möjligt. I de fall sektioneringsventiler monteras i nedstigningsbar betongkammare är det lämpligt att placera tappningsanordning i denna. Tappningsledning dras till tappningsbrunn och ventilerna monteras så att de kan underhållas och manövreras från en plats i anslutning till nedstigningsöppning. 2.1.5.3. Luftningsanordningar Markförlagda luftningsanordningar utförs på i princip samma sätt som tappningsanordningar. 2.1.6. Skarvar (fogar) Skarven innefattar som begrepp de komponenter som ingår i ett skarvsystem dvs. mantelskarv (muff), isolering och larmtrådar. En rad leverantörsanknutna varianter finns på marknaden. Exempel på skarvtyper redovisas i begreppsförklaringar. Följande varianter förekommer på marknaden. Svetsförband Krympförband Mekaniskt förband 2.1.7. Larmsystem För larmsystem gäller Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelser Fuktövervakning D:207. 2.1.8. Väggenomföringar Vid utförande av väggenomföringar i kammare och grundmur kan särskilda genomgångshylsor användas. Där ledningen är utsatt för temperaturrörelser bör de vara utformade så att ledningen kan röra sig utan att ta skada och med bibehållen täthet i genomföring. Vid risk för sättningar utförs lämpligen ledningen med en Z-båge utanför väggenomföringen för att öka ledningens flexibilitet. Utförande med Z-båge ger även den fördelen att temperaturrörelser ej överförs till väggenomföringen varför friktionskrafter ej belastar vägg eller husinstallation. 2.1.9. Anordningar för potentialutjämning m m Vagabonderande strömmar kan ledas ut i fjärrvärmenätet från fastigheter som saknar femledarsystem och där belastningen i 3-fassystemet är osymmetrisk. 16

För potentialutjämning gäller Starkströmsföreskrifterna Elsäk-FS 2004:1 och SS 4364000. Förutom mot vagabonderande strömmar måste nätet, liksom andra nät, dimensioneras för att förhindra radonspridning, spridning av brand m m. 2.2. Dimensioneringsprinciper I fasta system samverkar stålrör, polyuretanisolering och mantelrör kraftmässigt med varandra. Vid temperaturändring hos fjärrvärmevattnet strävar medieröret att längdändras. Genom friktion mellan mantel och kringfyllning motverkas denna längdändring, vilket medför att rörelsen i markförlagda fasta fjärrvärmerörsystem är mindre än vid fri expansion. När röret expanderar vid den fria änden byggs friktionen upp och ger en axialspänning i röret. Rörelsen längs röret fortsätter tills den ackumulerade friktionskraften är lika stor som axialkraften i röret. Avståndet från fria änden till denna punkt benämns friktionslängd L f, och punkten där ledningen ej rör sig benämns naturlig fixpunkt NFP, Bild 2. Normalt är ledningen inte helt fri vid änden utan där kan ske en riktningsändring i form av L - eller Z-bågar. I dessa avsnitt rör sig rören vinkelrätt mot röraxeln. Denna del benämns expansionszon, Bild 3. I expansionszonen ska ledningen ha möjlighet att röra sig. Normalt kan rörelsen upptas av omgivande jordmaterial. När rörelsen är stor (stora rör med liten täckning) eller motståndet mot rörelse är stort (djupt förlagda rör) kan det vara nödvändigt att använda hålrum i expansionszonen, eller böjar med polyuretanskum med högre tryckhållfasthet. Förståelsen för hur friktionskrafter och rörelser påverkas av samverkan mellan rör och mark är viktig för projektering av fasta fjärrvärmesystem. Det är även viktigt att förstå att dessa parametrar varierar beroende på markslag, installationsmetod m.m. 17

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 Bild 2 Friktionslängd Bild 3 Expansionszon 18

2.2.1. SS-EN 13941 Fjärrvärmesystem, konstruktion Rörledningar med tillhörande rördelar, utrustning och armatur bör konstrueras enligt SS-EN 13941. 2.2.2. Flödesdimensionering Som tumregel för flödesdimensionering av distributionsledningar gäller följande: Kapacitet värme MW vid t = 55 O C Dimension DN Vattenhastighet m/s Kapacitet kyla MW vid t = 9 O C 32 0,2 0,9 6 0,04 1,1 40 0.3 0,9 5 0,05 1,5 50 0,5 1,0 4,2 0,08 2,3 65 1,0 1,2 4,5 0,16 3,9 80 1,5 1,3 4,2 0,25 5,4 100 3,2 1,6 5,0 0,5 9,0 125 5,5 1,8 4,8 0,9 13,8 150 9,0 2,0 4,7 1,5 20,2 200 19 2,4 5,0 3,0 34,7 300 45 2,6 3,6 7,4 76,8 400 75 2,7 2,9 12 122 500 125 2,9 2,5 21 193 600 190 3,0 2,3 31 279 Tryckfall mbar/kulvertmeter Vatteninnehåll liter/meter Servisledning kan dimensioneras enligt program FC-kontroll på föreningens hemsida 2.2.3. Värmeförluster mm En korrekt dimensionering kräver hänsyn till investeringskostnad, driftskostnad, ränta m.m. Vid val av isoleringklass av fjärrvärmerör kan med fördel programmet EKODIM nyttjas. Även detta program är tillgängligt på föreningens hemsida. 2.3. Läggningsmetoder Ledningar inklusive byggelement kan förläggas på olika sätt beroende på när återfyllning sker. Kallförläggning (system utan förvärmning) System med förvärmning Varianter av dessa kan även förekomma t ex kallförläggning med återfyllning av expansionsanordningar efter förvärmning. 2.3.1. Kallförläggning Kallförläggning är den enklaste läggningsmetoden. Fjärrvärmerören förläggs och återfylls i mark utan förvärmning. Vid en temperaturhöjning från 0-120ºC blir den teoretiska spänningen 300 N/mm², enligt formeln σ = α E t, dvs. sträckgränsen för stålröret överskrids normalt. 19

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 Bild 4 Exempel på rörelsemönster hos fjärrvärmerör r d 120 O C Uppvärmning första gången r d 120 O C 2 r d 120 O C 2 Uppvärmning andra gången Första gången systemet värms upp till maximal temperatur blir rörelsen i expansionszonen maximal. Genomförda försök visar, att en stor rörelse hos direkt markförlagda böjar kan vara riskabel. Vid normala variationer i drifttemperatur är rörelsen jämförbar med den hos förvärmda system. För den fixerade delen av röret kommer maximal tryckspänning att vara proportionell mot den fulla temperaturförändringen, se Bild 4. Risken för lokal buckling av rörväggen sätter en övre gräns för tillämpning av metoden. Som praktisk största dimension rekommenderas DN 300. Fördelen med metoden är att schaktet kan återfyllas snabbare och att arrangemang för förvärmning ej erfordras. Nackdelar är höga axialspänningar och att man ej får den möjlighet till uttorkning av skarvutrymmet och termografering som kan ske vid förvärmning. 2.3.2. Förvärmning Ledningen förvärms före återfyllning. Förvärmningen sker till en temperatur som efter det att ledningen överfyllts ger rimlig spänningsnivå vid drift. Rörelsen vid fria änden kommer att vara i stort lika som vid kallförläggning efter den första initialrörelsen, men den första stora rörelsen undviks. För den fixerade delen kommer spänningsnivån att vara ungefär halva den vid kallförläggning. Förvärmning är därför att föredra för större rör vid höga temperaturer för att minska risken för lokal buckling av rörväggen. 20

Fördelar med metoden är lägre axialspänningar, möjlighet till uttorkning och termografering. Nackdelen med metoden är att rörgraven måste hållas öppen i sin hela längd tills förvärmning skett. 2.3.3. Förläggning med expansionsanordningar Historiskt har metoden varit relativt vanlig innan systemtänkandet bakom fasta system vunnit acceptans. Ledningarna har installerats med expansionsanordningar som L, Z, eller U-bågar alternativt med markkompensatorer. Återfyllning av sträckorna mellan expansionsanordningarna kan ha skett innan ledningen tas i drift. Fördelen med metoden är låga axialspänningar. Nackdelen är fler systemkomponenter och utrymmesbehov i mark för dessa. Ovan beskrivna avlastningsböjar kan krävas vid anslutning till rörsystem som icke är friktionsfixerade exempelvis i fjärrvärmerum, betongkulvertar och kammare. 2.4. Utföranden 2.4.1. Markarbeten 2.4.1.1. Schakt I AMA anges schaktmåtten 0,35 m (A och C) oberoende av ledningsdimension. Om andra, smalare, mått föredras, kan de mått användas som anges nedan, Bilderna 5 och 6. (Dessa mått måste således skrivas in i en beskrivning som ansluter till AMA, annars blir de i AMA angivna måtten gällande. Denna regel gäller alla föreskrifter som avviker från det som står i AMA.) De i bilderna angivna måtten har använts för värmeledningar och är accepterade av Arbetsmiljöverket. Om andra mått anges (t ex måtten enligt bilderna) än de som är accepterade i AMA bör också anges hur packning ska gå till eftersom de mått för schaktning som anges av AMA är samordnade med de packningsmått som anges av AMA i tabell CE/4. (Annan föreskrift om packning än de som föreskrivs av AMA i tabell kan anges i samband med annan föreskrift om mått.) Vid samförläggning med el-ledning eller dylikt bör anvisningar i SEK:s Handbok 429 beaktas. För läggning av rör i allmän platsmark måste också kommunens anvisningar följas, generellt gäller Kommunförbundets rapport Ledning för grävning. Schaktslänt utförs med lutning anpassad efter jordlagrens uppbyggnad, hållfasthet och grundvattenförhållanden samt med beaktande av förekommande belastning intill schaktslänt. 21

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 Bild 5 Typsektion för enkelrör med mått som avviker från AMA T ÖB Medierör KF LB BERGSCHAKT A 1 Dy 1 C Dy 2 A 2 T = Ledningstäckning ÖB = Överbyggnad eller resterandefyllning KF = Kringfyllnad LB = ev Ledningsbädd Ev dränrör JORDSCHAKT Mantel Dy 1 = Dy 2 A 1 = A 2 C 110 180 200 200 200 500 250 250 630 900 300 400 Vid montage vid sidan av ledningsgrav kan A-mått minskas till 100 mm. T-mått är normalt 0,4 0,6 meter varvid lokala omständigheter styr. Exempel på sådana är markförhållanden, korsande ledningar, avstick, gatuprofil och om läggning sker i gata, park eller åkermark. 22

Bild 6 Typsektion för dubbelrör Medierör A 1 Dy 1 A 2 BERGSCHAKT JORDSCHAKT T = Ledningstäckning ÖB = Överbyggnad eller resterandefyllning KF = Kringfyllnad LB = ev Ledningsbädd Mantelrör A 1 A 2 Dy 1 (mm) (mm) (mm) 140 225 200 200 250-450 250 250 Vid montage vid sidan av ledningsgrav kan A-mått minskas. För ledningstäckning T gäller samma som villkor som för enkelrör. Friktionskrafterna blir dock mindre. Bergschakt Förutsättningarna för bergschakt är i sin helhet baserad på i Svensk Standard SS 460 48 66 angivna värden och på en riskanalys där byggnaderna åsatts vibrationsvärden efter en konstruktionsfaktorn F k,. Innan sprängning får ske i närheten av befintliga distributionsledningar bör samråd ske med respektive ledningsägare och deras föreskrifter inhämtas. Sprängningsarbeten får inte igångsättas innan syn skett. Behov av syn fastställs i samråd mellan beställarens ombud och entreprenören. All sprängning utförs försiktigt. Bergrensning ska utföras. 23

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 Föreskrifter och restriktioner för bergschaktningsarbete bör framgå av utförd riskinventering. Sprängjournal ska föras för varje salva. Journalen bör alltid finnas tillgänglig på arbetsplatsen. Kopia ska på begäran överlämnas till beställaren. Riktvärden för sprängning vid distributionsledningar är: Prefabricerad ledning (typ2) Kf = 1,0 Övriga distributionsledningar Kf = 0,75 (t ex av asbestcement, eller av betong:) Vid sprängning inom 3m ska särskild hänsyn tas. Undergrund Vertikal svängnings- Konstruktionsfaktor F k hastighet mm/s (okorrigerad) 1,0 0,90 0,75 0,65 0,50 0,31 Löst lagrad morän, sand, grus, lera Fast lagrad morän, skiffer, mjuk kalksten Granit, gnejs, hård kalksten, kvartsitisk sandsten, diabas Tillägg utgår inom avståndet i meter 18 18 16 14 12 9 6 35 35 32 26 23 17 11 70 70 63 53 46 35 22 12 16 18 24 48 * Värdena är baserade på medelpallhöjden 1 m. Ovanstående avstånd läggs in på planritning som längdmäts och regleras efter (multipliceras med) angiven konstruktionsfaktor. 2.4.1.2. Ledningsbädd Ledningsbädd utförs med packningsbart och dränerande friktionsmaterial. Största kornstorlek anpassas till ledningens hållfasthet. Bädd ska packas före rörläggning för att t ex få ett fastare arbetsunderlag för arbetet med rörläggningen. Vid packning ska tillses att dräneringsledning ej skadas. Geotextil kan användas för att skilja ledningsbädd och kringfyllning från omgivande massor. Sådant materialskiljande lager är särskilt värdefullt då massorna har dålig bärighet eller är blockiga eller storkorniga. För att inte skada geotextilduken vid skarvning, kan skarvställena göras åtkomliga genom uppallning av rören. För flexibla rör bör ledningsbädd utföras enligt leverantörens anvisningar. 2.4.1.3. Dränering Dränering ska utföras där det p.g.a. markförhållanden och grundvattennivå är nödvändigt. Dess funktion är dels att hålla schaktgraven fri från vatten under byggnadstiden, och dels att minska värmeöverföring. Vid dränkning av ledning ökar värmeöverföringen kraftigt. Rör och rördelar ska vara av godkänd typ. 24

2.4.1.4. Kringfyllning Kringfyllning utförs med stenfritt friktionsmaterial med max kornstorlek anpassad till ledningens hållfasthet. Kringfyllningen packas. (Om kringfyllning beställs med hänvisning till Anläggnings AMA 98 och man accepterar här angivna mått, Bilderna 5 och 6, kan särskilt kringfyllnadsmaterial eller packning till minst 90 % packningsgrad föreskrivas, alternativt kan packningsmetod föreskrivas.) 2.4.1.5. Resterande fyllning Resterande fyllning bör ges en sammansättning och fasthet som överensstämmer så nära som möjligt med ursprunglig jord. I gatumark kan väghållaren ha särskilda krav på materialval som i så fall måste föreskrivas. 2.4.1.6. Schakt vid rörmontering vid sidan av ledningsgrav Vid användning av metoden med rörmontering på mark vid sidan av ledningsgraven kan schaktsektionen minskas med hänsyn till att monteringsutrymme ej erfordras i rörgraven. För dessa fall kan A-måttet minskas. 2.4.1.7. Markåterställning Där marknivå i samband med exploatering ska höjas kan bankfyllning förekomma. Markexploatören bör informeras om föreskrifter för överfarter med tyngre maskiner. 2.4.1.8. Markeringsband För att förebygga framtida skador samt underlätta lokalisering av ledningarna bör markeringsnät eller band av plast läggas på kringfyllningen. Användes markeringsnät bör det täcka hela rörbredden och om band används bör dubbla band användas för enkelrör, ett över varje rör. Band bör kontinuerligt vara försett med beständig text "Fjärrvärme alternativt Fjärrkyla". Markeringsnät och band ska ha färgen violett. 2.4.1.9. Signalkabel och tomrör Signalkabel och tomrör bör placeras där utrymme finns och där de inte kan skadas av eller försvårar schaktarbetet. Det är inte ovanligt att signalkabel och tomrör kan placeras i ledningsbädden. 2.4.2. Montering 2.4.2.1. Hantering Leverantören ska tillhandahålla egna, kompletterande, hanterings- och lagringsanvisningar. 2.4.2.2. Förläggning Innan läggning påbörjas bör ledningsbädden vara utförd så jämn att rören får anliggning utefter hela sin längd. 2.4.2.3. Fogning av medierör Fog ska vara ren och torr i samband med fogning. Särskilt gäller att fogytor ska rengöras omedelbart före fogning. Vid övergång mellan olika materialtyper bör prefabricerade rördelar användas. Vid övergång mellan olika ädla metaller föreligger en korrosionsrisk. I fjärrvärme- och fjärrkylesystem är dock risken för korrosion liten eftersom ledningarna utvändigt är isolerade och invändigt ska innehålla vatten enligt riktvärden i Handbok i vattenkemi för energianläggningar, Värmeforsk rapport nr 729 Materialteknik. 25

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 Fogning av kopparrör Ett lödförbands hållfasthet beror ej enbart av lodets egenskaper utan även av fogutformning och lödteknik, se vidare i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse Kopparrör D:213. Fogning av PEX-rör För PEX-rör gäller Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse PEX-rör D:214. 2.4.2.4. Rörrensning Innan rörledning ansluts och tas i drift ska den rengöras med högtrycksspolning eller renspropp. 2.4.2.5. Fogning (skarvning) av mantel Skarvning innefattar som begrepp förutom skarvning av ytterhölje även utfyllnad av skarvutrymmet med isolering samt vid larmsystem koppling av larmtrådar. Generellt gäller de krav på skarven som finns specificerade i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse Fjärrvärmerör D:203 Montering Monteringen ska utföras enligt leverantörens dokumenterade anvisningar. Skarvstället bör skyddas mot nederbörd mellan olika arbetsmoment samt vid skumning och skarvning. Larmtrådskoppling Koppling av larmtrådar utförs enligt Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse Fuktövervakning D:207. 2.4.2.6. Förspänning Förspänningens storlek vid olika läggningstemperatur och metod för utförande ska framgå av ritning. Hopdragningen bör ske minst en rörlängd från böj som ska förspännas. Innan ledningen tas i drift måste markfixering utföras vid de ställen där temperaturrörelsen beräkningsmässigt ska vara noll så att temperaturrörelsen till de olika expansionsanordningarna fördelas på det sätt konstruktören planerat. 2.4.2.7. Förvärmning När läggningsmetod med förvärmning föreskrivs för värmeledning bör detta ske vid den temperatur som anges av konstruktören, normalt 60-70 grader. Lämplig temperatur anordnas genom cirkulation från nätet, eventuellt kompletterad med shuntanordning eller genom separat uppvärmning med t ex el. Förutom längdändringen har förvärmningen effekt på isoleringen som torkar vid förvärmningen och på larmvärdena som kan förbättras. Vid förvärmningen kontrolleras att den längdökning som svarar mot ledningssträckans längd vid aktuell temperaturskillnad mellan läggningstemperatur och förvärmningstemperatur erhålls. På grund av friktion mellan ledning och ledningsbädd erhålls normalt ej full rörelse. Justering kan åstadkommas på mekanisk väg eller genom att tillfälligt höja förvärmningstemperaturen. Förvärmningstemperaturen ska hållas konstant tills ledningen har kringfyllts. Efter det att förvärmningen är slutförd sker insvetsning av passbitar mot anslutande ledning. Om expansionsanordning på den sträcka som ska förvärmas är dimensionerad för att hållas spänningsfri vid förvärmningstemperaturen bör detta framgå av ritning. Vid 26

förvärmningen måste hänsyn tas till detta t ex genom mekanisk förspänning eller att en passbit svetsas in sedan förvärmning och återfyllning skett. 2.4.3. Larmanordning för indikering av fukt i isolering Fjärrvärmerör förutsätts vara vattentäta. Skador och fel i utförandet som medför vatteninträngning kan dock inträffa, skarvarna är som tidigare påpekats en känslig punkt men även i medieröret kan läckor uppstå pga. materialfel, otät svets etc. Vid användning av skarvhylsor med svetsförband bör observeras att medierörsläckage kan förorsaka förhöjt tryck innanför mantelröret, vilket kan ge fuktskador på långa sträckor. Fasta fjärrvärmerör förses med anordning för kontinuerlig fuktövervakning enligt Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse Fuktövervakning D:207. 2.5. Kvalitetssäkring Arbetsmiljöverkets föreskrifter meddelas med stöd av arbetsmiljöförordningen och måste därmed följas. För att säkerställa en fullgod anläggning måste kvalitetssäkringsarbetet följa projektet från projekteringen till färdigställande och drifttagning. Det blir allt vanligare att energiföretagen inför kvalitetssystem som ansluter till eller är certifierade enligt ISO 9000. Detta ställer bl.a. krav på dokumentation av kvalitetsnivå och rutiner för att säkerställa denna. 2.5.1. Kvalitetsplan En kvalitetsplan som omfattar projektets alla faser anpassad till värmeleverantörens organisation, är ett bra hjälpmedel för att kvalitetssäkra anläggningen som bör inarbetas i entreprenadhandlingen. Nedan angivna punkter kan utgöra underlag och stöd för detta. 2.5.1.1. Allmänt Ett viktigt stöd för uppföljning och fortsatt kvalitetshöjande åtgärder är en fortlöpande dokumentation av granskning, kontroll, provning och besiktning. 2.5.1.2. Konstruktion Redan i konstruktionsskedet bör erfarenheter från drift- och anläggning tas till vara. Personer med erfarenhet från detta område bör medverka. 27

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 2.5.1.3. Projekthandlingar i kvalitetsplan Material Mottagningskontroll Materialhantering Utförande Arbetsmiljöplan Allmänna arbeten Schakt Förbesiktning Trafikregleringar Skyltning avspärrning Schaktdjup Brytpunkter i plan o profil Hinder i mark Dränering Eventuell dräneringsledningen ska vara lagd i erforderlig lutning och dess funktion vara säkerställd. Ledningsbädd Eventuell ledningsbädd bör vara väl avjämnad, ligga i rätt lutning och vara fri från främmande föremål (sten, betong mm). Montageutrymme Vid fogning av medierör och mantel ska erforderligt montageutrymme finnas enligt AFS 1998:1 Belastningsergonomi. Expansionsutrymme Avståndet mellan rör och rörgravskant ska vara tillräckligt med hänsyn till beräknad expansion beroende av förläggningsmetod Fixering Kringfyllning och packning kring fixeringar ska vara utfört innan förvärmning sker. Kringfyllning Innan kringfyllningar får påbörjas kontrolleras att: pallningsvirke, stenar, betong etc. är borta dräneringen fungerar fuktövervakningssystem fungerar fogning (se även muffning nedan) är rätt utförd befintliga anordningar, korsande ledningar etc. är återställda inmätning är utförd Kringfyllningen ska vara av rätt kvalitet och packningen utföras på föreskrivet sätt. Speciellt viktigt vid avvinklingar och avgreningar är att sten, tjälklumpar, snö och is över huvud taget ej förekommer i kringfyllningen. Resterande fyllning upp till färdig markyta utförs på föreskrivet sätt. 28

Rörmontage Fjärrvärmerör, rördelar Fjärrvärmerör och rördelar bör vara oskadade, invändigt fria från föroreningar, ha korrekta svetsändar samt oskadade larmtrådar. Medierörsfogning Svetsarens certifikat bör kontrolleras. Rörytorna bör vara rena och torra, samma gäller tillsatsmaterial. Var noggrann med att rätt tillsatsmaterial används med hänsyn till stålets halt av legeringsämnen som t ex aluminium och kisel samt att det förvaras rätt på arbetsplatsen. Dränering skyddas vid svetsstället. Svetsarna märks med svetsarens identifikation. Pallning Pallningsvirke ska vara av tillräcklig dimension så att inte mantel och skum utsätts för hög punktbelastning. Rörrensning Skarvmontage/Muffning Montörens kvalifikationer och utrustning bör kontrolleras. Leverantörens anvisningar för montaget bör finnas tillgängliga och följas. Föreskrivna montageförutsättningar ska uppfyllas. Ytterhöljets ändar och skarvförband bör vara torra och rena vid skarvning. Vid utförande med krympförband bör detta vara centrerat och fått erforderlig uppvärmning vid krympningen. En jämn slät yta, viss längsglidning samt utträngande mastik runt hela röret är tecken på god krympning. Protokoll ska överlämnas av entreprenören efter utfört arbete. Larmtrådskoppling Kontrolleras enligt Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser Fuktövervakning D:207. PUR-skumgjutning PUR-skumgjutning utförs mot rena och torra ytor, vilka normalt ska hålla en temperatur av 15-45 o C. Skummet bör fylla ut hela skarvutrymmet. Varje skarven förses med företagets Auktorisationsnummer och skarvnummer. 2.5.2. Kontroll Ett effektivt och fungerande kvalitetssäkringsarbete förutsätter att beställaren har en effektiv organisation för kvalitetssäkring och kontroll. Kontrollant/kvalitetsansvarig bör involveras i projektet så tidigt som möjligt, redan under projekteringsstadiet, så att denne är väl insatt i projektet vid arbetets början. Det ökade ansvar som kvalitetsplanen lägger på entreprenörerna medför att kontrollarbetet allt mer förändras från ren utförandekontroll till bevakning av att entreprenören utför sina åtaganden enligt kvalitetsplanen och övriga entreprenadhandlingar. 29

Svensk Fjärrvärme AB April 2006 Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkylerör D:211 2.5.2.1. Medierör För tillverkning av fjärrvärmeledning gäller AFS 2005:2. Föreskriften gäller ej fjärrkyla. För besiktning gäller AFS 2005:3. 2.5.2.2. Täthetsprovning med luft Som ett komplement till provtryckning med vatten kan täthetsprovning göras med luft eller annan gas enligt anvisningar i AFS 1985:14 (Tryckprovning). Läckageindikering görs genom pensling med såpvatten eller liknande, varvid inga läckageindikationer i form av bubblor eller skum får förekomma. Övertrycket får vara högst 3 kpa. Vid högre övertryck erfordras tillstånd från Arbetsmiljöinspektionen eller ackrediterat besiktningsorgan. För säkerställande att för högt tryck ej kan uppnås ska vattenståndsrör eller dubbla oberoende säkerhetsventiler eller tryckvakter användas. 2.5.2.3. Täthetsprovning med vakuumlåda Som alternativ till täthetsprovning med luft kan provning ske med vakuumlåda. Provning ska utföras av personal som har sådan praktisk erfarenhet att de kan utföra, utvärdera och redovisa provningen. Provningen utförs med särskild utrustning anpassad för den yta som ska provas. Läckindikering sker med indikeringsvätska varvid inga indikationer i form av bubblor eller skum får förekomma. 2.5.2.4. Tryckprovning Tryckprovning utförs med kallvatten med 1,43 ggr högsta tillåtna drifttryck. Provtryck ska hållas minst en timme, varvid trycket inte får sjunka. I de fall tryckprovning utgör samtidig täthetskontroll bör denna ske med samtliga skarvar synliga. För täthetsprovning av PEX-rörssystem se PEX-rör D:214. Föreskriven provning utförs och bekostas av entreprenören. 2.5.2.5. Radiografering För godkännande av svetsfog fordras lägst betyg 4 (BLÅ) enligt IIW:s betygsskala. Omfattning enligt SS-EN 13941. Föreskriven provning ombesörjs och bekostas normalt av beställaren. Entreprenören bekostar då eventuell utökad provning. 2.5.2.6. Mantelrörsskarvar 2.5.2.6.1. Täthetsprovning Vid skarvmetoder som möjliggör täthets- och hållfasthetsprovning av ytterhöljet ska denna provning ske med luft. För denna provning gäller AFS 1985:14 (Tryckprovning). Entreprenören upprättar protokoll över provningen. 2.5.2.6.2. Termografering Instrument för termografering ger i dag en upplösning på 0,1 o C. Applicerad på fjärrvärme kan värmestrålning mätas med en praktisk upplösning på 0,3 o C. Kontroll av att luftfickor ej finns i skarvutrymmet efter skumning kan sålunda ske med värmekamera eller termoinstrument. Därvid måste värmepåsläpp ha gjorts så att medierörets temperatur är högre än omgivande temperatur. En tumregel vid skumning är att skummet vid god fyllning tränger ut ur luftningshål. Detta ger emellertid inte fullständig garanti att hela skarvutrymmet är uppfyllt. Även skarvar med prefabricerade skålar kan termograferas. 30