1 Val av justerare 2 Info från Närhälsan Jonny Melander Uppföljning bilaga Maria Hassing K

Relevanta dokument
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsopolitiskt program

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Verksamhetsplan 2017 med tillhörande budget

Strategiskt folkhälsoprogram

Reglemente för Hälsorådet

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsoplan.

Välfärds- och folkhälsoprogram

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Lena Linke (MP) ON Bengt Sandberg (MP) MiMB Ewa Ryberg (V) UN Vivianne Gustavsson (S)

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Mats Ove Svensson, kommunchef Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen. Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare. Maria Hassing Karlander

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Strömstads kommun för perioden

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Länsgemensam folkhälsopolicy

DNR: HSNV DNR:

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Uppföljning samverkansavtal folkhälsa

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Maria Hassing Karlander, folkhälsosamordnare Kristina Holmdahl, föreningen AXEL 79 Mariann Lundin, bitr. omsorgschef 79

April FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014

Vad styr våra prioriteringar?

Verksamhetsplan

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

Folkhälsoplan år

Mats Ove Svensson, kommunchef Christina Gustavsson, utbildningsförvaltningen Ann Larsson, Omsorgsförvaltningen

Verksamhetsplan för år 2014

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (14)

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Riktlinjer för Folkhälsorådet och folkhälsoarbetet i Färgelanda kommun

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Grästorp

""f""~ VÄSTRA Y GÖTALANDSREGIONEN. Kommunhuset, Karlsborg, måndag 3 oktober 2016, kl AnIft~m(;:U;{tWL

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 13 oktober 2017

Ansökan om folkhälsomedel från folkhälsorådet

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Reglemente för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Aktivitetsplan för det folkhälsopolitiska arbetet

Strategiska planen

Folkhälsorådet Töreboda

Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Folkhälsopolitiska rådet

Närvarande ersättare: Britt Wall (s), KS Petra Sundblad (s), GN Lena Persson (s), UN Vivianne Gustavsson (s), MBN Elving Claesson (s), ON

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun

PROTOKOLL Närvarande: Liselotte Broberg ordf. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Birgitta Nilsson.

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 7 december 2017

Mikael Sternemar (L) ordförande Jeanette Loy (M) Annica Erlandsson (S) Madelein Arnoldsson. Mikael Sternemar (L) Annica Erlandsson (S)

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Folkhälsoplan Härjedalens kommun. Politiska mål och ambitioner

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Våld i nära relationer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Hälsoplan för Årjängs kommun

Transkript:

Kallelse 2018-01-29 Kallelse Hälsorådet Tid Tisdagen den 13 feb 2018 kl. 09.00-12.00 Plats Ordförande Kommunhuset, "Alvö", Kungshamn Eva Abrahamsson, ordf Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 1 Val av justerare 2 Info från Närhälsan Jonny Melander 9.00-9.45 3 Uppföljning 2017 - bilaga Maria Hassing K 4 Agenda 2030 Elinor Hansson, miljöstrateg 10.30 5 Pågående folkhälsoarbete Maria Hassing K 6 Rapporter och information 7 Övriga frågor 8 9 \\ks.internt\dfs\begränsadesotenäs\kaa Folkhälsa\Hälsorådet\Nya Hälsorådet\Minnesanteckningar\2018\13 feb\kallelse 13 feb.doc Sida: 1(1)

2017-10-06 Bilaga 1 Uppföljning Uppföljning samverkansavtal folkhälsa Avser: Sotenäs kommun 2017 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål och inriktningsdokument samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser. Beskriv processen med att synkronisera folkhälsorådets planeringsprocess med den kommunala planeringen Folkhälsofrågorna finns med på dagordningen i kommunchefens ledningsgrupp regelbundet. Arbetet med att synkronisera planeringsprocesserna fortsätter. Samtliga nämnder har tagit fram två mål för det egna folkhälsoarbetet. Möjligheten att ansöka om medel för folkhälsoinsatser utifrån de egna behoven har ökat intresset för att arbeta med frågorna. Detta är mycket positivt och medför att förvaltningar och nämnder i större utsträckning planerar och budgeterar för insatser med betydelse för folkhälsan. Beskriv generellt hur rådet har verkat för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa utifrån olika gruppers behov? Genom att prioritera vid fördelning av folkhälsomedel till insatser och genom att öka kunskapen generellt om vilka förutsättningar som råder för olika grupper. Kommunen arbetar också utifrån en fastställd handlingsplan med jämställdhetsarbete, vilket förväntas påverka hälsans utveckling i olika grupper i positiv riktning. Beskriv hur rådet har utvecklat de prioriterade gruppers möjlighet till delaktighet och inflytande? Genom projektet Unga idéambassadörer. Projektet går ut på att utveckla ungas möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället. Syftet med projektet är att öka ungas påverkan i samhällsfrågor samt öka förtroendekapitalet mellan unga och beslutsfattare samt lyfta upp och stärka unga som grupp och utveckla Sotenäs kommun till en bättre kommun för unga att leva i. Ett konkret mål med projektet är att ungdomarna i slutet av projekttiden ska presentera ett förslag på hur ett ungdomsråd i Sotenäs kommun skulle kunna utformas. På längre sikt finns förhoppningar om att fler unga engagerar sig politiskt, i olika föreningar, startar projekt och utvecklar sin egen verklighet. Diskussioner och arbete pågår för närvarande kring hur ett ungdomsråd ska formas. Beskriv hur rådet har bidragit till att främja barn och ungas rättigheter, behov och delaktighet? Bl a genom att fördela pengar till ovan nämnt projekt Unga idéambassadörer och genom att aktivt stödja jämställdhetsarbetet och projektet Sotenäs, en jämställd kommun utan våld och droger. Beskriv på vilket sätt rådet har verkat för att påverka attityder och normer om bruk av tobak, alkohol och narkotika. Genom att fungera som kunskaps och metodstöd till de kommunala verksamheterna i deras arbete. Deltagande i lagningskampanj, nätverk, utbildningar och konferenser.

Beskriv rådets roll för att motverka och förebygga våld i nära relationer. Hälsorådet har fördelat medel till omsorgsförvaltningen som genomför ett arbete med att öka kunskapen om våld i nära relationer. Hälsorådet har också fördelat pengar till ett 4 årigt utvecklingsarbetet om att förebygga våld och droger ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet innebär i första hand att utveckla metoder och modeller för ett långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhet och våld och drogprevention. Huvudmålgruppen är all personal som arbetar med barn och ungdomar i kommun. Beskriv hur rådet har bidragit till att öka andelen elever med fullföljda studier. Ett flertal av de insatser och projekt som Hälsorådet fördelat medel till under året bidrar direkt eller indirekt till att barn och ungdomar får bättre förutsättningar till att klara sin skolutbildning. Dialog kring barn och ungdomars förutsättningar i skolan förs regelbundet på rådets sammanträden. Rådets politiker har deltagit i konferenser/seminarier och utbildningsinsatser i ämnet. Beskriv vårdaktörernas medverkan i det lokala folkhälsoarbetet. Samverkan med vårdaktörer sker i gemensamma styrgrupper t ex styrgrupp för familjecentralen, och ungdomsmottagning samt deltagande i nätverk och arbetsgrupper. Till Hälsorådets sammanträden är folktandvården och chefer för vårdcentraler inbjudna. Folktandvården deltar alltid, vårdcentralens chefer har inte deltagit på något sammanträde sedan 2012. 2. Folkhälsostrategens yrkesroll I din yrkesroll som folkhälsostrateg vilka processer och aktiviteter har du varit - drivande? Driver och är sammankallande i samverkansgrupper om barn och ungdomar BUSA-grupp, säkerhet och trygghet - Säker och trygg, jämställdhetsgrupp, BRÅ frågor och samverkan med polisen kring samverkansöverenskommelse och våldsbejakande extremism, arbete kring suicidprevention. - deltagande? Jag deltar i Styrgrupp för Familjecentralen, styrgrupp våldsprojekt, styrgrupp för barn och ungdomssamverkan, avtal och samverkan kring Ungdomsmottagning, lokal närsjukvårdsgrupp. - I hur stor omfattning har ovanstående arbete varit på eget, folkhälsorådet eller andra förvaltningar/nämnders initiativ? (uppskatta i %) Huvudsakliga delen sker på eget initiativ, i andra hand på initiativ från förvaltningar och nämnder i sista hand från folkhälsorådet. (mkt ungefärlig fördelning 60/20/20) 3. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. Det nationella övergripande målet med de elva målområdena fungerar som ett viktigt styrande dokument för folkhälsoarbetet samt VG regionens vision Det goda livet. Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy är antagen sedan flera år och är ett grundläggande dokument för folkhälsoarbetet i Sotenäs. Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete, antagen i fullmäktige april 2016. 2

Övriga dokument som är styrande för arbetet är kommunens vision 2020 med programförklaring och styrande verksamhetsmål för de kommunala verksamheterna samt Välfärdsredovisningar. Nämndernas mål för det egna folkhälsoarbetet Övergripande mål för folkhälsoarbetet i Sotenäs: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa hos Sotenäs befolkning. b) Beskriv kortfattat rådets insatser för respektive mål under året. Mål: Jämlika och jämställda livsvillkor Insatser: Sotenäs, en jämställd kommun utan våld och droger ett 4 årigt projekt och utvecklingsarbete som syftar till att skapa förutsättningar för ett tryggt samhälle där alla barn och ungdomar skall bemötas med respekt och på lika villkor samt erbjudas samma service. De huvudsakliga insatserna under projekttiden kommer vara av kunskapshöjande karaktär inom områdena jämställdhet, våld och droger. År 2 är nu avslutat, ett stort antal utbildningsinsatser är genomförda för personal i förskola, skola, fritidsverksamhet och socialtjänst. Föreläsningar och cafésamtal har också genomförts för administrativ personal och politiker. En Ungdag är genomförd för åk 8 och 9 kring jämställdhet och jämlikhet. Unga idéambassadörer 2 årigt projekt som syftar till att öka ungas påverkan i samhällsfrågor samt öka förtroendekapitalet mellan unga och beslutsfattare. Arbetet förväntas förbättra kommunens ungdomsperspektiv och ungas möjlighet att påverka. Tre ungdomar, unga ambassadörer, har anställts för att arbeta i projektet och har under året undersökt unga kommuninvånares inflytandemöjligheter genom besök på skolor, fritidsgårdar och på oktobermässan. De har genomfört enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Ett av uppdragen är att lämna förslag på hur ett ungdomsråd skulle kunna se ut. Ambassadörerna har deltagit på politiska möten och haft dialog med förtroendevalda. Parallellt med detta arbetar ungdomarna med frågeställningar formulerade av förvaltningarna som de vill ha ett ungdomsperspektiv på. Arbetet avslutades i somras och en avslutande rapport är sammanställd och överlämnad till politiken.(rapport bifogas) Arbetet med våld i nära relationer i omsorgsförvaltningen kunskapshöjande insatser genom utbildning och införande av rutiner och riktlinjer. Så gott som samtliga anställda inom vård och omsorg har fått utbildning i våld och om våld i nära relationer. Tre arbetsgrupper kvarstår att utbilda under 2018. Arbete med att bygga upp och erbjuda webbaserat anhörigstöd till en bred målgrupp. Säkerhets- och trygghetsskapande åtgärder som arbete med flytvästdepåer och fallskadeförebyggande insatser Reflexer delas ut till skolbarn, pensionärsorganisationer samt till allmänhet På vilket sätt har insatsen bidragit till att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa bland befolkningen? 3

Preventivt arbete mot våld i alla former har haft hög prioritet under innevarande år och kommer även att ha under kommande år och förväntas öka förutsättningarna för ett mer jämlikt och jämställt samhälle och en trygg uppväxtmiljö. Ett långsiktigt och systematiskt arbete med att höja kompetensnivån och kunskapen hos personal samt framtagande av metoder och modeller väl anpassade för de områden som prioriterats förväntas öka förutsättningarna för en jämlik hälsa hos invånarna. Ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska vara väl integrerat i alla verksamheter genom att kunskapsnivån och medvetandenivån kring jämlikhet och jämställdhet har höjts i alla verksamheter. Genom de Unga ambassadörernas arbete förväntas ungdomars intresse att kunna påverka sin verklighet väckas och få fler att vilja engagera sig på olika sätt i samhället. Ungas röst ska vara en naturlig del i olika debatter och dialoger i Sotenäs kommun. Ökad säkerhet, trygghet och tillgänglighet är alla faktorer som kan bidra till en mer jämlik hälsa. Genom ökad kunskap och medvetenhet hos vår personal samt införandet av rutiner och tydliga riktlinjer skapas trygghet. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Arbetet med våldsprevention ur ett jämställdhetsperspektiv fick under 2017 en skjuts av #metoo rörelsen vilket skapat förutsättningar och ökad acceptans för arbetet. De unga ambassadörernas arbete har rönt stort intresse och fått stor uppmärksamhet i de kommunala verksamheterna. Ett förslag till ungdomsråd har tagits fram vilket f n processas politiskt. Införande av webbaserat anhörigstöd har inte fungerat som förväntat. För få personer har anslutit sig och insatsen kommer tyvärr att avvecklas under 2018. Medverkande aktörer: Kommunala verksamheter, VG region, föreningsliv, frivilligorganisationer 4

Mål: Trygga och goda uppväxtvillkor Insatser: Mindfullness i skolan utbildning av handledare samt individ och gruppverksamhet bland elever genomförd. Generellt föräldrastöd sker genom Familjecentralens verksamhet. Arrangemang av temakvällar och föreläsningar samt föräldrastödsprogram i olika former erbjuds. Familjecentralen har med hjälp av bl a extra folkhälsomedel kunnat göra en extra satsning på utbildning och ökad kunskap kring anknytningsteori och praktisk kursverksamhet i babymassage till föräldrar. Samverkansgrupper kring barn och ungdomars hälsa på både chefs- och verksamhetsnivå. Deltagande i konferenser och seminarier i syfte att öka kompetensen bland kommunens personal om barn och ungdomars hälsa och livsvillkor Tjejjouren Väst Kommunen har samarbetsavtal med Tjejjouren Väst i syfte att erbjuda stöd och hjälp till unga våldsutsatta tjejer Barnsäkerhets- och Hjärt-lungräddningskurser har erbjudits föräldrar via familjecentralen. På vilket sätt har insatsen bidragit till att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa bland befolkningen? Samtliga insatser har fokus på att bidra till ökad jämlikhet i hälsa. Genom god samverkan och rätta insatser och metoder till utsatta grupper ökar förutsättningarna för minskad ojämlikhet i hälsa. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Mindfullness i skolan har bidragit till att det finns ytterligare en metod att använda i det hälsofrämjande arbetet i skolan. Det är lite för tidigt att se effekter men syftet är att minska stress hos både elever och pedagoger och att öka förmågan att hantera förändringar och förebygga psykisk ohälsa. Familjecentralens verksamhet är basen för det föräldrastödjande arbetet i kommunen och med sin gemensamma kompetens kan de också fungera som stöd till personalgrupper. Antalet besökare på Familjecentralen har ökat kraftigt under hösten. Förskolläraren på familjecentralen har fått utbildning och utökad arbetstid för att kunna arbeta mer med stöd till föräldrar när det gäller anknytning vilket redan har gett gott resultat för de föräldrar som deltagit. Utbildningsinsatser har bidragit till större kompetens och möjlighet att arbeta med nya metoder i den dagliga verksamheten med barn och ungdomar. Medverkande aktörer: Kommunala verksamheter, Hälsokällan, VGregion, Tjejjouren Väst, frivilligorganisationer 5

Mål: Goda levnadsvanor Insatser: Deltagande i regional och nationell langningskampanj. Insatser kring skolavslutningar genomförs varje år. Bl a anordnas bussresor till Liseberg samt insatser för att minska fylla och bråk vid studentfirandet på Smögen Strukturerat stöd till personer som fått Fysisk aktivitet på recept, FaR, på Tumlaren. Hälsosamtal och aktiviteter erbjuds barn, ungdomar, äldre och nyanlända i syfte att bli mer fysiskt aktiva och att främja och förebygga sjukdom. Västra Götalandsregionens arbetsmaterial om FaR används i arbetet. Skolan arbetar kontinuerligt med tobaksförebyggande arbete genom Tobaksfri Duo På vilket sätt har insatsen bidragit till att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa bland befolkningen? Genom ökad tillgänglighet till kunskap, träning och stöd för goda levnadsvanor till särskilt utsatta grupp Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Insatsen riktad till personer med FaR recept har inte lyckats nå så många personer som det var tänkt, delvis pga personalbrist. Arbetet fortsätter under 2018. Medverkande aktörer: Tumlaren bad och rehabcenter, länsstyrelsen, kommuner i Fyrbodal, kommunala förvaltningar 6

Mål: Ökat arbetsdeltagande Insatser: Utvecklingsarbete och satsning på personer med mer omfattande psykisk ohälsa och funktionsnedsättning i syfte att integrera dessa personer på den reguljära arbetsmarknaden genom metoden Supported employement. Min framtid - samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, IFO och gymnasie- och vuxenutbildning. Ungdomar mellan 16-24 år som inte har någon form av sysselsättning (arbete eller studier) erbjuds aktiviteter som förbereder och underlättar inträdet på arbetsmarknaden eller en övergång till vidare studier. Arbetet tar hänsyn till hela individen och dess behov. Deltagarna har bl a erbjudits fysisk aktivitet i grupp samt ökat medvetenheten om hälsa, kost, sömn och andra hälsorelaterade ämnen. Målet är att alla ungdomar 16-24 år i Sotenäs kommun, ska vara sysselsatta med studier, praktik eller arbete för att klara sin egen försörjning. På vilket sätt har insatsen bidragit till att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa bland befolkningen? Genom att skapa förutsättningar och möjligheter för utsatta målgrupper att ta plats på den reguljära arbetsmarknaden. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Genom arbetet med att integrera funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har under året 10 personer kunnat vägledas och stöttas till sysselsättning och tillhörighet på olika arbetsplatser. Av dessa 10 har flera successivt kunnat utöka sin arbetstid under året. Uppfattningen är att de personer som känner tillhörighet på en arbetsplats, har meningsfulla arbetssysslor, känner sig behövda och inkluderade har ett förbättrat psykiskt välmående. Medverkande aktörer: Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenhet, IFO, vuxenutbildning Näringslivet, flertal lokala företag, föreningar, omsorgsförvaltningen 7

4. Ekonomisk redovisning (budget, utfall) Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag. Budget Utfall Intäkter HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Ingående saldo från föregående år 188 500 200 000 188 500 261 000 Årets medel enl. samverkansavtal folkhälsa 800 000 908 000 55 000 800 000 908 000 55 000 Summa intäkter för årets insatser 988 500 1108 000 55 000 988 500 1108 000 55 000 Kostnader Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) inkl Hälsorådet Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: Sotenäs, en jämställd kommun utan våld och droger 4-årigt utvecklingsarbete Unga idéambassadörer 2-årigt arbete om ungas inflytande i samhället 285 000 285 000 285 000 285 000 65 000 130 000 65 000 80 000 225 000 300 000 225 000 300 000 125 000 87 000 125 000 87 000 Mindfullness i skolan 20 000 20 000 20 000 20 000 FaR arbete- utvecklingsarbete i samarbete med Tumlaren 30 000 55 000 30 000 55 000 Övriga mindre insatser 2017 50 000 25 000 48 000 25 000 insatser under 2017 med medel från föregående år, se nedan: Ökat arbetsdeltagande för personer inom LSS och socialpsykiatrin omfördelade medel från 2016 enl beslut HSN 50 000 61 000 50 000 61 000 8

Anhörigstöd på nätet överfört fr 2016 Våld i nära relationer utbildning inom omsorgsförvaltningen samt framtagande av rutiner och arbetsmodeller- överfört fr 2016 Min framtid arbete med att få unga ut i arbetslivet överförda medel fr 2016 28 500 28 500 70 000 100 000 70 000 100 000 40 000 100 000 40 000 100 000 Varav planerade fleråriga insatser med överföring av medel från innevarande budget: Pågående insatser med medel som överförs till nästa år: Eventuell överföring av överskott efter godkännande av HSNN: Överskott som understiger 50tkr och överförs till nästa år Summa 988 500 1108 000 55 000 986 500 1058 000 55 000 Kommentera utfallet i budget och eventuella omprioriteringar som är gjorda: Eventuell återbetalning till Hälso- och sjukvårdsnämnden? 5. Avslutande kommentarer om verksamhetsåret: Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här. Folkhälsorådet i: Sotenäs Eva Abrahamsson Ordf. i Folkhälsorådet underskrift 9