RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Relevanta dokument
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

rapport 2009/8 fiskinventering i fyrisån 2009 Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult

RAPPORT 2011/4 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2011

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2014/4 Fiskundersökningar i Fyrisån samt aspmärkningsstudie i Funboån 2013

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Undersökningar i Fyrisån 2010 Fisk och stormusslor

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Provfiske i Taxingeån 2015

Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

RAPPORT 2015/3 ASPUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån och Örsundaån 2015

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

RAPPORT 2019/2 ASPUNDERSÖKNINGAR

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

RAPPORT 2014/9 MÄRKNING AV ASP

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Kävlingeån Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån. Sid 1 (30)

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

RAPPORT 2017/2 ASPUNDERSÖKNINGAR

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

Nytt utlopp för sjön Linden

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

- FAKTA. Nr 7: Asp i Vättermynnande vattendrag? Romeftersök 2016

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN Meddelande 2006:16

RAPPORT 2018/2 ASPUNDERSÖKNINGAR

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N. Romeftersök på några potentiella aspleklokaler i Örebro län Publ nr: 2015:13

Elfiske i Jönköpings kommun 2014

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

FISK I FYRISÅN Resultat från provfiske i centrala Uppsala och nedströms Ulva kvarn 2005 och 2006

Elprovfiske i Igelbäcken. Provfiske utfört åt Trafikverket 2016

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Elfiske i Jönköpings kommun 2011

Bevara Sommens nedströmslekande öring

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE


Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

RAPPORT 2012/3 DELRAPPORT 1

Samrådunderlag inför ansökan om tillstånd enligt 11 kap MB att anlägga en fiskvandringsväg vid Ulva kvarn

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Elfiskeundersökning Piteälven

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Tyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Transkript:

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala Uppsala i augusti 2016. Foto: Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Övriga foton, författarna och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen KARTOR Gustav Johansson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN Telefon 018-611 62 71 Epost info@upplandsstiftelsen.se Hemsida www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen 2016

FÖRORD Fyrisån är en Mälarmynnande slättlandså som mynnar i Ekoln strax söder om Uppsala. I centrala Uppsala har fria vandringsvägar för fisk skapats genom att bygga en fisktrappa vid Islandsfallet och ett omlöp runt Kvarnfallet kring Upplandsmuséet. Därmed kan fisk ta sig från Mälaren upp till Ulva kvarn i Fyrisån och även en bit upp i biflödet Jumkilsån. Under 2016 och 2017 byggs en fiskväg vid Ulva kvarn vilket medför att fisk kommer att kunna ta sig mellan Mälaren och Ekeby vid Storvreta. Upplandsstiftelsen har sedan 2005 undersökt effekterna av fria vandringsvägar i Fyrisån genom att studera förekomsten av fisk. I denna rapport sammanfattas resultaten från 2016 års provfiskeverksamhet. Under 2016 genomfördes även ett projekt där aspar från Fyrisån och Örsundaån märktes. Denna studie presenteras i en separat Upplandsstiftelserapport. Arbetet som presenteras i denna rapport har finansierats till hälften av Upplandsstiftelsen, Fyrisåns vattenförbund och Uppsala kommun. Den andra hälften av insatserna har finansierats av statliga fiskevårdsmedel som erhållits via Länsstyrelsen i Uppsala län. Frida Hermanson Naturvårdschef Johan Persson Projektledare Elfiske vid Ulva kvarn i augusti 2016. I bakgrunden pågår bygget av fiskvägen som färdigställs under 2017. 3

INLEDNING Syftet med denna rapport är att beskriva de fiskinventeringar som gjorts i Fyrisån under sensommaren 2016. Undersökningarna är en del i arbetet med att skapa och utvärdera effekterna av fria vandringsvägar i systemet. Romeftersök, märkningar av aspar samt provfiske efter aspyngel presenteras i en separat rapport i Upplandsstiftelsens rapportserie under vintern 2016/2017. I april 2008 öppnades fisktrappan vid Islandsfallet i centrala Uppsala. För fisken i Fyrisån innebär det att den, efter att i princip varit helt varit utestängd sedan 1841 då Islandsfallet konstruerades, nu kan vandra fritt från Mälaren upp till den mycket fina strömbiotopen nedströms Kvarnfallet och vidare till Ulva kvarn samt upp i biflödet Jumkilsån till första vandringshindret vid Nyåkers kvarn. Fiskvägen förbi Kvarnfallet öppnades redan 2007. Arbetet med att bygga en fiskväg förbi Ulva kvarn pågår och kommer att slutföras under 2017. Planer finns även på att åtgärda nästa definitiva, uppströms belägna vandringshinder vid Ekeby kvarn söder om Storvreta samt Rostadammen i Björklingeån. Upplandsstiftelsen har, med finansiellt stöd från Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten), Fyrisåns vattenförbund och Uppsala kommun, sedan 2005 undersökt effekterna av fria vandringsvägar i Fyrisån genom att studera förekomsten av fisk. Detta skedde från början genom elfiske i centrala Uppsala och nedströms dämmet vid Ulva kvarn, men provtagningen har sedan 2009 utökats med att även inkludera eftersök av asprom och notdragning efter yngel. Med undantag av 2007 och 2012 har lokalerna vid Ulva kvarn och Kvarnfallet elfiskats årligen. Årets insatser har inbegripit provfisken under sensommaren vid Ekeby nära Storvreta, Ulva kvarn, strömsträckan nedströms Kvarnfallet och i omlöpet vid Rosénparken. Som ett separat delprojekt genomfördes ett aspmärkningsförsök under våren 2016. Aspar från Fyrisån och Örsundaån märktes och ett försök att kalibrera en ny fiskräknare vid Islandsfallet gjordes. Detta arbete presenteras, tillsammans med resultat från en aspyngelstudie i Ekoln, i en separat rapport i Upplandsstiftelsens rapportserie. Vid fältarbetena som ligger till grund för föreliggande rapport har förutom författarna även Per Stolpe, Upplandsstiftelsen, deltagit. PROVTAGNINGSLOKALER Provfiske har skett vid Ekeby kvarn, nedströms Ulva kvarn, i centrala Uppsala mellan Kvarnfallet och Dombron och i Rosénparken i centrala Uppsala. En översikt över provtagningslokalernas läge presenteras i Figur 1. METODER För samtliga lokalangivelser nedan hänvisas till Figur 1 Elfisket utfördes enligt Bergquist m.fl. 2010. Provfiskena var kvantitativa vilket innebär tre utfiskningar per lokal. Kvantitativa fisken lämpar sig bäst när man vill uppskatta populationstätheter och följa förändringar över tiden. För fisket användes ett LUGAB L600 elfiskeaggregat. Spänningen var 200-400 V. Elprovfiskena utfördes 25 och 29 augusti 2016. 4

Figur 1. De områden längs Fyrisån som besökts för provtagning är markerade med rött. Från norr till söder: 1) Ekeby kvarn, 2) Ulva kvarn och 3) omlöpet genom Rosénparken samt området mellan Kvarnfallet och Dombron (lokalerna Kvarnfallet och omlöpet i Rosénparken). RESULTAT OCH DISKUSSION Ekeby kvarn Liksom 2015 dominerades årets fiske av mört och stensimpa (Tabell 1, Figur 2). Fångsterna 2011 och 2012 var avsevärt lägre än 2010, 2013, 2015 och 2016. En trolig förklaring till lägre fångster 2011 och 2012 är att det då rådde höga flöden vilket fått fisken att flytta på sig till områden som kan erbjuda bättre ståndplatser än den vid Ekeby kvarn som är kraftigt rensad. Totalt fångades under 2016 sex olika fiskarter på de tre utfiskningar som genomfördes. Sträckan nedströms Ekeby kvarn saknar en varierad bottenstruktur med både djupa och grunda partier med sten och block och avsaknaden av död ved är påtaglig. Biotopvård är nödvändig för att återskapa en mer varierad biotop, vilket inte enbart skulle gynna aspen när fiskvandringsvägen förbi Ulva kvarn färdigställs 2017 utan även det akvatiska livet i stort. Figur 2. Total fångst (antal individer) vid elprovfiske nedströms Ekeby kvarn 29 augusti 2016. Tre utfiskningar gjordes. Observera att data för mört och stensimpa har dividerats med 10. 5

Tabell 1. Total fångst (antal individer) vid elprovfiske nedströms Ekeby kvarn 29 augusti 2016 samt 2010-2013 och 2015. Notera att det endast var en utfiskning 2010, två under 2011 och tre under 2012, 2013, 2015 och 2016. Art 2010 2011 2012 2013 2015 2016 Abborre 3 2 0 3 2 0 Benlöja 0 0 0 10 0 0 Björkna 0 0 0 9 0 3 Gädda 5 2 2 7 0 9 Id 0 1 0 1 4 0 Lake 22 5 5 11 3 0 Mört 2 5 1 35 158 107 Sarv 0 0 0 1 0 0 Signalkräfta 12 0 2 10 7 4 Småspigg 0 0 0 0 2 3 Stensimpa 164 47 27 128 48 91 Sutare 0 0 0 1 0 0 Summa 208 64 37 216 224 207 Antal arter 6 6 5 11 7 6 Glupsk stensimpa från Ekeby i augusti 2016. Ulva kvarn Årets fiske resulterade i tio fångade arter med kraftig dominans av mört och stensimpa (Tabell 2, Figur 3). Antalet fångade individer var 357 st, att jämföra med 90 under 2015. Övriga arter som fångades var löja, björkna, gädda, id, sarv, småspigg och ål. 6

Figur 3. Total fångst (antal individer) vid elprovfiske nedströms Ulva kvarn 29 augusti 2016. Två utfiskningar gjordes. Observera att data för mört och stensimpa har dividerats med 10. Tabell 2. Antal individer av respektive art fångade vid elprovfiske nedströms Ulva kvarn åren 2005-2016. Lokalen fiskades inte 2007 och 2012. Observera att under 2010, 2011, 2013 och 2016 gjordes endast två utfiskningar, övriga år tre. Art 2005 2006 2008 2009 2010 2011 2013 2014 2015 2016 Abborre 1 3 3 4 2 4 6 1 0 0 Benlöja 2 0 0 1 0 6 10 1 8 45 Björkna 0 0 0 8 0 19 4 36 0 32 Gädda 1 10 0 0 1 2 1 3 1 3 Id 0 0 0 0 0 0 20 1 2 3 Lake 3 7 1 5 3 1 1 0 0 0 Mört 15 9 9 113 7 82 154 300 50 159 Nejonöga 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 Nissöga 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 Sarv 0 0 0 0 1 16 0 0 0 1 Signalkräfta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Småspigg 2 1 5 0 0 0 0 2 1 1 Stensimpa 23 36 168 221 60 118 88 96 28 111 Ål 1 7 0 2 3 1 1 1 0 1 Summa 48 73 186 357 77 249 285 442 90 357 Antal arter 8 7 5 8 7 9 9 10 6 10 Stor sarv fångad i provfisket vid Ulva kvarn 2016. 7

Centrala Uppsala, uppströms Dombron Vid provfisket uppströms Dombron fångades fem olika arter med dominans av abborre och stensimpa (Tabell 3, Figur 4). Totala antalet fångade individer var endast 34 st. Ål har fångats alla år utom 2008. Noterbart är att endast en mört fångades, vilket är lägsta fångsten sedan provfiskena startade 2005. Figur 4. Total fångst (antal individer) vid elprovfiske mellan Kvarnfallet och Dombron 25 augusti 2016. Tre utfiskningar gjordes. Tabell 3. Antal individer av respektive art fångade vid elprovfiske uppströms Dombron åren 2005-2016. Lokalen fiskades inte 2007 och 2012. Observera att under 2010 och 2011 gjordes endast två utfiskningar, övriga år tre. Art 2005 2006 2008 2009 2010 2011 2013 2014 2015 2016 Abborre 0 0 0 2 17 18 20 9 3 14 Benlöja 0 0 0 0 0 19 5 12 12 0 Gers 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 Gädda 1 3 0 1 0 0 0 0 0 1 Id 0 0 2 0 0 7 3 5 0 0 Lake 1 1 0 0 2 1 3 2 0 0 Mört 1 3 3 27 48 98 97 45 5 1 Sarv 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Signalkräfta 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Stensimpa 1 9 19 2 2 0 2 2 1 15 Ål 1 6 0 2 3 3 4 7 1 3 Öring 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 Summa 6 24 24 34 72 146 134 84 23 34 Antal arter 6 7 3 5 5 6 7 9 6 5 Centrala Uppsala, omlöpet genom Rosénparken Detta var åttonde året i rad som omlöpet i Rosénparken elfiskades. Under årets provfiske dominerade mört och småspigg (Tabell 4, Figur 5). Sett över åren så har artrikedomen och mängden fisk som fångats varit imponerande med tanke på den lilla yta det rör sig om samt att biotopen skapades så sent som 2008. 8

Figur 5. Total fångst (antal individer) vid elprovfiske i omlöpet genom Rosénparken 25 augusti 2016. Tre utfiskningar gjordes. Tabell 4. Tabell 4. Total fångst (antal individer) vid elprovfiske i omlöpet genom Rosénparken 25 augusti 2016 samt fångsterna under perioden 2009 2016. Art 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Abborre 2 4 6 2 0 4 4 1 Benlöja 1 4 9 0 0 10 0 1 Gers 0 3 2 0 1 0 0 0 Gädda 0 1 0 2 1 1 0 1 Id 0 1 0 0 0 1 3 0 Lake 0 1 1 0 0 1 0 0 Mört 84 33 115 13 26 17 5 32 Nejonöga 0 0 1 0 0 0 0 0 Signalkräfta 0 0 1 0 0 0 0 0 Småspigg 0 1 0 0 0 2 0 12 Sutare 1 2 0 0 0 0 0 0 Ål 0 2 0 0 0 0 0 0 Summa 88 52 135 17 28 36 12 47 Antal arter 4 10 7 3 3 7 3 5 SLUTSATSER Fiskvägen vid Islandsfallet fungerar på ett mycket tillfredställande sätt. Dock är vi osäkra på om asp passerar omlöpet vid Rosénparken eftersom asprom aldrig påträffats vid Ulva kvarn som är nästa lämpliga uppströms belägna leklokal. Dessutom har inga av de 158 aspar som fångats och märkts vid Islandsfallet registrerats av den portabla antennen som placerats i omlöpet under våren 2016. Däremot har både märkt gädda och braxen registrerats. Under sensommaren 2016 har Uppsala kommun modifierat nedre delen av omlöpet för att förbättra möjligheterna till fiskpassage vid olika vattenflöden. DNA-analyser av romkorn från sträckan mellan Dombron och Kvarnfallet visar att aspar lekt såväl 2009 som 2012 vilket är de enda år då romkorn samlats in. Vid snorkling nedströms Kvarnfallet under april 2014-2016 noterades mycket höga tätheter av rom som med största sannolikhet kommer från asp. Lekande aspar har observerats av flera olika personer, inklusive författarna, under våren 2016. Resultaten från aspmärkningsförsöken i Fyrisån och Örsundaån publiceras i en separat rapport i Upplandsstiftelsens rapportserie under vintern 2016/2017. Genom årliga provfisken finns nu fleråriga dataserier från tiden både före och efter öppnandet av fiskvandringsvägarna i centrala Uppsala. Dataserierna är mycket 9

viktiga att följa upp ur både ett lokalt och ett nationellt perspektiv eftersom uppföljningar av liknande projekt är ovanliga i Sverige. Bygget av fiskvandringsvägen förbi Ulva kvarn, som startade vintern 2016, kommer att färdigställas under 2017. Därmed blir det möjligt för fisk att vandra mellan Mälaren och Ekeby kvarn nära Storvreta, där det närmast uppströms belägna vandringshindret finns. För att det i framtiden ska bli möjligt för aspen att leka vid Ekeby bör biotopvård i form av tillförsel av grövre stenar och block samt grävning av gropar utföras eftersom sträckan är kraftigt rensad. Fortsatta uppföljningar av fiskförekomsten blir mycket viktiga även under de kommande åren. Framöver kan förhoppningsvis även fiskvandringsvägar bli aktuella på flera platser i Fyrisån och Jumkilsån. TACKORD Tack till Per Stolpe, Upplandsstiftelsen, för väl utfört fältarbete. REFERENSER Bergquist B, Degerman E och Sers B (2010) Elfiske i rinnande vatten. Naturvårdsverket, Version 1 5 2010-05-05, 15 sid. Elfiske i regn vid Ekeby i augusti 2016. 10

11

I denna rapport presenteras elfiskeinventeringarna som genomförts i Fyrisån under sensommaren 2016. Undersökningarna är en del i arbetet med att utvärdera effekterna av fria vandringsvägar i åsystemet. 751 85 Uppsala info@upplandsstiftelsen.se www.upplandsstiftelsen.se