NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT ALPHYTTEKLEVEN

AUGUSTI 2017 BILLINGEHUS NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT ALPHYTTEKLEVEN BILLINGEHUS 1 OCH SKÖVDE 4:53

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se AUGUSTI 2017 BILLINGEHUS NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN BILLINGEHUS 1 OCH SKÖVDE 4:53 PROJEKTNR. A100002 DOKUMENTNR. A100002-02-4-001-Naturvärdesinventering VERSION UTGIVNINGSDATUM BESKRIVNING UTARBETAD GRANSKAD GODKÄND 1.0 2017-09-04 Naturvärdesinventering Jesper Paulsson Joel Almqvist Anna Geo

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 5 INNEHÅLL 1.1 Bakgrund 7 1.2 Definitioner 7 1.3 Naturvårdsarter 8 2 Metod 11 2.1 Förstudie 11 2.2 Naturvärdesinventering i fält 12 2.3 Tillägg 15 3 Resultat Slalombacke Billingens östra brant 17 3.1 Beskrivning av inventeringsområdet 17 3.2 Områdesskydd 18 3.3 Värdeelement 18 3.4 Naturvärdesobjekt 18 4 Slutsatser 23 4.1 Känslighet 23 4.2 Konsekvenser 23 5 Referenser 25 5.1 Litteratur 25 5.2 Digitalt underlag 26 6 Bilagor 27 http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

6 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN BILAGOR Bilaga A Naturvärdesobjekt - format A4 28

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 1.1 7 Bakgrund Inför utarbetandet av detaljplan för Billingehus behöver naturvärden kartläggas och analyseras. Föreslagen utredning av områdets naturmiljö, vilken beskrivs i detalj nedan, innebär framtagandet av en naturvärdesinventering inklusive sammanställning av befintligt material. Rapporten inkluderar även en analys av potentiella effekter från förändring av markanvändning för området, såsom lokal påverkan av spridningsmöjligheter för flora och fauna. Behov av inventering motiveras av att tidigare studier har identifierat objekt med höga värden i anslutning till, eller inom det efterfrågade inventeringsområdet, se figur nedan. Rapporten är framtagen av Jesper Paulsson, biolog på division miljö och godkänd av Anna Geo på division miljö, COWI AB i Göteborg. Figur 1. Inventeringsområde för detta projekt visas i grönt. Blå visar andra inventeringar som utförs för Skövde kommun och röda linjer visar plangränser. Källa Skövde kommun. Inventeringen av naturvärden är utförd enligt SIS standard SS199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning (SIS, 2014:1 samt 2014:2). Tillägg har gjorts för naturvärdesklass 4 samt värdeelement (skyddsvärda eller naturvärdesintressanta träd). 1.2 Definitioner Naturtyp och Biotop Naturtyp är en indelning gjord utifrån ekologiska förutsättningar och artförekomster. En naturtyp kan sedan delas in i olika biotoper. En biotop definieras som ett område med enhetlig miljö och organismsammansättning. http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

8 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN Inventeringsområde Geografiskt område som omfattas av enskild naturvärdesinventering. Naturvärde Grad av naturvärde från naturvärdesklass 1 till naturvärdesklass 4. Naturvärde baseras på en kombination av biotop- och artvärden. Se bilaga B för mer information om bedömningsgrunder och naturvärdesklasser. Potentiellt naturvärdesobjekt Geografiskt område som förväntas ha naturvärde och som sannolikt utgörs av en dominerande naturtyp. 1.3 Naturvårdsarter Begreppet naturvårdsarter myntades av ArtDatabanken 2013 och syftar på följande kategorier av arter: Skyddade arter Rödlistade arter Signalarter Typiska arter (för respektive Natura 2000 habitatstyp) Nyckelarter Ansvarsarter Skyddade arter Arter som omfattas av Artskyddsförordningens fridlysningsparagrafer kallas för skyddade arter. Enlig förordningen är det förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. För att vidta åtgärder som kan skada dessa arter krävs dispens från länsstyrelsen. Förordningen omfattar bl.a. samtliga arter som finns upptagna i EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv, men för alla arter gäller inte samma starka skydd, s.k. Skyddsklassad art Artdatabanken redovisar kontinuerligt på Artportalen, fynd av arter som rapporteras in. För ett antal arter som kan vara utsatta för förföljelse, omfattande plockning eller olovlig jakt redovisas dock inte öppet uppgifter som kan avslöja exakt var arten häckar eller växer. Dessa arter kallas för skyddsklassade, men är inte nödvändigtvis naturvårdsarter. Rödlistade arter ArtDatabanken, vid Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket, har med hjälp av sina specialistkommittéer för olika artgrupper angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 9 rödlistning. Listan uppdateras var femte år av ArtDatabanken SLU. Det är en prognos över risken för enskilda arter ska försvinna från Sverige men har i sig ingen juridiskstatus (ArtDatabanken, 2015). Rödlistade arters kategori anges i rapporten genom superscript. Signalarter Arter som anses signalera höga naturvärden kallas ofta för signalarter. Begreppet används i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, men också för de arter som använts som indikatorer på höga naturvärden i andra riksomfattande inventeringar, t.ex. Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Typiska arter Typiska arter är arter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus för naturtyp som pekas ut i EU s art- och habitatdirekitv Natura 2000. Nyckelarter Nyckelarter är arter som spelar en stor roll i ekosystemen och därmed öppnar dörrar för andra arter. Ingen officiell lista finns ännu framtagen. Ansvarsarter Begreppet används för att peka ut arter som ett land eller annan region kan sägas ha ett särskilt ansvar för att bevara, genom att de har en särskild tyngdpunkt i sin utbredning i landet/regionen. Ingen officiell lista finns ännu framtagen. Tabell 1. Kategoridefinitioner enligt ArtDatabanken för rödlistan baserat på IUCN:s nomenklatur (ArtDatabanken, 2015). Förkortning Kategori Definition CR Akut hotad Critically Endangered En art är Akut hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Akut hotad och att den därmed bedöms löpa extremt hög risk att dö ut i vilt tillstånd. EN Starkt hotad Endangered En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd. VU Sårbar Vulnerable En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. NT Nära hotad Near Threatened En art förs till kategorin Nära hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

10 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN men är nära att uppfylla kriterierna för någon av dessa kategorier nu eller i en nära framtid. LC Livskraftig Least concern Arter som är varken hotade eller rödlistade.

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 11 2 Metod Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald. Inventeringen resulterar i avgränsning av områden till objekt som får en naturvärdesklassningen, objektbeskrivning enligt standarden, samt en övergripande rapport baserat på identifierade objekt och övriga naturvärden. Detaljeringsgraden på naturvärdesinventeringen styr storleken på naturvärdesobjekt som ska kunna identifieras. I denna inventering användes detaljeringsgrad Detalj enligt SS 199000:2014. Objektens storlek avgränsas därmed enligt definitionen: En yta av 10 m² ELLER ett linjeformat objekt med en längd av 10 m och en bredd av 0,5 m. 2.1 Förstudie I genomförd förstudie har dokumentation samt ortofoto analyserats för att identifiera potentiella naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet. Källor som användes för att få fram information var tillgängliga GIS-databaser, rapporter, inventeringar eller analyser med avseende på naturvärden. Bland annat har följande underlag använts: Naturvårdsverkets Skyddad natur SLU:s ArtPortalen Länsstyrelsens Västra Götalands WebbGIS VISS Vatteninformationssystem Sverige Miljödataportalen http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

12 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 2.2 Naturvärdesinventering i fält Naturvärdesinventering i fält utfördes mellan den 1 och 2 juni, 2017. Detta är inom perioden som fastställd för fältbesök i denna del av landet enligt standarden (april-nov). De två delområdena av inventeringsområdet genomströvades långsamt, samtidigt som noteringar gjordes om vegetation (träd-, busk- och fältskikt), naturvärdeselement (t ex stående och liggande död ved, vattensamlingar och topografi) och observationer av naturvärdesintressanta arter (med tyngdpunkt på hotade och rödlistade arter). Dessutom gjordes en allmän beskrivning av varje område. En GPS Garmin 550 användes för att koordinatsätta naturvärdesintressanta element (SWEREF99 13 30, EPSG:3008) samt ta representativa bilder av varje objekt. Bedömning av naturvärdesklass utfördes enligt vägledningen i SS 199000:2014 med tillägget för identifiering av objekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde samt värdeelement skyddsvärda/naturvärdesintressanta träd. Se bilaga B för en förklaring av vad de respektive naturvärdesklasserna innebär samt bedömningsgrunden för naturvärdet. Bedömningsgrunder Nedan följer en sammanfattande genomgång av de bedömningsgrunder som används för att naturvärdesklassa objekt enligt standarden. För övrig information och fördjupningar hänvisas till standarden. Övergripande görs naturvärdesbedömningen utifrån två bedömningsgrunder; biotop och art. Bedömningsgrunden biotop omfattar två underliggande aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet. I aspekten sällsynthet vägs även eventuella hot mot biotopen in. Biotopvärdet bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, till exempel grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000-naturtyp, ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. I bedömningsgrunden art ingår två aspekter; naturvårdsarter och artrikedom, viktning mellan naturvårdsart är en bedömningsfråga som påverkas av lokala förutsättningar men följder generellt senaste versionen av rödlistan där hotade arter har högst värde. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde, eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Artvärdet bedöms på en fyrgradig skala (obetydligt, visst, påtagligt och högt). Bedömningen för naturvårdsarter ska grunda sig på faktiska fynd av arter. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bland andra skyddade arter enligt artskyddsförordningen (2007:845), rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. Artvärdet bedöms utifrån antalet olika naturvårdsarter, men

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 13 också arternas livskraft, frekvens, samt hur goda indikatorer de är för naturvärde, se även 1.3. Förekomst av rödlistade arter enligt 2015 års rödlista, utgör en av grunderna för bedömning av artvärde. Arter i följande hotkategorier är av relevans för bedömning av artvärde: NT (nära hotad), VU (sårbar), EN (starkt hotad) och CR (akut hotad). Här anger SIS-standarden att förekomst automatiskt genererar ett högt artvärde. Bland de hotade arterna finns några arter som rödlistats på grund av att de minskat snabbt i landet, men som fortfarande är relativt vanligt förekommande. Naturvärdesklassning Utifrån bedömningsgrunderna art och biotop görs en samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. Följande naturvärdesklasser används: Naturvärdesklass 1 - Högsta naturvärde. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Naturvärdesklass 2 - Högt naturvärde. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms varje område vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 3 - Påtagligt naturvärde. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. I denna klass bedöms inte varje objekt behöva vara av betydelse för biologisk mångfald på varken regional, nationell, eller global nivå, men bedöms vara av särskild betydelse för att den totala arealen av dessa områden ska kunna bibehållas. Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde. Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Övrig mark. Detta är ingen naturvärdesklass utan avser de ytor som har låga värden för biologisk mångfald. Exempel på områden som inte når upp till naturvärdesklass 4 är skogsområden som saknar viktiga strukturer, såsom skoglig kontinuitet, död ved och gamla träd. Åkermark klassas i regel inte då den på grund av hög störningsfrekvens ofta har begränsad biologisk mångfald. De betesmarker som inte uppnår klass 4 är kraftigt näringspåverkade och/eller igenväxande, samt saknar naturvårdsarter i form av en hävdgynnad flora. http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

14 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 1 - högsta naturvärde Varje område har särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. 2 - högt naturvärde Varje område har särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. 3 - påtagligt naturvärde Varje enskilt område behöver inte ha betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Det är ändå av särskild betydelse att den totala arean och den ekologiska kvaliteten av dessa områden bibehålls. 4 - visst naturvärde Områden som hyser vissa biotopkvaliteter eller arter av viss betydelse för biologisk mångfald. Övrig mark Områden som innehar ett lågt naturvärde med ingen eller liten positiv betydelse för biologisk mångfald. Figur 2. Naturvärdesklasser enligt SS 199000:2014 (SIS, 2014:1). Bedömningsgrund art Obe- Visst Påtag- Högt art- tydligt art- lig värde Mindre sannolikt resultat Visst naturvärde Naturvärdesklass 4 Obetydligt naturvärde Påtagligt naturvärde Naturvärdesklass 3 Visst naturvärde Naturvärdesklass 4 Högt naturvärde Naturvärdesklass 2 Högsta naturvärde Naturvärdesklass 1 Mindre sannolikt resultat Obetydligt Visst Påtagligt Högt biotopvärde biotopvärde biotopvärde biotopvärde Bedömningsgrund biotop Figur 3. Naturvärdesbedömning vid NVI. Utfall för bedömningsgrund art respektive bedömningsgrund biotop leder till viss naturvärdesklass (SIS 2014:1).

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 15 I inventeringen ingår dessutom ett antal tillägg för att få en mer detaljerad bild av området, vilka beskrivs nedan i avsnitt 2.3. 2.3 Tillägg 2.3.1 Naturvärdeklass 4 Objekt i denna klass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Klassen används för att påvisa biologiska värden i områden med tydlig mänsklig påverkan men som ändå hyser positiva biotopkvalitéer. För att nå denna klass räcker det med att ett objekt har visst värde inom någon av kategorierna art- ELLER biotopvärden. 2.3.2 Värdeelement Ett värdeelement beskrivs enligt SS 199000:2014 som "struktur eller element av positiv betydelse för biologisk mångfald". I denna rapport avses skyddsvärda eller naturvärdesintressanta träd samt vattensamlingar. T.ex. kan skyddsvärda träd bidra till ekologiska strukturer i landskapet genom att skapa gröna korridorer. I denna rapport har även ett Nedan återges kriterierna för särskilt skyddsvärda träd enligt Naturvårdsverkets definition i åtgärdsprogrammet för skyddsvärda träd i kulturlandskapet. jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd (d.b.h.). mycket gamla träd; Gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. "Särskilt skyddsvärda träd definieras här med utgångspunkt från egenskaper hos det enskilda trädet. Både levande och döda träd ingår i definitionen. Särskilt skyddsvärda träd är ovanliga i vardagslandskapet och bör betraktas som omistliga oavsett om de påträffas i skogsmark, odlingslandskap eller urbana miljöer. I åtgärdsprogrammet föreslås bevarandeåtgärder som är anpassade till de olika trädmiljöernas ekologiska och kulturhistoriska sammanhang i landskapet. Vid beskrivningen av åtgärder har vi prioriterat ett urval trädmiljöer; grova och gamla ekar, gårdsmiljöer, hamlade träd, alléer och andra vägnära träd, parker och kyrkogårdar." (Naturvårdsverket, 2004). Med naturvärdesintressanta träd och buskar avses följande: http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

16 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN Grova och/eller äldre träd med höga naturvärden inklusive grova enar och grova, tidigare frivuxna hagmarksgranar. Gamla senvuxna träd. Boträd med risbon, hålträd eller grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona. Grov hassel, grova aspar och alar i barrdominerade bestånd om de inte förekommer rikligt. Träd med påtagliga, öppna brandlyror och träd med tydliga äldre kulturspår. Hål- eller mulmbärande träd.

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 17 3 Resultat Slalombacke Billingens östra brant 3.1 Beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet utgörs av ett till största delen skogsklätt område på Billingen östa sid, strax öster om Billingehus, ca 2 km väster om och 150 m över Skövde centrum i Skövde kommun, Västra Götalands län. Majoriteten av inventeringsområdet ligger på en kalkstens-, eller lerskiffer/kalkstensberggrund, vilket är basiska bergarter. Jordarten morän täcker en majoritet av investeringsområdet med berg längst i väst. Morän på basisk berggrund skapar förutsättningar för näringsrika jordar, vilket gynnar ädellövträd. Figur 4. Satellitbild över inventeringsområdet vid slalombacken, Billingehus i nordväst. Källa: Bing Maps. Det inventerade området har flera utmärkande delar och biotoper: Inventeringsområdet avgränsas i väst av hotell- och konferensanläggningen Billingehus och i norr av en slalombacke. Öster och söderut är avgränsningen mer diffus då området utanför också utgörs av likande skog. Avgränsningen är istäl- http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

18 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN let baserad på fastighetsgränser men en viss skillnad kan ändå urskiljas i östlig riktning eftersom inventeringsområdet tar slut där marken börjar plana ut i den branta och trädklädda terrängen. Den variationsrika terrängen kring Billingen, de många olika biotoperna och den generellt rika mängden på död ved samt närheten till större grönområden gör inventeringsområdet en lämplig plats för många olika fågelarter. Fågelobservationer till databaser som Artportalen görs frekvent från närområdet kring Billingehus, förmodligen för att det är så välbesökt. Bland observationer de senaste tio åren av rödlistade arter sticker antalet observationer av olika hackspettsart ut, tillsammans med kungsfågel VU och brandkronad kungsfågel VU. Speciellt lämpligt är habitaten kring slalombacken för mindre hackspett NT och gröngöling NT. De fortfarande vanliga men rödlistade arterna nötskrika NT, stare VU och gulsparv VU har också noterats i eller i anslutning till inventeringsområdet frekvent men stare och gulsparv är snare knutet till öppna landskap. Vid fältbesöket noterades två häckningar av större hackspett tillsammans med vanligt förekommande arter som bland annat koltrast, entita, stjärtmes, gärdsmyg, rödvingetrast, domherre, stenknäck och trädpiplärka i närområdet kring Billingehus. Den stora variationen av miljöer och biotoper tillsammans med god tillgång på död ved gör inventeringsområdet intressant för svampar. Fältinventeringen genomfördes i början av juni, vilket inte är en optimal tidpunkt för svampinventering. Inga rödlistade arter hittades vid fältinventeringen, men ett fynd av narrtagging NT finns rapporterat på Artportalen från 2007. Från närområdet strax söderut, med samma typ av biotop som inventeringsområdet, har enligt Artportalen flera registreringar av svampar som är naturvårdsarter samt rödlistade svampar gjorts från ungefär samma tidpunkt, bland annat slöjröksvampen VU som omfattas av åtgärdsprogram. 3.2 Områdesskydd Inom inventeringsområdet saknas riksintressen för naturmiljö samt Natura 2000-områden eller andra områdesskydd enligt miljöbalken. Väster om inventeringsområdet finns områden med riksintresse för friluftsliv och naturvård. 3.3 Värdeelement Inga värdeelement i form av skyddsvärda träd enligt definitioner som ges i 2.3.2 hittades inom inventeringsområdet. Dock finns ett flertal träd finns spridda inom inventeringsområdet, t.ex. en oxel nära parkeringen högst upp. Dessa höjer biotopvärdet och ingår i naturvärdesobjekt BH1, men utgör inte något enskilt värdeelement. 3.4 Naturvärdesobjekt Inom inventeringsområdet påträffades totalt 1 stort naturvårdsobjekt med naturvärdesklass 1, högsta naturvärde. Det har värden knutna till ädellövskog i branter, en ovanlig biotop i Sverige.

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 19 Tabell 2. Översikt av naturvårdsobjekt inom inventeringsområdet. ObjektID Naturvärdesklass Naturtyp 1 Biotop 2 Area(ha) SB1 Skog och träd Blandskog av örtrik typ. 1 - Högsta naturvärde 0,74 Nedan redovisas de naturvärdesobjekt som har identifierats inom inventeringsområdet. Objekten är markerade med objektsid som överensstämmer med tabell 2. Färgen på objekten visar naturvärdesklass på den del av objektet som ligger inom inventeringsområdet. Se bilaga A för en större version av kartan över inventeringsområdet med identifierade naturvärdesobjekt. Figur 5. Inventeringsområdet med naturvärdesobjekt. ( Bing Maps 2017, COWI 2017). Naturvärdesobjekt beskrivs i denna rapport enligt följande: Objekt-ID. Unikt ID för varje naturvärdesobjekt. Arean som räknats fram är den yta (i hektar) av objektet som faller inom inventeringsområdet. Representativt foto. Ett eller flera foton på naturvärdesobjektet. Naturtyp. Enligt definitioner som ges i SS 199000:2014, "Vegetationstyper i Norden" från Nordiska ministerrådet (1994). 1 Enligt SS199000:2014. 2 Biotoper nivå 4, enligt Vegetationstyper i Norden (Nordiska ministerrådet, 1994). http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

20 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN Biotop. Enligt definitioner som ges i SS 199000:2014, "Vegetationstyper i Norden" från Nordiska ministerrådet (1994). Beskrivning. Allmän beskrivning av naturmiljön, innefattande träd-, busk- och fältskikt, naturvärden och eventuell skötsel. Naturvärdesklass. Klass 1-4 i enlighet med SS 199000:2014, med motivering. Naturvårdsarter. Eventuella fynd av arter i föreliggande eller tidigare inventeringar som har betydelse för naturvärdesbedömningen. Arter markerade med ( ) markerar om den är fridlyst och Svenska namn samt rödlistekategori (2015) hämtas från DynTaxa. Rödlistekategorier i rapporten omnämns som nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Områdesskydd. Redovisar om objektet omfattas av lagligt skydd. Dokumentation. Redovisar befintligt faktaunderlag som använts för att identifiera naturvärdesobjektet eller stöd vid analys dess naturvärde.

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 21 3.4.2 Objekt: BH1 (Ädellövskog i kalkbrant) Naturtyp: Skog och träd. Biotop: Blandskog av örtrik typ. (2.2.3.6). Når nästan upp till Natura 2000 habitat, ädellövskogsbranter 9180 (träd uppfyller dock ej naturlighetskrav för Natura 2000). Beskrivning: Ovanlig och mycket artrik biotop dominerad en kalkstensbrant sluttande åt öster. Höga ädellövträd skapar ett skyddat lokalklimat med lägre vindhastighet och mindre temperaturväxling än omgivande öppna platser vilket gör platsen ideal för mossor och kärlväxter som är anpassade till en mörkare levnadsmiljö. Trädskiktet utgörs av träd som alm, ask, lind och lönn med inslag av asp, björk och ek. Fältskiktet är artrikt och domineras av diverse örter som sårläka, trolldruva, liljekonvalj, getrams, och ormbunkar som strutbräken. Bottenskiktet domineras av kransmossa men många andra arter förekommer beroende på underlag. Död ved förekommer rikligt i objektet, rönn och asp är speciellt vanligt men även många ädellövsarter. Naturvärdesklass: 1. Högsta naturvärde. Högt artvärde för förekomst av rikligt med naturvårdsarter, flera relativt ovanliga, äldre individer av rödlistade trädarter samt fridlysta arter. Högt biotopvärde för kalkbergvägg, block, rikligt med död ved i en miljö som gynnar arter som är beroende av en stabil miljö. Biotopen är mycket ovanlig i landet och har en negativ arealutveckling. Naturvårdsarter: AlmCR, askvu, lind, myska, trolldruva, underviol, sårläka, lungört, vårärt, blåsippa, nästrot, ormbär, svartbräken, skogbingel, strutbrä- http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

22 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN ken, grov fjädermossa, grov baronmossa, liten baronmossa, piskbaronmossa, gyllenmossa, fällmossa, trädporella, klippfrullania. Från Artportalen finns även uppgifter om förekomst av: storrams, grov fjädermossa, kruskalkmossa, lönnlav, traslav, stor knopplav, slanklav och grynig filtlav NT (mossor och lavar är dock registrerade från en yta större än inventeringsområdet så det är inte säkert artfyndet är från själva inventeringsområdet, men habitatet är detsamma). Områdesskydd: - Dokumentation: Artportalen (SLU, 2017). Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige (SLU, 2013).

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 23 4 Slutsatser 4.1 Känslighet Inventeringsområdet bedöms vara mycket känsligt för störningar i form av exploatering. Vegetationen är varierad och artrik med flera känsliga arter anpassade till en mörk lundmiljö där spridningsavståndet är kort och sker långsamt. Den långsamma spridningshastigheten är mindre viktig i en miljö som utvecklas naturligt då mängden ljus är relativt begränsad. Omkringliggande skogsområden bär tecken på tidigare mänsklig aktivitet och vegetationen domineras av vanligt förekommande arter som björk, sälg, asp, ek samt mycket hassel. Artförekomsten tyder på att dessa områden tidigare haft en mer öppen fas, då dessa arter kräver mycket ljus och inte kan växa upp under lövträd som alm och lind. Alm och lind växer dock gärna upp under pionjärträd som erbjuder skydd från sol, vind och frost. I inventeringsområdet finns ett stort inslag av ädellövträd vilket tyder på att skogen stått relativt opåverkad länge. Häradskartor från sekelskiftet (18-1900-talet) från lantmäteriet visar inventeringsområdet som skogsklätt i väst närmast Billingehus och mer öppet i öst, med åkermark där liftarna idag startar kring sekelskiftet. Hela området är sedan även skogsklätt enligt ekonomiska kartor från 60-70-talet. Åldern på ett skogsekosystem är viktigt då många hotade arter kräver långvarigt stabila miljöer, därför bedöms skogarna närmast kleven vara mycket känsliga eller omöjliga att ersätta eftersom de stått i åtminstone 100 år (vilket för dessa lövträd förfarande är ungt). 4.2 Konsekvenser Om planerad exploatering av inventeringsområdet genomförs kommer naturvärdesobjektets naturvärden att påverkas starkt negativt och biologisk mångfald gå förlorad. De mest känsliga arterna inom objektet identifierades vid branten där branten sluttar som mest. Där skulle även en relativt liten exploatering som kraftig utglesning av trädbeståndet få negativa konsekvenser för naturmiljön. Att ta ned vissa större trädindivider eller bestånd påverkar de fuktberoende naturvärdena negativt då mikroklimatet skapat av träden skulle försvinna och en ny brynzon bildas. http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

24 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN Biotopen som de ovanliga arterna kräver förstörs av en utökning av nya kantzoner eller bryn vilket förändrar luftfuktighets- och ljusförhållandena som i sig gynnar nya arter. En avlägsning av växtligheten i objektet BH1 skulle, förutom den direkta förlusten av arter på platsen, även "förflytta" lundmiljön ned i slänten då en ny brynzon skulle bildas där exploateringen slutar. En exploatering av inventeringsområdet innebär generellt en förlust av värdefulla habitat och en ovanlig naturtyp nationellt som är svåra eller omöjliga att ersätta. Dock finns flera likande områden i anslutning till inventeringsområdet, till både norr och söder, markanspråket gentemot denna areal är förhållandevis litet. Så de ovanliga miljöerna försvinner knappast från Billingen, men en ovanlig biotop blir ytterligare mer sällsynt. Naturtypens känslighet gör att försiktighetsåtgärder är svåra att genomföra men att arbeta utanför vegetationsperioden underlättar. Kan återväxten av trädkronorna, genom plantering av buskar och träd i den nya brynzonen kan möjligen påverkan av brynzonen på vegetation längre ned för berget minimeras så påverkan blir mycket liten. Osäkerheten är dock stor då det kan ta många år att se resultat.

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 25 5 Referenser 5.1 Litteratur Artdatabanken (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. SLU. Artdatabanken (2013). Arter & naturtyper i habitatdirektivet bevarandestatus i Sverige 2013. SLU Hallingbäck, T. (2013). Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Johansson, K-A. och Carlsson, R-G. (2007). Naturinventering av skogsområde mellan Alphyddevägen och Hållsdammsbäcken. Skövde Naturskyddsförening och Pro Natura. Naturvårdsverket (2011). Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1. Naturvårdsverket (2011). Gemensam text för vägledningarna för de svenska naturtyperna i habitatdirektivets bilaga 1. Naturvårdsverket (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Rapport 5411. Naturvårdsverket (2006). Åtgärdsprogram för bevarande av slöjröksvamp Lycoperdon mammiforme. Nordiska ministerrådet (1994). Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1994:665. SIS (2014:1). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande. naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. SIS (2014.2): Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS 199000. SS 199001:2014. Skövde kommun. 1998. Naturvårdsprogram för Skövde kommun. http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

26 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 5.2 Digitalt underlag ArtDatabanken www.artdatabanken.se [besökt 2017-08-18] Google Höjddata, SM6EAT 2010. http://www.sk6lk.se/elev_path.html [besökt 2017-08-14] Länsstyrelsen i Västra Götalands GIS-data. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastragotaland/infokartan/ [besökt 2017-08-14] Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Jord- och bergartskartor. https://apps.sgu.se/kartvisare/ [besökt 2017-08-14] Skogsstyrelsens GIS-databas. https://skogskartan.skogsstyrelsen.se/skogskartan/ [besökt 2017-08-14] Trädportalen, SLU. http://www.tradportalen.se/ [besökt 2017-08-14] VISS Vatteninformationssystem Sverige. http://viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx [besökt 2017-08-14]

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 27 6 Bilagor Bilaga A Karta: Resultat naturvärdesinventering http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx

28 NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN Bilaga A Naturvärdesobjekt - format A4

NATURVÄRDESINVENTERING BILLINGENS ÖSTRA BRANT - ALPHYTTEKLEVEN 29 http://projects.cowiportal.com/ps/a100002/documents/4-projektering/02-utredningar/naturvärdesinventering/a100002-02-4-001-natuvärdesinventering-billingehus.docx