Box 6302, 118 81 Stockholm Besöksadress: Tegnérgatan 8 tfn 08-674 07 00 fax 08-674 07 93 www.missionskyrkan.se info@missionskyrkan.se ÅRSBERÄTTELSE och årsredovisning för Svenska Missionskyrkan 2008
Vi har att berätta om livets väsentligheter Jesus gjorde också mycket annat, och om var sak skulle skildras för sig tror jag inte hela världen skulle rymma de böcker som måste skrivas Johannes 21:25 Så avslutar evangelisten Johannes sitt glada budskap om den Jesus Kristus som kan befria och upprätta människor. Den känslan fylls jag av när jag ska inleda Svenska Missionskyrkans årsberättelse. Mycket av det som ägt rum i våra församlingar och ungdomsföreningar ryms inte i en skrift som denna. Vi har bara ett visst antal ord till vårt förfogande, men de ord vi har är viktiga. När Johannes inleder sitt evangelium, gör han det genom att slå fast att i begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det är en god start när man vill berätta om angelägna saker i människors liv! Johannes hade förstått att han skulle berätta om Ordet, om Kristus. Han hade kommit till den insikten att han själv inte hade något vägledande ljus att erbjuda men han hade mött någon som var världens ljus. Om honom ville han vittna. Svenska Missionskyrkan har under året fortsatt att arbeta utifrån det faktum att ekumenik hör samman med mission, sändning i världen. I kyrkans konstitution, som är vägledande för varje nytt verksamhetsår, kan vi läsa om att ekumenik innebär en riktning mot enhet mellan olika kyrkosamfund och lokala församlingar. Jesu bön för sina lärjungar om enhet innebär att alla kristna på samma ort förenas i en enda gemenskap. Där lever vi inte fullt ut idag, men det är vårt uppdrag och kallelse att arbeta mot detta mål. Om en församling och kyrka vill vara trogen sin kallelse och sitt uppdrag behöver den alltid fokusera på att vara en plats dit man kan komma för att söka växt och fördjupning i sitt andliga liv. Vi ser många tecken på att den längtan lever och är en verklighet i vårt sammanhang. Människor kommer till tro och söker sig till vår gemenskap. Även detta år lär vi oss av systerkyrkor och samarbetskyrkor runt om i vår värld att kyrkan alltid behöver vara en levande kraft i det omgivande samhället. Det diakonala uppdraget, med tydlig omsorg om utsatta människor, måste alltid gå hand i hand med ett frimodigt vittnesbörd som bygger på ord. I sann ödmjukhet och tacksamhet får vi nu summera ytterligare ett verksamhetsår i Svenska Missionskyrkan. Vi gör det i förvissningen ur Romarbrevet 8:32: Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom. Göran Zettergren missionsföreståndare 1
Missionskyrkan Svenska Missionsförbundet bildades 1878. P P Waldenström kom att prägla teologin och E J Ekman var missionsföreståndare de första 25 åren. Sedan år 2003 heter vi Svenska Missionskyrkan. Antal församlingar: 686 Antal distrikt: 8 Antal medlemmar: 60 975 Antal betjänade: 133 400 Svenska Missionskyrkan tron på Jesus Kristus förenar Barn- och ungdomsarbetet bedrivs av SMU, Svenska Missionskyrkans Ungdom. Från och med verksamhetsåret 2008/09 bedrivs SMU riks arbete genom equmenia. De lokala föreningarna heter fortfarande SMU. Svenska Missionskyrkans vision är att vara en kyrka med rum för hela livet. Uppdraget är att erbjuda befrielse och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus. Missionskyrkans vision ställer stora anspråk på en kyrka i 2000-talet. Den uttrycker en kyrkas längtan och en vilja att vara en relevant kyrka för dagens människor. Tron på Jesus Kristus är viktig i Missionskyrkan. Det är den tro som förenar kyrkans 60 975 medlemmar i alla dess 686 församlingar. Det är också tron som utgör grunden för den gemenskap Missionskyrkan har med sina systerkyrkor runtom i världen. Att förmedla evangeliet och mötet med Herren är Missionskyrkans ständiga utmaning. Gång efter annan ställer vi frågan: Kyrka, för vems skull? För människors skull. Inte för oss själva utan för andra. För alla dem som söker en gemenskap, en trons tillhörighet. I tron på Jesus Kristus finns enhet, men också mångfald och dynamik. Inom Missionskyrkan vill vi ge rum för olika åsikter vi tror att en kyrka vitaliseras av att frågorna ställs och att synpunkterna bryts mot varandra. Det ekumeniska arbetet är tydligt och starkt inom Missionskyrkan. Ett samarbetsavtal finns med Svenska kyrkan och under året har samtalen fortsatt med Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Baptistsamfundet. Under kyrkornas gemensamma konferens i Göteborg 2008 tog man emot avsiktsförklaringen om bildandet av ett nytt gemensamt kyrkosamfund. Tre ord fortsätter att gälla som centrala värdeord inom Missionskyrkan: öppen, evangelisk och medmänsklig. Sådan vill kyrkan framstå och sådan vill hon vara. Församlingarna kyrkans nav Det är Missionskyrkans församlingar som är dess nav. Det är i församlingarna som Missions kyrkans centrala verksamhet pågår. Församlingarna är självständiga, de fattar själva beslut om verksamhet och ekonomi. De väljer också styrelse och kallar pastor, vilka sedan utgör församlingens ledarskap. I församlingarna firas gudstjänst, här firas nattvard, församlingarnas diakonala arbete är en förlängd arm ut i samhället och här erbjuds barn- och ungdomsarbete i de lokala SMU-föreningarna. Den som delar tron på Jesus Kristus är välkommen att dela församlingens liv och gemenskap. 2 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
Svenska Missionskyrkan Församlingarna inom Svenska Missionskyrkan väljer ombud till kyrkokonferensen SMU * SMU-föreningarna väljer ombud till riksmötet Beredningsutskott Valberedning Kyrkokonferensen högsta beslutande organ (samtliga församlingar), möts en gång per år Riksmötet högsta beslutande organ Kyrkostyrelsen Missionsföreståndaren SMUstyrelsen Distriktsföreståndarna SMU:s förbundssekreterare Arbetsutskott Bidragsdelegation Folkhögskoleråd Förvaltningsråd Svenska Missions kyrkans kansli SMU:s rikskansli Ansvarsnämnd Antagningsnämnd Församlingsråd * Från och med 1 september 2008 sker SMU riks arbete genom equmenia. Öppenhet och respekt Missionskyrkan vill vara öppen, evangelisk och medmänsklig. Öppenheten märks till exempel tydligt i den respekt som visas olika doptraditioner. Vanligast är barndopet, men för de föräldrar som vill att deras barn själva ska fatta beslut om sitt dop erbjuds barnvälsignelse. Självständiga församlingar med ett gemensamt arbete Missionskyrkans församlingar är självständiga och beslutar över sitt eget arbete. Men det finns åtaganden som är gemensamma, till exempel utbildning av pastorer, diakoner och missionärer. Församlingarna delar också på ansvaret för gemensamma resurser. På det nationella området är sådana resurser exempelvis Missionskyrkans kansli, evangelister, musikkonsulenter, storstadskonsulent och församlingsmentorer. Det stora internationella arbete Missionskyrkan driver tillsammans med systerkyrkor i andra länder hör också till församlingarnas gemensamma ansvarstagande. Kyrkokonferensen Högsta beslutande organ inom Missionskyrkan är kyrkokonferensen. Den har en stark demokratisk förankring och är en av Sveriges största ombudsförsamlingar, med cirka 800 ombud. Konferensen möts varje år och fattar då beslut om det gemensamma arbetet. Kyrkokonferensen väljer kyrkostyrelse. Denna leder Missionskyrkans arbete mellan konferenserna tillsammans med missionsföreståndaren. 3
Kyrkokonferensen är Missionskyrkans högsta beslutande organ. Konferensen är en viktig mötesplats för överläggningar och beslut om gemensamma åtaganden. Varje församling har rätt att representeras via två ombud men konferensen är öppen även för dem som inte är ombud och välkomnar alla att ta del av viktiga frågor, gemenskap och gudstjänster. Konferensen 2008 hölls i Göteborg 5 8 juni i Svenska Mässan tillsammans med Metodistkyrkans i Sverige, Svenska Baptistsamfundets och equmenias konferenser. Gudstjänster och seminarier arrangerades gemensamt. Ett omfattande arbete utfördes av den lokalkommitté som under lång tid förberett konferensen. Göteborgsmötet var Missionskyrkans 130:e konferens i ordningen. 355 församlingar var representerade genom 798 ombud. Konferensen präglades av den ekumeniska process som pågår mellan Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan. I ett gemensamt förhandlingsrelaterat seminarium presenterades den avsiktsförklaring som syftar till bildandet av ett nytt kyrkosamfund i Sverige. Samtliga kyrkor beslutade att ta emot avsiktsförklaringen och tillsatte arbetsgrupper som skall fortsätta arbetet för en Gemensam framtid. Sedan 2006 har konferensen använt sig av seminarieformen och påverkanstorg som arbetsmetoder innan beslut fattas i plenum. På påverkanstorget behandlades, förutom avsiktsförklaringen om ett nytt kyrkosamfund, de fem inkomna motionerna samt verksamhetsplan och budget. Under dagarna kunde ombud och intresserade välja bland ett hundratal olika seminarier som arrangerades i samverkan med Studieförbundet Bilda. De gemensamma gudstjänsterna samlade ett stort antal deltagare. En av konferensens uppmärksammade predikanter var Shane Claiborne, USA. 19 pastorer och 12 diakoner ordinerades till tjänst i Svenska Missionskyrkan.
Sextio år på kyrkokonferens Jag är ingalunda stolt över att ha varit med på sextio kyrkokonferenser. Varför har jag då inte sagt stopp, att nu får det vara nog? Det har alltid varit enkelt för församlingen att välja mig som ombud: 1949 gick jag i skolan och var ledig i juni när det var konferenstid, sedan blev jag egen företagare och en sådan kan ju disponera sin egen tid. En pensionär har ju ingenting annat att göra, så han kan ju åka på konferens i juni. Jag blev med tiden mer och mer intresserad av konferenserna varför det blev svårt att tacka nej till att vara ombud för vår församling. Det var alltså 1949 som det började. Jag kände mig nog ganska grön bland övriga ombud, där många var pastorer, lärare och bönder. Konferenserna var stora högtider. Jag minns jubileumskonferensen 1953, SMF 75 år, då 1 240 ombud närvarade. Immanuelskyrkan var fylld till sista plats och många fick följa högtiden utanför genom högtalare. Jag tror att det var 1953 som frågan om att bilda ett ett svenskt frikyrkoförbund togs upp, ett första steg mot en framtida enad frikyrka. Men samfundens konferenser kom med förbehåll som stjälpte konstitutionsförslaget. Den ekumeniska frågan intresserade mig och det var med glädje som frågan aktualiserades på nytt i slutet av 60-talet. Vi trodde då att samtalen mellan Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan skulle leda till beslut om samverkan. 1971 avbröts samtalen och frågan om samgående betraktades som vilande. Ingenting kunde dock hindra den lokala ekumeniken att träda fram. Höörs Ekumeniska församling blev den första församling som blev medlem av både SMF och SB. Min egen församling gick 1983 samman med Enskede Baptistförsamling. Det är naturligtsvis med stor glädje som jag deltagit de gemensamma konferensen i Västerås och Göteborg. Ärkebiskop Nathan Söderblom fällde 1925 yttrandet Världen är för stark för en söndrad kyrka. Samtalen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet påbörjades 1964 och har nu på 2000-talet lett till beslut om samverkan. Hur har konferenserna utvecklats? Det har gått mot större demokrati, med större aktivitet hos ombuden. Trots att det sagts att konferensen behövde ytterligare en dag för att inte råka i tidsbrist har man lyckats att i föredragningslistan skjuta in en eftermiddag med seminarier detta i ett förtjänstfullt samarbete med Bilda. Det är med stor tacksamhet jag ser tillbaka på alla konferenser jag fått vara med om och fått dela gemenskapen med ombud från hela landet. Ett bestående intryck är att konferenserna har utvecklats på ett mycket positivt sätt. Tore Hellberg, Stockholm 5
Kyrkostyrelsen Missionskyrkans kyrkostyrelse med 16 ledamöter har ansvaret att mellan kyrkokonferenserna planera och leda Missionskyrkans arbete tillsammans med missionsföreståndaren. Arbetsutskottet med fem ledamöter hanterar löpande ärenden och förbereder styrelsens möten. Såväl kyrkostyrelsen som arbetsutskottet hade sex stycken enoch tvådagarsmöten under verksamhetsåret 2007/08. Några styrelseledamöter sitter i Folkhögskolerådet och några utgör Förvaltningsrådet, vilka bereder frågor till styrelsen. Två andra styrelseorgan är Bidragsdelegationenen som beslutar om stöd till lokala församlingar, och ett Kommunikations- och mediaråd. Styrelseledamöter är dessutom engagerade i styrelser för de bolag, stiftelser och föreningar där Missionskyrkan är huvudman. Ordförande och två vice ordföranden utgör presidium som deltar i ekumeniska samtal samt har planeringsuppgifter. Styrelsen är formellt ansvarig för all verksamhet som beskrivs i årsberättelsen. Här nämns framför allt de områden som är av principiell betydelse. Ekumenik Efter den ekumeniska överenskommelsen med Svenska kyrkan december 2006 har styrelsen godkänt ett antal lokala samarbetsavtal. Styrelsens presidium för samtal med presidierna för styrelserna i Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Inför 2008 års gemensamma kyrkokonferens, Göteborgsmötet, hanterades frågan om en avsiktsförklaring för att bilda ett gemensamt kyrkosamfund. Ungdomsförbundens federation equmenia är bildad och samarbetsformerna har ändrats något jämfört med samarbetet med SMU, som kan beskrivas som tätare. Kyrkostyrelsens linje inför framtiden är att samgående mellan ungdomsförbunden kopplas till ett samgående mellan samfunden. En breddning av huvudmannaskapet för THS har genomförts i och med att Metodistkyrkan nu också är huvudman. Genomlysning av olika arbetsgrenar Kyrkostyrelsen har lagt vikt vid att tränga djupare in i några viktiga verksamheter för att bättre kunna ta ställning till prioritering och inriktning av arbetet. Genomlysningarna har varit: Missionskyrkan i samhället, fokus på kyrka och arbetsliv Sändaren och Berling media Nationell och internationell ekumenik Pensionsfrågan för medarbetare Sociala missionen och räddningsmissionen Hela människan Viktiga beslut under året Arbetsgrupp tillsatt om medlemskapsfrågan. Församlingsrådets funktioner ses över och nya instruktioner fastställs. Uppdrag till folkhögskolerådet att presentera en framtidsbild för Missionskyrkans/SMU:s folkhögskolor över en femårsperiod. Faställande av verksamhetsavtal mellan Missionskyrkan och Utbildningscentrum Lidingö (UCL). Fastställa ram för församlingsbidrag från SST och kyrkoavgiften på 11,6 miljoner kronor 2008. Aktieköp Berling media av Svenska Bibelsällskapet, en delpost säljs vidare till Svenska Baptistsamfundet. Uppdatering av ekumenisk policy och handlingsplan. KK Agenda har avslutat en utredning om förändringar i arbetssättet under kyrkokonferensen. Styrelsekonferensen i oktober 2007 ställs in på grund av för lågt deltagande. Ansökan om att bli programavtalsorganisation hos SMR. Ansökan avslås. Revidering av Evangelium åt alla, policy om Missionskyrkans internationella arbete. Samarbetsavtal tecknat med Evangelical Covenant Church, USA. 6 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
Ge uppdrag att förhandla om gemensamt bolag inom Berlingkoncernen för Sändaren och Kyrkans tidning. Äktenskapslagstiftningen som planeras har för anlett gemensamt remissvar med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan förutom att Missionskyrkan stöder SKRs yttrande. Matrikelprogrammet Repet slutförs genom avtal med Knowledge Factory. Instruktioner för ansvarsnämnden revideras. Planering inför Missionsskolans 100-årsjubileum. Anta plan för missionssamarbete i Europa 2007 2012. Ansöka om medlemskap i Rättvisemärkt. Anta en rapport om Ömsesidighet i mission. Upplösning av Artur Erikssons minnesfond. Fört frågan om avgiftsfinansiering av THS till Kyrkokonferensen. Fastställt förslag till avsiktsförklaring att bilda nytt kyrkosamfund tillsammans med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan. Fastställt ny uppdragsbeskrivning till THS. Utarbetande av nya former för dokumenthantering i Svenska missionskyrkan, blanda annat diarium. Fastställande av policys för Sida-stöd via lokala församlingar och internationella ekumeniska organisationer. Bevilja extra ekonomiskt stöd för deponering av material till Riksarkivet. Riktlinjer för omstartarbete som tillägg i Strategi för församlingsgrundande och församlingsplantering. Extramedel beviljade på 1,6 mkr för insatser i de båda Kongorepublikerna. Beslut om utgivning av ny tidning, Växa.nu. Fastighetsägandet ska få en aktiv bearbetning vad gäller upprustningar och budgetprocessen. Kyrkostyrelsens ledamöter. Bakre raden: Claes Jonsson, Lennart Henriksson, Ulf Hållmarker, Christer Hårrskog, Iréne Langvik, Göran Kihlström. Mellersta raden: Per Rydwik och Runa Wester. Främre raden: Lennart Halfvarson, Karin Kopparmalms Lindblad, Jean-Claude Loubelo, Lehna Rönneklev, Kerstin Torgeby och Lars Junelind. Infällda: Cicci Hallström och Mona Angel. Huvudmannaskap Det finns en rad organ genom vilka Missionskyrkan utför både eget arbete och arbete tillsammans med andra. Kyrkostyrelsen har ansvar att följa dessa verksamheter. För att göra ansvaret mer konkret följer styrelsen och prövar graden av engagemang för Missionskyrkans huvudmannaskap i bolag, stiftelser och andra organ. Här är en lista på alla organ: Aktiebolag Berling Media AB Verbum AB Eldsjäl Fond AB Svensk Frikyrkopress AB (Sändaren) Gummessons Bok & Musik AB SMF Hotell och Pensionat AB (vilande sedan Gärdebygården sålts) Andelsföreningar Härnösands folkhögskola Karlskoga folkhögskola Södra Vätterbygdens folkhögskola Teologiska Högskolan, Stockholm Ideella föreningar Utbildningscentrum Lidingö (UCL) Diakonia Hela Människan Studieförbundet Bilda Stockholms kristliga ynglingaförening (SKY) Stiftelser och liknande Frikyrkliga studenthemmet, Lund Waldenströmska studenthemmet, Uppsala SKY:s stipendiefond Gustav Adolf och Erik Roséns Missionsfond CE Wikströms minne FACE (utvecklingsstiftelse i Ecuador) ASUdh (katastrofhjälps- och utvecklingsorgan i Kongo-Brazzaville) Össlövsdonationen Ekumeniska organ Sveriges Frikyrkosamråd Sveriges Kristna Råd (SKR) Svenska Bibelsällskapet Svenska Missionsrådet (SMR) Internationella Federationen av Fria Evangeliska Kyrkor (IFFEC) Reformerta Kyrkornas Världsallians (WARC) Europeiska Kyrkokonferensen (CEC) Kyrkornas Världsråd (KV el WCC) Samarbete regleras även genom de avtal som kyrko styrelsen tecknar med systerkyrkor i olika delar av världen. 7
Distrikten + Svenska Frälsningsarmén det åttonde, icke-territoriella, distriktet Distriktsföreståndarna: Lennart Renöfält, Roland Brage, Gunnel Jacobsson-Kritz, Lennart Johansson, Helén Friberg, Klas Johansson, Ola Bojestig. Distriktsföreståndarna Svenska Missionskyrkan är uppdelad i sju geografiska distrikt. Varje distrikt leds av en distriktsföreståndare, som tillsammans med distriktsmedarbetare och distriktsstyrelse ansvarar för det regionala arbetet. Distriktsföreståndarna är Missionskyrkans andliga ledare och samverkar med missionsföreståndaren. Distriktsföreståndarna betjänar församlingarna i sina respektive distrikt och har ett särskilt ansvar för församlingsplantering och växt samt för att det ekumeniska samarbetet med Svenska kyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige får lokala uttryck. Missionskyrkans pastorer och diakoner Vid årsskiftet 2008/09 fanns det totalt 688 ordinerade pastorer och 294 ordinerade diakoner i Svenska Missionskyrkan (pensionärer ej medräknade). 22 nya pastorer har under året gått in i församlingstjänst, medan 35 pastorer har lämnat aktiv tjänst. 12 nya diakoner har gått in i olika tjänster i kyrka och samhälle och lika många har lämnat aktiv tjänst. De senaste åren har det totala antalet pastorer minskat något medan antalet diakoner varit oförändrat. Pastorer i Svenska Missionskyrkan Könsfördelning 29 % kvinnor, 71% män Diakoner i Svenska Missionskyrkan Könsfördelning 78 % kvinnor, 22 % män 8 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
2006 års siffror 479 71 133 714 62 092 909 50 521 651 2 131 1 167 583 303 401 2 454 61 769 91 jfr +/- 2007 +6-8 +8-17 -323 +33-22 +128 +60 +199-25 +115 +28 +102 +220-344 +4 2007 års siffror 485 63 141 697 61 769 942 28 649 711 2 330 1 142 698 331 503 2 674 61 425 95 jfr +/- 2008 +6 +4 - -11-334 -30 +2-159 -234-421 -7-152 +16-162 -305-450 -44 Summa 2008 491 67 141 686 61 435 912 30 490 477 1 909 1 135 546 347 341 2 369 60 975 51 Sv. Frälsningsarmén 5 0 0 1 230 7 0 1 0 8 9 0 3 16 28 210 0 Finska Frikyrkan 2 0 0 5 77 2 0 1 0 3 0 0 0 0 0 80 0 Övre Norrland 15 2 3 31 1 812 28 1 7 5 41 48 9 15 14 86 1 767 1 Östra Götaland 99 10 38 133 14 074 212 4 128 214 558 239 144 98 69 550 14 082 6 Örebro VärmlandDal 72 4 22 114 7 754 100 5 70 41 216 158 88 31 44 321 7 649 1 Västra Götaland 119 15 46 147 16 160 250 5 137 83 475 257 128 83 81 549 16 086 4 Södra Götaland 39 6 8 65 4 307 92 1 24 23 140 94 34 30 23 181 4 266 5 Mälardalen 99 22 18 93 11 440 163 11 85 84 343 187 100 63 73 423 11 360 34 Mellansvenska 41 8 6 97 5 581 58 3 37 27 125 143 43 24 21 231 5 475 0 Distrikt Antal pastorer i församlingstjänst Antal diakoner i församlingstjänst Antal anställda ungdomsledare Antal församlingar Antal medlemmar vid redovisningsårets början Upptagna på bekännelse Barn upptagna på föräldrars önskan Upptagna från missionsförsamling Upptagna från andra församlingar Sammanlagt upptagna under året Avlidna Utflyttade till missionsförsamling Utflyttade till andra församlingar På annat sätt utgångna Sammanlagt utgångna under året Antal medlemmar vid årets slut Därav barn upptagna på föräldrars önskan Svenska Missionskyrkans församlingar den 31 december 2008 Statistik Missionskyrkans församlingar 9
Vi är kallade En av de fem affi scherna som hör till boken Mission stavas passon. Läs mer på sid 17. Välkommen med i ett samtal om mission med hjälp av boken Mission stavas passion 10 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
På väg mot en målbild Sedan hösten 2004 har kyrkostyrelsen haft en Målbild för 2010 som utgångspunkt för verksamhetsplanering och -uppföljning (se bilaga, sid. 92). Målbilden inleds med en vision för Missionskyrkan som har följt oss alltsedan dess: En kyrka med rum för hela livet som erbjuder befrielse och upprättelse genom mötet med Jesus Kristus Utifrån denna vision formulerades mål för de närmaste årens verksamhet, indelade i fyra strategiska områden för Missionskyrkan på väg mot 2010: Stöd till församlingars fördjupning och växt En levande kraft i samhället Gemensamt ansvar i internationell mission Kreativ arbetsgemenskap Målbilden förankrades i kyrkokonferensen genom ett särskilt utskott och SMU-styrelsen ställde sig också bakom dokumentet. Kyrkokonferensen har sedan bejakat Målbild 2010 som utgångspunkt för verksamhetsplan och uppföljning. Från målbild till verksamhetsplan Inför 2007/08 tillämpades Målbild 2010 för tredje gången vid utformningen av verksamhetsplanen för Svenska Missions kyrkans nationella arbete. Visionen konkretiserades i temat Vi Vill Växa och målbilden bröts ner i ett antal verksamhetsmål för året. Dessa verksamhetsmål skulle uppnås i samspel mellan alla delar av Missionskyrkan: församlingar, distrikt och riks, SMU, folkhögskolor och Teologiska högskolan i Stockholm (THS) och i samverkan med ekumeniska organ och systerkyrkor nationellt och internationellt. En uppföljning har gjorts och vi har stor anledning att tacka Gud för att många mål har uppnåtts och överträffats. Samtidigt tvingas vi lära av att inte heller i år alla mål har uppnåtts fullt ut. I den här årsberättelsen redovisar kyrkostyrelsen 2007/08 års arbete utifrån verksamhetsplanen och de särskilda målen som rapportering till kyrkokonferensen men också och inte minst för att vi tillsammans ska lära för framtiden. 11
Stöd till församlingars fördjupning och växt En av de viktigaste uppgifterna för Missionskyrkans riksorganisation är att stödja och stimulera församlingarnas utveckling. Det sker på många olika sätt: genom utbildning, stöd i rekrytering av medarbetare, mentorsprocesser och gemensamt strategiskt tänkande men också genom ekumenisk utveckling och stöd till nysatsningar. Under det samlande begreppet Vi Vill Växa fokuserar Missionskyrkan tillsammans med SMU på personlig växt och fördjupning, förnyelse av församlingslivet och på att vända en negativ medlemsutveckling. Växa.nu är den sedan länge efterfrågade nya tidningen om livet i Missionskyrkan och equmenia. Ur verksamhetsplanen: Kommunikationsarbetet har lett till en stärkt vi-känsla inom Missionskyrkan och bidragit till att stärka samhörigheten mellan församlingarna. Kommunikationspolicyn Så kommunicerar vi i Svenska Missionskyrkan har introducerats i församlingar och distrikt. Särskilt har policyns värdeord lyfts och diskuterats; öppen, evangelisk och medmänsklig. Dessa värdeord ska prägla Missionskyrkans kommunikation och ett antal församlingar har också beslutat göra dessa ord till sina. Under året har arbetet med att ta fram en mallad hemsida för församlingar satt fart. De församlingar som väljer detta koncept får en enhetlig framtoning som tydligt markerar församlingarnas samhörighet med Missionskyrkan nationellt, samt skapar en samhörighet församlingarna emellan. Under verksamhetsåret anslöts ett par församlingar i testsyfte därefter har konceptet lanserats och finns tillgängligt för samtliga Missionskyrkans församlingar. Första numret av Växa.nu Missionskyrkans, distriktens och equmenias gemensamma tidning producerades under verksamhetsårets sista dagar. Tidningen, som ska komma med fyra nummer under sitt första år, distribueras via Sändaren samt via distrikt och församlingar i en upplaga av 22 000 exemplar. Tidningens uppgift är att spegla livet i Missionskyrkan och i equmenia och vara ett redskap i församlingarnas Vi Vill Växa-arbete. Primär målgrupp är människor som på olika sätt finns i församlingarnas närhet (scoutföräldrar, körsångare med flera) men som inte ännu är medlemmar. Samtliga tre ovan nämnda kommunikationsaktiviteter avser att stärka vi-känsla och samhörighet inom Missionskyrkan, något som också bekräftas i kontakt med distrikt och församlingar. Ur verksamhetsplanen: Genom mötesplatser inom distrikten har kontakter återupptagits med människor som av olika skäl har lämnat församlingslivet. För Missionskyrkan är det angeläget att samtala med de personer som valt att lämna församlingslivet. Eftersom församlingslivet är så grundläggande i vår kyrka behöver vi lära oss mer om det som gör att människor inte känner sig hemma där eller kanske lämnar sin tro. Tyvärr har detta ännu inte genomförts i mer organiserad form, även om vissa seminarier och enskilda möten äger rum. 12 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
Ur verksamhetsplanen: En fortsatt stabil grund för insamlingsarbetet har lagts med ökat antal givare till kyrkoavgiften (40 procent av församlingarnas medlemmar) och missionsgåvan (10 000 inbetalningar varje månad). Ur verksamhetsplanen: Missionskyrkans förmåga att möta människors andliga behov har stärkts. Detta har skett genom ökad medvetenhet och kunskap om god andlig vägledning och genom att metoder och miljöer om berikar och fördjupar människors gudsrelation och andliga mognad har inventerats, samlats och lyfts fram. Under föregående och innevarande verksamhetsår har ett nätverk av cirka 200 insamlingsombud byggts upp i församlingarna. Ombuden har också utbildats och försetts med verktyg för sin uppgift. Det innebär att åtskilliga av våra församlingar nu har en ambassadör för insamlingsfrågor och att Missionskyrkans kansli har någon att rikta sig till i församlingarna med särskilt ansvar för insamlingsfrågor. Insamlingsombuden förses med material i form av korta texter och annonser för Kyrkoavgiften och Missionsgåvan att använda i församlingsblad. De uppmanas också att hålla insamlingsfrågorna aktuella i sin församling. Efter genomförd telemarketingkampanj bland Missionsgåvans givare under våren 2007 har antalet givare till Missionsgåvans autogiro ökat med 550 personer. Detta är viktigt eftersom statistiken visar att det är autogirot som utgör stommen i det som offras till det gemensamma arbetet. Efter ett år noterar vi att de nya autogirogivarna fortfarande är aktiva givare. Dock kvarstår faktum att det från Missionsgåvans 6 500 registrerade givare endast inkommer cirka 4 500 inbetalningar per månad. Kyrkoavgiften är församlingarnas pengar och huvudansvaret för denna givarform ligger på församlingarna. Men Missionskyrkans kansli vill och ska vara ett stöd till församlingarna i denna fråga. Därför ägnades hösten åt en annonskampanj i Sändaren, församlingar försågs med kyrkoavgiftsbroschyrer och hemsidan aktualiserade ämnet. Kyrkokonferensen fattade 2006 ett beslut om att 40 procent av Missionskyrkans medlemmar ska vara anslutna till kyrkoavgiften 2008. Detta resultat uppnåddes inte. Andelen anslutna medlemmar är 25 procent. För att visa väg till det inre livets förnyelse där det centrala är att lära känna Jesus Kristus inbjuds medarbetare till retreat, pilgrimsvandringar och andlig vägledning. Detta målrelaterade arbete vill vara med och möta den andliga längtan som finns i vår tid och rusta medarbetare för en fördjupad andlig funktion. Under året har de första kurserna för retreatledare, ledare för pilgrimsvandringar och kurser i andlig vägledning genomförts. Ett antal retreater har också genomförts i ekumenisk anda i samverkan med olika retreatgårdar. Ett nätverk håller på att skapas då uttryckssätten och möjligheterna är många och engagemang måste tillvaratas. Gemensamma nyckelord för de olika formerna är vila, tystnad, eftertanke och vägledning. Arbetet leds av Arbetsgruppen för andlig vägledning och är en del av Vi Vill Växa. Samverkan sker med bland annat distrikten, retreatgårdar, folkhögskolor och UCL. Kurserbjudanden finns i Fortbildningsprogrammet som riktar sig till alla anställda i församlingar och distrikt. Information finns på Missionskyrkans hemsida, www.missionskyrkan.se. Satsningen visar på angelägenheten men också på de möjligheter som finns för att stimulera den andliga utvecklingen i Missionskyrkan. 13
På enhetens väg Ur verksamhetsplanen: Överenskommelsen med Svenska kyrkan har fått praktiskt genomslag i lokala avtal om samverkan, inklusive samarbete i barn- och ungdomsarbete, och de teologiska samtalen har fortsatt om bland annat kyrko- och församlingssyn. Svenska kyrkan Den överenskommelse som finns sedan 2006 med Svenska kyrkan om kyrkogemenskap resulterar i en ökad samverkan och ett antal lokala avtal där församlingar beskriver sina relationer och hur man kan utveckla dessa. Lokala avtal utformas utifrån den ekumeniska överenskommelsen som bland annat handlar om erkännande av varandra som apostoliska kyrkor, att vi erkänner varandras ordinerade tjänster som Guds gåvor och att vi inbjuder varandra till vignings- och ordinationshögtider. Lokala avtal skall enligt överenskommelsen godkännas av kyrkostyrelsen i Missionskyrkan respektive domkapitlen i Svenska kyrkan. Boken Ekumenisk överenskommelse har publicerats bland annat som ett stöd för lokala processer med skiftande förutsättningar. Här finns förslag till avtalstexter och praktiska råd och anvisningar för ekumenisk samverkan. Avtalen handlar bland annat om att dela ett gemensamt liv i gudstjänst, uppdrag och tjänst samt en uppmaning till ömsesidig förbön. För att sedan utveckla denna gemenskap tillsätter församlingarna ett samarbetsråd där samtalet fortsätter om gemensamma uppgifter, skillnader församlingarna emellan och hur man vill att det lokala arbetet skall vidareutvecklas. Under verksamhetsåret har cirka femton nya avtal Ekumenisk överenskom melse mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan Ekumenisk överenskom melse mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan Boken Ekumenisk överenskommelse fi nns som stöd för lokala processer för samarbete mellan församlingar i Missionskyrkan och Svenska kyrkan. undertecknats där församlingar förklarar sin vilja till samverkan och delaktighet. Överenskommelsen med Svenska kyrkan behöver mer tid och förankring innan den når allmän kännedom i våra respektive kyrkor. Samarbetsrådet mellan Svenska Missionskyrkan och Svenska kyrkan är ett stöd för lokala processer men också ett forum för fördjupad kunskap och samverkan. Katolska kyrkan Samarbetsrådet mellan Missionskyrkan och Stockholms katolska stift har arbetat fram skriften Samtal över gränserna, för reflektion om religionsdialog. Ekumeniska organ För opinionsbildning och ekumeniskt samråd samverkar vi i den viktiga mötesplatsen Sveriges Kristna Råd tillsammans med övriga kyrkor och samfund i landet. Kyrkornas Världsråd och Reformerta kyrkornas världsallians är andra forum där Missionskyrkan har representanter i beslutande organ. 14 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
Karin Wiborn, Svenska Baptistsamfundets missionsföreståndare, Göran Zettergren, Svenska Missionskyrkans missionsföreståndare, och Øystein Olsen, biskop för Metodistkyrkan i norra Europa. Ur verksamhetsplanen: Samtalen om en ny gemensam kyrka tillsammans med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan har intensifierats inför konferenserna 2008 enl. inriktningsbeslut i respektive samfunds konferenser 2007. Gemensam framtid Svenska Missionskyrkans ekumeniska policy och handlingsplan anger huvudlinjerna för kyrkans ekumeniska engagemang. Under verksamhetsåret har arbetet fortsatt med den process som syftar till ett kyrkosamfund tillsammans med Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige. Vid Framtidskonferensen i Jönköping i januari 2008 möttes representanter från de olika kyrkosamfun- den till samtal och överläggningar. I processen är det viktigt att lyssna in andra röster än bara de interna. Vi behöver också erfarenheter från andra kyrkor och andra människor, även av personer som sällan eller aldrig besöker en kyrka. Studieboken Gemensam framtid har arbetats fram och skickats ut till församlingar och medarbetare. Kyrkokonferensen har beslutat gå vidare med processen och tillsatt tre arbetsgrupper som arbetar med Teologi för 2000-talet, kyrkans identitet och kyrkans uppdrag. Arbetsgrupperna arbetar fram till konferenserna 2009 då ett beslut skall fattas om den avsiktsförklaring som syftar till ett nytt gemensamt kyrkosamfund. Gemensamma presidiemöten med representanter för de tre kyrkosamfunden har hållits regelbundet för att föra processen vidare. Vid dessa möten deltar även equmenia som gått före och visat vägen till enhet och samverkan. 15
Vi Vill Växa-konferensen i Linköping, januari 08. Vi Vill Växa Vi Vill Växa är en process med följande mål: att Missionskyrkans församlingar och equmenias föreningar på befintliga och nya platser växer genom att antalet nya medlemmar ökar är växtplatser för trons liv, fördjupning och tjänst har tillräckliga resurser för att utföra sitt missionsuppdrag att Missionskyrkan och SMU har en positiv medlemstrend från 2012. Processen är ett uttryck för en längtan i det nationella arbetet, i distrikten och i församlingarna om att fler ska nås av evangeliet, bejaka det och upptäcka församlingen som ett hem för sin tro. Men processen handlar också om andlig fördjupning och en glädje i att ställa mer av sin tid och sina tillgångar till Guds rikes förfogande. Målen är alltså både kvantitativa och kvalitativa och arbetet sker i en övertygelse om att bara Gud ger växten, men människorna har uppdraget att plantera och vattna. Vi Vill Växa startade i september 2007 efter beslut i kyrkostyrelsen, SMU-styrelsen och kyrkokonferensen samma år. En styrgrupp tillsattes med representanter från alla Missionskyrkans distrikt tillsammans med SMU. Denna styrgrupp ska framförallt initiera Vi Vill Växa-perspektivet i allt befintligt och nytt arbete. Vi Vill Växa ska genomsyra all verksamhet i Svenska Missionskyrkan och SMU/equmenia. Detta har fått olika genomslag under året, exempelvis: Vi Vill Växa-konferensen i Linköping som samlade drygt 250 deltagare Ordet för idag 2008 som fick Vi Vill Växa-prägel artiklar i Sändaren, bland annat om hur kvalitativ och kvantitativ tillväxt beror av varandra. Vi Vill Växa är väl synligt på Missionskyrkans hemsida en inventering från distriktsperspektiv av alla församlingar SMU:s Vi Vill Växa-inspiratörer i alla distrikt analys av NFU-undersökningar samt undersökningen Växande församlingar i Sverige tidningen Växa.nu arbetet med andlig vägledning, pilgrim och retreat. Vi Vill Växa-perspektivet har funnits med i planeringsarbetet med församlingsplantering och omstart, med Livsnära samtal och inför den stora medarbetarkonferensen i Skövde, Vinterkonferens 09. Styrgruppen har sett stora utmaningar för Missionskyrkan/equmenia när det gäller Den lilla gruppen/livsnära smågrupper Ledarskapet, rekrytering/utbildning Medlemsbegreppet Inspirerande gudstjänster Styrgruppen har dessutom fokuserat på församlingstillväxt genom nya medlemmar på bekännelse. Utmaningen för församlingarna har varit att få 3 % nya medlemmar på bekännelse per år. Når församlingarna i Missionskyrkan dit vänds den vikande medlemstrenden. Ur verksamhetsplanen: I den med SMU gemensamma satsningen Vi Vill Växa har strategi och metoder för växande utvecklats och fått aktivt genomslag i goda exempel i alla distrikt. 16 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
Mission stavas passion 974832-4-7 Ur verksamhetsplanen: En idéskrift har publicerats om gemensam missionsteologi, strategier och metoder för nationellt och internationellt missionsarbete för samtal och studium och som bidrag till processen mot en målbild för tiden efter 2010. En arbetsgrupp sattes samman med sex personer en pastorskandidat, en riksevangelist, en missionär, en församlingspastor och en distriktskonsulent och så utbildningskonsulenten Per-Olov Sveder Renklint som projektansvarig. Gruppen har under året utarbetat boken Mission stavas passion som tillsammans med en tankeväckande affischserie lanserades vid kyrkokonferensen 2008. Boken och affischerna har sedan distribuerats till alla församlingar och SMU-föreningar, lagts ut på hemsidan, bearbetats i regionala konferenser och lokala samtalsgrupper. Grundidén kommer från Paulus: Det är tillsammans med andra vi kan lära känna Kristi kärlek. I boken Mission stavas passion möts många olika röster, situationer och platser från Sverige och hela världen i reflektion över vad mission betyder idag och för oss i våra liv och i vår tjänst för Gud. De rösterna och bilderna kan hjälpa oss till ett fortsatt, fördjupat och förnyat samtal om mission om frågorna om kallelse, motiv och metoder i den tid vi lever i. Materialet är fortfarande högaktuellt för samtal och har inspirerat både till temat Mission med passion och en förkonferensdag vid kyrkokonferensen 2009. Den leder vidare in i det pågående arbetet med en gemensam missionspolicy för lokal, nationell och internationell mission. Den tänkta inriktningen mot en målbild för tiden efter 2010 har dock förändrats under året. På grund av den ekumeniska processen med Metodistkyrkan och Svenska Baptistsamfundet har kyrkostyrelsen beslutat avvakta med formulering av en ny målbild i väntan på att konferensernas beslut i maj 2009 ska ge de tre kyrkoledningarna fullmakt att arbeta vidare mot nya gemensamma mål för tiden efter 2010. 17
Vi och dom En av de fem affi scherna som hör till boken Mission stavas passon. Läs mer på sid 17. Välkommen med i ett samtal om mission med hjälp av boken Mission stavas passion 18 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
En levande kraft i samhället Missionskyrkan vill vara en kyrka med stark diakonal profil en kyrka som lever nära människor i alla slags livssituationer. Vi vill vara en synlig kyrka lokalt i de frågor som gäller livet i närsamhället men också nationellt och internationellt i frågor som gäller människovärde, mänsklig samlevnad och globala frågor. Det sker på olika nivåer: i församlingar och distrikt, genom folkhögskolornas arbete, nationellt opinionsarbete och internationellt samarbete med systerkyrkor världen över. Ur verksamhetsplanen: Samlevnadsfrågor har bearbetats bl a genom ett ekumeniskt material för reflektion i församlingarna. Opinionsbildning inför förslag om ny äktenskapslag och en kurs om kärlek, samlevnad och äktenskap i samverkan med THS. Samlevnadsfrågor Samtidigt med att utredningen om en ny äktenskapslag presenterades våren 2007 tog Missionskyrkan i samråd med Baptistsamfundet och Metodistkyrkan fram en folder med presentation och samtalsunderlag kring förslaget. Foldern distribuerades till alla församlingar. Samtalen tog fart efter sommaren i många församlingar. En hög grad av samsyn växte fram som blev underlag för remissarbetet både i Teologiska kommittén och i Kyrkostyrelsen. En arbetsgrupp mellan de tre kyrkosamfunden utarbetade ett gemensamt remissvar innan årsskiftet 2007/08 med foldern som utgångspunkt. Huvudpunkterna i svaret var att nuvarande partnerskapslag och äktenskapsbalk bör sammanföras i en enda lag, men att begreppet äktenskap som samlande beteckning för skilda samlevnadsformer inte bör användas i lagtexten. Den senare synpunkten delas av samtliga kyrkor inom SKR. Obligatoriskt civilrättsligt giftermål bör genomföras. Detta förutsätter att samtliga trossamfund avstår från vigselrätten. Stark kritik riktades mot att utredarens brist på belysning av ett reellt alternativ till nuvarande ordning. Om Det gemensamma remisssvaret om en ny äktenskapslagstiftningen som broschyr. nuvarande ordning ska kvarstå är Missionskyrkan beredd att samverka med samhället som tidigare. Trossamfunden bör behandlas lika och Svenska kyrkans särställning bör upphöra. Utredarens resonemang kring förhållandet mellan vigselrätt och vigselplikt bejakades vigselplikt kan aldrig åläggas en från staten fri kyrka. Förslaget att avgiftsbelägga civilrättslig registrering betecknades som orimligt. Samtal kring komplement till kyrkohandboken inför en ny lagstiftning har förts i Teologiska kommittén och anmälts till Kyrkostyrelsen. För de församlingar som idag står öppna för välsignelseakt av partnerskap finns hänvisning till liturgisk utformning i Byggstenar till gudstjänsten. Här behöver emellertid en djupare bearbetning ske inför eventuell ny lagstiftning. Arbetet med material för samlevnadsfrågor i vidare bemärkelse har fortsatt i Teologiska kommittén. Några manus har tagits fram för en kommande småskriftsserie om kärlek, sexualitet, äktenskap och olika samlevnadsformer. Arbete pågår med att publicera de första skrifterna under 2009. 19
Ur verksamhetsplanen: Arbetet i den nationella opinionsgruppen har tillsammans med regionala utbildningsdagar kring kommunikation och media lett till fler artiklar om Missionskyrkan i lokal och regional press samt någon eller några välförankrade nationella opinionsyttringar. Den nationella opinionsgruppen samlades fyra gånger under verksamhetsåret. Syftet med gruppens arbete är att vara bollplank för missionsföreståndare och kommunikationschef i opinionsfrågor. Dels strategiskt och långsiktigt, dels för att kunna agera snabbt på andras mediala utspel. Gruppen identifierade, utifrån vision och prioriterade mål, områden för opinionsarbetet samt metoder för att nå vidare. Hur kommunicerar vi Missionskyrkan utifrån det internationella arbetet, integrationsfrågor, ensamhet, utsatthet, miljö...? Hur blir det naturligt att kontakta Missionskyrkan när något av dessa ämnen behandlas i TV:s morgonsoffor etc.? Ett grundläggande arbete gjordes under året för att ge Missionskyrkan en naturlig plats i aktuell debatt. Under verksamhetsåret hölls flera regionala utbildningsdagar i ämnet kommunikation. Detta bland annat i samband med distriktsmöten i Övre Norrland och ÖrebroVärmlandDal. Vid dessa tillfällen introduceras Missionskyrkans kommunikationspolicy med betoning på hur den kan användas lokalt, i kontakt med lokal och regional press. Missionskyrkans kansli saknar statistik på omfattningen av artiklar under året. Skälet är enkelt i den omvärldsbevakning vi har finns den tjänsten att köpa, men tyvärr inte för summor som är rimliga för kommunikationsavdelningens budget. Ur verksamhetsplanen: Tillgängligheten har ökat i församlings- och gudstjänstliv. Arbetet med att bli en kyrka med större tillgänglighet, en kyrka som inkluderar fler människor i sina gudstjänster och i sitt arbete, går sakta men har inte avstannat. Arbetsgruppen som arbetar med dessa frågor har haft svårt att finna framkomliga vägar så att arbetet blir synligt. 20 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
Mångfalden är här, Hammarkullen. Mångfalden är här Sverige har förändrats mycket under de senaste årtiondena. Vi har gått från enhetskultur till mångkultur och till ett samhälle där kristendomen är en av flera religioner. Att kunna möta andras sätt att leva och tro har blivit nödvändigt, för individen och för kyrkan. Därför har Svenska Missionskyrkan startat arbetsgruppen Mångfald och religionsmöten. Gruppens uppgift är att vara resurs för teologisk reflekion och idéutveckling kring frågor om mångfald och religionsmöten i ett nationellt och internationellt perspektiv. I uppgiften ingår att sammanställa och analysera erfarenheter kring frågor om Mångfald och religionsmöten genom: Att ta del av lokala församlingars erfarenheter Ekumeniska organ nationellt och internationellt Kontakter med andra kyrkor nationellt och internationellt Kontakt med företrädare för andra aktörer i samhället inom gruppens område föreslå åtgärder som ökar medvetenheten och svarar mot behoven kring frågor om Mångfald och religionsmöten i Svenska Missionskyrkan lokalt, nationellt och internationellt. anordna seminarier, studiebesök och studie resor Ur verksamhetsplanen: Resurserna för ett aktivt arbete med kulturmöten i församlingarna har stärkts, bl a genom lokala anställningar med stöd från Missionskyrkan. Integrationsarbetet fortsätter att vara ett viktigt arbetsområde och har bland annat lett fram till mötesplatser under rubriken Mångfalden är här. Ett arbete med att befrämja kulturmöten i församlingen pågår genom lokala anställningar med stöd från Missionskyrkan. Lokala anställningar har bland annat lett till att det har skapats kontinuitet i grupper som studerat kristen tro. Undervisning i dopets betydelse och om församlingens gemenskap har också varit viktiga delar i det lokala arbetet, liksom att kunna erbjuda själavård på andra språk än svenska. I Missionskyrkans nationella arbete har anordnats kvinnofrukostar, församlingsdagar och -helger och besök på ungdomsläger. Allt för att inspirera till ökade kontakter med människor från andra kulturer än den svenska. Gruppen inbjöd i mars till en idédag om mångfald i Hammarkullen, Göteborg och i oktober 2008 anordnades en idédag om religionsmöte i Hallunda, Stockholm. 21
En av de fem affi scherna som hör till boken Mission stavas passon. Läs mer på sid 17. En hel värld Välkommen med i ett samtal om mission med hjälp av boken Mission stavas passion 22 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008
Gemensamt ansvar i internationell mission Tillsammans med systerkyrkor och ekumeniska partners arbetar Missionskyrkan med evangelisation, församlingsutveckling, fred och försoning och samhällsbyggande. Särskilda mål för 2007 08 har gällt utvecklat utbyte med Mellanöstern, samarbete med systerkyrkor om missionärer och pionjärarbetare i nya områden och ökat internationellt utbyte. Till utvecklingen av det internationella missionsarbetet bidrar ett ökat konkret ansvar från församlingarna i Sverige, bland annat genom Församlingens missionär. En latinamerikansk församling i Murcia i Spanien. Flera liknande församlingar har uppstått i samband med invandringen från Latinamerika. Ur verksamhetsplanen: I linje med Millenniemålen med bland annat fattigdomsbekämpning som uttalad målsättning har utvecklingssamarbetet med systerkyrkorna stärkts genom förbättrad planering, utvärdering och uppföljning av utvecklingsprojekt. Församlingsutveckling är ett prioriterat område i Missionskyrkans internationella arbete i enlighet med missionspolicyn Evangelium åt alla. Till det har vi i samråd med systerkyrkorna sökt medel från Sida för organisationsutveckling för utvecklingssamarbetet. Projekt har genomförts och pågår i vissa fall alltjämt i Indien, Kongo-Brazzaville, Kongo-Kinshasa, Ecuador och Nicaragua. Bland annat har arbetet resulterat i ett femårigt utvecklingsprogram från och med 2009 i Kongo-Kinshasa, en ny organisation för utvecklingsarbetet i Kongo-Brazzaville och förbättrad planering och uppföljning i Ecuador och Nicaragua. Tidigare har även HCC i Indien fått stöd till organisationsutveckling, vilket inneburit att man idag har stor erfarenhet av planering, utvärdering och uppföljning och gärna delar med sig av sina erfarenheter till systerkyrkorna, inklusive Svenska Missionskyrkan. Ur verksamhetsplanen: Minst fem missionärer/pionjärarbetare från våra systerkyrkor arbetar med stöd från Missionskyrkan i nya områden, bland annat Ryssland, Centralasien, norra Republiken Kongo samt bland latinamerikanska invandrare i Europa. Missionsarbetare i Bashkortostan, Ryssland, fortsätter att arbeta med stöd från Missionskyrkan och Unionen för Evangeliskt kristna i Ryssland. Missionskyrkan håller kontakt med och ger visst stöd till ett par missionsarbetare i Centralasien, utsända av en annan svensk kyrka. Några kortare insatser och besök har gjorts i norra Kongo-Brazzaville med stöd från Sverige via vänförsamlingar och missionsarbetare på plats i Kongo, samt via Apg29. Från hösten 2009 kommer en svensk missionär att finnas på plats för fördjupat stöd till församlingsutveckling och pionjärarbete. Ett ecuadorianskt pastorspar har under året påbörjat missionsarbete bland latinamerikanska invandrare i Spanien, ett arbete som de utför tillsammans med ett missionärspar från Missionskyrkan. Arbetet stöds av Missionskyrkan och Förbundskyrkan i Ecuador, 23
Ur verksamhetsplanen: Minst fem blivande missionsarbetare förbereder sig för tjänst i andra länder och ett 30-tal volontärer och lika många andra ungdomar har via lärjungaskolor och MUL-kurser fått inblick i systerkyrkornas arbete i andra länder i samarbete med SMU. Två lärjungaskolor har hållits under 2008 i Ecuador och Kongo-Brazzaville. 34 ungdomar deltog sammanlagt. MUL-kursen (Mission Utveckling Lärande) från Lidingö folkhögskola besökte under hösten 2007 de båda Kongorepublikerna. Därutöver har drygt 20 volontärer/praktikanter sänts till Indien, Kongo-Brazzaville, Ecuador och Kina. För första gången på mycket längre har vi haft en missionärskandidat för Japan, som efter förberedelser i Sverige nu är på plats i Japan. Vi har också, i samverkan med SVF, en ungdomsvolontär i Japan och för första gången har vi tillsammans med equmenia kunnat sända volontärer/praktikanter till Kina. Missionskyrkan har också gett ekonomiskt och moraliskt stöd i förberedelsen för missionärsparet från Ecuador som nu arbetar i Spanien. MUL-kursen från Lidingö folkhögskola besökte Kongo hösten 2007. 24 Svenska Missionskyrkans årsberättelse 2008