Norrköpings Hamn AB. Fåglar vid Pampushamnen, Norrköping. Göteborg

Norrköpings Hamn AB Fåglar vid Pampushamnen, Norrköping Göteborg 2017-01-04

Fåglar vid Pampushamnen, Norrköping - Genomgång och analys av fågelrapporter i Bråvikenområdet Datum 2017-01-04 Uppdragsnummer 1320018847 Utgåva/Status Slutversion Håkan Lindved Kaisa Malmqvist Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 Fax Unr Organisationsnummer 556133-0506

Sammanfattning En utbyggnad planeras av Pampushamnen i Norrköping och i samband med detta utreds även dumpningsplatser för muddermassor. En del i utredningsarbetet är att bedöma de planerade åtgärdernas påverkan på fågelfaunan i området. Detta PM är en sammanställning och analys av rapporterade förekomster av fåglar i området kring Bråviken, där Pampushamnen ligger, samt kring ön Esterön, där dumpningsplatser utreds. Utsökning har gjorts för den senaste 10-årsperioden för ett större område kring Pampushamnen och Bråviken, samt de mer begränsade ytor som föreslås som dumpningsområde närmare Esterön. Ett stort antal rapporter om fågelarter finns från området kring Bråviken, medan det finns mer knapphändiga uppgifter från Esterön, något som troligen beror på att området inte besöks lika ofta. Totalt har 84 arter rapporterats från de undersökta områdena, varav majoriteten från det större sökområdet närmast hamnen. Totalt finns 17 rödlistade arter rapporterade, bland annat gråtrut, skräntärna, brunand, ejder och havsörn Det förekommer också flockar av vissa sjöfågelarter, framförallt vintertid. Sammantaget så bedöms inte åtgärder i området närmast hamnen påverka fågelarter på populationsnivå. Detta under förutsättning att hänsyn tas till häckningssäsong för arter när åtgärder ska genomföras i de ytor som påverkas direkt av utbyggnaden av Pampusterminalen. Få fåglar finns rapporterade kring Esterön, men de som finns indikerar att ansamlingar av sjöfågel kan förekomma i området. Flockar av ejder, storlom och skäggdopping har rapporterats norr samt öster om ön vid enstaka tillfällen. Inventering av sjöfågel vintertid rekommenderas för att ge svar på om hänsyn behöver tas fågellivet i samband med dumpningsåtgärder i området kring Esterön. Detta då kunskapen om områdets värden för fåglar är begränsad. Arter utpekade i Natura 2000-området Svensksundsviken bedöms inte påverkas på populationsnivå av de planerade åtgärderna vid hamnen och vid Esterön. i Unr

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Metod... 1 1.2 Artskyddsförordningen... 1 2. Genomgång av fågelrapporter... 2 2.1 Arter noterade i Bråviken, i närområdet till Pampushamnen... 2 2.1.1 Rödlistade arter... 3 2.1.2 Större fågelflockar... 4 2.2 Arter noterade i vattenområdet kring Esterön... 5 3. Arter utpekade i Natura 2000-området Svensksundsviken... 6 4. Artfakta särskilt aktuella arter... 7 4.1.1 Sjöfåglar... 7 4.1.2 Tärnor, trutar och måsar... 10 4.1.3 Rovfåglar... 11 4.1.4 Övriga arter... 12 5. Sammantagen bedömning av påverkan på fågelpopulationer... 13 5.1.1 Bedömning av påverkan vid Pampushamnen... 13 5.1.2 Bedömning av påverkan vid dumpningsplatser vid Esterön... 13 6. Rekommendationer om fortsatt utredning och planering av arbeten... 14 7. Referenser... 14 Bilagor Bilaga 1 Totallista arter Bilaga 2 Fåglar utpekade i Natura 2000-området Svensksundsviken ii Unr

Pampuskajen Norrköping Genomgång och analys av fågelrapporter i Bråvikenområdet 1. Bakgrund I Norrköping pågår stadsutveckling med omvandling av bl. a industri- och hamnområden till bostadsområden i de centrala delarna. Norrköpings hamnverksamhet i den inre hamnen måste därför omlokaliseras till andra hamnar i staden. Den verksamhet som upphör ska huvudsakligen omlokaliseras till Pampusterminalen, som därför behöver byggas ut. På uppdrag av Norrköpings hamn har Ramböll tagit fram ett PM över kända uppgifter om fåglar i inre delen av Bråviken, som en del av underlaget till miljökonsekvensbeskrivning av planerad vattenverksamhet och dumpning av muddermassor. 1.1 Metod En analys av förekommande fågelarter har genomförts. Artunderlag har hämtats från Artportalen, www.artportalen.se. Rapporterade arter från de senaste 10 åren har hämtats och analyserats och sedan jämförts mot nationell information om arterna ifråga. En totallista över rapporterade arter från området finns i Bilaga 1. Nationell data har hämtats från Artdatabanken, http://artfakta.artdatabanken.se/. Informationen har sammanställts av Kaisa Malmqvist, Ramböll, biolog. 1.2 Artskyddsförordningen Alla vilda fåglar omfattas av EU:s Fågeldirektiv (Rådets direktiv 79/409 EEG av den 2 april 1979 om bevarandet av vilda fåglar). Fågeldirektivet har implementerats i svensk lagstiftning genom Miljöbalken och Artskyddsförordningen. Det är förbjudet att avsiktligt störa fåglar, vilket gäller särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Likaså är det förbjudet att skada eller förstöra fåglarnas häckningsområden eller deras viloplatser. Det är även förbjudet att samla in eller förstöra ägg och att skada eller förstöra fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Jakt på fågel regleras i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) men i övrigt gäller artskyddsförordningen. Länsstyrelsen kan i vissa fall ge dispens från artskyddsförordningen. Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen lyfter fram 132 fågelarter, vilket är drygt 50 % av de i landet årligen reproducerande arterna, som arter som bör ges särskilt uppmärksamhet vid tillämpningen av förbudet mot att störa fåglarna. Vilka dessa arter är framgår av bilaga 3 i Naturvårdsverket handbok för Artskyddsförordningen. Av dessa finns 64 arter som reproducerar i Sverige och 1 av 14

som enligt fågeldirektivet ska ges särskilt uppmärksamhet genom inrättandet av särskilda skyddsområden (SPA-områden). Dessa arter ingår i kategori B enligt Artskyddsförordningens bilaga 1 samt i bilaga 1 till Fågeldirektivet. På den svenska rödlistan finns också vissa vanliga arter listade, på grund av att populationen uppvisar en negativ trend. Vid tiden för handbokens framtagande fanns 46 nationellt rödlistade fågelarter samt 22 arter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden 1975 2005. Enligt handboken ska hänsyn tas även till dessa. 2. Genomgång av fågelrapporter 2.1 Arter noterade i Bråviken, i närområdet till Pampushamnen Utsökning av arter har genomförts i ett större område kring Pampushamnen och Bråviken, från 2006 och framåt (10 år). En detaljerad genomgång har gjorts av rödlistade arter samt sjöfågelarter som förekommer flockvis. Inga artfynd finns från området som är direkt berört av planerade åtgärder vid Pampushamnen. Figur 1 Utsökningsområde vid Bråviken, Pampushamnen för arter på Artportalen sedan 2006. 2 av 14

2.1.1 Rödlistade arter Totalt har 15 rödlistade arter noterats vid något tillfälle inom utsökningsområdet närmast hamnen. Av dessa har gråtrut, bergand, brunand och havsörn noterats fler än 5 gånger och kan därmed anses vara mer frekvent förekommande inom området. Tabell 1 Rödlistade arter som noterats inom sökområdet sedan 2006. Antal rapporter Artnamn Vetenskapligt namn Rödlistan sedan 2006 Kommentar Gråtrut Larus argentatus Sårbar (VU) Mycket stora flockar har 37 noterats Stare Sturnus vulgaris Sårbar (VU) 3 Flockar har noterats Skräntärna Hydroprogne caspia Nära hotad (NT) 1 En individ Bergand Aythya marila Sårbar (VU) 9 Flockar har noterats Brunand Aythya ferina Sårbar (VU) 10 Enstaka individer Svärta Melanitta fusca Nära hotad (NT) 2 Enstaka individer Havsörn Haliaeetus albicilla Nära hotad (NT) 16 Enstaka individer Kungsfiskare Alcedo atthis Sårbar (VU) 2 Enstaka individer Accipiter Duvhök gentilis Nära hotad (NT) 2 Enstaka individer Gulsparv Emberiza citrinella Sårbar (VU) 2 Flockar Sävsparv Emberiza schoeniclus Sårbar (VU) 2 Enstaka individer (2-4) Buskskvätta Saxicola rubetra Nära hotad (NT) 1 Enstaka individer Rosenfink Carpodacus erythrinus Sårbar (VU) 1 Enstaka individer Fjällvråk Buteo lagopus Nära hotad (NT) 1 En individ Anthus Ängspiplärka pratensis Nära hotad (NT) 1 Enstaka individer 3 av 14

2.1.2 Större fågelflockar Större fågelflockar med fler än 20 individer har noterats av arter enligt Tabell 2. Av dessa arter är gräsand, vigg, vitkindad gås, storskrake, knipa, bergand, skäggdopping, storskarv, sothöna och knölsvan, samt måsfåglar och trutar som skrattmås, gråtrut, havstrut och fiskmås att betrakta som arter som främst håller till i vattenområdet och i den direkta strandzonen. Tabell 2 Arter där flockar med fler än 20 individer noterats i sökområdet sedan 2006 samt vilka av dessa som har en koppling till vatten. Artnamn Vetenskapligt namn Direkt koppling Rödlistekategori till vatten Sidensvans Bombycilla garrulus Gräsand Anas platyrhynchos X Vigg Aythya fuligula X Stare Sturnus vulgaris Sårbar (VU) Vitkindad gås Branta leucopsis X Chroicocephalus X Skrattmås ridibundus Storskrake Mergus merganser X Knipa Bucephala clangula X Bergand Aythya marila Sårbar (VU) X Gråtrut Larus argentatus Sårbar (VU) X Kråka Corvus corone Björktrast Turdus pilaris Skata Pica pica Grönsiska Carduelis spinus Grönfink Carduelis chloris Sothöna Fulica atra X Kaja Corvus monedula Skäggdopping Podiceps cristatus X Storskarv Phalacrocorax carbo X Fiskmås Larus canus X Havstrut Larus marinus X Gråsparv Passer domesticus Knölsvan Cygnus olor X 4 av 14

2.2 Arter noterade i vattenområdet kring Esterön Tre områden kring Esterön utreds angående möjligheterna att dumpa muddermassor där. En del i utredningen är att utreda eventuell påverkan på fåglar i området. Figur 2 Föreslagna dumpningsområden som utreds i närområdet till Esterön. Område 1 Området ligger nordväst om Esterön och utanför gränsen till naturreservatet Esterön. Från detta område finns inga fågelrapporter från de senaste 10 åren. Område 2 Området ligger nordöst om Esterön. Inom detta område har 27 olika arter av fåglar rapporterats, varav följande fyra är rödlistade; Ejder (VU) Stare (VU) Gråtrut (VU) Havsörn (NT) Ejder har noterats vid flera tillfällen inom området, men endast i en större flock vid ett tillfälle 2012, då 80 rastande individer har noterades samtidigt. Av övriga arter, ej rödlistade, har några arter noterats med ett större antal vid enstaka tillfällen. Gråtrut noterats i ett större antal, 30 individer, vid ett tillfälle (2012) samt gråhäger vid ett tillfälle (2012) då 20 individer noterades. I övrigt har enstaka individer av arterna noterats vid ytterligare enstaka tillfällen. 5 av 14

Området berör till en mindre del det kommunala naturreservatet Esterön, som även omfattar vattenområdet. Enligt föreskrifterna för naturreservatet är det bland annat inte tillåtet att utföra utfyllnad eller mekanisk markbearbetning. Område 3 Området ligger öster om Esterön, till en viss del inom naturreservatet. Från detta område finns 7 olika fågelarter rapporterade varav följande är rödlistade; Smålom (NT) Ejder (VU) Värt att notera är att skäggdopping noterats i området i mars 2016, då med 120 individer. Ett relativt stort antal rastande storlommar, sex stycken, har noterats i området i maj 2016. Söder om de tre föreslagna dumpningsområdena finns Natura 2000-området och naturreservatet Svensksundsviken. 3. Arter utpekade i Natura 2000-området Svensksundsviken Svensksundsviken är ett stort havsstrandängskomplex vid en stor grund vik, med ett stort antal häckande och rastande fåglar. Arter som pekats ut i Natura 2000- området Svensksundsviken har sammanställts i Bilaga 2 och uppgår till 46 arter, varav 29 arter finns upptagna i bilaga 1 till Fågeldirektivet. Av de 46 arterna har 15 arter noterats antingen i det större sökområdet närmare hamnen, eller i närområdet till Esterön (från ön eller omgivande vattenområde). Av dessa 15 arter finns 10 arter upptagna i bilaga 1 till Fågeldirektivet. Dessa är brun kärrhök, fiskgjuse, fisktärna, kungsfiskare, salskrake, skräntärna, spillkråka, storlom, sångsvan och vitkindad gås. Gränsen för Natura 2000-området ligger cirka 600 söder om det östra området som föreslås som dumpningsplats, se Figur 2. 6 av 14

4. Artfakta särskilt aktuella arter I detta avsnitt görs en mer detaljerad genomgång av vissa fågelarter som noterats i de aktuella områdena. Arter som gås igenom omfattas av någon av följande kategorier; Vattenanknutna arter som är rödlistade och som rapporterats från något av områdena de senaste 10 åren Arter som förekommit flockvis (mer än 20 individer) i något av områdena de senaste 10 åren, Arter som noterats i något av områdena och som är utpekade i det närliggande Natura 2000-området Svensksundsviken. 4.1.1 Sjöfåglar Ejder har rapporterats vid drygt 800 tillfällen i kommunen de senaste 10 åren. Ejdern är rödlistad (kategori VU, sårbar). Ejdern är starkt kustbunden och häckar längs alla Sveriges kuster och i samtliga skärgårdsområden. Arten har uppvisat en nedgång de senaste 10 åren, något som troligen har flera förklaringar, däribland minskning i blåmusselbestånd, predation från havsörn och snedvridning i populationen genom för få honor. Merparten av de svenska ejdrarna övervintrar i danska grundområden och längs Jyllands östra kust. I något mindre antal återfinns de i södra Östersjön. Arten har rapporterats från området kring Esterön vid sammantaget fem tillfällen, samtliga rapporter från mars-maj, varav en rapport är på 80 individer. Arten har inte rapporterats från det större sökområdet närmare hamnen. Storlom häckar i insjöar i hela Sverige och arten är inte rödlistad, men finns upptagen i bilaga 1 i Fågeldirektivet och är en utpekad art i Natura 2000-området Svensksundsviken. Den svenska populationens storlek skattades till ca 6 200 par år 2012. Beståndet i stort bedöms ha ökat sedan 1970-talet. Över 600 rapporter av storlom finns från Norrköpings kommun de senaste 10 åren. Arten har noterats vid tre tillfällen i anslutning till Esterön. Fler rapporter finns från landområdet norr om Esterön. En rapport vid från det större sökområdet närmare hamnen (Kardonholmen, närmast bron). Det förekommer att arten rastar och kanske även häckar i strandzonen i Bråvikenområdet, men arten bedöms inte hotas på populationsnivå av de planerade åtgärderna. Brunand är en rödlistad art (kategori VU, sårbar) som normalt häckar i grunda slättsjöar och i näringsrika småvatten, men den kan sällsynt häcka även i brackvattenmiljö, t.ex. i grunda skärgårdsvikar. Arten har pekats ut särskilt i Natura 2000-området Svensksundsviken (ej bilaga 1 Fågeldirektivet). Arten har rapporterats in vid drygt 1 000 tillfällen i kommunen, men får anses vara en av de känsligare och mer ovanligare arter som tas upp i denna rapport. Arten är rapporterad vid 10 tillfällen inom det sökområdet närmast hamnen. Arten attraheras av mosaikmiljöer med täta vassar eller andra vattenväxter, gärna med förekomst av små öar eller flytande vegetationsbälten, något som förekommer inom sökområdet. Lokala fågelskådare har kontaktats som menar att det går inte 7 av 14

utesluta att arten häckar inom sökområdet, dock sannolikt inte inom det område som påverkas direkt av exploatering. Hänsyn behöver ändå tas till arten så att åtgärder inom exploateringsområdet närmast hamnen styrs till perioder utanför häckningssäsong. Därmed bedöms inte planerade åtgärder påverka arten på populationsnivå. Inga rapporter finns från området kring Esterön Vigg är inte rödlistad, men har pekats ut särskilt i Natura 2000-området Svensksundsviken (ej bilaga 1 Fågeldirektivet). Arten har rapporterats från Norrköpings kommun vid över 3 500 tillfällen under sökperioden, varav 28 tillfällen inom det större sökområdet. Arten har inte rapporterats från Esterön eller havsområdet däromkring. Nationellt finns inga tecken på populationsförändring. Arten bedöms inte påverkas på populationsnivå av planerade åtgärder. Vitkindad gås är en art upptagen i bilaga 1 i Fågeldirektivet och är en utpekad art i Natura 2000-området Svensksundsviken. Arten är inte hotad eller upptagen på rödlistan i Sverige och finns spridd längs Sveriges kuster. Vitkindad gås har rapporterats över 3 300 gånger i Norrköpings kommun under sökperioden, varav 3 gånger inom det större sökområdet närmast hamnen och vid ett tillfälle från Esterön (2 individer, 2013). Nationellt har arten bedömts ha en stabil population de senaste 20 åren. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Bergand är rödlistad i kategorin sårbar (VU). Arten har pekats ut särskilt i Natura 2000-området Svensksundsviken (ej bilaga 1 Fågeldirektivet). I Sverige är berganden framför allt en fjällfågel, men den återfinns också längs Ostkusten ner till Gävletrakten. Drygt 550 rapporter finns från Norrköpings kommun trots att arten inte anses ha någon stabil förekomst i Östergötlands län. Arten är rapporterad vid 10 tillfällen inom sökområdet kring hamnen, under mars månad. Inga rapporter finns från området kring Esterön. Då arten inte har sin naturliga hemvist i kommunen, bedöms inte de planerade åtgärderna påverka arten på populationsnivå. Sothöna häckar i vegetationsrika sjöar och havsvikar i främst södra halvan av Sverige samt längs Norrlandskusten. Arten har pekats ut särskilt i Natura 2000- området Svensksundsviken (ej bilaga 1 Fågeldirektivet). Beståndet har ökat de senaste 30 åren, men har minskat igen det senaste decenniet, något som kan vara tillfälligt och bero på flera stränga vintrar. Arten är rapporterad 2 600 gånger i Norrköpings kommun. Av dessa är 19 rapporter från sökområdet vid hamnen, samtliga vintertid. Inga rapporter finns från området kring Esterön. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Skäggdopping häckar i grunda slättsjöar samt havsvikar i Götaland, Svealand samt längs Norrlandskusten. Arten har minskat med 15-45 % på 30 års sikt, men beståndet har bedömts vara stabilt de senaste 10 åren och arten är inte rödlistad. Arten har rapporterats 2 200 gånger i Norrköpings kommun. Av dessa är 11 rapporter från sökområdet närmast hamnen, under perioderna januari-april samt 8 av 14

oktober. Arten har även rapporterats i ett stort antal, 120 individer, vid ett tillfälle i mars 2016 öster om Esterön. Hänsyn kan behöva tas till arten vid val av tidpunkt för åtgärder i området öster om Esterön. Då arten inte är rödlistad bedöms inte arten hotas på populationsnivå av planerade åtgärder. Storskarv häckar kolonivis längs de svenska kusterna och även vid större insjöar. Storskarv har rapporterats vid över 2 500 tillfällen i kommunen. Av dessa är 9 rapporter från sökområdet, spritt över året. Det förekommer att större flockar av arten samlas inom området. Arten har även rapporterats kring Esterön. Populationen nationellt är ökande. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Knölsvan är en allmän art som häckar i södra Sverige samt längs norrlandskusten upp till södra Västerbotten. Den svenska populationen är ökande. Arten har rapporterats in 2900 gånger i kommunen. Av dessa är 18 rapporter från sökområdet, spritt över året, varvid större flockar noterats vid vissa tillfällen. Arten har även rapporterats från Esterön vid två olika tillfällen, 2013 och 2016. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Smålom är rödlistad (kategori NT, Nära hotad) och det svenska beståndet uppskattas till 1300-1900 par, med en koncentration till Värmland-Bergslagen- Dalarna. Hot mot arten är bl.a. dikning och torrläggning av häckningstjärnar. Arten rapporterats vid 52 tillfällen i kommunen de senaste 10 åren, varav en gång rastande i området öster om Esterön (2015), men inte alls inom det större sökområdet närmare hamnen. Då arten inte bedöms vara stationär inom Bråvikenområdet bedöms inte arten hotas på populationsnivå av de planerade åtgärderna. Svärta är en rödlistad art (kategori NT, nära hotad) som häckar i stor omfattning i Östersjöns skärgård. Den svenska populationen uppgår till ca 10 000 par och arten har minskat kraftigt i Ostkustens skärgårdar. Totalt finns endast 150 rapporter från Norrköpings kommun och arten häckar i yttersta skärgården. Lokala fågelskådare uppger med säkerhet att arten inte förekommer inom området som är direkt berört av exploatering eller i dess närområde. Det finns endast 2 rapporter av arten inom sökområdet vid hamnen 2006. Arten har inte rapporterats från området kring Esterön. Planerade åtgärder bedöms därför påverka arten på populationsnivå. Storskrake häckar normalt i klarvattensjöar och vattendrag och finns i hela Sverige. Nationellt har arten en stabil population de senaste 20 åren. Över 2800 rapporter finns från kommunen under sökperioden, varav 40 tillfällen inom det större sökområdet närmast hamnen. Samtliga dessa rapporter är gjorda vintertid. Arten har även rapporterats vid ett tillfälle, i maj 2013, som förbiflygande vid Esterön. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. 9 av 14

Knipa häckar vid sjöar och vattendrag över hela Sverige och nationellt har arten haft en stabil population de senaste 30 åren. Över 4 000 rapporter finns från Norrköpings kommun. Av dessa är 42 rapporter från det större sökområdet närmast hamnen, samtliga vintertid. Arten har vid ett tillfälle, i maj 2013, noterats som förbiflygande vid Esterön. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Salskrake är utpekad i Natura 2000-området Svensksundsviken. Arten är inte rödlistad men finns upptagen i Fågeldirektivets bilaga 1. Arten har noterats vid 1 400 tillfällen i kommunen de senaste 10 åren, varav 8 tillfällen i sökområdet närmast hamnen (mellan 1-6 individer per gång), men inte i området kring Esterön. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Sångsvan är utpekad i Natura 2000-området Svensksundsviken. Arten är inte rödlistad men finns upptagen i Fågeldirektivets bilaga 1. Arten har endast noterats 1 gång inom sökområdet kring hamnen och ingen gång i området kring Esterön. Arten verkar välja andra platser. Arten är vanlig i kommunen som helhet och det finns över 3 100 rapporter av arten i kommunen de senaste 10 åren. Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Gräsand är en av Sveriges vanligaste änder och populationen bedöms inte påverkas av planerade åtgärder även om flockar av arten noterats nära hamnområdet. Grågås är en allmän art som inte är rödlistad, men den har pekats ut i Natura 2000-området Svensksundsviken (ej bilaga 1 Fågeldirektivet). Arten är mycket vanlig i kommunen med över 4 000 rapporter. Endast två rapporter av grågås finns från sökområdet närmast hamnen (flockar på mellan 11-14 individer, 2010). Två rapporter finns från Esterön (enstaka individer, båda rapporterna 2012). Planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Kanadagås är en allmän art som inte är rödlistad, men den har pekats ut i Natura 2000-området Svensksundsviken (men finns ej i bilaga 1 Fågeldirektivet). Nära 3 000 rapporter av arten finns från kommunen som helhet de senaste 10 åren. Endast en rapport av arten finns från sökområdet närmast hamnen och inga rapporter från Esterön. Områdena ifråga verkar inte vara viktiga för arten och planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. 4.1.2 Tärnor, trutar och måsar Gråtrut har rapporterat över 3 600 gånger i kommunen. Av dessa är 37 rapporter från det större sökområdet närmast hamnen, främst vår och höst. Arten har även rapporterats från Esterön vid två tillfällen. Gråtruten häckar allmänt längs alla Sveriges kuster och skärgårdsområden. Den svenska populationen är beräknad till 61 000 par, varav ungefär 65 procent finns längs Ostkusten. Arten är rödlistad (kategori sårbar) då populationen minskat kraftigt nationellt de senaste 30 åren, något som anses bero på att kvalitén på artens habitat försämrats, detta på grund 10 av 14

av minskad födotillgång på soptippar. Artens minskning har inte koppling till åtgärder som planeras inom nuvarande projekt och planerade åtgärder bedöms inte påverka arten på populationsnivå. Havstrut häckar främst på skär vid kusten från Bohuslän till Norrbotten. Arten förekommer även i urbana miljöer samt i större insjöar i södra Sverige. Havstrut har rapporterats in vid 1 800 tillfällen i kommunen, men det är troligt att arten är vanligare än så. Havstrut är rapporterad 26 gånger inom sökområdet närmast hamnen och vid två tillfällen nordöst om Esterön (båda rapporterna 2012, enstaka individer). Arten har haft en stabil population sett i ett 30-årsperspektiv, men populationen har minskat med 20-50 % de senaste 10 åren. Arten bedöms inte hotas av de planerade åtgärderna. Fiskmås är en mycket allmän art som finns spridd över hela Sverige. Nationellt har populationen varit stabil de senaste 30 åren. Arten bedöms inte påverkas av de planerade åtgärderna. Arten har rapporterats in vid cirka 3 500 tillfällen, varav 16 rapporter är från det större sökområdet och en gång från Esterön, något som sannolikt är en grov underskattning. Skräntärna är en utpekad art i Natura 2000-området Svensksundsviken. Arten är rödlistad (kategori NT, Nära Hotad) och finns upptagen i Fågeldirektivets bilaga 1. Endast en 10 år gammal rapport av arten finns från sökområdet närmast hamnen och arten har inte rapporterats från Esterön. Drygt 700 rapporter av arten finns från kommunen som helhet. Arten bedöms inte hotas av de planerade åtgärderna. Fisktärna är en utpekad art i Natura 2000-området Svensksundsviken. Arten är inte rödlistad men finns upptagen i Fågeldirektivets bilaga 1. Arten har rapporterats vid ett tillfälle (2012) strax norr om Esterön, men inte i sökområdet närmare hamnen. Då arten så sällan noterats i de aktuella områdena bedöms den inte hotas av de planerade åtgärderna. Nära 1 700 rapporter av arten finns från kommunen som helhet. 4.1.3 Rovfåglar Havsörn har historiskt varit hårt ansatt av förföljelse och miljögifter. Havsörnen häckar numera återigen nästan sammanhängande längs hela svenska Östersjökusten, men arten är fortfarande rödlistad (kategori NT, nära hotad). Havsörn är en av de arter där särskilda bevarandeområden inrättats i enlighet med EU:s Fågeldirektiv, områden som ingår i Natura 2000-nätverket (SPAområden), men arten är inte utpekad i Svensksundsviken. Det svenska populationen av havsörn bedöms uppgå till minst 400 par totalt, varav 275 par längs kusten. Havsörn har rapporterats in vid över 4 000 tillfällen i Norrköpings kommun under sökperioden, men det rör sig sannolikt om ett fåtal individer som observerats många gånger. Från det större sökområdet närmast hamnen är arten rapporterad 16 gånger. Från området kring Esterön är arten rapporterad vid 15 tillfällen, vid ett tillfälle 2014 med hela 5 individer. Arten är känslig för störning under häckning, samt beroende av grova träd för bobygge. Under förutsättning att 11 av 14

hänsyn tas till arten under häckningsperioden bedöms arten inte påverkas av planerade åtgärder. Boträd bedöms inte finnas i det område som är direkt berört av exploatering närmast hamnen. Brun kärrhök häckar i vassrika sjöar och havsvikar i södra Sverige upp till Dalarna-Hälsingland. Arten har pekats ut i Natura 2000-området Svensksundsviken och den finns upptagen i bilaga 1 i Fågeldirektivet. Arten är inte rödlistad. Brun kärrhök har rapporterats vid ett tillfälle från sökområdet närmast hamnen, men den har inte rapporterats från Esterön. Nära 3 000 rapporter finns från kommunen som helhet. Då arten inte verkar förekomma i någon nämnvärd omfattning i de aktuella områdena bedöms den inte påverkas av planerade åtgärder. Fiskgjuse häckar i anslutning till vatten över större delen av landet. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Arten är en utpekad art i Natura 2000-området Svensksundsviken. Arten är inte rödlistad, men finns upptagen i bilaga 1 i Fågeldirektivet. Fiskgjuse har rapporterats vid ett tillfälle från sökområdet närmast hamnen, men den har inte rapporterats från Esterön. Det finns 1 200 rapporter av fiskgjuse i kommunen som helhet, med en något större koncentration till de västra delarna av kommunen. Arten bedöms inte påverkas på populationsnivå av planerade åtgärder. Fjällvråk häckar i norra delen av Sverige. Arten är utpekad i Natura 2000-området Svensksundsviken och rödlistad (kategori NT, Nära hotad). Arten finns inte upptagen i bilaga 1 till Fågeldirektivet. Fjällvråk har noterats vid 1 500 tillfällen i kommunen under de senaste 10 åren, varav en gång (2016) inom sökområdet närmast hamnen, men inte i området kring Esterön. Då arten inte verkar besöka de aktuella områdena i någon nämnvärd omfattning bedöms den inte påverkas av planerade åtgärder. 4.1.4 Övriga arter Kungsfiskare är utpekad i Natura 2000-området Svensksundsviken, arten är rödlistad (kategori sårbar, VU) och finns upptagen i bilaga 1 i Fågeldirektivet. Arten har noterats vid två tillfällen inom sökområdet närmast hamnen. Drygt 300 rapporter av arten finns från kommunen som helhet. Ett område som berörs direkt av exploatering har besökts i fält, se naturinventering land Pampushamnen. Miljöer lämpliga för kungsfiskare har inte bedömts finnas inom det besökta området varvid kungsfiskare inte bedöms påverkas av planerade åtgärder. 12 av 14

5. Sammantagen bedömning av påverkan på fågelpopulationer I området kring Bråviken finns ett stort antal arter av sjöfåglar inrapporterade. Majoriteten av rapporterna av sjöfågel är gjorda vintertid (jan-mars). Baserat på hittills känd information är det troligt att det är vintertid som det samlas större flockar av sjöfågel i området. Det är åtminstone under vintersäsongen som det finns flest rapporter av sjöfågel i området. Vid Esterön finns få rapporter av arter och det är därför svårt att dra slutsatser om fågellivet där. Inventering av området vintertid kan ge bättre information om huruvida området har stor vikt för sjöfåglar och om arbeten bör undvikas under vissa perioder. 5.1.1 Bedömning av påverkan vid Pampushamnen Ett begränsat område med vass och strandskog i direkt närhet till det existerande hamnområdet, kommer att påverkas permanent. Hänsyn behöver tas till häckningssäsong för fågelarter vid initiala åtgärder som utfyllnader och avverkning av skog. Sådana åtgärder riskerar annars att störa häckningen för sjöfåglar, som håller till i strandzonen och i vassmiljön, samt fågelarter som häckar i lövskog. Det är ett begränsat område med vassmiljöer som kommer att påverkas, men det förekommer ytterligare strandzoner med vass i Bråvikenområdet som helhet, se Figur 1. Även om en häckningsmiljö inte påverkas fysiskt, kan bullrande arbeten vara störande för häckande fåglar. April-september är en period som täcker in häckningssäsongen för de flesta arter. 5.1.2 Bedömning av påverkan vid dumpningsplatser vid Esterön Det finns ett begränsat antal rapporter från vattenområdet kring Esterön. Området är något otillgängligt (det krävs egen båt för att ta sig dit) och det är sannolikt därför det finns så få rapporter. De rapporter som finns visar att det är områdena norr och öster om Esterön som verkar samla största antalet rastande fåglar. Här har flockar av arterna skäggdopping, ejder och storlom noterats, där ejdern är rödlistad och storlom är en utpekad art i Natura 2000-området Svensksundsviken. Svensksundsviken är ett område med havsstrandsängar som skyddats bland annat med hänvisning till förekomst av sjöfågel. Fågelpopulationer bedöms dock inte påverkas i någon sådan omfattning att en tillståndsprövning enligt Natura 2000-bestämmelserna är aktuell. Åtgärder i anslutning till landmiljön vid Esterön kommer inte att genomföras. Vissa störningskänsliga arter som till exempel rovfåglar skulle kunna störas av åtgärder som orsakar starkt buller, som når in mot land, om sådana åtgärder äger rum under häckningssäsongen. 13 av 14

6. Rekommendationer om fortsatt utredning och planering av arbeten Rapporter på Artportalen indikerar att området kring Bråviken periodvis kan hysa flockar av olika sjöfågelarter, framförallt vintertid. Lokala ornitologer rekommenderar att området inventeras under vintersäsong för att bedöma hur viktigt området är för övervintrande sjöfågel, i synnerhet området kring Esterön där kunskapen om fågelfaunan är begränsad. Hänsyn behöver tas till häckningssäsong för fågelarter vid initiala åtgärder som utfyllnader och avverkning av skog, i det område som berörs direkt av utbyggnaden av hamnen. 7. Referenser Naturvårdsverket, Handbok för artskyddsförordningen, Rapport 2009:2 Artdatabanken, Artfakta, http://artfakta.artdatabanken.se/ 2016-10-11 Artportalen, www.artportalen.se, 2016-10-11 Fågelföreningen i Norrköping, Robert Petersen, e-post 2016-10-05, angående ytterligare inventering samt information om arterna svärta och brunand 14 av 14

Artnamn Vetenskapligt namn Rödlistekategori Kaja Corvus monedula Talgoxe Parus major Sidensvans Bombycilla garrulus Gråtrut Larus argentatus VU Gräsand Anas platyrhynchos Sothöna Fulica atra Vigg Aythya fuligula Stare Sturnus vulgaris VU Storskrake Mergus merganser Vitkindad gås Branta leucopsis Grönfink Carduelis chloris Skrattmås Chroicocephalus ridibundus Fiskmås Larus canus Knölsvan Cygnus olor Bofink Fringilla coelebs Ringduva Columba palumbus Sädesärla Motacilla alba Skäggdopping Podiceps cristatus Skata Pica pica Kråka Corvus corone Björktrast Turdus pilaris Skräntärna Hydroprogne caspia NT Blåmes Cyanistes caeruleus Knipa Bucephala clangula Gråhäger Ardea cinerea Storskarv Phalacrocorax carbo Smådopping Tachybaptus ruficollis Salskrake Mergellus albellus Tamduva Columba livia (domest.) Havstrut Larus marinus Bergand Aythya marila VU Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Brunand Aythya ferina VU Rödvingetrast Turdus iliacus Svärta Melanitta fusca NT Grönsiska Carduelis spinus Rödhake Erithacus rubecula Havsörn Haliaeetus albicilla NT Fasan Phasianus colchicus Kungsfiskare Alcedo atthis VU Koltrast Turdus merula Tofsvipa Vanellus vanellus Grågås Anser anser Forsärla Motacilla cinerea Kanadagås Branta canadensis

Artnamn Vetenskapligt namn Rödlistekategori Gråsparv Passer domesticus Småskrake Mergus serrator Råka Corvus frugilegus Gråsiska Carduelis flammea Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus Sparvhök Accipiter nisus Pilfink Passer montanus Duvhök Accipiter gentilis NT Gulsparv Emberiza citrinella VU Ormvråk Buteo buteo Sävsparv Emberiza schoeniclus VU Stjärtmes Aegithalos caudatus Tornfalk Falco tinnunculus Snösiska Carduelis hornemanni Nötskrika Garrulus glandarius Brun kärrhök Circus aeruginosus Buskskvätta Saxicola rubetra NT Gulärla Motacilla flava Vattenrall Rallus aquaticus Nötväcka Sitta europaea Sångsvan Cygnus cygnus Varfågel Lanius excubitor Järnsparv Prunella modularis Fiskgjuse Pandion haliaetus Törnsångare Sylvia communis Näktergal Luscinia luscinia Ärtsångare Sylvia curruca Rosenfink Carpodacus erythrinus VU Fjällvråk Buteo lagopus NT Ängspiplärka Anthus pratensis NT Gråkråka Corvus corone cornix Större hackspett Dendrocopos major Trädkrypare Certhia familiaris Smålom Gavia stellata NT Storlom Gavia arctica Ejder Somateria mollissima VU Dubbeltrast Turdus viscivorus Strandskata Haematopus ostralegus Fisktärna Sterna hirundo

Svenskt namn Vetenskapligt namn Rapporterad från närområdet till Esterön Alfågel Clangula hyemalis Bergand Aythya marila Ja Bivråk* Pernis apivorus Blåhake* Luscinia svecica Blå kärrhök* Circus cyaneus Bläsand Anas penelope Brunand Aythya ferina Ja Brun kärrhök* Circus aeruginosus Ja Brushane* Philomachus pugnax Dubbelbeckasin* Gallinago media Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus Fiskgjuse* Pandion haliaetus Ja Fisktärna* Sterna hirundo Ja Fjällvråk Buteo lagopus Ja Grågås Anser anser Ja Ja Grönbena* Tringa glareola Höksångare* Sylvia nisoria Jorduggla* Asio flammeus Kanadagås Branta canadensis Ja Kungsfiskare* Alcedo atthis Ja Kustpipare Pluvialis squatarola Ljungpipare* Pluvialis apricaria Mellanskarv Phalacrocorax carbo sinensis Mindre sångsvan* Cygnus columbianus bewickii Myrspov* Limosa lapponica Rördrom* Botaurus stellaris Rörhöna Gallinula chloropus Salskrake* Mergus albellus Ja Silvertärna* Sterna paradisaea Skräntärna* Sterna caspia Ja Smalnäbbad simsnäppa* Phalaropus lobatus Småsnäppa Calidris minuta Sothöna Fulica atra Ja Spillkråka* Dryocopus martius Ja Storlom* Gavia arctica Ja Svarthakedopping* Podiceps auritus Svartsnäppa Tringa erythropus Sångsvan* Cygnus cygnus Ja Sädgås Anser fabalis Tornfalk Falco tinnunculus Ja Trana* Grus grus Trädlärka* Lullula arborea Törnskata* Lanius collurio Vigg Aythya fuligula Ja Vitkindad gås* Branta leucopsis Ja Ja Ängshök* Circus pygargus *Upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1 Rapporterad från närområdet till hamnen