SVENSK STANDARD SS-EN 12665 Fastställd 2002-11-08 Utgåva 1 Ljus och belysning Grundläggande termer och kriterier vid specificering av belysningskrav Light and lighting Basic terms and criteria for specifying lighting requirements ICS 01.040.91; 91.160.01 Språk: svenska Publicerad: maj 2003 Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Europastandarden gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes 2002-11-08 som SS-EN 12665 och har utgivits i engelsk språkversion. Detta dokument återger i svensk språkversion. De båda språkversionerna gäller parallellt. The European Standard has the status of a Swedish Standard. The European Standard was 2002-11-08 approved and published as SS-EN 12665 in English. This document contains a Swedish language version of. The two versions are valid in parallel. Dokumentet består av 32 sidor. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, tel 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 10. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sis.se
EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 12665 Maj 2002 ICS 01.040.91; 91.160.01 Svensk version Ljus och belysning Grundläggande termer och kriterier vid specificering av belysningskrav Lumière et éclairage Termes de base et critères pour la spécification des exigences en éclairage Light and lighting Basic terms and criteria for specifying lighting requirements Licht und Beleuchtung Grundlegende Begriffe und Kriterien für die Festlegung von Anforderungen an die Beleuchtung Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN den 21 januari 2002. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2002 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. Sv
Sida 2 Innehåll Förord... 3 Orientering... 4 1 Omfattning... 5 2 Normativa hänvisningar... 5 3 Termer och definitioner... 5 3.1 Öga och seende... 5 3.2 Ljus och färg... 6 3.3 Belysningsutrustning... 13 3.4 Dagsljus... 16 3.5 Belysningsinstallationer... 17 3.6 Ljusmätning... 19 4 Ramverk för specificering av belysningskrav.... 20 4.1 Belysningsstyrka... 20 4.2 Luminans... 20 4.3 Bländning... 20 4.3.1 Synnedsättande bländning... 20 4.3.2 Obehagsbländning... 20 4.4 Färg... 20 4.4.1 Färgåtergivning... 20 4.4.2 Ljusfärg... 21 4.5 Energi... 21 4.5.1 Underhåll... 21 4.6 Mätningar... 21 4.7 Noggrannhet... 21 Bilaga A (informativ) Ytterligare förklaring av definierade termer... 22 Bilaga B (informativ) Register över termer... 25 Bilaga C (informativ) A-avvikelse... 27 Litteraturförteckning... 28 Sida
Sida 3 Förord Denna europastandard har utarbetats av CEN/TC 169, Light and lighting. Sekretariatet hålls av DIN. Denna europastandard skall ges status av nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast maj 2003, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast maj 2003. Bilaga A, B och C är informativa. Detta dokument innehåller en litteraturförteckning. Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser skall följande länder fastställa denna europastandard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.
Sida 4 Orientering Denna europeiska standard ger en grundläggande ram att användas vid specificering av belysningskrav. Termer som är vanliga i många tillämpningar definieras här. Ytterligare termer, specifika för speciella tillämpningar definieras i relevant standard som ger kraven för den tillämpningen. När en term finns i CIE Publication 17.4/1987 International Lighting Vocabulary (IEC Publication 50 International Electrotechnical Vocabulary, Chapter 845 Lighting) är den term som ges i denna standard identisk. För vissa termer ges en ytterligare förklaring i Bilaga A. Belysningskraven för ett rum bestäms av behovet att tillhandahålla: adekvat belysningsstyrka för säkerhet och förflyttning; förhållanden som underlättar synarbete och färguppfattning; acceptabel synkomfort för dem som använder rummet. Den relativa betydelsen av dessa faktorer varierar mellan olika tillämpningar. Belysningskraven för synkomfort och tillfredsställelse hos användarna överskrider ofta kraven för enbart synprestation. Synarbetet kan som exempel endast kräva att svarta symboler urskiljs mot en vit bakgrund; belysningens färgåtergivningen är irrelevant för detta arbete men är viktig för att rummet och dess användare ska ges ett acceptabelt utseende. Variationer i belysningen i rum och tid kan också vara viktigt för tillfredsställande synförhållanden och kan hjälpa till att möta skillnader mellan individer som finns inom grupper av människor. Energianvändning och underhåll bör också beaktas. De parametrar som behöver specificeras för att säkra goda synförhållanden och en effektiv belysningsinstallation är de samma för många tillämpningsområden. Dessa behandlas i kapitel 4 i denna standard.
Sida 5 1 Omfattning Denna standard definierar grundläggande termer att använda i alla belysningstillämpningar; speciella termer med begränsad tillämpning ges i individuella standarder. Denna standard fastlägger också en ram för specificering av belysningskrav, och ger detaljer över synpunkter som ska beaktas när dessa krav fastställs. 2 Normativa hänvisningar Denna europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestämmelser från andra nedan förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestämmelserna skall tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tilllägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan. CIE Publication 17.4:1987 ISO/CIE 10527 International Lighting Vocabulary IEC Publication 50, Chapter 845: Lighting CIE standard colorimetric observers 3 Termer och definitioner För denna standards tillämpningar gäller följande definitioner: 3.1 Öga och seende 3.1.1 adaptation process genom vilken synsystemet förändras genom föregående eller förhandenvarande exponering för stimuli som kan ha varierande luminans, spektralsammansättning och vinkelutbredning Anm. 1 Termerna ljusadaptation och mörkeradaptation används också, den tidigare när luminanserna hos stimuli är minst flera candela per kvadratmeter och den senare när luminanserna är mindre än några hundradels candela per kvadratmeter Anm. 2 Adaptation till speciella spatiala frekvenser, orienteringar, storlekar etc inkluderas i denna definition. [IEC 50(845)/CIE 17.4:1987; 845-02-07] 3.1.2 ackommodation anpassning av linsens brytningsförmåga genom vilken bilden av ett objekt, på ett givet avstånd, fokuseras på retina. [IEC 50(845)/CIE 17.4:1987; 845-02-44] 3.1.3 synskärpa 1. Kvalitativt: Förmåga att klart se små detaljer som har mycket liten vinkelupplösning 2. Kvantitativt: Vilket som helst av ett antal mått på spatial upplösning såsom det inverterade värdet på vinkelavståndet i bågminuter mellan två intilliggande objekt (punkter eller linjer eller andra specificerade stimuli) som observatören kan nätt och jämt uppfatta som åtskilda [IEC 50(845)/CIE 17.4:1987; 845-02-43] 3.1.4 ljushet kännetecken på en synupplevelse enligt vilken en yta verkar utstråla mer eller mindre mängd ljus. [IEC 50(845)/ CIE 17.4:1987; 845-02-28]
Sida 6 3.1.5 kontrast 1. I perceptuell mening: Uppskattning av skillnaden i utseende mellan två eller flera delar av ett område som ses samtidigt eller successivt (därav: ljushetskontrast, färgkontrast, simultankontrast, successiv kontrast, etc.) 2. I fysikalisk mening: Storhet tänkt att korrelera till den upplevda ljushetskontrasten, vanligen definierad genom en av flera formler som inkluderar luminanserna hos de beaktade stimuli, till exempel: L/L nära luminanströskeln, eller L 1 /L 2 för mycket högre luminanser [IEC 50(845)/CIE 17.4:1987; 845-02-47] 3.1.6 ljushetskontrast subjektiv värdering av skillnaden i ljushet mellan två eller flera ytor som ses samtidigt eller successivt 3.1.7 färgkontrast subjektiv värdering av skillnaden i färg mellan två eller flera ytor som ses samtidigt eller successivt 3.1.8 bländning synförhållande då obehag eller minskad förmåga att se detaljer eller föremål föreligger, orsakat av en olämplig fördelning eller nivå på luminanser, eller av extrema kontraster [IEC 50(845)/CIE 17.4:1987; 845-02-52] 3.1.9 flimmer intryck av ostadighet i synupplevelsen orsakad av ett ljusstimulus vars luminans eller spektralfördelning varierar i tiden [IEC 50(845)/CIE 17.4:1987; 845-02-49] 3.1.10 synfält yta eller utsträckning av det fysiska område som är synligt för ett öga med givet läge och synriktning Anm. Det bör anges om synfältet är monokulärt eller binokulärt. 3.1.11 synprestation synsinnets prestation mätt till exempel genom den hastighet och noggrannhet med vilka ett synarbete utförs [IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-09-04] 3.1.12 synkomfort subjektivt tillstånd av visuellt välbefinnande orsakat av synmiljön 3.2 Ljus och färg 3.2.1 ljusflöde (Φ) storhet härledd ur strålningsflöde Φ e genom värdering av strålningen enligt dess effekt på CIEs standardobservatör för fotometri. För fotopiskt seende Φ = K m 0 d Φ e d λ ( λ) V ( λ) d λ
Sida 7 där d Φ e dλ ( λ) är strålningsflödets spektrala sammansättning och V(λ) är den spektrala ljusverkningsgraden enhet: lm Anm. För värden på K m (fotopiskt seende) och K m (skotopiskt seende) se IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-01-56. [IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-01-25] 3.2.2 ljusstyrka (för en ljuskälla, i en given riktning) (I) kvoten mellan ljusflödet dφ som lämnar ljuskällan inom rymdvinkelelementet dω innehållande den givna riktningen, och rymdvinkelelementet d Φ I = d Ω enhet: cd = lm sr -1 [IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-01-31] 3.2.3 luminans (i en given riktning, i en given punkt på en verklig eller imaginär yta) (L) storhet definierad genom formeln där d Φ L = da cos θ d Ω dφ da θ är ljusflödet överfört av en grundstråle genom den givna punkten och fortplantad i rymdvinkeln dω innehållande den givna riktningen; är ytan av en sektion av denna stråle innefattande den givna punkten; är vinkeln mellan normalen till denna sektion och strålens riktning. enhet: cd m -2 = lm m -2 sr -1 Anm. Se anm 1-5 vid IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-01-34. [IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-01-35] 3.2.4 medelluminans ( L ) medelvärdet av luminansen över den specificerade ytan eller rymdvinkeln enhet: cd m -2
Sida 8 3.2.5 minimal luminans (L min ) lägsta luminans hos varje relevant punkt på den specificerade ytan Anm. De relevanta punkterna för vilka luminanserna bestäms skall specificeras i lämplig tillämpningsstandard enhet: cd m -2 3.2.6 maximal luminans (L max ) högsta luminans hos varje relevant punkt på den specificerade ytan Anm. De relevanta punkterna för vilka luminanserna bestäms skall specificeras i lämplig tillämpningsstandard. enhet: cd m -2 3.2.7 bibehållen luminans ( L m ) värde under vilket medelluminansen inte bör falla. Det är medelluminansen vid den tidpunkt då underhåll bör utföras enhet: cd m -2 Svensk anm. I Sverige används ofta begreppet luminansens driftvärde. 3.2.8 initial luminans ( L i ) medelluminansen då installationen är ny enhet: cd m -2 Svensk anm. I Sverige används ofta begreppet luminansens nyvärde. 3.2.9 luminanskontrast fysikalisk kvantitet avsedd att korrelera till ljushetskontrast, vanligen definierad genom någon av många formler som innefattar luminanserna hos de stimuli som beaktas (se också 3.1.5 [IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-02-47]) Anm. Luminanskontrast kan definieras som luminanskvot L2 C 1 = (vanligen för successiva kontraster) L 1 eller genom följande formel C ( L L ) 2 1 2 = (vanligen för ytor betraktade samtidigt) L1 när ytor med olika luminans är av jämförbar storlek och det är önskvärt att få ett medelvärde kan följande formel användas i stället C 3 där: ( L2 L1 ) 5( L + ) = 0, L 2 1 L 1 L 2 är luminansen hos bakgrunden eller den största delen av synfältet är objektets luminans.
Sida 9 3.2.10 luminansjämnhet kvoten mellan lägsta luminans och medelluminansen Anm. Kvoten mellan lägsta och högsta luminans används också men måste då specificeras explicit. 3.2.11 belysningsstyrka (i en punkt på en yta) (E) kvoten mellan ljusflödet dφ infallande mot ett element av ytan, innefattande punkten, och ytan da hos detta element Ekvivalent definition. Integralen, beräknad över den hemisfär synlig från den givna punkten, över uttrycket L cos θ dω, där L är luminansen vid den givna punkten i de olika riktningarna för de infallande elementarstrålarna med rymdvinkeln dω, och θ är vinkeln mellan var och en av dessa strålar och normalen mot ytan i den givna punkten. d Φ E = = da 2 π sr L cos θ d Ω enhet: lx = lm m -2 [IEC 50 (845)/CIE 17.4:1987; 845-01-38] 3.2.12 medelbelysningsstyrka ( E ) medelvärdet av belysningsstyrkan beräknad över den specificerade ytan enhet: lx Anm. I praktiken kan denna erhållas antingen ur det totala ljusflödet som faller mot ytan dividerat med ytans area, eller alternativt ur medelvärdet av belysningsstyrkorna i ett representativt antal punkter på ytan. 3.2.13 minimal belysningsstyrka (E min ) lägsta belysningsstyrka i varje relevant punkt på den specificerade ytan enhet: lx Anm. De relevanta punkter i vilka belysningsstyrkan bestäms skall specificeras i lämplig tillämpningsstandard. 3.2.14 maximal belysningsstyrka (E max ) högsta belysningsstyrka i varje relevant punkt på den specificerade ytan enhet: lx Anm. De relevanta punkter i vilka belysningsstyrkan bestäms skall specificeras i lämplig tillämpningsstandard. 3.2.15 bibehållen belysningsstyrka ( E m ) värde under vilket medelbelysningsstyrkan över den specificerade ytan inte bör falla. Det är medelbelysningsstyrkan då underhåll bör utföras enhet: lx Svensk anm. I Sverige används ofta begreppet belysningsstyrkans driftvärde.