Utredning av Flygplansvrak Karlskrona 120, Arado Ar 196-3 Uppdaterad 25 september 2018 Länsstyrelsen Blekinge Län Författare: Anna McWilliams
2
Innehåll Utredning av Flygplansvrak Karlskrona 120, Arado Ar 196-3... 1 Denna rapport... 4 Sammanfattning... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Bakgrund... 5 Administrativa uppgifter... 5 Historisk bakgrund... 5 Vraket sedan förlisningen... 7 Arkeologisk besiktning... 7 Metod... 7 Vrakplatsen... 7 Vrakets originalitet... 13 Kulturhistorisk värdering... 13 Bakgrund... 13 Vrakets kulturhistoriska sammanhang... 14 Vrakets kulturhistoriska värde... 14 Avslutande diskussion och rekommendationer... 15 Litteratur... 16 Bilaga 1... 17 3
Denna rapport Sammanfattning Länsstyrelsen i Blekinge Län har beställt en utredning av flygplansvraket av en Arado Ar 196-3 som ligger utanför Getskär i Karlskrona, fornlämningsnummer Karlskrona 120. Planet var ett tyskt enmotorigt sjöflygplan som användes av tyska Kriegsmarine under andra världskriget. Under en flygning 1943 kom planet in över svenskt luftrum och tvingades ner. Planet kvarhölls i Sverige och såldes sedan efter krigets slut. Den 19 april 1947 havererade planet då det användes för målflygning för marinens strålkastarövningar. Vraket har framför allt fått uppmärksamhet av dykare och flyghistoriskt intresserade. Olika historier om flygplanets historia har lyfts: dels hur planet tvingades ner av svensk militär 1943 samt planets kopplingar med engelsk och norsk underrättelsetjänst i Sverige under andra världskriget. Utredningen har genomförts dels genom en byråmässig undersökning samt genom en arkeologisk besiktning av vrakplatsen. Utredningens resultat ska utgöra beslutsunderlag för Länsstyrelsen i Blekinge gällande fortsatt arbete vid vrakplatsen vilket kan innefatta bland annat fornlämningsförklaring eller bärgning. Det kan konstateras att vrakplatsen är relativt fragmenterad men att tillräckligt återstår av lämningen för att förmedla förståelse och kunskap, dels av den tekniska utvecklingen av flygplan under andra världskriget och dels om hur Sverige påverkades av denna konflikt. Syfte Syftet med utredningen är att utreda förhållanden omkring flygplansvrak Karlskrona 120, arkeologiskt besiktiga vrakplatsen samt utreda vrakets kulturhistoriska värde. Uppdraget från Blekinge länsstyrelse, som ligger till grund för denna rapport, är att utreda: Vrakets position Ägandeförhållanden Historisk kontext Arkeologisk besiktning av vraket Tidigare utredningar Vrakets materiella värde helhet, möjlighet till förståelse och kunskap samt möjlighet till förmedling Kulturhistorisk relevans Vrakets orginalitet Metod Den byråmässiga utredningen har baserats på information i FMIS, Arkivstudier (Krigsarkivet, Riksarkivet Arninge, Stockholms Stadsarkiv), litteratur samt rådgörande med Flygvapenmuseum, Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet och The Association Swedish Forced Landing Collection. Arkeologiskt har vraket besiktigats okulärt, videofilmats och fotograferats. 3D-rekonstruktion samt skissritning av platsen har producerats. Besiktning och dokumentation utfördes av Johan Rönnby, professor i marinarkeologi (Södertörns Högskola/MARIS), Ingemar Lundgren, dykare och fotograf (Ocean Discovery) samt Joel Hallström och Tomas Kamm på dyk- och surveybåten Gnarli (MMT/Deep Sea Production). 4
Bakgrund Administrativa uppgifter Fornlämningsnummer: Karlskrona 120 Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Vrakets position: Nordost om ön Getskär, Karlskrona, Lat 56 08.817 N Long 15 36.257 E. Vattendjup: 11,5 meter. Ägandeförhållanden: Vid haveritillfället stod AB Ahrenbergsflyg som registrerad ägare.1 Thomas Jahnsson fick 1991 bärgningsrätt till planet. Processen att fastställa ägare har varit väldigt svår. Förfrågningar hos Polis, Sjöfartsverket och Försvarsmakten gav inga resultat utan det var först när Jahnsson fick vetskap om denna utredning och själv kontaktade Länsstyrelsen som beslutet om bärgningsrätt blev känt. Svårigheterna med att etablera ägarförhållanden för yngre vrak har blivit väldigt tydliga under detta projekts gång då osäkerheten är stor om vems ansvarsområde detta är. Detta är ett område där det finns stort behov översyn och förtydligande. Historisk bakgrund Vraket är av flygplanstypen Arado Ar 196-3, ett tyskt enmotorigt sjöflygplan. Planet byggdes av S.N.C.A. de L Ouest i St. Nazaire i Frankrike 1942 som en av flera tillverkare av Arado flygplan. Drygt 20 av denna typ byggdes vid just denna fabrik i L Ouest varav Karlskrona 120 hade tillverkningsnummer 1006.2 Den blev godkänd av Luftwaffe för att tas upp i deras sjöflygskola på Rügen. Arado Ar 196-serien var utvecklad för att ersätta de tidigare sjöflygplanen inom den tyska Kriegsmarine för att operera från deras skepp.3 Arado 196-serierna producerades i stor upplaga och var det vanligaste sjöflygplanet i den tyska Kriegsmarine och Luftwaffe under andra världskriget och var en viktig del i Tysklands krigföring.4 Den 11 februari 1943 vid 15:52 upptäcktes ett flygplan mellan Hanö och Tärnö, Blekinge. Planet var tyskt av typen Arado Ar 196-3. En svensk hjälpkryssare observerade planet och då det befann sig inom svenskt luftrum öppnades varningsskott från en 57mm luftvärnskanon. Det tyska planet styrde in mot land varpå ytterligare skott avfyrades som tvingade Arado-planet att landa ca 1500m från hjälpkryssaren. När flygplanet anropades av kapten H.G. Johnson rapporterades att varvtalet på flygplanets motor ökades och ytterligare varningsskott avfyrades för att förhindra att flygplanet skulle lyfta. Flygplanet visiterades och handlingar ombord omhändertogs. Flygföraren Ufftz. Ludwig Hammer togs ombord kryssaren medan spanaren Helmut Abramowski stannade i flygplanet då det bogserades till Karlshamn. Besättningen uppgav i förhör att de hamnat fel och flugit in över Sverige av misstag men misstankar fanns om flygspaning då man observerat en säck som kastats ut från flyget innan det landade. Chefen för flygskolan i Ljungbyhed, Åge Lundström, som förhörde de två tyskarna uppger i sin rapport att han under förhöret försökte få mer information från tyskarna genom att påstå att man hittat en kamera i den säck som kastats ut från planet. I rapporten skriver Lundström att som respons på detta påstående blev löjtnanten förvirrad och sade, att han ej önskade diskutera dessa förhållanden vidare. Underofficeren däremot smålog menande.5 Denna säck återfanns i realiteten aldrig och trots att en fotograferingsjournal hittades i planet som visade att fyra plåtar tagits fanns det inga datum som kunde visa att fotografier hade tagits under just denna flygning. Besättningen stannade i några dagar som gäster vid flygskolan i flera flyglärares hem innan de natten mellan 14:e och 15:e februari återlämnades till tyska 1 Widfeldt och Wegmann 1998:41 Riksarkivet Arninge, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsinspektionen, EII a:2 3 Averkvist, Hafsten och Lagerquist 2009:21 4 Sharpe 2000:14 5 Krigsarkivet: Flygstaben, Centralexpedition, Serie E1, Inkomna skrivelser, 1943, Vol. 30 2 5
myndigheter på ett permittenttåg från Norge vid färjeterminalen i Helsingborg.6 Planet togs emot för förvaring av tillsynsmannen vid F2K i mars 1943 och förvarades sedan vid Flygvapnets övningsplats i Karlskrona.7 Enligt dokument i Flygförvaltningens arkiv daterade till den 6 april 1945 såldes planet till företaget AB Kontinentagenturen/Continent-Agenturen (olika stavningar förekommer), Stockholm, och utlämnades sedan från sitt förvar i Karlskrona av flygstaben vid Lindarängens flygplats.8 Det är möjligt att planet under sin förvaring i Karlskrona även ägdes av Aktiebolaget Industridiesel men detta är oklart i dokumenten. Det finns uppgifter i senare beskrivningar av flygplanets historia att Kontinentagenturen ska ha tillhört den brittiska underrättelsetjänsten och att den brittiske majoren John Turner ska ha lagt ut egna pengar för planet.9 Inom ramen för detta projekt har vi inte kunnat bekräfta vilka kopplingar flygplanet har haft till den brittiska underrättelsetjänsten men akten på en John Turner, brittisk medborgare, i Säpos arkiv föreslår att John Turner egentligen var ett falskt namn som användes av den brittiske konsuln Kenneth White.10 Den Herr Bernhoff som enligt uppgifter representerade Kontinentagenturen är med största säkerhet densamma som norske Bjare Toralf Bernhoff-Johnsen, väl känd av den svenska säkerhetspolisen med bland annat starka misstankar om illegala förbindelser med norsk-engelska underrättelseväsendet, framför allt handel med vapen till ockuperade Norge.11 1 Flygplanet under sin tid i Norge. En olovlig flygning ska också, enligt flera källor12 ha gjorts då flygplanet flög till Norge från Lindarängens flygplats i maj 1945 vartefter planet sedan användes i Norge för hemliga transporter av flyktingar och agenter i Nordnorge. I flygplansjournalen från Lindarängens flygplats daterad 26 maj 1945 noteras att flygplanet överlämnades till Continent-Agenturen och att planet efter en 6 Krigsarkivet: Flygstaben, Centralexpedition, Serie E1, Inkomna skrivelser, 1943, Vol. 30 Krigsarkivet, Flygförvaltningen, Materialavdelningen, Serie ÖIV, Vol. 2 8 Stockholms Stadsarkiv, Flyghamnsstyrelsen, Lindarängen flygplatsjournal 1945, DIIa 9 Averkvist, Hafsten och Lagerquist 2009:21 10 Riksarkivet, Säkerhetspolisens arkiv, Personakter: John Turner/ Kenneth White 11 Riksarkivet, Säkerhetspolisens arkiv, Personakt: Bjare Toralf Bernhoff-Johnsen 12 Averkvist, Hafsten och Lagerquist 2009:21, Bo Widfeldt 2007:70, Widfeldt och Wegmann 1998:41. 7 6
provflygning lämnade flygplatsen kl. 11:50 mot Karlstad. Enligt andra källor ska flygplanet aldrig ha nått Karlstad utan ska i stället ha fortsatt till den norska sjöflygplatsen Fornebu.13 Hösten 1946 såldes sedan planet till AB Ahrenbergsflyg och fick den svenska beteckningen SE-AWY. Den användes sedan för målflygning för Svenska Försvaret i Karlskrona.14 Den 19 april 1947 havererade planet under en målflygning för marinens strålkastarövningar. Planet avregistrerades i september 1947. Då stod AB Ahrenbergsflyg som ägare. Flygplanet hade agerat mål för två strålkastare från kl.20:55 fram till kl. 22:05 då ett rött signalskott sköts från flygplanet för att signalera att strålkastarna skulle släckas. Efter att dessa släckts ner flög planet runt i området i ca 10 min för att pilotens ögon skulle vänja sig vid mörkret före landning. Natten rapporterades dock vara väldigt mörk och det var svårt för föraren att se landkonturer. Vattenytan kunde inte alls ses. Inflygningen, i 140-150km i timmen, gjordes till höger om fyren Godnatt i riktning mot landningsljus som lagts ut på vattenytan, vilka var pilotens enda hjälp under landning. I haveriutredningen kan man läsa följande: Plötsligt märkte både föraren och mekanikern, att flygplanet kommit för lågt, varvid mekanikern skrek till föraren, att han skulle göra uppstigning, vilket föraren även gjorde i samma ögonblick men just då träffade flottörerna vattnet och planet slog runt och började sjunka. Föraren tog sig ut ur planet, troligtvis genom en sidoruta, och som [sic] upp till ytan. Mekanikern hade svårt att komma ut men lyckades till slut och fick simma upp till ytan. De sökte upp en flottör, som flöt på vattnet, men då de förmodade att denna skulle börja sjunka, simmade de mot land. En räddningsbåt kom till platsen och tog upp dem. Föraren och mekanikern voro försedda med fallskärm och flytväst, men blevo tvungna att i vattnet ta av sig fällskärmarna, enär dessa blevo tunga av inträngande vatten. 15 Vraket sedan förlisningen Vrakplatsen har varit känd sedan 2006 då den hittades av dykare. Vrakplatsen har sedan använts för privata dyk men inga andra undersökningar har gjorts innan arbetet med denna utredning. Arkeologisk besiktning Metod Vrakplatsen lokaliserades genom multibeam och dykavsökning. Vraket städades inledningsvis av från lösa sediment och besiktigades därefter okulärt. Platsen videofilmandes och fotograferades med drygt 900 stillbilder för att möjliggöra en 3D-rekonstruktion. Sikten var vid undersökningstillfället begränsad till cirka 1,5 meter. Vrakplatsen Vraket ligger nordost om ön Getskär, Karlskrona, Lat 56 08.817 N Long 15 36.257 E. Den centrala vrakplatsen är cirka 9 x 5 meter lång (V-O). 13 Averkvist, Hafsten och Lagerquist 2009:21, Bo Widfeldt 2007:70 Averkvist, Hafsten och Lagerquist 2009:23 15 Riksarkivet Arninge, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsinspektionen, EII a:2 14 7
2 Vrakets position. Planets dukklädsel och skalplåt har förstörts i vattnet men planets form och många delar går att urskilja genom de stålrör och andra delar (framför allt spant och stringers) som utgjorde flygplanets skelett. Planet ligger på vänstersidan med framdelen i ostlig riktning. Längst i väster reser sig vad som återstår av den högra stabilisatorhalvan cirka 1,5 meter upp från botten. Akterfenan är till större delen täckt av sediment men delar är fortfarande synliga. Den vänstra stabilisatorhalvan ligger avbruten under flygplanskroppen och sticker ut på östra sidan. 3 Den högra stabilisatorhalvan reser sig upp från flygplanskroppen. Foto: Ingemar Lundgren, Ocean Discovery. 8
4 3D-bild av vraket sett uppifrån. I förgrunden ses planets högra vinge som brutits av från sitt fäste. I bakgrunden ses planets högra stabilisatorhalva sticka upp ca 1,5 meter från havsbotten. Foto: Ingemar Lundgren, Ocean Discovery 9
Resterna av själva flygplanskroppen är cirka fem meter lång, mitt i den finns ett mellanrum i stålrören vilket kan varit platsen för en mindre lucka. Längs styrbordssidan i höjd med cockpiten sitter vingfästet kvar med (synligt på fotografi av planet som nedmonterat). Delar av den plats där cockpiten bör varit är täckta av höger vinge som brutits av från sitt fäste och lagt sig upp och ner, delvis över flygplanskroppen men framför allt på havsbotten norr om planet. I haverirapporten anges att det skulle varit vänstra vingen bröts av vid förlisningen och även flöt på vattnet och man beskriver också att planet slog runt 16 och detta bekräftas också av lämningarna. Spryglar och balkar i vingen är blottade och konstruktionen därför tydlig. 5 Resterna av flygplanets ena vinge. Foto: Ingemar Lundgren, Ocean Discovery. Omedelbart framför flygplanskroppen ligger rester av motorn och här finns även delar av den kraftigt snedvridna propellern. Motorn förefaller mer nerborrad i sediment än resten av flygplanet vilket inte är förvånande då detta är den tyngsta delen och med all säkerhet slog mot havsbotten först, något som är vanligt under flygplanshaveri. Trots att motorn är relativt fragmenterad är flera av dess komponenter fortfarande identifierbara. Bland annat det högra luftintaget som visar att även motorn ligger på sin vänstersida. Pontonerna saknas, men omedelbart söder om vraket finns ett antal kraftiga metallpinnar som bör varit stag till pontonerna. Uppgifter från dykare17 föreslår att delar av dessa pontoner ligger ca 30 meter ifrån den egentliga vrakplatsen men det kunde inte bekräftas som del av denna utredning. 16 17 Riksarkivet Arninge, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsinspektionen, EII a:2 Personlig kommunikation Christoph Samfass, 10 september 2015. 10
6 Propeller och motorns luftintag. Foto: Ingemar Lundgren, Ocean Discovery. 7 Propeller och motor. Foto: Ingemar Lundgren, Ocean Discovery. Havsbotten på platsen består av lös, lättflyktig och mörk sediment i vilket delar av flygplanet är delvis nedsjunkna. Planets vänstersida som ligger nedbäddad i sediment verkar betydligt bättre bevarat än den exponerade högersidan. Ett samlat intryck är att flygplansvraket delvis är i dåligt skick och flera delar av planet har helt försvunnit. Däremot är det fortfarande helt möjligt att skapa sig en bild av planet och dess olika komponenter samt att det som finns kvar representerar en helhet då de flesta delar fortfarande ligger vid sin ursprungliga plats. I och med att många inre delar av flygplanet nu är blottade blir det i vissa fall enklare att identifiera och förstå dess inre komponenter. Det är därför möjligt att skapa sig en god förståelse över vraket, särskilt om man har en viss bakgrundskunskap. Att planet havererat i vatten har troligtvis hjälpt att dämpa nedslaget och har lett till mindre skador än 11
om det havererat över land. Platsen förefaller inte särskilt känslig för påverkan genom dykning. 8 Det är fortfarande möjligt att utläsa flera av motorns komponenter, här jämte ett foto av samma flygplansmotor taget 1943. Foto: Ingemar Lundgren, Ocean Discovery samt Bo Widfeldts samling. 9 Delar av motorn 1943 och idag. Foto: Ingemar Lundgren, Ocean Discovery samt Bo Widfeldts samling. 12
Vrakets originalitet Trots att originalitet enligt Riksantikvarieämbetets riktlinjer18 inte ska tas i beaktande vid kulturhistorisk värdering är det ändå av intresse för denna rapport att veta hur många plan av Arado 196-serien som finns kvar idag. Drygt 20 av denna flygplanstyp byggdes vid fabriken i L Ouest varav Karlskrona 120 hade tillverkningsnummer 1006. Arado Ar 196-serien var utvecklad för att ersätta de tidigare sjöflygplanen inom den tyska Kriegsmarine för att operera från deras skepp. Arado 196serierna producerades i stor upplaga och var det vanligaste sjöflygplanet i den tyska Kriegsmarine genom hela andra världskriget och var en viktig del i Tysklands krigföring. Trots att stora upplagor producerades finns väldigt få plan bevarade idag. Endast tre kända Arado Ar 196-plan finns bevarade i världen: Ar 196 A-3 finns på Museum of Aviation and the Air Force, Plovdiv, Bulgaria.19 Ar 196A-5 (Werknummer 623 167) finns i förvar hos Smithsonian National Air and Space Museum, Washington, USA.20 Ar 196 A-5 (Werknummer 623 183) National Aviation Museum, Pensacola, Florida, USA men på lån till Nordholtz Naval Airbase, Tyskland.21 Det finns också några bevarade flygplansdelar kvar av denna typ av flyg, till exempel delar av en Arado 196 Ar vid Flyghistorisk Museum, Sola, Norge samt några kända flygplansvrak, till exempel i Jonsvatnet, Trondheim, Norge. Kulturhistorisk värdering Bakgrund I och med att Kulturmiljölagen22 ändrades den 1 januari 2014 har situationen för yngre vrak förändrats. Enligt tidigare lag blev ett vrak automtiskt fornlämningsförklarat 100 år efter dess förlisning men detta har nu ändrats vilket betyder att vrak som förlist före 1850 är automatiskt skyddade. För fartygslämningar, där även luftfartyg inräknas, ska förlisningen därför ha skett senast 1850 för att de automatiskt ska skyddas som fornlämningar. Däremot finns det i den nya lagstiftningen nu möjligheter att skydda även lämningar som tillkommit efter 1850 om de anses ha högt kulturhistoriskt värde. Ansvaret för fornlämningsförklaring ligger på berörd länsstyrelse. Riksantikvarieämbetet definierar kulturhistoriskt värde som: Kulturhistoriskt värde består i de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag.23 Riksantikvarieämbetet har tagit fram riktlinjer för hur man ska gå till väga för att kulturhistoriskt värdera fartygslämningar.24 För att en fornlämningsförklaring ska kunna göras måste man ha följande information: Position En känd position måste finnas. Riktlinjerna erkänner dock att det inte alltid är möjligt att kontrollera utan blir en bedömningsfråga av uppgiftslämnarens trovärdighet. Fysiskt informationsinnehåll Lämningens fysiska skick måste kunna redovisas för att en bedömning om dess möjlighet att förmedla förståelse och kunskap ska kunna göras. Kulturhistorisk kontext sammanhanget som fartyget existerade i måste redovisas.25 18 RAÄ rapport 2014 Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar Airmuseum Plovdiv, Bulgaria, websida. 20 Smithsonian, USA, websida. 21 Die Welt 2013 22 Kulturmiljölagen 1988:950 23 Génetay och Lindberg 2014:37 24 RAÄ rapport 2014 Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar 25 RAÄ rapport 2014 Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar: 12-13 19 13
För att kunna kulturhistoriskt värdera en lämning måste man först förstå dess kulturhistoriska sammanhang och karaktär. Här gäller det framför allt att svara på de följande tre frågorna: Vad har hänt? dvs. tydliggöra den kulturhistoriska bakgrunden de skeenden, verksamheter och händelseförlopp som präglat en lämning eller grupp av lämningar. Vad finns? dvs. tydliggöra lämningens/lämningarnas fysiska och immateriella beståndsdelar och egenskaper som är förenade med dess/deras kulturhistoriska utveckling. Vad återspeglas? dvs. tydliggöra vilka beståndsdelar och egenskaper som härrör från och ger uttryck åt den kulturhistoriska bakgrunden samt på vilka sätt detta sker.26 När man klarlagt det kulturhistoriska sammanhanget kan man sedan bedöma om och i så fall hur en lämning kan kommunicera kulturhistorisk kunskap utifrån tre aspekter: möjlighet till förståelse och kunskap, helhet tidskontext, kulturhistorisk relevans27 Genom att följa dessa riktlinjer och den mall som tagits fram som del av ämbetets riktlinjer för kulturhistorisk värdering har en utvärdering gjorts av vraket Karlskrona 120, Arado Ar 196-3 (bilaga 1). Resultatet av denna utvärdering beskrivs nedan. Vrakets kulturhistoriska sammanhang Arado Ar 196 var en viktig del i Tysklands Kriegsmarine och planen producerades i stor upplaga i flera olika serier, varav Arado Ar 196-3 var en subserie. Flera olika modeller testades, framför allt med variation av flottörer, där 196-serien ansågs vara den mest framgångsrika. Under andra världskriget kom Sverige att utgöra landningsplats för över 300 främmande flygplan. 28 Detta handlade både om flygplan som nödlandade i Sverige men också många som tvingades ner av svensk militär då de kommit in i svenskt luftrum. Vraket är därför direkt kopplat till en period av osäkerhet och konflikt i svensk historia och visar på hur Sverige påverkades och drogs in i andra världskriget, samt dess speciella position som neutralt land. De muntliga berättelser som lyfts fram i samband med flygets möjliga kopplingar till det norskengelska underrättelseväsendet har visat på ett intresse för de hemliga aktioner som utfördes av främmande säkerhetstjänster i Sverige under andra världskriget. Vrakets kulturhistoriska värde Delar av lämningen är i dåligt skick, framför allt är den dukklädsel och skalplåt som en gång täckte planet i stort sätt försvunnen, och vissa delar av planet saknas. Trots detta är det fullt möjligt att skapa sig en bild över flygplanet och dess olika komponenter. Mycket av flygplanets tekniska utrustning och konstruktionsdetaljer är fortfarande intakta och det är troligt att flera objekt som ännu inte identifierats kan ge ytterligare information i framtiden. Lämningens olika delar skapar en helhet som betyder att man kan förstå hur flygplanet har sett ut, fungerat och hur det använts. Arado 196 var en viktig del av sjöflygplanets tekniska utveckling och en viktig komponent av den tyska Kriegsmarines krigföring. Detta plan representerar därför en viktig del av andra världskrigets krigföring till havs. Genom sin fysiska närvaro representerar vraket en del av den svenska historien som inte är särskilt känd och bidrar därför till problematisering av vår bild av Sverige under andra världskriget. Utvecklad och använd av den tyska Kriegsmarine lyfter vrakets existens i svenskt vatten den komplicerade situation Sverige befann sig i under andra världskriget. 26 RAÄ rapport 2014 Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar: 14 RAÄ rapport 2014 Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar: 15 28 Widfeldt och Wegmann 1998:7 27 14
Avslutande diskussion och rekommendationer Flygplanets kulturhistoriska sammanhang visar att vraket är intressant från ett teknikhistoriskt perspektiv då det speglar ett visst skeende i flyghistorien med utvecklandet av ett sjöflygplan som togs fram och användes i stor utsträckning av tyska Kriegsmarine under andra världskriget. Planet är också intressant från ett svenskt perspektiv genom dess koppling till de händelser som ägde rum i Sverige under andra världskriget. Trots att över 300 främmande flygplan nödlandade eller tvingades ner i Sverige mellan 1939-1945 är detta en förbisedd del i Sveriges historieskrivning om andra världskriget och det finns för närvarande inga bevarade plan som representerar dessa händelser i Sverige. Berättelser om planet lyfter också en annan del av Sveriges historia under andra världskriget, nämligen de aktioner som utfördes i Sverige av andra länders underrättelsetjänster, framför allt den norsk-brittiska. Den lyfter och problematiserar också Sveriges specifika roll som uttalat neutralt land och vilka konsekvenser detta fick. Flygplansvraket är delvis i dåligt skick och flera delar av planet har helt försvunnit, även om de delar av planet som täckts av sediment verkar ha bevarats bättre. Däremot är det fortfarande helt möjligt att skapa sig en bild av planet och dess olika komponenter vilket kan skapa en förståelse för den tyska Kriegsmarines utveckling under andra världskriget rent allmänt och Arado 196-3 flygplanets tekniska detaljer mer specifikt. Det finns också potential att utvinna mer information från vraket i framtiden genom objekt som ännu inte identifierats samt vidare studier av det material som skapats för denna utredning. Vraket speglar flygplanets kulturhistoriska utveckling och sammanhang, framför allt genom flygplanets roll både i Sverige och internationellt under andra världskriget. Vraket ger därför möjlighet till förståelse och kunskap om en mindre känd del av svensk historieskrivning samt förmedling av denna historia. På grund av att vraket är fragmenterat skulle en bärgning av vraket vara högst problematisk. Den helhet som finns representerad på platsen skulle därmed gå förlorad. Det skulle också kräva stora konserveringsinsattser för att bevara de olika delarna av vraket om det flyttas från sin nuvarande position. Bedömningen från denna utredning anser dock att vraket uppfyller de kriterium som krävs för fornlämningsförklaring enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 1 och 1a genom de riktlinjer för kulturhistorisk värdering som tagits fram av Riksantikvarieämbetet.29 29 Génetay och Lindberg 2014, RAÄ rapport 2014 Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar 15
Litteratur Averkvist, Mats, Hafsten, Bjørn och Lagerquist, Fredric. 2009. Arado Ar 196 Wrek Nr. 1006. I: Flyghistorie: Norsk Luftfartshistorisk Magasin. Nr. 10 Januar 2009. Génetay, Cissela och Lindberg, Ulf. 2015. Plattform Kulturhistorisk värdering och urval. Stockholm: Rapport från Riksantikvarieämbetet. RAÄ rapport 2014 Kulturhistorisk värdering av fartygslämningar Sharpe, Mike. 2000. Aircraft of World War II. MBI Publishing. Widefeldt, Bo. 2007. Tyska nödlandare 1939-1945. Samt uppgifter om flygplan från Polen, Norge och Finland. Värnamo: Fälth & Hässler. Widfeldt, Bo och Wegmann, Rolph 1998 Nödlandning: Främmande flyg i Sverige under andra världskriget. Värnamo: Air Historic Research. Websidor: Die Welt 2013 Kriegsflugzeug kehrt nach Deutschland zurück http://www.welt.de/regionales/hamburg/article117062687/kriegsflugzeug-kehrt-nach-deutschlandzurueck.html Smithsonian Collections: http://airandspace.si.edu/collections/artifact.cfm?object=nasm_a19610128000 Airmuseum Plovdiv, Bulgaria, Collections: http://www.airmuseum-bg.com/eng/kolekcii/letaparat_samolet.html Arkiv: Krigsarkivet Riksarkivet Stadsarkivet Bo Widfeldts samling av anteckningar och foton, The Association Swedish Forced Landing Collection Personlig kommunikation: Anders Sandström, Flygvapenmuseum. Bengt Hermansson, The Association Swedish Forced Landing Collection Christoph Samfass, dykare. Cissela Génetay, Riksantikvarieämbetet Hans Öiås, Sjöfartsverket Peter Norman, Riksantikvarieämbetet Polisen 16
Bilaga 1 Kulturhistorisk värdering av Arado Ar 196 (RAÄ nr. Karlskrona 120) inför fornlämningsförklaring A Introduktion Administrativa uppgifter: Diarienummer: Landskap/län/kommun/socken: Blekinge Län Fornlämningsnummer: Karlskrona 120 Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk lämning Vattendjup (meter): 11,5 meter Position (RT 90 TM): Lat 56 08.817 N Long 15 36.257 E Ägare till vattenområde: Ägare till lämningen: Ingen känd ägare. B Beskrivande a. Beskrivning av fartyget och dess förlisning: Kortfattad beskrivning om fartyget, dess konstruktion och byggnadstradition samt förlisning. Vraket är av flygplanstypen Arado Ar 196-3. Planet byggdes av S.N.C.A. de L Ouest i St. Nazaire i Frankrike 1942. Drygt 20 av denna typ byggdes vid fabriken i L Ouest varav Karlskrona 120 hade tillverkningsnummer 1006. Planet blev godkänt av Luftwaffe för att tas upp i deras sjöflygskola på Rügen. Arado Ar 196- serien var utvecklad för att ersätta de tidigare sjöflygplanen inom den tyska Kriegsmarine för att operera från deras skepp. Arado 196-serierna producerades i stor upplaga. Det var det vanligaste sjöflygplanet i den tyska Kriegsmarine genom hela andra världskriget och en viktig del i Tysklands krigföring. Flygplanet beslagtogs i Sverige 1943 och såldes sedan 1945 till företaget AB Kontinentagentur (olika stavningar förekommer). Planet ska enligt källor ha använts för den brittiska säkerhetstjänsten i Sverige framför allt i transporter till och från Norge. Dessa källor har inte kunnat helt bekräftas även om indikationer föreslår att så kan ha varit fallet. Efter kriget såldes planet till AB Ahrenbergsflyg och användes i Karlskrona för målflygning vid strålkastarövningar. Den 19 april 1947 havererade planet, då under registrering SE-AWY, och avregistrerades i september samma år. Orsaken till haveriet var dålig sikt och att piloten inte flugit tillräckligt länge efter att strålkastaren släckts utan fortfarande var bländad. Besättningen bestod under haveritillfället av två personer, piloten och en mekaniker, vilka båda klarade sig utan skador. b. Arkeologiska data: vad vi känner till om fyndplatsen. Last, kulturlager, mänskliga kvarlevor, personliga tillhörigheter, fartygsdelar och själva fartygslämningen. Fartygslämningens dimensioner, konstruktion och byggnadstradition. Planets dukklädsel och skalplåt har förstörts i vattnet men planets form och flera delar går att urskilja genom de stålrör och andra delar (framför allt spant och stringers) som utgjorde flygplanets skelett. Planet ligger på vänstersidan med framdelen i ostlig riktning. Längs i väster reser sig vad som återstår av den högra stabilisatorhalvan cirka 1,5 meter upp från botten, akterfenan är delvis täckt av sediment men delar är fortfarande synliga. Den vänstra 17
stabilisatorhalvan ligger avbruten under flygplanskroppen och sticker ut på östra sidan. Resterna av själva flygplanskroppen är cirka fem meter långt, mitt i den finns ett mellanrum i stålrören vilket kan ha varit platsen för en mindre lucka. Längs styrbordssidan i höjd med cockpiten sitter vingfästet kvar (synligt på fotografi av planet som nedmonterat). Delar av den plats där cockpiten bör varit är täckta av höger vinge som brutits av från sitt fäste och lagt sig upp och ner, delvis över flygplanskroppen men framför allt på havsbotten norr om planet. I haverirapporten anges att vänstra vingen bröts av vid förlisningen och flöt på vattnet och man beskriver också att planet slog runt. 30 Detta bekräftas också av lämningarna. Omedelbart framför flygplanskroppen ligger rester av motorn och här finns även delar av den kraftigt snedvridna propellern. Motorn förefaller mer nerborrad i sediment vilket inte är förvånande då detta är den tyngsta delen av flygplanet och med all säkerhet slog mot havsbotten först. Trots att motorn är relativt fragmenterad är flera av dess komponenter fortfarande identifierbara. Bland annat det högra luftintaget som visar att även motorn ligger på sin vänstersida. Pontonerna saknas, men omedelbart söder om vraket finns ett antal kraftiga metallpinnar som bör varit stag till pontonerna. Uppgifter från dykare 31 föreslår att delar av dessa pontoner ligger ca 30 meter ifrån den egentliga vrakplatsen men det kunde inte bekräftas som del av denna utredning. Att planet havererat i vatten har troligtvis hjälpt att dämpa nedslaget och har lett till mindre skador än om det havererat över land. Då besättningen klarade sig utan skador finns inga mänskliga kvarlevor kvar på fyndplatsen. c. Andra uppgifter: skriftliga källor (t.ex. sjöförklaring, skeppslista), kartor, muntlig tradition, litteratur, tidningsartiklar avbildningar mm. Det finns flera dokument om detta flygplan i arkiv (framför allt Krigsarkivet, Riksarkivet Arninge, Stockholms Stadsarkiv) där praktisk information och utsagor finns beskrivna från flygplanets omhändertagande i februari 1943 till dess haveri i 1947. Det finns också en viss muntlig tradition gällande omständigheterna omkring hur flygplanet tvingades ner då det flugit in över svenskt luftrum och därefter omhändertogs, samt om planets möjliga kopplingar till det norsk-engelska underrättelseväsendet som bland annat agerade från Stockholm. Exempel i litteraturen där Arado 196 omskrivs, är i Tintin-albumet Den mystiska stjärnan. Flygplanet finns också tillgängligt som modellbygge. d. Kulturhistoriskt sammanhang: kortfattad översikt om kulturhistoriskt sammanhang relaterat till fartygslämningen t.ex. ekonomisk och politisk översikt kopplad till skeppsbyggnadstradition och handelsrutter. Analys av skeppstyp och konstruktion. Var kan fartyget ha förmodats byggts? Lastens sammansättning och proveniens. Relatering av fartygslämningen till handels- och örlogsflotta. Arado Ar 196 var en viktig del i Tysklands Kriegsmarine och planen producerades i stor upplaga i flera olika serier (varav Arado Ar 196-3 var en subserie). Arado Ar 196-3 började produceras 1933 och fortsatte att byggas till krigets slut. Under andra världskriget kom Sverige att utgöra landningsplats för över 300 främmande flygplan. Detta handlade både om flygplan som nödlandade i Sverige men också många som tvingades ner 30 Riksarkivet Arninge, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsinspektionen, EII a:2 31 Personlig kommunikation Christoph Samfass, 10 september 2015. 18
av svensk militär. Vraket är därför direkt kopplat till en period av osäkerhet och konflikt i svensk historia och visar på hur Sverige påverkades och drogs in i andra världskriget. De muntliga berättelser som lyfts fram i samband med flygets möjliga kopplingar till det norskengelska underrättelseväsendet har visat på ett intresse för de hemliga aktioner som utfördes av främmande säkerhetstjänster i Sverige under andra världskriget. e. Aktiviteter på vrakplatsen sedan förlisningen: tidigare observationer/undersökningar av olika aktörer: arkeologer, historiker, Försvarsmakten/Kustbevakningen/Sjöpolisen, sjömätningsföretag, sportdykare och privata dykfirmor. Vrakplatsen har varit känd sedan 2006 då den hittades av dykare. Vrakplatsen har sedan använts för privata dyk men inga andra undersökningar har gjorts innan arbetet med denna utredning. f. Vrakplatsen: i. Vrakplatsens geografiska utbredning och avgränsning: Beskrivning av vrakplatsen med löst liggande delar och kulturlager. Den centrala vrakplatsen är cirka 9 x 5 meter lång (V-O). Själva flygplanskroppen är cirka fem meter lång. ii. Formationsprocess: Beskrivning av hur fartygslämningen gått från ett funktionellt flytande fartyg till vrak och till hur den framstår idag (enligt senast kända förhållande). Flygplanet havererade under en inflygning till Stumholmen, Karlskrona. Planet ligger på 11,5 meters djup. Det beskrivs i haverirapporten att flygplanet slog runt och att vänster vinge återfanns flytande och därför bärgades. Detta bekräftas av lämningarna som visar hur flygplanet ligger på sidan med den högra vingen avbruten medan den vänstra vingen saknas. Att planet havererat i vatten har troligtvis hjälpt att dämpa nedslaget och har lett till mindre skador än om det havererat över land. Bevarandeförhållanden: beskrivning av bevarandeförhållandena för organiskt- och icke organiskt material. Inkluderar textilier, trä, läder, metaller, ben, glas, keramik etc. Aluminiumplåten har nästan helt förstörts i vattnet och lämnat kvar ett skelett av stål. Mer solida delar av flygplanet som delar av motor och propeller finns kvar. Däremot är det fortfarande helt möjligt att skapa sig en bild av planet och dess olika komponenter samt att de delar som finns kvar representerar en helhet då de flesta delar fortfarande ligger vid sin ursprungliga plats. I och med att många inre delar av flygplanet nu är blottade blir det i vissa fall enklare att identifiera och förstå dess inre komponenter. Naturmiljön: beskrivning av den miljö där fartygslämningen är belägen. Lokal topografi på sjöbotten och närliggande land. Beskrivning av hur erosion, temperatur, ljus, salthalt, syrehalt, kemiska förhållanden i sediment, flora och fauna etc. påverkar lämningen. 19
Havsbotten på platsen består av lös, lättflyktig och mörk sediment och delar av flygplanet är delvis täckt av detta sediment. De delar som är täckta av sediment förefaller mer välbevarade. C Kulturhistorisk värdering a. Möjligheter till förståelse och kunskap: Beskrivning av hur väl det som finns kvar av lämningen speglar det kulturhistoriska sammanhang som tagits upp under B Beskrivande. och om det finns möjlighet att (efter tolkning och analys) utvinna kunskap ur fartygslämningen som inte kan utvinnas på annat sätt (såsom genom arkiv, kartor, litteratur, berättelser). i Informationsinnehåll: Vilken är möjligheten att ur den fysiska lämningen som beskrivs ovan, utvinna information som återspeglar, kompletterar eller kontrasterar det kulturhistoriska sammanhang som också beskrivits? Delar av lämningen är i dåligt skick, framför allt är den dukklädsel och skalplåt som en gång täckte planet i stort sätt är försvunnen, och vissa delar av planet saknas. Trots detta är det fullt möjligt att skapa sig en bild över flygplanet och dess olika komponenter. En del av flygplanets tekniska utrustning och konstruktionsdetaljer är fortfarande intakta och det är troligt att flera objekt som ännu inte identifierats kan ge ytterligare information i framtiden. Lämningens olika delar skapar en helhet som betyder att man kan förstå hur flygplanet har sett ut, fungerat och hur det använts. ii Möjligheter till förståelse (läsbarhet): Vilken är möjligheten att tolka informationen under avsnittet B Beskrivande ovan, med hänsyn till det kulturhistoriska sammanhang som fartyget existerade i? Är händelseförloppet som ledde fram till fartygets förlisning möjligt att förstå? Genom sin fysiska närvaro representerar vraket en del av den svenska historien som inte är särskilt känd och bidrar därför till problematisering av vår bild av Sverige under andra världskriget. Utvecklad och använd av den tyska Kriegsmarine lyfter vrakets existens i svenskt vatten den komplicerade situation Sverige befann sig i under andra världskriget. Vraket visar också skador från det haveri och det händelseförlopp som ledde till dess förlisning genom fragmenterad motor och att den till viss del är nedborrad i dyn. Vattnet har troligen skyddat planet under haveriet vilket betyder att flygplanet blev mindre skadat än om det havererat över land. b. Helhet tidskontext: Representerar fartygslämningen en kortare avgränsad tidsperiod eller ett längre utvecklingsförlopp förändringsprocess, eller både och? Vraket från ett ursprungligen tysk krigsflygplan speglar genom sin placering i svenskt vatten hur Sverige drogs in i andra världskriget. Eftersom man genom vraket kan skapa sig en förståelse av flygplanets teknik är vraket också representativt för den tekniska utvecklingen av flygplan för den tyska Kriegsmarine. c. Kulturhistorisk relevans: Är fartygslämningen kännetecknande för den kulturhistoriska utvecklingen? Eller har fartygslämningen utgjort förebild eller på annat sätt haft särskild betydelse för den kulturhistoriska utvecklingen? Flygplanslämningen representerar en flygplanstyp som var en del av den utvecklingen av sjöflygplan som bestämde standard och utförande för kommande generationer sjöflygplan. Planet var en 20
viktig komponent och kännetecknande av den tyska Kriegsmarines krigföring. Detta plan representerar därför en viktig del av andra världskrigets krigföring till havs. D Bedömning och rekommendationer (beslutande) a. Kulturhistoriskt värde: Baseras och motiveras på grundval av utfallet av bedömningen av de tre kriterierna/aspekterna i värderingsmomentet. Är fartygslämningen av högt kulturhistoriskt värde? Det kulturhistoriska värdet bedöms som högt då fartygslämningen ger möjligheter till information om dess kulturhistoriska sammanhang. Av särskilt intresse här är dess tidstypiska konstruktion och kulturhistoriska representativitet. b. Lagskydd: Är det kulturhistoriska värdet tillräckligt högt för att motivera fornlämningsförklaring, ja/nej? Ja 21