TÄVLINGSREGLEMENTE DRESSYR 2019 Version

TÄVLINGSREGLEMENTE DRESSYR 2019 Version 8 180518 MOMENT Kapitel 1 Grenbeskrivning SIDA OBS Sidornas numrering skall justeras 200 Dressyrtävling...7 Kapitel 2 Anmälan 201 Tävlingsindelning... 8 202 Dressyrprogram.. 10 203 Anmälan till tävling 11 204 Hästars och ponnyers rätt att starta. 12 205 Kvalifikationsregler häst... 14 206 Kvalifikationsregler ponny. 16 207 Kvalifikationsregler för Pararyttare med funktionsnedsättning... 17 210 Ryttarens klädsel och utrustning 18 211 Hästens utrustning. 20 212 Uppklassning, poängtabeller, nedklassning 30 Kapitel 3 Tävling 3:1 Arrangemang.. 36 220 Tävlingsarrangemang, tävlingsbanor.. 36 3:2 Dressyrens grundprinciper... 42 230 Dressyrens mål 42 232 Skritt... 43 233 Trav 44 234 Galopp 46 235 Förvänd galopp... 48 236 Enkelt byte.. 48 237 Galoppombyten.. 48

238 Halt... 49 239 Ryggning 49 240 Vändning på cirkelbåge... 50 241 Serpentin. 50 242 Vändning på bakdelen, skrittpiruett... 51 243 Skänkelvikning... 52 244 Skolor. 52 245 Passage... 54 246 Piaff... 54 247 Halvpiruett och piruett... 56 248 Övergångar. 56 249 Överstrykning. 57 250 Längning av hästens form... 57 251 Ryttarens sits... 58 252 Ryttarens inverkan.. 58 253 Precision. 59 254 Framåtbjudning/schvung och lösgjordhet/lydnad.. 59 255 Samling... 61 Kapitel 4 Regler, bedömning 260 Start, hälsning, avslutning.. 63 261 Betygsättning... 64 262 Skärande av tänder, hälta, nedsatt prestationsförmåga... 64 263 Felridning, poängavdrag, uteslutning. 65 264 Yttre störningar...68

265 Kür.. 69 266 Försök, final 70 267 Protokoll, sammanräkning, placering. 70 268 Prisutdelningar/ceremonier 71 269 Premier häst och ponny.. 73 Kapitel 5 Arrangör 275 Tävlingsindelning, dressyrprogram 74 276 Anmälningsavgift, administrativ avgift.. 74 277 Startordning 74 278 Sammanslagning av ponnykategorier Vid inte fulltalig klass 75 Kapitel 6 Officiella Tävlingens funktionärer 285 Funktionärer, tävlingsledning. 77 286 Anordningar och personal vid dressyrtävling 80 287 PA Synsvaga ryttare 81 Kapitel 7 Övrigt 295 Uppvisning av ridavdelning 82 Sakregister.. 84 H = Bestämmelser som enbart gäller häst P = Bestämmelser som enbart gäller ponny PA = Bestämmelser som enbart gäller pararyttare vid paradressyrtävlingar och/eller integrerade para- /dressyrklasser. När det allmänt i TR står häst menas både ridhäst och ponny. Gäller texten bara den ena eller den andra kategorin står det direkt utskrivet. Svenska Ridsportförbundets hemsida har följande adress www.ridsport.se Copyright Svenska Ridsportförbundet. Alla Tävlingsreglementen med tillhörande dokument skyddas av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering utan Svenska Ridsportförbundets godkännande är förbjuden. Observera att uppdatering sker kontinuerligt. Information om ändringar publiceras på hemsidan www.ridsport.se och ryttare och annan användare ansvarar själv för att hålla sig informerad om aktuella bestämmelser.

SYFTE MED TÄVLINGSREGLEMENTE TR II innehåller regler och anvisningar för svenska dressyrtävlingar. TR I innehåller gemensamma tävlingsbestämmelser, regler och anvisningar för Svenska Ridsportförbundets alla grenar. I de fall där texten i TR I och TR II skiljer har TR I företräde. Tävlingsbestämmelserna ska tillämpas vid tävlingar anordnade av organisationer anslutna till Svenska Ridsportförbundet. TR II tillämpas inte vid internationella dressyrtävlingar i Sverige. Bestämmelserna syftar till att ryttare vid tävling ska få tävla under så lika förhållanden som möjligt och bedömas efter samma normer vid alla dressyrtävlingar. Det åligger överdomaren, domaren och tävlingsjuryn att ansvara för att bestämmelserna upprätthålls på tävlingsplatsen. TR ska vara normgivande vid all form av ridning och träning samt hantering av hästen ur djurskyddshänseende. KAPITEL 1 GRENBESKRIVNING Moment 200 Dressyrtävling Vid en dressyrtävling visar häst och ryttare dressyrrörelser på en rektangulär bana efter fastställda dressyrprogram eller i fritt komponerade program med obligatoriska rörelser till musik, så kallad Kür. Momenten i dressyrprogrammen bedöms av en eller flera domare. I bedömningen lägger domarna stor vikt vid hästens utbildningsstatus i relation till programmens svårighetsgrad, att hästen arbetas på ett för hästen riktigt sätt, vid harmonin mellan ryttare och häst samt vid korrektheten i rörelsernas utförande. Beskrivning av dressyrens mål och hur rörelserna ska utföras se kapitel 3:2 moment 230 259. Dressyrens grundprinciper. Dressyrprogram finns på www.ridsport.se. KAPITEL 2 ANMÄLAN Moment 201 Tävlingsindelning 1.1. Tävlingskombinationer I dressyr får flera typer av tävlingar arrangeras på samma dag i följande kombinationer: Elit- och nationell tävling eller Nationell, och regional och lokal tävling eller

Regional och lokal tävling eller Inbjudningstävling eller Klubbtävling 1.2. Hästbesiktning. Krävs när FEI-klasserna Intermediaire II, Grand Prix, Grand Prix Special och/eller Grand Prix Kür ( Stora rundans klasser) samt FEI:s Grand Prix för unga ryttare (16 25) arrangeras. Se även TR I moment 173. 1.3. Giltiga dokument. Vid inbjudningstävling och högre krävs giltigt vaccinationsintyg och för ponny gällande svenskt mätintyg. Det är ryttarens ansvar att vaccinationsintyg och mätintyg kan uppvisas på tävlingsplatsen och att vaccinationer finns införda i TDB. Se TR I moment 170. 1.4. Ryttarkategorier. Se TR I moment 111.9. "P" På ponnytävling kan ryttare tävla i åldersgrupperna: * P12 - öppen för ryttare som under kalenderåret fyller högst 12 år * P16 - öppen för ponnyryttare som under kalenderåret fyller högst 16 år * P100 - har ingen övre åldersgräns för ryttare Det är tillåtet för ryttare att starta i en högre åldersgrupp, men det är inte tillåtet att starta i åldersgrupp lägre än ryttarens ålder. Se även TR I moment 174.5. angående oproportionerligt ekipage. Ingen ponnykategoriindelning förekommer inom ryttarnas åldersgrupper, alla ponnykategorier tävlar tillsammans inom åldersgruppen. 2.1. Elittävling. För att en arrangör ska få arrangera elittävling ska tävlingsplatsen uppfylla krav som bestäms av Svenska Ridsportförbundets dressyrkommitté vad gäller tävlingstekniska förhållanden, premier, publikservice och mediakapacitet. H På elittävling måste Msv A eller högre klass ingå. Lägsta klass som får ingå är Msv B. P På elittävling måste FEI:s Individuella Mästerskapsprogram för ponnyryttare ingå. Lägsta klass som får ingå är Lätt A. PA Svenskt Mästerskap, cupfinaler samt internationella kval. 2.2. Nationell tävling H På nationell tävling måste Msv A eller högre klass ingå. Lägsta klass som får ingå är Lätt A.

P På nationell tävling måste klass med FEI:s Individuella Mästerskapsprogram för ponnyryttare ingå. Lägsta klass som får ingå är Lätt A. PA Alla grader samt Special Olympics ska erbjudas. På nationell tävling är ryttare tillåten att i lagtävling och framridningsklass rida en svårighetsgrad lägre än sin klassificering. 2.3. Regional tävling Klasser som får förekomma är: H Lätt B-, Lätt A-, Msv C-, Msv B- och Msv A- klasser/program. FEI:s program för Children, Juniorer, Unga ryttare och 5-, 6-, 7-åriga hästar, FEI:s Kür för Juniorer (Msv B) och FEI:s Kür för Unga ryttare (Msv A). P Lätt B-, Lätt A, Msv C- klasser/program samt FEI:s Inledande- och Lagtävlansprogram för ponnyryttare samt FEI:s Kür för ponnyryttare. PA Alla grader samt Special Olympics ska erbjudas. På regional tävling är det tillåtet att starta i valfri svårighetsgrad. Avdelningsridning Alla klasser. 2.4. Lokal tävling Klasser som får förekomma är: H och P Ryttartest, Dressyrryttartest, Lätt C-, Lätt B-, Lätt A- klasser/program och Lagtävlansprogram för ponnyallsvenskan. FEI:s Inledande program för Children. Ryttartest-, Dressyrryttartest-, Fälttävlansprogram och program för Pararyttare med motsvarande svårighetsgrad Lätt C-Lätt A. P Lätt C-, Lätt B-, Lätt A-klasser/program och Lagtävlansprogram för ponnyallsvenskan. Ryttartest-, Dressyrryttartest-, Fälttävlansprogram och program för Pararyttare med motsvarande svårighetsgrad Lätt C-Lätt A. Lätt AP:1, Lätt AP:2 och FEI:s dressyrprogram för ponny får inte användas på lokal tävling. PA Alla grader samt Special Olympics ska erbjudas. På lokal tävling är det tillåtet att starta i valfri svårighetsgrad och utan medicinskt kort. Avdelningsridning Lätt C-, Lätt B- och Lätt A-klasser. 2.5. Inbjudningstävling För arrangerande klubb och högst tio sex inbjudna klubbar. Klasser enligt bestämmelserna för lokal tävling. Godkänd dressyrdomare måste anlitas. Överdomare behövs ej, se TR I moment 120.5. och 181.1. Ryttarlicens och hästlicens krävs, se TR I moment 150.2.1.1. och 3. Ansökan om inbjudningstävling, med angivande av klasser, lämnas senast en månad före tävlingens genomförande till respektive distrikt för godkännande. Distrikt kan inte neka arrangör som ansökt

i tid. 2.6. Klubbtävling Tävlingen är öppen endast för arrangerande klubbs medlemmar. Som medlem räknas den som betalat medlemsavgift innevarande år hos den arrangerande klubben. Alla klasser/program kan ingå. För klubbtävling ska reglementet gälla i alla moment som rör säkerhet, handhavande av hästen samt uppträdande mot funktionärer, medtävlande och andra närvarande. Vad gäller tävlingens tekniska utförande i övrigt beslutas detta av arrangören. Jordbruksverkets bestämmelser om veterinär närvaro gäller. I tävlingsledningen ska en av Svenska Ridsportförbundet utbildad funktionär, såsom ridlärare, domare, tränare eller motsvarande ingå. Som medlem räknas den som betalat medlemsavgift innevarande år hos den arrangerande klubben. 2.7. Unghästkval H Unghästkval arrangeras på lägst regionala tävlingar. P Ungponnykval arrangeras på lägst lokala tävlingar och får vara öppna för alla ålderskategorier ponnyryttare om inte annat anges i ungponny-tävlingens bestämmelser. Ekipaget skall vara proportionerligt och TR I moment 174.5. måste beaktas. 2.8. Clear Round, Rosettävling Clear Round klasser arrangeras på regionala, lokala, inbjudnings- och klubbtävlingar. Arrangören beslutar vilket/vilka procenttal deltagande ekipage ska uppnå för att räknas som clear round och erhålla rosett. P Clear Round klass på ponnytävling är öppen för alla ålderskategorier ponnyryttare. Ekipaget skall vara proportionerligt och TR I moment 174.5. skall beaktas. Moment 202 Dressyrprogram 1. Dressyrprogrammen fastställs av Svenska Ridsportförbundet inför varje kalenderår. Endast gällande program får användas. Dressyrprogrammen finns på www.ridsport.se. 2. Såväl internationella som svenska dressyrprogram rids ur minnet. Vid regional tävling och lägre har ryttare rätt att använda egen programläsare, som placeras så att domare inte störs (stillastående, utanför banan, samt om möjligt vid E eller B). Programläsaren får endast läsa programtexten. PA Vid alla tävlingar har ryttare rätt att använda programläsare. Headset får användas efter godkännande av domaren, då ska programläsaren stå vid funktionär eller vid domaren som kontrollerar att endast programtexten läses. Moment 203 Anmälan till tävling

1.1. Anmälan ska ske i Tävlingsdatabasen (TDB). 1.2. Senaste tidpunkt för anmälan, återtagen anmälan och betaldagen för betalning av anmälningsavgift, framgår i propositionen. 1.3. Efteranmälan kan göras i mån av plats enligt propositionen, och i mån av plats, senast kl 18.00 dagen före och ska göras i TDB. Se TR II moment 277.4.1. Efteranmälan efter kl 18.00 dagen före, kan om plats finns och ekipaget är kvalificerat för klassen, beviljas av överdomaren i samråd med tävlingsledaren. 1.4. Anmält ekipage betraktas som startanmält. 2.1. Innan den definitiva startlistan har fastställts får: 2.1.1. en ryttare byta ut en anmäld häst mot en annan av ryttaren riden häst, som inte tidigare varit anmäld i klassen, utan att det räknas som efteranmälan. eller: 2.21.2. en anmäld häst ridas av en annan ryttare, än med vilken hästen anmälts, utan att det räknas som efteranmälan. 2.31.3. en ryttare, utan att betala efteranmälningsavgift, får i mån av plats, flytta en anmäld häst till en annan klass än där hästen ursprungligen var anmäld. 2.42. Reserver från reservlistan i TDB sätts in i startlistan i den tur de anmält sig, före klassbyten och efteranmälningar. Klassbyten sätts in före efteranmälningar. Reserver och klassbyten ska ur startordningssynpunkt behandlas som efteranmälningar. 2.53. Klockan 18.00 dagen före första tävlingsdag övergår ansvaret för reservhanteringen till arrangören. De ryttare som efter denna tidpunkt önskar stå kvar på reservlista måste meddela detta till arrangören. 2.64. Avsteg från 203.2.1.1-2.2 dessa bestämmelser får endast ske vid särskilt vägande skäl och ska beviljas av överdomaren. 3.1. Avanmälan ska göras i TDB. 3.2. Sena strykningar ska meddelas arrangören enligt anvisningar i propositionen eller ryttarmeddelandet. 3.3. Ryttare som inte avanmält till klass eller som inte meddelat sen strykning och inte kommer till start ska erlägga en administrativ avgift om 250 kronor som tillfaller arrangören. 3.4. Endast vid uppvisande av läkar/veterinärintyg före kl 18 dagen före tävlingen kan anmälningsavgiften återbetalas. Se TR I moment 131.6.

Moment 204 Hästars och ponnyers rätt att starta 1. Antal tillåtna starter per dag för H och P : 1.1. Häst får starta högst två gånger per dag, undantag se 1.2, 1.3, och 1.4 1.5 och 1.6. Ett ekipage kan inte göra fler än två starter per dag. 1.2. 4-7-årig häst får endast starta en gång per dag. 1.3. Häst som startas i FEI:s Intermediaire I eller högre klass får endast starta en gång per dag. 1.4. 1.3. Utökat antal starter: I klasser till och med Lätt C får häst från och med 8 års ålder göra totalt tre starter per dag. Detta kan ske med två eller tre ryttare. Två av hästens tre starter kan ske i samma klass, i detta fall med två olika ryttare. 1.5. 1.4. Vid lokal tävling och inbjudningstävling tillåts häst genomföra sina båda starter i samma Lätt A- eller Lätt B-klass med olika ryttare. Detta ska i så fall skrivas in i propositionen. 1.5. H Häst som startas i Msv A-klass eller högre klass får endast starta en gång per dag. 1.6. P Ponny får på nationell tävling endast starta en gång per dag. 2. H Förutom erforderlig kvalifikation gäller följande åldersgränser: 3-årig och yngre häst får inte starta. 4-årig häst får starta i klasser till och med Lätt B. 5-årig häst får starta i klasser till och med Msv C. 6-årig häst får starta i klasser till och med Msv B. 7-årig häst får starta i klasser till och med FEI:s Intermediaire I. 8-årig häst får starta i alla klasser. 3. H Häst Ekipage får, under samma meeting/helg, endast starta i följande kombinationer: Lätt C, Lätt B och Lätt A eller Lätt A, Msv C och Msv B eller Msv B och Msv A eller Msv A, FEI:s Intermediaire I, FEI:s Intermediaire A, FEI:s Intermediaire B och Intermediaire IB eller

FEI:s Intermediaire I, FEI:s Intermediaire A, FEI:s Intermediaire B, Intermediarie IB och FEI:s Intermeiaire II eller FEI:s Intermediaire A, FEI:s Intermediaire B, Intermeiaire I B, FEI:s Intermediarie II, FEI:s Grand Prix och FEI:s Grand Prix Special. Ovanstående gäller även kürklasser i samma svårighetskombinationer. Den senast genomförda ritten i en felaktig kombination leder till avstängning ur klassen. 4. P För att få starta i vissa klasser, gäller, förutom erforderlig kvalifikation, följande åldersgränser: 3-årig och yngre ponny får inte starta. 4-årig ponny får starta i klasser till och med Lätt B. 5-årig ponny får starta i alla klasser till och med regional tävling där inte öppna, sluta eller enkla byten ingår. 6-årig ponny får starta alla klasser till och med regional tävling. 7-årig ponny får starta alla klasser. 5. P Kategori B-ponny får starta i klasser till och med FEI:s Lagtävlansprogram för ponnyryttare. 5. P Ponnyekipage får på tävling/meeting med olika tävlingskombinationer endast starta i en tävlingsnivå per dag. Som exempel får ett ponnyekipage på tävling med kombinationen regional och lokal tävling under samma dag endast starta i regionala klasser eller endast i lokala klasser. 6. P Ponnyekipages rätt att delta i klasser för hästar 6.1. Hästar och ponnyer får inte tävla i samma klass från och med inbjudningstävling. 6.1. Ponny, med ryttare som under innevarande kalenderår fyller lägst 21 år, får tävlas i klasser för hästar. Då ponny tävlas som häst gäller bestämmelser och kvalificeringsregler för häst. 6.2. Ponny som startat i klass för häst får starta i klass för ponny med ponnyryttare. 6.3. PA Hästar och ponnyer får tävla i samma klass. Moment 205 Kvalifikationsregler häst H 1.1. Kvalifikation Följer alltid ekipaget. Ryttaren/målsman ansvarar för ekipagets kvalifikation.

Ska vara genomförd före efteranmälningstidens utgång. Ska anges vid anmälan och kunna visas upp i sekretariatet före start. Kan inte ske i kürklasser. Gäller en period av 24 månader. 1.2. För kvalifikation är totalresultatet avgörande. För kvalifikation gäller endast resultat uppnådda med traditionell bedömning där varje rörelsegrupp av rörelser erhållit betyg från 0-10. 1.3. Ekipage som tidigare varit kvalificerat för viss svårighetsgrad, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnår minst gällande kvalificeringsprocent 62.00% i svårighetsgraden, flyttas ned en svårighetsgrad och ekipaget måste åter kvalificera sig. 1.4. Ekipage som startar utan att vara kvalificerat, avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. Se TR I moment 132. 2. Till regional tävling 2.1. För att få starta i Msv B-klass ska ekipage två gånger ha uppnått minst 62,00 % i Msv C- klass eller lägst FEI:s program för tvåstjärnig fälttävlan CCI/CIC** (A). 2.2. 6- och 7-åriga hästar äger rätt att starta i Msv B-klass utan föregående kval i Msv C-klass. 2.3. 7-åriga hästar äger rätt att starta i Msv A-klass utan föregående kval i Msv B:5, FEI:s Lagtävlansprogram Msv B eller FEI:s Individuella mästerskapsprogram Msv B. 2.4.1. För att få starta i Msv A-klass ska ekipage två gånger ha uppnått minst 62,00 % i Msv B:5, FEI:s Lagtävlansprogram Msv B eller FEI:s Individuella mästerskapsprogram Msv B. 2.4.2. Ekipage som startat i regional Msv A-klass, dömd av en domare och uppnår minst 62,00 %, kan tillgodoräkna sig resultatet för fortsatt kvalificering till regionala Msv A-klasser. 24- månadersregeln gäller. 2.4.1. 7-åriga hästar kan startas i FEI:s Inledande- och FEI:s Finalprogram för 7-åriga hästar utan föregående kval i Msv B-klass. 2.4.2. 7-åriga hästar kan av Svenska Ridsportförbundet beviljas dispens att starta Msv A:1 och/eller FEI:s S:t Georges utan föregående kvalifikation i Msv B. 3. Till nationell tävling För att få starta på nationell tävling krävs en kvalifikation enligt nedan: 3.1. För att få starta i Lätt A-klass, ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i Lätt A:1 eller högre på regional tävling.

3.2. För att få starta i Msv C-klass ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i Msv C-klass eller högre på regional tävling. 3.3. För att få starta i Msv B-klass ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i Msv B-klass eller högre på regional tävling. 3.4.1. För att få starta i Msv A-klass ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i Msv A:1, FEI:s Msv A-program för Unga ryttare och/eller FEI:s S:t Georges på regional tävling, i aktuell klass som dömts av minst tre domare. 3.4.2. Ryttare och häst som var för sig på nationell tävling har startat nationell Msv A:1, FEI:s Msv A-program för Unga ryttare och/eller FEI:s S:t Georges med lägst 64,00 % räknas som kvalificerat ekipage i nationell och regional Msv A-klass. 24-månadersregeln gäller både ryttare och häst. 3.5. För att få starta i FEI:s Intermediaire I, ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i Msv A:1, FEI:s Msv A-program för Unga ryttare och/eller FEI:s S:t Georges på lägst regional tävling där aktuell klass ska ha dömts av minst tre domare. 3.6. För att få starta i FEI:s Intermediaire A, FEI:s Intermediaire B, Intermediaire I B eller FEI:s Intermediaire II ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i FEI:s Intermediaire I på nationell- eller elittävling. 3.7. För att få starta i FEI:s Grand Prix-klasser ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i FEI:s Intermediaire A, FEI:s Intermediaire B, Intermediaire I B eller FEI:s Intermediaire II på nationell- eller elittävling. 4. Till elittävling För att få starta på elittävling krävs en kvalifikation enligt nedan: 4.1. För att få starta i Msv B-klass ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i Msv B-klass eller högre på nationell tävling. 4.2. För att få starta i Msv A-klass ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i Msv A:1, FEI:s Msv A-program för Unga ryttare och/ eller FEI:s S:t Georges samt eller högre klasser på nationell tävling. 4.3. För att få starta i FEI:s Intermediaire I ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i denna klass på nationell tävling. 4.4. För att få starta i FEI:s Intermediaire A, FEI:s Intermediaire B, Intermediaire I B eller FEI:s Intermediaire II ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i någon av dessa klasser på nationell tävling. 4.5. För att få starta i FEI:s Grand Prix-klasser ska ekipage ha uppnått minst 64,00 % i FEI:s Intermediaire A, FEI:s Intermediaire B, Intermediaire I B eller FEI:s Intermediarie II på nationell- eller elittävling.

Moment 206 Kvalifikationsregler ponny P 1.1. Kvalifikation Följer alltid ekipaget. Ryttaren/målsman ansvarar för ekipagets kvalifikation. Ska vara genomförd före efteranmälningstidens utgång. Ska anges vid anmälan och kunna visas upp i sekretariatet före start. Kan inte ske i kürklasser. Gäller under en period av 24 månader. 1.2. För kvalifikation är totalresultatet avgörande. För kvalifikation gäller endast resultat uppnådda med traditionell bedömning där varje rörelsegrupp av rörelser erhållit betyg från 0-10. 1.3. Ekipage som tidigare varit kvalificerat för viss svårighetsgrad, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnår minst 62.00 % i svårighetsgraden, flyttas ned en svårighetsgrad och ekipaget måste åter kvalificera sig. 1.4. Ekipage som startar utan att vara kvalificerat, avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. Se TR I moment 132. 2. Till nationell- och elittävling 2.1. För att få starta i klass, där inte öppna, sluta och enkla byten ingår, ska ekipage två gånger ha uppnått minst 62,00 % i Lätt A:1 eller högre på regional tävling. 2.2. För att få starta i klass där öppna, sluta och enkla byten ingår, ska ekipage två gånger ha uppnått minst 62,00 % i klass på regional tävling där dessa rörelser ingår. Moment 207 Kvalifikationsregler pararyttare PA 1.1. Kvalifikation Följer alltid ryttaren/ekipaget. Gäller under en period av 24 månader. Ska anges vid anmälan och kunna visas upp i sekretariatet före start. Kan inte ske i kürklasser. Från tävling för pararyttare ska alltid ske i den svårighetsgrad eller högre som motsvarar

ryttarens gällande medicinska kort. Kan ske från paraklass och integrerade para-/ dressyrklasser på dressyrtävling eller från tävling för enbart Pararyttare. Ska alltid ske i den svårighetsgrad eller högre som motsvarar ryttarens gällande medicinska kort. Ryttaren/målsman ansvarar för sin kvalifikation. Ryttare/ekipage som startar utan att vara kvalificerat, avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. 1.2. Till lokal tävling Ryttare får starta utan medicinskt kort i valfri svårighetsgrad. 1.3. Till regional tävling Ryttare får starta i valfri svårighetsgrad. 1.4. Till nationell tävling För att få starta ska ryttaren uppnått minst 55,00 % som slutresultat på regional tävling för pararyttare eller ekipaget uppnått minst 55,00 % som slutresultat i Lätt C eller högre på lokal dressyrtävling eller högre för icke pararyttare. 1.5. Till elittävling För att få starta ska ryttaren uppnått minst 55,00 % som slutresultat på nationell tävling för pararyttare eller ekipaget uppnått minst 55,00 % som slutresultat i Lätt C eller högre på lokal dressyrtävling eller högre för icke pararyttare. Moment 208 209 Reservmoment Moment 210 Ryttarens klädsel och utrustning Uppdatering av godkänd utrustning sker årligen den 1 januari på www.ridsport.se. För sponsor- och tillverkarmärkning se TR I moment 151. 1. Klädsel 1.1. Klädsel under ritten är riddräkt med godkänd ridhjälm eller hatt med inbyggd godkänd ridhjälm. Riddräkt består av ridkavaj, ridbyxor och ridstövlar samt polotröja eller skjorta med knäppt krage. Slips eller plastrong får användas. Ridkavaj är en figurskuren kavaj av tyg. Jacka som slutar vid midjan räknas inte som ridkavaj. Från och med Msv A är ridfrack tillåten. Dekor/utsmyckning på ryttarens klädsel är tillåtet. För sponsor- och tillverkarmärkning se TR I moment 151.

PA Vid lokala tävlingar och lägre kan ridkavaj bytas ut mot fritidsjacka/långärmad tröja. 1.2. Överdomaren kan vid speciella omständigheter ge tillstånd att tävla utan ridkavaj eller ridfrack. 1.3. Militär och polis får rida i uniform. 1.4. Vid all ridning inom hela tävlingsområdet ska godkänd hjälm med hakbandet i funktion eller hatt med inbyggd godkänd hjälm och hakbandet i funktion alltid bäras. Se www.ridsport.se för information om godkända hjälmar. 1.5. Handskar bör bäras. 1.6. Skyddsväst får bäras utanpå eller innanför kavajen eller fracken. 1.7. Vid inbjudnings-, lokal-, och regional tävling får ridstövlar bytas ut mot ridskor/jodphursskor och stövelskaft eller shortchaps utan fransar. 1.8. PA Vid alla tävlingar får ridstövlar bytas ut mot ridskor/jodphursskor och stövelskaft eller enfärgade shortchaps utan fransar. 2. Sporrar 2.1. Under framridning och tävlingsritt kan ryttaren själv välja om sporrar ska bäras eller inte. Om sporrar används får de inte vara konstruerade så att de kan såra eller skada hästen. 2.2.1. Sporrar ska vara av metall, men sporre med rund hård plastkula och sporre utan hals/utskjutande del är också tillåtet. Sporrarnas skänklar ska vara släta. Sporrskydd, bestående av en tunn gummi-/läderfodring på sporrens skänkel, är tillåten. Dekor på sporrskydd och sporrem är tillåtet på fotens utsida. 2.2.2. Sporrens skänkel får inte vara vinklad uppåt. Varje sporres hals/utskjutande del ska vara avrundad eller trubbig, rak eller mjukt böjd nedåt samt peka rakt bakåt från mitten av sporrens skänklar. 2.2.3. Sporrar får vara fästade direkt i ridstövlarna. 2.2.4. Om hjul- eller stjärnsporrar används ska trissorna vara avrundade (inte ha skarpa kanter) och kunna rotera. 2.2.5. P Förutom ovanstående får sporrens hals/utskjutande del vara maximalt 15 millimeter mätt från yttersidan av sporrens skänkel. Hjul- eller stjärnsporrar är inte tillåtna. På Nationellaoch Elittävlingar får sporrens hals/utskjutande del vara 35 millimeter Bilder: Sporre, avrundad Sporre, trubbig

3. Spö Vid framridning/träning på tävlingsområdet, i collectingring samt vid prisutdelning får ett ridspö bäras med en total längd av: H maximalt 1,20 meter. P maximalt 1,00 meter. PA Spö får bäras även på tävlingsbanan i paraklasser. 4. Övrigt om ryttarens utrustning 4.1. Åsidosättande av reglerna för godkänd ridhjälm/hatt med inbyggd godkänd hjälm, medför uteslutning/diskvalificering om det sker under tävlingsritten och avstängning ur klass/klasser om det sker på övriga tävlingsområdet. 4.2.1. Otillåten hantering av häst med sporrar och spö på hela tävlingsområdet under hela meetinget medför avstängning ur klass/ klasser, se även TR I moment 174. 4.2.2. Då ryttaren rider in på tävlingsbanan med spö eller rider runt tävlingsbanan med spö i väntan på startsignal gäller bestämmelserna i moment 263. 4.3. All övrig utrustning, inte nämnd i moment 210, är förbjuden och dess användande leder till avstängning ur klass/klasser om den orsakar hästen obehag eller skada. Ryttaren kan även tilldelas muntlig tillrättavisning, skriftlig varning eller straffavgift enligt TR I moment 191. 4.4. 5. PA Pararyttare som är klassificerade har ett medicinskt kort som anger vilken grad ryttaren tillhör samt vilka hjälpmedel ryttaren får använda. De hjälpmedel som står angivna på det medicinska kortet får användas på alla dressyrtävlingar (paradressyrtävlingar och dressyrtävlingar för icke pararyttare). Ryttaren skall uppvisa det medicinska kortet för sekretariatet och överdomaren som skall informera dömande domare. För pararyttare som inte är klassificerade och har ett medicinskt kort gäller, utöver detta reglemente, att endast hjälpmedel enligt FEI:s reglemente Para-Equestrian Dressage 8428 punkt 4 78 får användas. lista Hjälpmedel godkända för alla Pararyttare får användas. Se www.ridsport.se. Moment 211 Hästens utrustning Uppdatering av godkänd utrustning sker årligen 1 januari på www.ridsport.se. 1. Huvudlag, betsling, nummerlapp På hela tävlingsområdet ska häst ledas i huvudlag med bett samt vara försedd med synlig nummerlapp. Se även TR I moment 134.3.

H Betsling vid dressyrtävling till och med Msv C-klasser ska vara träns. Från och med Msv B-klasser är betslingen valfritt träns eller kandar, vilket bestäms av ryttaren. Svenska Ridsportförbundet kan bestämma att klass ska ridas med kandar, till exempel vid observationstävlingar och inför landslagsuttagningar. Detta ska då stå i propositionen. Betsling vid unghästbedömning för 5- och 6-åriga hästar ska vara träns. P Alla klasser utskrivna för ponnyer rids på träns. I program för 7-åriga hästar kan ryttaren välja träns eller kandar. PA Rids på träns. Kandar är tillåtet vid nationell och elittävling på egna hästar i Grad 4 och Grad 5 då FEI Para Equestrian Dressage Test rids. 2. Träns 2.1.1. Träns består av huvudlag med bett och tyglar samt nosgrimma. Huvudlaget är sammansatt av nackstycke, sidostycken, käkrem och pannrem. Huvudlag och nosgrimma får vara gjorda av läder eller plast, som inte får såra eller skada hästen. Mjuk fodring får användas på nackstycke och nosgrimma. 2.1.2. Bett ska ha en direkt kontakt med sidostycken och tyglar utan någon fjädrande funktion. 2.2. Tillåtna bett för häst respektive ponny enligt skisser under Bett. Se moment 211.5. Bett och även www.ridsport.se. 2.3. Tyglar ska vara av läder och/eller textil med eller utan läderstroppar. Även tyglar med tunn gummifodring eller och gummivävtyglar är tillåtna. Tyglar med elastisk/fjädrande funktion är inte tillåtna. 2.4. Nosgrimma får spännas ovanför och/eller nedanför bettet, men aldrig så hårt att den kan orsaka hästen obehag eller skada. 2.5. Pannremmen ska vara av läder eller plast, får vara av annan färg än tränset och smyckat med en dekor. 3. Kandar Bild: Kandar 3.1. Kandar består av huvudlag, sammansatt av nackstycke, sidostycken, käkrem och pannrem, samt nosgrimma, stång- och bridongbett, kindkedja/hakkedja och tyglar. Huvudlag och nosgrimma får vara gjorda av läder eller plast, som inte får såra eller skada hästen. Mjuk fodring får användas på nackstycke och nosgrimma. Tyglar skall ha direkt kontakt med betten. Tyglar med elastisk/fjädrande funktion är inte tillåtna.

3.2. Stång- och bridongbett kan vara gjorda av olika material. Stångbettet ska ha oledat munstycke och fasta eller rörliga skänklar. Underskänkelns längd under munstycket får inte överstiga 10 centimeter. Bridongbettet ska vara en- eller tvåledat. Bridongringens diameter får inte överstiga 8 centimeter. Se moment 211.5. Bett, skisser över tillåtna bett och även www.ridsport.se. 3.3. Kindkedjan får vara gjord av metall och/eller läder. Kindkedjan får vara försedd med skydd av gummi, läder eller fårskinn. Kindkedjan får aldrig spännas så hårt att den kan orsaka hästen obehag eller skada. Skumrem är tillåten. 3.4. Stång- och bridongtyglar samt pannrem, ska vara i enlighet med beskrivningen för träns. Se moment 211.2.1.2, 2.3. och 2.5. 3.5. Nosgrimman ska spännas ovanför betten. Nosgrimman får aldrig spännas så hårt att den kan orsaka hästen obehag eller skada. 3.6. Ovanstående gäller även vid framridning där dock träns, enligt beskrivning för träns, alltid är tillåtet. Bilder Nosgrimmor

4. Nosgrimmor Tillåtna nosgrimmor på bilderna, se även www.ridsport.se. Mjuk fodring får användas på insidan av nosgrimman. Pullarnosgrimma, nummer 4 på bild, får ha ludd eller mjuk fodring under nosplattan. 1. Remontnosgrimma (hannoveransk). 2. Engelsk nosgrimma. 3. Aachen nosgrimma (kombinerad nosgrimma). 4. Pullarnosgrimma med eller utan ringar. 5. Kombinerad nosgrimma med låg käkrem. 6. Anatomiskt utformade nosgrimmor med låg käkrem. Nosgrimmor nummer 1, 3, 4 och 6 är inte tillåtna när betsling med kandar används. Om betsling med kandar används vid nummer 3 och 5 är den nedre nosremmen inte tillåten. 5. Bett 5.1. Oledade, en- och tvåledade bett är tillåtna. Tvåledat bett ska ha rundat mellanstycke. 5.2. Diametern på de olika betten måste vara så stor att de inte kan skada hästen. Diametern mäts vid bettens ytterkant. H Minsta diametern för stångbett ska vara 12 millimeter och för bridongbett minst 10 millimeter. Minsta diametern för tränsbett i unghästbedömning ska vara 14 millimeter. Häst som rids av childrenryttare skall ha tränsbett med 14 millimeters diameter. P Minsta diametern för tränsbett ska vara 10 millimeter. 5.3. Alla bett ska vara i originalskick och ska vara gjorda av metall och/eller hård, oböjlig plast. Överdrag med gummi eller latex får göras på originalbettet är tillåtet. Se även moment 211.2.2. och 211.3.2. Godkända prototyper av tränsbett för ponny respektive häst samt stång och bridongbett framgår av bilderna på följande sidor och på www.ridsport.se. 6. Träns utan bett Bettlösa träns tillåtna på lokal tävling i bettlösa Lätt C-Lätt A klasser. Se även moment 275.1. Tillåtna bettlösa träns: Sidepull, käkkorsat- och kindkorsat bettlöst träns. Tränset skall vara av läder. Nosgrimman måste vara minst två centimeter bred och får inte ha någon metallförstärkning. Se bilder på www.ridsport.se.

FÖRTYDLIGANDE FÖR DENNA UTGÅVA: Skisserna nedan kommer i slutdokumentet att överensstämma med skisserna i TR II 2017. Rödmarkerad text och de svarta överstrykningarna är de nya ändringarna. Tillåtna tränsbett dressyr Häst 1. Tränsbett, enledat, med rörliga ringar. 2. a, b, c Tränsbett tvåledat med rörliga ringar. Mittdel rörlig med rundad utformning. Också tillåtet med fasta ringar. 3. Tränsbett med fasta ringar (eggbett). 4. D-bett. 5. Tränsbett med fasta ringar och parerstänger. 6. Tränsbett med rörliga ringar och parerstänger. 7. Tränsbett, variant av nr 5 och 6. 8. Bett med Hanging cheeks snaffle. Endast tillåtet enledat. 9. Rakt bett Oledat bett, oledat. Även tillåtet med tungfrihet och fasta ringar (eggbett). 10. Format tränsbett med roterande mittdel. 11. Tränsbett tvåledat med roterad mittdel. 12. Varianter av roterande tränsbett. 13. En- och tvåledat Golden wing bett (ej bild finns på www.ridsport.se). Tillåtna bridongbett dressyr Häst 1. Bridongbett, enledat, med rörliga ringar. 2. a, b, c Bridongbett, tvåledat, med rörliga ringar. Mittdel rörlig med rundad utformning. Också tillåtet med fasta ringar (eggbett). 2. d Bridongbett, tvåledat, med roterad mittdel. 3. Bridongbett, enledat, med fasta ringar (eggbett).

4. Bridongbett med Hanging cheeks. Endast tillåtet enledat. 5. Varianter av roterande bridongbett. Tillåtna stångbett dressyr Häst 5. Kandarstång. 6. Kandarstång. 7. Kandarstång. 8. Kandarstång med rörlig skänkel. 9. Kandarstång med rörlig skänkel. 10. Kandarstång med S-formad skänkel. 11. Kindkedja/hakkedja av metall och/eller läder. 12. Skumrem. 13. Kindkedjetunnel läder, gummi, eller fårskinn. 14. Kindkedjetunnel gummi. Tillåtna bett dressyr Ponny 1. Rakt Oledat gummibett. 2. Tränsbett med fasta ringar (eggbett), med eller utan parerstänger. 3. D-bett. 4. Tränsbett, enledat, med rörliga ringar. 5. Tränsbett tvåledat med rörliga ringar. Mittdel rörlig med rundad utformning. Också tillåtet med fasta ringar. 6. Bett med Hanging cheeks snaffle. Endast tillåtet enledat. 7. Rakt Oledat bett, även tillåtet med tungfrihet och fasta ringar (eggbett). 8. Format tränsbett med roterande mittdel. 9. Tränsbett, tvåledat, med roterande mittdel. 10. Varianter av roterande tränsbett.

11. En- och tvåledat Golden wing bett (ej bild finns på www.ridsport.se). 6. Sadling 6.1. Sadel ska användas vid all ridning på tävlingsområdet och vara av engelsk typ (se bild), försedd med stigläder, stigbyglar och sadelgjord. Sadelgjord med magplatta som har tryckfördelande funktion är tillåten, www.ridsport.se. Vojlock/schabrak av tyg, läder eller skinn och dämpande mellanlägg är tillåtet. Mellanlägg får placeras mellan sadel och vojlock/schabrak eller under vojlock/schabrak. Dämpande sitsinlägg för ryttare är inte tillåtet. 6.2. Förbygel, brösta, svansrem, förgjord och sadelgjordstunnel är tillåtna. Säkerhetshandtag är tillåtet som en säkerhetsutrustning. Handtaget måste vara fäst vid sadelns framvalv i de båda förbygelringarna. Säkerhetsrem runt halsen är inte tillåten på tävlingsbanan. 7. Dekoration 7.1. All dekoration av häst med föremål som rosetter, blommor eller liknande är förbjudet. 7.2. Flätning av man och svans samt mönsterrykt på bakdelen är tillåtet. Manens flätor och knoppar får dekoreras/utsmyckas, dock inte med rosetter, blommor eller liknande. Varningsrosett i svansen är inte att betrakta som dekoration utan är tillåtet. Lössvans är förbjuden. 7.3. Dekor/utsmyckning på hästens utrustning är tillåtet, men får inte såra eller skada hästen. 8. Övrig utrustning 8.1. Vid framridning och prisutdelning är benskydd/benlindor, och boots samt säkerhetsrem runt halsen tillåtna. Vid framridning är täcke tillåtet. 8.2. Vid framridning är det förbjudet att använda någon slags hjälptygel. 8.3. Longering, med användande av en longerlina och eventuella inspänningstyglar, är tillåtet om det sker på av arrangören anvisad plats och inte stör övriga deltagare. Longerlinan fästs i tränsbett eller bridongbett. Longerlina fäst vid stångbett är inte tillåtet. Om inspänningstyglar används får de inte spännas så hårt att det orsakar hästen obehag. Myndig person får longera häst som ska startas av ryttare under 18 år.

8.4. Tömkörning på tävlingsplatsen är förbjuden. 8.5. Öronhuva får användas vid tävling/framridning och får vara av ljuddämpande material. Öronpluggar är endast tillåtna vid prisutdelningar/ceremonier. Öronhuvan får endast täcka hästens öron och panna, ögonen får inte täckas. Öronhuvan ska ge utrymme för fastsättande av nackstycke och pannrem och får inte fästas i nosgrimman. 8.6.1. All övrig utrustning inte nämnd i moment 211, är förbjuden och dess användande leder till avstängning ur klass/klasser om den orsakar hästen obehag eller skada. Ryttaren kan även tilldelas muntlig tillrättavisning, skriftlig varning eller straffavgift enligt TR I moment 191. 8.6.2. För övrig icke tillåten utrustning gäller att: Om felaktigheter i utrustningen upptäcks innan ekipaget kommit in på tävlingsbanan uppmärksammas ryttaren på felaktigheten och ges tillfälle till rättelse genom muntlig tillrättavisning. Är rättelse ej möjlig meddelas ryttaren uteslutning/startförbud av överdomaren. Se även TR I moment 191. Upptäcks felaktig utrustning under ritten medför detta poängavdrag eller uteslutning efter beslut av domarordföranden. Se moment 211.8.6.3. samt moment 263.1.6.5.-1.6.6.2. Upptäcks felaktig utrustning efter ritten rapporteras detta till domarordföranden av överdomaren och ekipaget utesluts ur klassen. Se moment 211.8.6.4. 8.6.13. Om ryttaren rider in på tävlingsbanan eller rider runt tävlingsbanan i väntan på startsignal med spö, benskydd/benlindor, boots och/eller halsrem på hästen gäller bestämmelserna i moment 263. 8.6.24. Om kontroll av bett och öronhuva utförs ska det göras direkt efter att ekipaget lämnat tävlingsbanan. Om det då upptäcks att utrustning som inte är godkänd har använts ska detta rapporteras till domarordföranden och ekipaget utesluts ur klassen. 9. PA Pararyttare som är klassificerade och har ett medicinskt kort som anger vilken grad ryttaren tillhör samt vilka hjälpmedel ryttaren får använda, får använda de hjälpmedel som står angivna på det medicinska kortet på alla dressyrtävlingar (paradressyrtävlingar och dressyrtävlingar för icke pararyttare). Ryttaren skall uppvisa det medicinska kortet för sekretariatet och överdomaren som informerar dressyrdomarna. För pararyttare som inte är klassificerade gäller, utöver detta reglemente, att endast hjälpmedel enligt lista Hjälpmedel godkända för alla Pararyttare får användas. Se www.ridsport.se. Moment 212 Uppklassning, poängtabeller, nedklassning Arrangör kan öppna och stänga klasser se moment 275.1. 1. Uppklassning häst H 1.1. Uppklassning följer alltid hästen. Ryttare/målsman är skyldig att ha kännedom om uppklassningsförhållandena för tävlande häst.

1.2. Uppklassning gäller under en period av 24 månader. 1.3. Uppklassning sker endast ur lokal tävling. Häst som erhållit 80 60 poäng från Lätt A-klass eller högre i regional och/eller nationell klass är uppklassad ur lokal tävling. På klubb-, inbjudnings- och lokal och lägre tävling samt i klasser med bedömningen clear round klasser delas inte poäng ut. 1.4. För häst som tävlas av olika familjemedlemmar gäller uppklassning för varje enskilt ekipage. Som familjemedlemmar räknas personer som lever i familjelika förhållanden. 1.5. För lektionshäst gäller uppklassning för varje enskilt ekipage. 1.6. Om uppklassad häst startas i lokal tävling avstängs ekipaget ur klassen även om det upptäcks i efterhand. 2. Poängtabeller Häst. Poäng erhålles endast från regional-, nationell- och elittävling i tabellen angivna klasser. FÖRTYDLIGANDE FÖR DENNA UTGÅVA: Tabellerna som ska finnas här kommer i slutdokumentet att överensstämma med tabellerna i TR II 2017. Det finns inga föreslagna ändringar i dessa tabeller. Kürprogram på respektive nivå ger samma poäng som de obligatoriska programmen. Poäng enligt ovanstående tabell räknas endast om totalresultatet av ritten har uppgått till minst 60,00 % av respektive klass maximipoäng. om antalet startande har uppgått till minst tio i Lätt A- och Msv C-klasser samt minst fem i övriga klasser förutom i FEI:s Grand Prix- klasser, där oavsett antalet startande, tre startade ekipage alltid räknas som placerade och får poäng vid resultat 60,00 % eller högre. Placering i Svenska Mästerskap (SM) värderas enligt poängtabellen med koefficient nedan: SM-kval: koefficient 1,5 SM-final: koefficient 2,0 Bonus för slutplacering i SM individuellt: 1:a 100 poäng 2:a 80 poäng 3:a 60 poäng Placering i internationella tävlingar värderas enligt poängtabellen med koefficient nedan:

OS, VM, EM, WC final: koefficient 4,5 WC kval: koefficient 3,5 CDI 3*, 4*, 5*: koefficient 2,5 CDI 1*, 2* samt CDI utanför Västeuropa: koefficient 1,5 Tröstklass: koefficient 0,5 Bonus för slutplacering individuellt: OS/VM: 1:a 200 poäng, 2:a 150 poäng, 3:a 100 poäng EM/World Cup Final: 1:a 150 poäng, 2:a 100 poäng, 3:a 80 poäng NM: 1:a 100 poäng, 2:a 80 poäng, 3:a 60 poäng Ekipage som deltar i FEI:s Grand Prix Special eller FEI:s Grand Prix Kür och inte placerar sig bland de fem främsta, erhåller samma poäng som det sjätte placerade ekipaget. Ekipage som kvalificerat sig från FEI:s Grand Prix till FEI:s Grand Prix Special och/eller till FEI:s Grand Prix Kür och fullföljer, och där uppnår minst 62,00 % men inte blir placerat, erhåller lika många poäng som en seger i utskriven och genomförd tröstklass. 3. Nedklassning häst H Vid försäljning av häst eller om häst stadigvarande (minst sex månader) ska tävlas av annan ryttare kan hästen flyttas ned till 0 poäng. Sådan nedklassning får dock inte ske mer än en gång per 12-månadersperiod. Denna nedklassning gäller då hästen tävlas av den nya ryttaren. Om en ryttare eller ägare önskar tillämpa denna bestämmelse ska meddelande lämnas till Svenska Ridsportförbundet innan start. Avser den tidigare ryttaren att tävla hästen tillämpas inte nedklassningen. 4. Uppklassning ponny P 4.1. Uppklassning följer alltid ponnyn. Ryttare/målsman är skyldig att ha kännedom om uppklassningsförhållandena för tävlande ponny. 4.2. Uppklassning sker endast ur lokal- och regional tävling. Ponny som erhållit 50 poäng är uppklassad ur lokal tävling. Ponny som erhållit 20 poäng är uppklassad ur Lätt C. Ponny som erhållit 50 poäng är uppklassad ur Lätt B på regional tävling. Ponnyekipage som tagit poäng på nationell tävling uppklassas från lokal tävling. 4.3. Uppklassning gäller under en period av 24 månader. Ponny som blivit uppklassad ur lokal

tävling, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnått 50 poäng blir nedklassad och får åter starta på lokal tävling. Ponny som blivit uppklassad ur Lätt C, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnått 20 poäng blir nedklassad och får åter starta i Lätt C. Ponny som blivit uppklassad ur Lätt B, men under de därefter följande 24 månaderna inte uppnått 50 poäng flyttas ned en svårighetsgrad och får åter starta i Lätt B. 24-månadersregeln gäller även för ponnyekipage som tagit poäng på nationell tävling och blivit uppklassat ur lokal tävling. 4.4. Kategori A- och kategori B-ponny kan endast uppklassas ur Lätt C. 4.5 4.4. 4-årig ponny uppklassas inte ur Lätt C. 5-årig ponny uppklassas inte ur Lätt B. 4.6 4.5. Ponny med ryttare som under året fyller högst nio år, uppklassas inte ur Lätt B. 4.7 4.6. För ponny som tävlas av flera syskon, gäller uppklassning för varje enskilt ekipage. Som syskon räknas hel- eller halvsyskon eller att man bor i familjelika förhållanden. 4.8 4.7. För lektionsponny gäller uppklassning för varje enskilt ekipage. 4.9 4.8. Ponny som byter kategori nedåt vid mätning behåller tidigare resultat. Ponny som byter kategori uppåt vid mätning förlorar sina resultat. 4.10 4.9. Ponnyekipage som startar i klass som ekipaget är uppklassat ur avstängs från klassen, även om det upptäcks i efterhand. 5. Poängtabeller Ponny FÖRTYDLIGANDE FÖR DENNA UTGÅVA: Tabellerna som ska finnas här kommer i slutdokumentet att överensstämma med tabellerna i TR II 2017. Det är inga ändringar i dessa tabeller. Poäng enligt ovanstående tabeller räknas endast om totalresultatet av ritten uppgått till minst 60,00 % av respektive klass maximipoäng. om antalet startande varit minst två per kategori eller sammanslagen kategori i klassen. Vid klubb-, inbjudnings- och lokal och lägre tävling, samt i klasser med bedömningen clear

round klasser, erhålls inga poäng. Bonus för slutplacering individuellt SM 1:a 52 poäng 2:a 44 poäng 3:a 40 poäng Internationella tävlingar: Placering i internationella tävlingar värderas som i uppställningen nedan. NM individuellt: koefficient 1,5. Tävlingar med lägst fem startande nationer: koefficient 1,5. Övriga tävlingar: koefficient 1,0. Tröstklasser: koefficient 0,5. 6. Nedklassning ponny Vid försäljning av ponny eller om ponny stadigvarande (minst sex månader) ska tävlas av annan ryttare kan ponnyn flyttas ned till 0 poäng. Sådan nedklassning får dock inte ske mer än en gång per 12-månadersperiod. Denna nedklassning gäller då ponnyn tävlas av den nya ryttaren. Om en ryttare eller ägare önskar tillämpa denna bestämmelse ska meddelande lämnas till Svenska Ridsportförbundet innan start. Avser den tidigare ryttaren att tävla hästen tillämpas inte nedklassningen. Moment 213 219 Reservmoment KAPITEL 3 TÄVLING 3:1 ARRANGEMANG Moment 220 Tävlingsarrangemang, tävlingsbanor 1. Ryttarmeddelande, startlistor, starttider, startordning 1.1. Meddelande till ryttare ska finnas tillgängligt för deltagarna minst fem dagar innan tävlingarnas början. 1.2. Preliminära startlistor ska finnas tillgängliga senast klockan 18.00 tre dagar före aktuell

tävling. 1.3. Definitiva startlistor för kommande tävlingsdags klasser ska finnas tillgängliga senast klockan 20.00 dagen före. 1.4. När definitiva startlistorna fastställts ska ryttare inte vara skyldig att starta tidigare än ryttaren med ledning av startordningen kunnat beräkna som rätt starttid. Bortfaller ekipage från den definitiva startlistan, ska paus göras i tävlingen. H Fasta starttider ska anges i alla klasser vid nationell- och elittävling samt vid Msv A-klasser vid regionala tävlingar. P Fasta starttider ska anges i alla klasser vid nationell- och elittävling. 1.5. Angående startordning se moment 277. Angående sammanslagning av ponnykategorier se moment 278. Se även TR I moment 134. 2. Framridningsbana 2.1. Framridningsbanan bör placeras minst 10 meter från tävlingsbanan. Detta gäller inte collectingring, som kan vara i angränsning till tävlingsbanan. Vid nationell- och elittävling ska det finnas en framridningsbana av samma storlek som tävlingsbanan, och med ett underlag som så mycket som möjligt överensstämmer med tävlingsbanans. Avsteg från detta får göras vid regional tävling och lägre, dock bör inte framridningsbanan ligga på gräs om tävlingen äger rum på sand eller liknande. Banornas underlag ska meddelas i propositionen. 2.2. Framridningsbanan bör endast vara öppen för startande ekipage i pågående och följande klass. 2.2.1. Framridningsbanan är till för uppvärmning, inte träning, ledning eller väntande hästar. Arrangören ska anvisa annan plats för väntande hästar och hästar som leds. Överdomaren kan i samråd med arrangören vid behov besluta annorlunda att hästar får ledas på framridningsbanan om arrangören inte kan anvisa annan plats. Se även moment 211.8.3. 2.2.2. Tider när framridningsbanan är öppen och när tävlingsbanan är öppen för träning meddelas av arrangören senast dagen innan tävling. När tävlingsbanan är öppen för träning skall den till utseende och utsmyckning motsvara den bana som används tävlingsdagen. 2.2.3. Arrangören ska anvisa annan plats för väntande och hästar som leds. Se även moment 211.8.3. 2.3. Arrangeras tävling/tävlingsklass för häst samma dag som för ponny, ska häst och ponny hållas helt åtskilda på framridnings- och träningsbanor 2.4. På tävlingsplatsen får hästen arbetas endast av den/de som ska starta den på meetinget. Se även moment 211.8.3.

2.5. PA Minst en framridningsbana ska vara inhägnad av staket och försedd med reglementsenliga bokstäver. Då ekipage som tävlar i Grad 1, Grad 2 och Grad 3 befinner sig på framridningensbanan ska ekipage som galopperar göra detta på av arrangören anvisad del av framridningsbanan. På lånad häst är tillåten tid för framridning, minst 15 minuter för ryttare i Grad 1, 2 och 3 samt minst 20 minuter för ryttare i Lätt C/Grad 4 och Lätt B eller högre/grad 5. Tiden räknas från det att ryttaren är uppsutten. Uppsittning på lånad häst ska ske på av arrangören fastställd plats. Ryttaren räknas som uppsutten när ryttaren är klar att lämna uppsittningsplatsen. Särskild funktionär som ansvarar för uppsittningen på lånade hästar ska finnas. Egna hästar som ska tävla i Grad 1, 2 och 3 får ridas 30 minuter per dag av någon annan än ryttaren (skritt på lång tygel före och efter inte inräknat). De sista 15 minuterna före start får endast ryttaren rida hästen. Alla hästar får skrittas på lång tygel av någon annan än ryttaren. Arrangör, lagledare och ryttare har gemensamt ansvar för att framridningstiderna respekteras under tävlingen. 3. Tävlingsbana 3.1. Med tävlingsbana menas det inhägnade, eller på annat sätt markerade, område inom vilket tävling äger rum. Alla dressyrprogram rids på banor med måtten 20 x 40 meter eller 20 x 60 meter, enligt för varje klass angivet program. När tävling äger rum i ridhus, avpassas banan på lämpligt sätt efter ridhusets mått. Banan bör vara placerad så att trafik eller liknande inte inverkar störande. Sedan en klass/fulltalig kategori/avdelning har börjat, får byte från utebana till ridhus eller tvärtom inte ske. 3.2. Vid flera tävlingsbanor bredvid varandra bör avståndet mellan banorna göras så stort som möjligt. 3.3. Åskådare placeras om möjligt minst 10 meter från banan. 3.4. Dressyrbanan mäts vid marken mellan staketens/väggarnas innersidor. När dressyrbanans begränsningslinjer utgörs av staket ska detta vara sammanhängande, ljust och cirka 30 centimeter högt. Staketdelen vid A, eller av arrangören annan bestämd plats, ska vara lätt att flytta och tillräckligt bred för att underlätta in- och utsläpp av ekipagen. Staketet ska vara konstruerat så att hästarnas hovar inte kan fastna. Rep eller metall får inte användas. Vid tävling inomhus bör staketet om möjligt placeras både på kort- och långsidor minst 2 meter från befintliga väggar med hänsyn tagen till korrekta banmått. 3.5. Vid elit- och mästerskapstävlingar samt vid bedömning av unga hästar/ponnyer ska banans in- och utsläpp vara stängt under pågående ritt samt mellan ritterna. Vid övriga tävlingar bestämmer arrangören om in- och utsläpp ska vara öppet under klass/klasser. 3.6. Punkterna längs kort- och långsidorna ska markeras med bokstäver enligt bild och mått sist i detta moment. Bokstäverna ska vara mörka mot ljus bakgrund. De ska vara minst 25 centimeter höga, placeras cirka 50 centimeter utanför yttermarkeringen och ska vara synliga ovanför