Lokalt tillägg för Partille kommun till avfallsplan A2020

Diarienummer: KS/2014:131 Lokalt tillägg för Partille kommun till avfallsplan A2020 Samhällsbyggnadskontoret KF 68, 2014-09-02

Innehåll 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund... 2 2.1 Syftet med Partille kommuns bilaga till A2020... 2 2.2 Befolkning och bebyggelse... 2 2.3 Organisation och infrastruktur... 3 Hushållsavfall... 3 Farligt avfall... 3 Avfall med producentansvar... 4 Samverkan... 4 2.4 Avfalls- och återvinningsanläggningar inom Partille kommun... 5 2.4.1 Återvinningscentral... 5 2.4.2 Återvinningsstationer... 5 2.5 Ekonomiska förutsättningar... 5 3 Lokala mål, Polices och planer... 5 3.1 Koppling mellan den regionala avfallsplanen och andra styrdokument i... 5 kommunen... 5 3.2 Nulägesanalys och måluppfyllelse... 5 3.2.1 Tryggt för människa och miljö... 6 3.2.2 God säkerhet och arbetsmiljö... 7 3.2.3 Kostnadseffektiv avfallshantering... 8 3.2.4 God service... 8 3.2.5 Robust avfallshantering... 8

1 Sammanfattning Partille kommun har lagstadgad skyldighet att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunen är skyldig att upprätta en renhållningsordning som innefattar avfallsplan och föreskrifter. Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har tillsammans med respektive medlemskommun tagit fram en regional avfallsplan som sträcker sig till år 2020. Den regionala avfallsplanen tillsammans med den kommunala bilagan kommer följaktligen vara Partille kommuns avfallsplan. Denna bilaga syftar till att beskriva Partille kommuns nuläge på avfallsområdet och Partille kommuns förutsättningar att nå målen i den regionala avfallsplanen. Samhällsbyggnadskontoret, Tekniska avdelningen avfall och återvinning, ansvarar för den praktiska verksamheten. Kommunen anlitar entreprenör för all praktisk avfallshantering. Kommunen har sedan 1998 tillämpad viktbaserad taxa för att stimulera till utsortering av material som kan återvinnas. I kommunen finns det idag 30 stycken återvinningsstationer där invånarna kan lämna tidningar och förpackningar. Det finns en återvinningscentral i Öjersjö för inlämning av grovavfall och farligt avfall. Farligt avfall samlas även in via en special bil som besöker sex platser runt om i kommunen fyra gånger per år. Kommunen avser, liksom övriga kommuner i Göteborgsregionen, att arbeta för att uppfylla den regionala avfallsplanens mål. Målen för avfallsplanen är indelad i följande områden: Tryggt för människa och miljö God säkerhet och arbetsmiljö Kostnadseffektiv avfallshantering God service Robust avfallshantering 2 Bakgrund 2.1 Syftet med Partille kommuns bilaga till A2020 Denna bilaga syftar till att beskriva Partille kommuns nuläge på avfallsområdet och Partille kommuns förutsättningar att nå målen i den regionala avfallsplanen samt att beskriva kopplingen mellan den regionala avfallsplanen och andra styrdokument i kommunen. 2.2 Befolkning och bebyggelse Den 31 december 2013 bodde 36 147 personer i kommunen. Det är en ökning med 0,87 procent sedan föregående år. Befolkningsprognosen fram till 2022 visar på en befolkningsökning i de flesta åldersgrupper. Målet är att befolkningen i kommunen ska vara 40 000 invånare år 2020. Bostadsbyggandet fortsätter att öka och även fortsättningsvis kommer det att vara ett positivt flyttningsnetto. Omflyttningarna inom kommunen förväntas också ligga på en hög nivå.

Partille kommun är en geografiskt liten men till befolkningsmängd mellanstor kommun, omedelbart öster om Göteborg och består av de fyra geografiska delarna Partille, Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. 2.3 Organisation och infrastruktur Kommunen har lagstadgad skyldighet att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Verksamhetsavfall är inte kommunens ansvar och kommunen är därför inte är skyldig att hämta verksamhetsavfall från butiker, industrier, serviceinrättningar etc. såvida avfallet inte är likvärdigt med hushållsavfall. Samhällsbyggnadskontoret, Tekniska avdelningen avfall och återvinning, ansvarar för den praktiska verksamheten via en tjänsteman som är avfallsansvarig. Kommunen anlitar entreprenör för all praktisk avfallshantering. Det innebär att all insamling av avfall samt driften av återvinningscentralen utförs av entreprenör. Hushållsavfall Hushållsavfall samlas in vid fastighet av kommunens utsedda entreprenör, som för närvarande är Renova AB. Avfall hämtas i kärl som vägs i samband med hämtningen. Vägningen registreras i fordonets dator och ligger till grund för fakturan, som innehåller en fast och en viktbaserad del. När den viktbaserade taxan infördes 1998 reducerades mängderna som hämtas i kärl med totalt ca 20 %. Kommunen utför ingen egen behandling av hushållsavfall utan det brännbara avfallet transporteras till Renovas anläggning vid Sävenäs i Göteborg för förbränning och matavfallet till Renovas anläggning i Marieholm för förbehandling innan vidare transport till biogasanläggning. Kommunen har tillgång till en bemannad återvinningscentral belägen i Öjersjö där hushållen kan lämna sitt sorterade grovavfall inklusive farligt avfall. Se mer om återvinningscentralen i kapitel 2.4. Som komplement till återvinningscentralen erbjuder även kommunen insamling av grovavfall samt farligt avfall vid tomtgräns för villahushållen i kommunen en gång per år genom den så kallade städkampanjen. Insamling av förpackningar sker via ett system av återvinningsstationer som drivs av Förpackningsoch tidningsinsamlingen (FTI) inom ramen för producentansvaret. I dagsläget finns 30 stationer som alltså inte ingår i det kommunala renhållningsansvaret. Slam från fett- och slamavskiljare och slam från slutna tankar töms av kommunen via entreprenör. Slammet leds till Ryaverket i Göteborg för vidare behandling. Farligt avfall Övervägande del av det farliga avfallet från hushåll kommer in via återvinningscentralen. Miljöstationerna på bensinstationer har ersatts av en bil för farligt avfall som kommer till sex bestämda platser fyra gånger per år för att samla in hushållens farliga avfall. Som komplement till återvinningscentalen och farligt avfall bilen finns även så kallade Samlare ute i kommunen där hushållen kan lämna mindre elektronik från hemmet. Kommunens entreprenör kan även hämta farligt avfall samt kasserade kylar och frysar vid bostaden, mot avgift efter beställning.

El-avfall är farligt avfall som alltså kräver särskild hantering. Genom avtal mellan kommunerna och elvarubranschen har man kommit överens om att kommunerna samlar in elavfall och producenterna tar hand om det och bekostar behandlingen. Avfall med producentansvar Förpackningsavfall Samtliga förpackningar samt returpapper samlas in av producenterna via den gemensamma organisationen Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som ägs av ett antal olika s.k. materialbolag som i sin tur ägs av de olika producenterna. Det är alltså inte kommunens ansvar. Ett viktigt syfte med producentansvaret är att påverka utvecklingen av förpackningar så att utsläpp av skadliga ämnen minimeras vid deponering eller förbränning och att förpackningar görs lättare och mindre så att avfallsmängden på detta sätt minskar. Trädgårdsavfall Vid kommunens återvinningscentral kan man lämna trädgårdsavfall som hanteras på kommunens kompostplatta, belägen intill återvinningscentralen. Grövre grenar, ris och dylikt, som inte kan komposteras krossas och blir till bränsle. På så sätt återvinns energin och kommer kommunens medborgare till nytta. De boende i Partille kommun erbjuds dessutom att få sitt trädgårdavfall hämtat vid tomtgräns. Tjänsten innebär att fastighetsägaren får ett kärl för sitt trädgårdavfall. Kärlen töms sedan av kommunens entreprenör regelbundet under säsongen. Samverkan Inom regionen och nationellt Ett regionalt samarbete beträffande bland annat information, taxor, föreskrifter och återvinningssystem pågår kontinuerligt. Härigenom kan gemensamma resurser och utvecklingssatsningar utnyttjas samtidigt som en större enhetlighet skapas när det gäller praktisk utformning av avfallssystemen. Idag deltar Partille kommun i regional och nationell samverkan via följande organisationer: Renova Renova ägs av kommunerna Ale (1,8 procent), Göteborg (85 procent), Härryda (0,9 procent), Kungälv (2,4 procent), Lerum (1,3 procent), Mölndal (3,7 procent), Partille (1,9 procent), Tjörn (1,1 procent), Stenungsund (1,5 procent) och Öckerö (0,4 procent). GR - Göteborgsregionens kommunalförbund är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige A2020 nätverket Nätverket bildades år 2011 som en fortsättning av arbetet med framtagandet av den regionala avfallsplanen A2020. Nätverket består av avfallsansvariga tjänstemän i Göteborgsregionens kommuner och är en plattform för utbyte av information och erfarenheter mellan kommunerna. Avfall Sverige - en nationell branschorganisation för alla som arbetar med avfallsfrågor i kommunerna.

2.4 Avfalls- och återvinningsanläggningar inom Partille kommun 2.4.1 Återvinningscentral Återvinningscentralen byggdes 2007 och är belägen mitt emot brandstationen i Öjersjö. Centralen tar emot grovavfall från hushållen och mindre verksamheter. Under 2012 färdigställdes ett nytt miljöhus. Dels för el-avfallet och dels för övrigt farligt avfall. Farligt avfall får enbart tas emot från hushållen och inte från företag. Däck och asbest tas inte emot på centralen. In till centralen finns det ett system med kort och bom för att registrera besökare och för att kontrollera att de är behöriga. Förutom boende (och företag) i Partille kommun har motsvarande besökare från de andra kommunerna som är delägare i Renova rätt att komma in. Kontrollen av detta sköts av kortsystemet. Vid återvinningscentralen finns en närbelägen kompostplatta för trädgårdsavfall. Komposteringen på plattan sköts av entreprenör som tillverkar jord. 2.4.2 Återvinningsstationer I kommunen finns för närvarande 30 återvinningsstationer för förpackningar och tidningar. Stationerna finns vid de större butikerna eller nära bostadsområden. Vid stationerna finns containrar för olika materialslag. För närvarande särskiljs 6 olika fraktioner; Tidningspapper Färgat glas Ofärgat glas Pappersförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar 2.5 Ekonomiska förutsättningar Den totala kostnaden för den kommunala avfallshanteringen uppgick år 2013 till ca 21 miljoner kronor. Hela verksamheten finansieras via renhållningsavgifter. Partille kommun tillämpar en viktbaserad taxa sedan 1998, vilket innebär att soporna vägs och abonnenterna betalar en rörlig viktavgift tillsammans med en fast avgift för sophämtningen. På så vis kan fastighetsägaren själv påverka sin renhållningsavgift. 3 Lokala mål, Polices och planer 3.1 Koppling mellan den regionala avfallsplanen och andra styrdokument i kommunen De styrdokument som påverkar avfallshanteringen är Partille kommuns miljömål och kommunens avfallsplan från 2008. 3.2 Nulägesanalys och måluppfyllelse Nedan beskrivs nuläget för Partille kommun och förhållandet till de satta målen i den regionala avfallsplanen samt kommunens förutsättningar att uppfylla målen i A2020 redovisas. Basåret för den regionala avfallsplanen är 2008.

3.2.1 Tryggt för människa och miljö Tryggt för människa och miljö innebär att vi skall främja en hållbar avfallshantering genom att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, i andra hand återanvända, i tredje hand materialåtervinna, i fjärde hand återvinna på annat sätt, t.ex. energiåtervinning och i sista hand deponera. Detta illustreras i den så kallade avfallstrappan, se figur 1. Figur 1 Avfallstrappan Mål avseende avfallsminimering och återanvändning År 2020 ska hushållsavfallsmängden per person i regionen vara lägre än år 2008. Kommentar: För att regionen ska kunna uppfylla målet att avfallsmängderna är lägre än år 2008, trots befolkningsökningen, krävs stora insatser. Det som kommunen kan bidra med är exempelvis informationskampanjer, att anordna bytesdagar, samarbeta med välgörenhetsorganisationer samt att erbjuda alternativ för återanvändning på återvinningscentralen. Att förändra den enskilde individens inställning till konsumtion är troligen den viktigaste, men också den svåraste uppgiften i arbetet att bryta konsumtionstrenden. Att få människor att fundera på om de verkligen behöver konsumera i den takt vi gör idag, är en utmaning för stor för enbart kommunernas renhållningsavdelningar. På återvinningscentralen i Öjersjö tar i dags läget Emmaus hand om inlämnade möbler, prylar och kläder för återanvändning. Byggmaterial tas tillvara av Återbruket för försäljning samt att det finns klädinsamlingsbehållare från Myrorna på plats. Kommuninvånarna i Partille har även tillgång till kretsloppsparken i Göteborg i och med det samarbete som nämnts tidigare. Mål avseende resurshushållning Andelen material som samlas in för materialåtervinning ska öka och resultera i en materialkvalitet som kan ersätta jungfruliga material. Mängden producentansvarsmaterial i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras Minst 50 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker tas om hand så att växtnäringen utnyttjas. Allt separat insamlat matavfall ska gå till biogasproduktion. Energikvalitet och exergimängd (tillgänglig energi av högsta möjliga energikvalitet främst el och bio- eller syntesgas) ska öka per avfallsmängd.

Kommentar: Partille kommuns insamlingssystem är utformat för att främja sortering och därmed bidra till minskade avfallsmängder, för att gynna matavfallsinsamling och för att stödja producentansvaret för förpackningar och tidningar. Hämtningssystemet är uppbyggt med en viktbaserad taxa och möjlighet till glesa hämtningsintervall för dem som sorterar. Målet gällande ökad insamling av matavfall delar A2020 med Partille kommuns egna uppsatta miljömål. Under hösten 2013 påbörjades införandet av matavfallsinsamling i kommunen. Införandet sker områdesvis och planen är att hela kommuner ska ha fått erbjudandet att sortera ut matavfall under våren 2015. Systemet för insamling av matavfall bygger på separat ventilerat kärl för matavfall och papperspåsar. Systemet är frivilligt, men taxan är konstruerad så att de som väljer att sortera ut sitt matavfall eller har hemkompost gynnas. Om abonnenter som väljer att sortera ut matavfallet ändå slänger sitt matavfall i det brännbara sopkärlet kan kommunen komma att klassa om dessa abonnenter till abonnemanget för osorterat. På det viset blir det också ett högre krav på fastighetsägarna i flerbostadshus att informera de boende om hur de skall sortera. Matavfallet förbehandlas på Renova AB:s anläggning i Marieholm innan transport vidare för framställning av biogas. Rötning av matavfall istället för förbränning anses vara bättre enligt EUs avfallstrappa som illustrerades tidigare i figur 1. Detta då det vid rötning både framställs biogas och biogödsel vilket innebär att både energin och näringsämnena tas tillvara i matavfallet. I kommunens egna miljömål återfinns även mål för antalet återvinningsstationer i kommunen vilket främjar insamlingen samt utsorteringen av förpackningsmaterial. Mål avseende miljöpåverkan Mängden elavfall respektive farligt avfall i det brännbara hushållsavfallet ska minst halveras. Energiåtgång, mängden fossilt CO2-utsläpp, NOx och partiklar per insamlad mängd hushållsavfall ska minska. Med avseende på CO2 ska minskningen i insamlingsledet vara minst 30 procent. Nedlagda deponier i regionen ska inte medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommentar: I alla upphandlingar ställs krav på entreprenörens fordon och vid alla transporter ska lätta fordon med låg bullernivå användas. Fordonen är dieseldrivna och har minst Euro5-standard. Drivmedlet som används för renhållningsfordonen och slamtömningsfordonen ska vara 100 % rapsmetylester, som är ett biobaserat drivmedel som kan användas i dieselmotorer. 3.2.2 God säkerhet och arbetsmiljö Inom den regionala avfallsplanen ingår målområdet god säkerhet och arbetsmiljö som fokuserar på renhållningsarbetarnas arbetssituation. De detaljerade målen inom detta målområde är: Arbetsskador ska minska till minst samma nivå som riksgenomsnittet för samtliga branscher i Sverige. Antalet olyckor inom avfallshanteringen med tredje person inblandad ska minst halveras.

Kommentar: Kommunen har i upphandlingen ställt krav på entreprenörerna vad gäller kvalitet, service, miljö, arbetsmiljö och trafiksäkerhet. Kommunen måste beakta avfallshanteringen i ett tidigt skede i planeringen av nya områden och i befintliga områden arbeta för att öka förståelsen för att kraven på sophämtningsställen skärps. Detta skall i möjligaste mån ske i samverkan med kunden. 3.2.3 Kostnadseffektiv avfallshantering Inom den regionala avfallsplanen ingår målområdet kostnadseffektiv avfallshantering. Det detaljerade målet inom detta målområde är: Avfallshanteringen i regionen ska utföras med hög kvalitet i förhållande till kostnad. Kommentar: Varje år genomförs en jämförelse i landet för olika samhällkostnader, däribland avfallshanteringen. Partille kommun deltar regelbundet i denna jämförelse. För avfallskostnaderna avser jämförelsen en bostad med 3 stycken 370 liters kärl och redovisas i kronor per kvadrat meter. Rikssnittet låg 2013 på 19,1 kronor inklusive moms per kvadratmeter, Partille kommun låg 2013 väl under detta på 15,6 och därmed en 13:e plats av 49 kommunerna i västra Götaland. 3.2.4 God service I den regionala avfallsplanen anges God service som ett viktigt målområde, som innebär att avfallshanteringen ska utgå från människans behov och ge nöjda kunder och brukare. Minst 90 procent av hushållen är nöjda med avfallshanteringen. Kommentar: Var tredje år görs en enkätundersökning vid namn Kritik på teknik i Partille kommun. Kritik på teknik är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) undersökning om landets kommunaltekniska verksamhet. Syftet med enkäten var att bilda sig en uppfattning om medborgarnas synpunkter samt utreda om kommunen lever upp till de krav på god service som medborgarna ställer. Senaste undersökningen gjordes 2013 och sammanfattningsvis är 81 procent av de tillfrågade nöjda med hur avfallshanteringen fungerar i kommunen, om de gör en helhetsbedömning. 84 procent är nöjda med hämtningen av hushållsavfall vilket är ungefär samma resultat som från 2010, då man också medverkade i enkätundersökningen Kritik på teknik. 70 procent är nöjda med hur de fungerar att bli av med sitt farliga avfall, 2010 var 57 % nöjda med detta. Införandet av farligt avfallbilen i kommunen är en trolig anledning till den ökande kundnöjdheten när det gäller insamling av farligt avfall. 3.2.5 Robust avfallshantering Målområdet Robust avfallshantering i den regionala avfallsplanen innebär att avfallshanteringen i regionen skall fungera som avsett även när den utsätts för påfrestningar eller snabba förändringar. Påfrestningar kan vara exempelvis väglaget vintertid och lagändringar såsom nya EU direktiv. Mål avseende Kompetensförsörjning Rätt kompetens och jämn åldersfördelning Utveckla och tillvarata ny kunskap för att bibehålla en modern avfallshantering

Mål avseende Avfallshanteringen i samhällsplaneringen Planer för att klimatanpassa tillståndspliktiga anläggningar ska vara klara år 2015. Avfallshanteringen skall beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen. Hög beredskap och kompetens för risk- och krishantering. Behandlings- och hanteringskapaciteten i avfallssystemen, inklusive förorenade massor ska vara säkrade. Kommentar: Genom ett regionalt samarbete kan användningen av anläggningar inom Renova AB optimeras. Via det regionala samarbetet kan kunskaper och erfarenheter kring avfallshantering inom de olika kommunerna tas tillvara. Vidare finns det även ett samarbete mellan kommunerna vilket gör det möjligt för kommuninvånarna att besöka fler andra kommuners återvinningscentraler utan kostnad. Detta kan leda till minskat transportarbete samt en ökad tillgänglighet till återvinningscentralen.