Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:40:a Skjutsväsen (malmforor och borgarlass) i lappmarken Maskinskrivet manuskript till arbete med rubrik: Malmforor och borgarlass. Dokumentarisk framställning om lapparnas skjutsning i äldre tid vid bergverken, om deras transporter av borgarnas varor (borgarskjutsen), om deras skjutsning av domare, fogde m m (kronoskjutsen) samt om prästskjuts särskilt i Pite lappmark. a) Inledning (Excerpter 1328-1615) Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
/ Dokumentarisk framställning om lapparnas skjutsning i äldre tid vid bergverken om deras transporter av borgarnas varor om deras skjutsning av domare,fogde m.m. (borgarskjutsen) (kronoskjutsen) samt om prästskjuts särskilt i Pite lappmarko
KXKXÍ Drotseten Knut Jonssons bref ang. bl.a. rattsyarden i Norrbotten. Dat. Tclge d. 5 Septo 1328. Nos Kanutus Joansson,illustris Regis Swecie ac Norwegie Dapi- er,tenore presencium ad publicam deducimus nocioncm,q.uod Anno Domini M.CCC. vicésimo octauo,die Lune,ante natiuitatem beate Marie Virginis próxima in Perlamento Telgis habito inter ílel singo s ex parte vna,et Bircharlaboa ex parte altera,in presencia nostra taliter extitit placitaturn, videlicet quod extrema pars Helsingie versus aquilonem,que ad amnem dictum Wlv et stagnum Wlvthraesk vsque protenditur,inhabitari et vtique coli debeat absque impedicione at inquietacione cujusquarn secundum tenorem litterarum Domini nostri Regis super hoc anw collatarum,quas semper in suo vigore conuenit inuio- Us labiter obserjfiari, et quibus per presentem placit^^nm^cionern in nullo peni tus derogetur,ab hiis tarnen qui per officialem Domini nostri Reílwv gis in Ilelsingia constituí illic ad habitandum loca susceperint siue Birkala fuerint^siue alii quicunque tributum antequam Dominus noster predictus legitime annos etatis attigerit,nemo loyiare Öebebit eciam officialis inter illos qui illic ceperint habitare de negociis Us Qui emergentibus jurisdictionem habebit et justicie faciet complementum. Jtem extitit placitaturn quod homines siluestres et vagos vulgariter dictos Lappa in suis venacionibus nullus debeat impedire,nec eciam prefatos Birkarlaboa ad eosdem Lappa accedentes,apud ipsos commorantesjíarticulo isto sicut et primo vsque ad prefati Domini nostri Regis Annos legítimos tanturninodo perdurante. Jn cuius placitacionis testimonium presentes litteras nostri sigilli munimine duximus roborandas» Datum Anno,die et loco supradictis. Isak Fellman del III 3.336 rättat efter Sv. Dipl. IV s.73 f.,där dokumentet ärjbryckt ur Peringskölds avskrift efter en av konung Albrekt d. 17 juni 1377 utgiven vidimation,som i orig. på pergament fanns i Riksarkivet före slottsbranden 1697.
3 Lapparnes klagomål mot Nils Oravain B J<ekennes wij åss skatt skyldig lapper wdii waranger,med then menige mann ther samma stedz,och fulkomlig beståå wijlle,huar wij till kalladhe bliffua kunne, Om Wilis orauann lappe fougde i Tornnöö lappe marek, att han haffuer förtungatt åss ffatig lapper rnedh någått Ny skatt,jtem trugandes åss till skencker och gåffuor; som wdij saning finnes,jtem komer han ått årett igenn. Så wijlle wij flyttia iffrå landet med hustru och barnn,effther thet som han haffuer sig handlat med åss herti jll, Jtern om hans Skiwttjsj Henar skuld,jtem tågh hann 30 Renar pro Anno 67 wtaff hele byenn tijll hans fi.jske Ackiar,Jtern tåg hann leijå aff åss? fijsk lj wåg,wtaff hwar Henne, Så haffuer hann giordtt med åss altijd. Jthem Om Skattenn,tagge han 4-i wåg om annatt årett,och annat årett tog han 3 wåg,wtaff huar lappe,jthem tåg hann 3 lådh skedh aff åss lapper tijll trij wåg skatt,så tager hann i wåg fijsk emott, Jthem tåg hann wtaff enn lappe 1 Kenn och fördde sijnn gåss med sijnn fijske ackior till Tornö och bijttalade honom inthett, och enn tåg hann wtaff en hustru 1.Renn thenn bijttalade han igenn pro Anno jl-^66. Jthem Slåg han enn lappe som hetter Jffuar Monsonn,trij slag fför hans flyttie skuld,jthem $åg hann wtaff Sama lappe,i förlijckning enn gådh åtther skin,för hans hws,som han slåg honom,jthem giorde wij maatt på wegenn trij Ackior full,som hwar bärkara sågå wppå,och thett Sadhe hann v/ara hunde maatt,så giorde wij förske tårsk ther tijll så mykitt Som han wijlle. Thes tijll wijsså att Så i saning är,gijffue wij wårtt båmercke v/nder wårtt bekennelse Thett wij och bådhe sweria och witna wele hwar wij tijlkalladhe bliffue på förnempde Nils Årauann Warangier. per Honsonn Jffuar Henderson Rrich Siwlson Oluff Lock Oluff Hanson Måns Tomason Jffuar Monson Oiuff person Ands Hanson Jacop Jonson Gunnar Nilson Tord Olsson (Bomärken) Kammararkivets Nils Nilssons Räkenskap för Tornöö och Vestersjö lappemark 1575 och 1576. Tryckt i Isak Fellman:"Handlingar - - IV s.35
För samfärdsel och tranaport i Lappmarken har man ända till nuvarande tid varit hänvisad till lapparnas biträde,vilka med ren och ackja verkställde nödig skjuts av folk och varor. Tidiga vittnesbörd härom finner man i samband rned lappmarkshandeln som redan under medeltiden låg i händerna på de så kallade birkarlarna. Dessa,som bildade ett slags handelskompanier med ensamrätt att driva handel i Lappmarken och upptaga skatt där, sutto som bönder på sina hemman vid lappmarksälvarnas utlopp,särskilt Kemi,Torne,Lule och Pite älvar,och erlade till Sveriges krona en viss avgift i skinnvaror för sin rättighet, tir deras krets rekryterades de lappfogdar dom bevakade kronans rättigheter. Det tidigaste dokument där birlcarlarna omnämnes är den så kallade Telgestadgan år 1328. I denna handling bestämdes,att ingen fick hindra lapparna i deras jakt eller birkarlaborna på deras resor till och från Lappmarken: Jtern extitit placitatum quod hornines siluestres et vagos vulgariter dictos Lappa in suis venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam prefatos Birkarlaboa ad eosdem Lappa accedentes,apud ipsos cornmorantes vel ab eis cum suis rebus denuo reuertentis. Ännu tydligare reglerades förhållandet mellan birkarlarna och lapparna på ett lagmansting i Piteå år 1424. Birkarlen ägde "lott" i lappen och hade däremot svarande förpliktelse. Lagmannens beslut vid tinget skyddade nu lappen mot övergrepp :l den skjutsskyldighet som av ålder ålåg honom.
/ / $ Lagmannen Nils Gustafssons i Uppland stadfästelse å lanpefararnas gamla rättigheter och stadgar,given å lagmanstinget i Piteå den 6 juli 1424 Allom them thetta Breff see,höra,eller läsa helsar iag Nils Gostaffson Riddare och Lagman i vplandom kärliga medher Gudh, Bekennis thett oppenbara medher thesso mino närwarandis öpno breffue, så for effterkommandom som närarandoiri,ath Anno H8S MCD.XXIIII,tå iag Lagmans ting höltt i Pittha f kärde Christna Karla Lappefara,ath e the inbyrdås sins emellan; huar androm storan orett giorde vthöffom uer thera &ambla Stadga i theres ägodeler och Schatt,i Lapmark^n, thå v/orde the thess nu öfuer ena,alla rnedh sämio och kärlefek bediandes,att the mötte bliffua widh thera gambla Rett och Stadga, huilka så äres Redder någor Lappafara nägor Lap,hana hustru,barn eller hion,liff medh Reen,nätt,matt,yxe,kätil.l,grytta,och alla andra sådana Redskap som han kan wedertarffua att bärga sitt Liff medh,then som så af hunger eller trengom af widertorffue han reddar liffvet,han skall honom haffua i trij ähr alt aflatt vpbära af honom,i trij åhr Fri och Freis ohindrat oquald af någrom hans ägendom,thåthe trij åhr ähre förledne gånge tå then samma lappa åtther i till Rättora luthägandom, lim skall ingen låtha på lego någrom androm månne sin luth eller ägodel androm oskyldigom månne,vthan nästa Byrdemannom eller lutägandom, lim skall lappefougten skippa,att allom Bircherlom och lappom ske Rett,then skole alle Lappefara och Lappa hielpa till att städia ingora ath riffua eller slitta af the fattiga Lappa,eller thera Ren och öka i Skiudzferd,utan theres minne haffua,henderrmer ähn the haffua Rätt til af older hafftt. JDierffues någor här emott giöra som nu sagt och stadgatt ähr,
c och af older waritt haffuer,han böthe sin brott efther ty lagh serdeles om huad sa ok utwisar«2k&xx3í Thetta stadfester iag för Pittha Lappefarom och Lappom,stadigt och fast att bliffua skolandes^till thess the af minom nädiga herra Konung Erich och wyrdeligom fader Erckebiscop af Vpsala och wår Kijkzens Rådh fåå andra stadga, till mero wisso och höga förwaring, henger iag mitt Jncigell witterligen för thetta breff Datum Pitta feria quinta infra octavam Visitationis Virginia gloriosae Mariae A:o ut supra. Tryckt i Handlingar rörande Skandinaviens historia del och därifrån i Isak.Fellman:Handlingar och uppsatser - - del IV s*7
? Omkring âr 1553 fråntog konung Gustav birlcarlarna rätten att mot avgift till kronan uppbära skatt av lapparna. Lapparna lades direkt under kronan beträffande skatten och lappfogden upptog den, Fogden skulle även uppköpa skinnvaror för den kungliga skinnkammarens räkning. Både för skattepersedlarnas och de uppköpta varornas skull ctz. måste fogden lita till lapparnas skjuts när skulle transporteras ur Lappmarken. Men vid sidan av sin tjänst bedrev fogden ibland egna affärer och betungade lapparna med forsel av de varor somjte' uppköpt. I Torne lappmark visade fogdarna både hårdhet i skatteindrivningen och övergrepp beträffande skjutsen av varorna vilket framkallade talrika klagomålo Lappernes Clage Mååhl FÖrsth På Lappefåugtterne och Birckalan szåm årligehri dragé i fiellett. - - - Pâ Oleff ânundtssonn Wttogh för:ne Oleff Anundzson anno vtaff Rounula lappeby 5 reenar och ackior på 5 dags leedh och en ledzagare till att före sitt egitt godtz till Nårie medh giffuandes före att thett skulle wara Kong lo Mttz godtz huilckett liqvväll icke war sannth,för same försle finge lappne ingen bittalningh. ïhesligîte körde han på samme Reeså ihieel en vtaff same fem reenar, huilken han lappne icke heller bittaltte. öammelunde när han kåm tilbake ifrån Nårie måste the före hans gådz rnedh 6 Reenar 7 dagleedh huarföre the eij heller någhn bittalningh finge Begäre fördenskuldh att Kong. Mtth. icke wille tilstedie thz han skulle dragé vp i lappemarcke hädhn effthr. På Jöns Jonssonn - - - 5«Jthem togh han aff same Riime en Reen och förde sitt godz medh ifrån Lappemarchen och till Tornö huilken Reen han ickexös i<: igen. Handlingar rörande lappmarcken 1559 Tryckt i Isak Fcllmanjîïmdlingar och uppsatser - - del IV s.21
"U Ml 5 X yl typ*»*** i W kr*<4>< > t /«M-y-n* tdtt&er fit&ptf (jí * y» ^ ^ ' ^ ^TffH^^Ct^tM Jsj'fr etstef A»** */ få Hk fl^ fi*?á-w/ye. r&jt/y 4M f-i n Yi^/J,^, Uto f * / i 3 7 «, A/*****f w * _ j J ** 4t»< * y ie^t Iíf**rt4 TïnipA- w í Jttik? Ä a t /Hln.ç^ /f/t
Den av lappfogdarna i Torne lappmark som mest låtit ta- la som sig är Nils Nilsson Oravainen,bonde och birkarl ifrån Vojakkala i Ncdertorneå socken,en förmögen man som 1560 blev foge över "Torne och Västersjö lappmarker". Han hävdade med kraft den svenska kronans intressen gentemot anspråk från norska sidan och troligen war detta orsaken till att han trots ett föga exemplariskt liv upprepad avsättning återfick sitt ämbete. Lappar och birkarlar hade orsak till upprepade klagomål mot honom. Mest gällde det skatteindrivningen, men även rnot hans dispositioner beträffande skiutsen framfördes klander. Johan Nordlanderj"Några konungens fogdar under 1500-talet" i Norrländska samlingar,häftet 12 (III:2),Stockholm 1933,s.43
«f t I l År 1595 sände hertig Karl kommissarien G-erdt Josting till Norge,vilken med biträde av underlagmannen Sven Pedersson (Persson) länsmannen i Kalix Jöns Karlsson,fogden i Lule lappmark Olof Burman samt kansliförvanten Carl Haaf upptogo lapparnas i Torne lappmark klagomål mot fogden Nils Oravainen. Bland dessa klagomål var även en del anmärkningar över den tunga som lades på dem genom skjutsningen av fogdens gods Lapperne klagemåhl vthi Hognala Lappeby opå therm Swenske Fougde Nils Oriv/ain,huilke äre förhörde och ransakede uthi Jöns Carlssons Olof Burmans och Carl Raafz nehrware,datum Tornö denn 9 Martij anno etc» 1595 4. Till thett Fierde etc. Beklage lapperne sigh att the moste före hans godz både nidh till Siösidhenn och vp ifrån Siösiden igen deslikes och een heell hoop medh Raner fisk och myckit annet köpmansgodz,hwadh Konungens ähr thet weele the gerne effter machten frarnfordre,huilken Schiutzreser the i andre Fougders tider aldrigh hafwe giort,förre än Nilss igenn kom til Befalningen,och klage lapperne att opber een godh Rann för een slagen daler,och säll thenn vth igen för 2 slagne daler eller tree pundh Smör. Lappernes klagemåll vthi Tingewerre,huilket skedde vthi Jöns Carlssons Olof Buhrmans och Carl Raafz nerwarelsse Den 10 Marti j Anno etc. 1595 1«Till thett Förste,Klage Lapperne vthi Tingewerre,thet Wiljs Oriv:ain betunger them medh olaglige Hchiutzforder,till hans köpmans godz både medh Ackier Kerris och ottereep såssom och medh een hoop Rener nidh till Warånger,och seden ener han kommer op igen tilbake nidh till Tornö,til hans gårdh, Deslikes rnoste the Schiutze hans lap
pekonner,och thet andre hans Folk som han rnedh sigh hafwer«till thet Andre etc. Tilsteder Nilss Oriwain thett the förnembste af Lapperne vdi Tingewerre,dragé sin wägh till att sökie sin neringh och berningh,och icke wele göre någen Schiutzferder eller annet mere. vthann the fattige lapper moste blifwe qwarre och sv/are både för gestningh och Schiutzreser,och inthet få dragé vthi Träskenn till att bruke sigh,effter meste deellen af Lapparne ähre skyld offtrde Nilsses hustru. 5. Till thett Fempte, G-ifwe the klageligen tilkenne,thet the moste föde Nilss Oriwains lappekonner deslikes och honom och hans drengier både ener han drager nidh till Warånger och op tilbake igen så lenge han ther i Tingewerre ligger. Dette före schrefne hafwe the bekrefftigett med theress egne Bo mer k i e n, s o m är, Rassmus Nielsson Anders Michilssonn Mårthen Biwrssonn Lapperne3 Klagemåll (Lomarken) på Nils Orawain udi Sundewareby. ^KKiXXX^M^iäpiIXXKÄXXäKKSägX^XMX 1». Per Larsson i Torno Lappmarch Klager på Nilss Orawain att han icki hafuer achtadh KoMsttz bref som han hade sigh förwärfuett för öfuervjårldh och orätt så och för olagligh skiutzreeser vthan sedan han fick befallingen igen haffuer han handlatt emott honom werre ähn förr och förökatt hanss Skatt vdaf lutter afundh och illvvillia Och begärer på alle Lappernes wegna att han mötte blifue afsatt vdaf Fögdrij och köp handelen så framt the alle tilhopa icke nödes draga dher ifrå så att Konungenn icke beholler der qwar een lap sin mehre, (2 orätt vikt)
Till dhett tridie klage dhe sigh dher Öfuer att han tuinger dhem föra derres slcatt och dhet som han af dom på K.M. wägna kiöp haffuer både fisk och Sinwarer till then plata dher han sådhantt plager leffrerer till FSchipss huilckitt aldrigh haffuer v/aridtt til«förendhe sedwane, : Danica, Gränsehandlingar i Lappland mot Norge Fe11man,Handlingar och uppsatser - - - IV s.53 RA Tryckt i Isak
Undervisning och rättelse,hvarefter den stormäktige högborne furste och herre Herr Carl,Sveriges rikes utkorade Konung och Arffurste,Hertig till Södermanland,Nerike och Vermland,vill att Hans Kongl. Majjts utskickade tjenare ärlig och välbördig Bärendt von Kolen med Rasmus Niellsson skola i Lappland beställa,både huru skatten af Lapparna skall utgöras,och huru och på hvad sätt de honom sedan af Lapparna upbära skola 0 Till det åttonde skall kronans skatt utföras ifrån sjö-lapparna efter detta sätt: Jfrån Malånger söderut in till Titisfjorden utaf alla lappbyar der emellan skall föras fisken till Joen Larsson i Grundfjorden,som ligger i Titisfjorden. Der skola Luleå Lappar möta med etthundratrettiotvå kronans renar och anamma fisken och föra honom till Luleå länsmansgård,det är femtio mil» Till det nionde,skall han föras ifrån Longenäs,som ligger T vester ifrån Alten elf,söder å^,allt in till Malånger,skall fisken anammas och föras till länsmannen XXäXXX Redhar Andersson i Arreby, som ligger i Lingen,och derifrån skall han föras till Fjorbottnen, der som Rustejoke å utlöper» Der skola Ronalle och Tingevara Lappar i Torneå lappmark möta med etthundra renar och anamma fisken och föra honom till Seggevara lappby,det är trettio mil vid pass ifrån sjösidan. Der skola Seggevara Lappar emot taga med kronans renar och föra honom in till Torneå länsmansgård,det är fyratio milo Till det tionde,skall han föras ifrån Tenotecki vid Vesterhafvet söderåt allt in till Lagnäs by,skall fisken tagas och föras upp i Altfjorden,som ligger öster ifrån Longnäs,elfven upåt,der skola Koutekeni,Lappjärfvi och Afviovara Lappar möta med sextio renar och föra fisken till Sundevara,och sätta fisken ned hos läns-
mannen sammastädes uti god förvaring,till dess den andra fisken ifrån Warångerby af de Lappar som bo i Usejoki och Tenoby,dit förd blifver med fyratio renar«, Der skola Sondavara Lappar taga emot med etthundra renar och föra Kingenå å nedåt till Torneå länsmansgårdjdet är vid pass fyratiofyra mil; och der icke finnes så många Lapparnes renar i samma by,skola de bruka kronans renar i förbemälde lappmark EoPoignant: Samling av Författningar angående de så kallade lappmarksfriheterna,stockholm 187 2,s.6 (given i november 1605)
IS Den 6 april 1611 utnämndes Reinhold Steger (Stigher) till lappfogde«under år 1615 yppades tvistigheter mellan honom och birkarlarna i Torne lappmark samt lapparna. Klagomålen drogos till slut inför Svea hovrätt,där en aktsamling ligger innehållande i ärendet företedda handlingar jämte hovrättens protokoll. Ur denna akt meddelas här det som belyser lapparnas skjutsskyldighet. Den 13-22 juni 1615 hölls landsting i Torne socken,varvid rannsakades de beskyllningar som Reinhold Steger riktat mot birkarlarna i Torne socken och de klagomål som birkarlarna hade mot Reinhold Steger och herr Knut (kyrkoherde Carelius). Stegers beskyllningar mot birkarlarna gällde intrång å lapparnas fiskevatten och olaga handel, m.rn. och innehöll tio punkter. Böter utdömdes i vissa fall annars hänvisades till ytterligare rannsakning i Lappmarken,, Birkarlarna klagade i fem punkter över att Steger hindrat dern i handeln och att herr Knut fått föra upp köpmansgods och brännvin med kronans renar. Steger hade också år 1614 nödgat lapparna att lämna marknadsplatsen seuan han uppburit skatten,så att birkarlarna icke fått köpslaga med dem. - - Medh dett samma kommo 4 Lapper och beklagade sigh att dee are tuingadhe,öfuer deres gamble seduana,att nu skiutza Myckit längre än som dhe af ålder ähre v;ane,och der igenom sigh högeligen beklagadhe,att hafua Mist - 50 st:n Renar, Der till Renhålt Suaradhe och sadhe,hafuer iagh tagit dhem,dee suaradhe och sadhe,i hafua låtit taga dem af oss, Men huardt dee sedhan ähre kompne f må i wätta f wij fattige män hafue dem inthz fått igen. Och elliest här för uthan hafue i tagit - 3 åke Renar ifrån oss,som wij och inthz hafua fått igen. Såsom och sadhe sigh hafua andra store klagemåll och nu wele besökie wår Nådige öfuerheet och all deres besuär tilkärma gifua. Svea hovrätts arkiv: Liber causarum vol. 6 1615 nr 4 RA
Och efter desse beskyldningar ähro skedde i Lapmarken skötz thz till o höga öfvverheeten, och des der sielfue vtföre sine Saker» I en skrivelse den 27 juni 1615 bestred herr Knut att han,såsom birkarlarna ville göra gällande,forslat sitt gods ur Lappmarken HK8X i 15 ackjor med kronans renar - - Hwarföre bekenner iagh medh thänne min skrifteligh bekennelse och obligation,thet iagh (och ändå nogast rcknat) icke öfuer 24 kannor Brändev/ijn hafuer fördt rnedh migh up i Lapmarck,eyheller mz någon annan,hemligen eller uppenbarligen tijt förskickat,uthan så mykit som förbemält är,thet man och wäl uppå ena sådana långh resa behöfuers Och för;de Brändev/ijn hafuer iagh fördelat både then ärligh Ib och förständigh Reinhold Steger Lapfougte,hans tienare,lapparne,och flere andre,och haft änthå ther af någre kannor på hemresan,såsom förs de Reinhold,med sine tienare seedt hafuer. Wadmal hafuer iagh icke haft en alen. Smör upförde iagh med migh 6 lispund. Lapbrödh 40 små kakor. Och alt thetta som förbemält ar,v/ar sammanbundit uthi 6 ackior och ey flere. Lapparna gingojvidare med sina klagomål. I en skrivelse till Kungl. Majst utvecklade de en rad anmärkningar mot lappfogden Steger och krävde hans avsättning Stormechtige högborne Furste och Herre,Allernådigaste Konung V/ij E.K.Mstz fattige skattskyllige lapper,som boendos ärhe wti Torne lapmarch,gifue E.K.Mth vvnderdånligen och klageligen til kanna, huru v/ij fattige folch blifue plågadhe och ganska illa wtaff v/år fougte Reinholtt Steger,medh olagligh handell och öfwerwåld,först huru han oss trachterar medh iärn fängelse och Saackörer,fördij han sackfälier oss som honom sielff syness,och håller icke Rättgångh medh osz wti Bijrkekarerness närwaro,som aff ålder hafwer v/aritt waantt,wtan Rappar af osz huadh han v/ill,och föregifwer att v/ij hafue osz förbrutitt, sålunde ärhe v/ij nu fattige folck,trängde ifrån
i lagh och rät o Deslike st köpslager han meclh osz på Cronenesz wegna, som honom sielf synesz f och som niuggast blifuer osz betaltt een tredie partt som thz är wärtt f thz han får af osz igen. Jtem vpbär han skatten vtaf osz meedh så stoor och starch wijcht f så att hwartt och eett pundh häller efter nyo wijchten ett lispund och fiorton mark I? item för han vpbar skatten af osz gifue wij honom 2 stycke Keenekött til spisning,deett wij intet rechna f Men desz förutan måste v/ij gifua honom mäst huar dag - 3 ackior kött och fisk, som wij intett tilförende giordt hafue, såsom af huar by,måste v/ij låna honom 2 Renshudar til sängekläde,och sedan få v/ij dern aldrig igen Jtem v/pbar han af oss huar lappeskor - 2 par sorn han kallar fracht, Jtem måste v/ij nu fattige lappar köre så longe skiussfärder med v/å ra Reenar, med Cronones godz ernott thz som wij tilförendhe hafue warit waane f och ther til medh hafue wij fördt öfwer 40 Ackeior färsk kött och fisk som lappefougden åtte och ti.lhörde,så och inedh 5 Skiutzrenar måste v/ij föra här Knutz godz neder til Torne prästegårdh,och tilförendhe hafuer prästen icke haft mera än en til 3* Skiutzreenar, Så wij fattige folk v/ti denne wintren genom sådana olaga Skiutzning hafue borttmiet 50 stycker Reenar,såsom och att Renholt hafwer tagitt ifrå osz et 100 stycken Reene aketygh, sä och 3 stycken goda Acke Reenar. Allt dette wij E.K.M. och Kijchsens herrar v/ti all ödmiuchhz begära att osz fattige lapper wti någon måtto,för wåra stora skada kunne blifua vedergullit,och få v/ij icke en annan Lappefougde som een swensk man ahr,så ähr fara v/ärt t, att wij allesammans nödgas borttrymma,såsom allreedbo een partt giortt hafua,huilkett och wij wnderdånligen vti tijdh gifua tilkänna och förmodhe här opå eett nådiga suar,med desse wåre fattige wtt-
I skickade och befalle Eder K.M. sampt thz heele konglige huscet,och i Rijgsens herrer här modh v/ti gudz nådige beskydh och beskärm. L) o K. M. troplichtige och skattskyllige lappar v/ti Torne lapraarck Ig I iivea hovrätt,dit denna skrivelse tydligen översänts,inlade fyra lappar en besvärsskrift i sex punkter,där det heter: - - 6 Ähre wij och på dedh ödmiukeligeste begärandes,at oss fatige e Män måste blifue efterlåthet,at blifua widh vvare gamble Skiutzfärder,och eij lathe blifue tillstadt eller pålaggies,at göre så långe Skiutzferder,som nu skeedt ähr,der egenom wi;j fatige Män blifue plat vtharmede,mer opå ähre wij fatige Lappmän,på dedh ödmiuckeligeste oe gierandes af denne flögloflige Konungzlige Hoffrätt ett gunstigt Suar,och at wij fatige långwägade Män icke måtte blifue lenge vpholdne etc. I5.Ni s II2s och Witz ödmiucke och Plichtige tienare Så lenge wij leffue, På Fomala och Tingeby Lappers wegne, Pedher Rassmus Guttorm Anundh Pederss«Pedersson. Larsson, Påfuelsson. Rannsakning ägde rum i hovrätten den 6 oktober 1615 i målet mot lappfogden Steger. På klagomålen beträffande skjutsen svarades - - 7 Om den långa SkiutzReesa,sadhe fougten de sådant göra mos be, för den stora iförs der faller, så att de vthi rattan tidh kunne lathet hemptat nedh till SjiÖn Cronones rättigheet. Beträffande de 50 renarna och hundra åketygen som tagits från lapparna heter det: - -8 och 9o Punchten, Swaradhe Fougten inthet till eller sigh förklaradhe,vthan sadhe att hans Rekenskap skall sådant vthwijsa. Rannsakning hölls samma dag över klagomålen mot herr Knut
och den 10 oktober i tvisten mellan herr Knut och herr Göran. Den n 11 oktober blev cl o t utslag i målen» Samma dagh oplastes thenne effterfölliande Sententia interloeutoria emellan Tornå Lapparne på then eene sijdha,och Heinholtt Steger theras Fougte,och her Knut Kyrckoherde i Tornå på then andre sijdhan,v>zx och emillan her Knut och her Jöran,så lydandes. S e n t e n t i a Kffter thet att Tornå Lappernes fulmächtige,som her hafua warit för rätta,bådhe på sine medbrödhers som hemma uhre,så och sine eigne wägne,hafua sigh högeligen beklagat,öfuer thz öfwerwåldh och orätt,som Reinholdt Steger skulle thera i många handa måtto tilfogat hafua,ther af Landet blifwer ödhe,och Lapperne wele gifue sigh på flyc.hten,så frarapt ther icke blifuer böther på. Och thenne Konungzlige Hoffrätten erkenner,att the på bådhe 3ijdher,icke fulkomlighen bev/ijs hafwa, med sigh,än hwad then eene parten klagar, ther nekar then andra till,kunna förthenskul the,som DomareEmbethet beklädha, icke v/i j dar e göra något i thenna sa a k, v t han opskiuta bådhe Parterne, till Laghmannen ther i Norlanden,therom ransaka och döma,såssora och hemstella the Ed le Välborne herrar och godhe män Camrnerrådh,att the förordne een annan Ehrlig beskedhelig och dugheligh rnan,vthi Reinholz stedh till Lappfougte,och han v/are af satt, till thes thenne saaken är Lagligh vthfördh och ändat. Desslikess,hwad som her Knut och Lapparna kan wara för saaker emellan,skiutes sammaledes till Laghmans ransakning och doom. Jtern hwad rler Jöran Uenrici och her Knut i Tornå saker och klagemål anlangar,som them emillan ar,skiutes till Capitlet i Vpsala. Och ändogh hwad her Jöran klagar om sitt Vnderholdh t är skutit till ransakning wed Laghmans ting i Norrebotn. Actum ut supra..en klagopunkt mot lappfogden var,att han tagit två par lapp-
skor av var man,då de förut blott givit ett par. Härpå svarade lappfogden - - Att Fougten hafwer tagit 2 paar LappeSkoor af hwar Lapp. Där till swaradhe fteinholdt,det war sant,men det ena Paret skulle Cantzeleren hafwa för sin LagmansKänte,det andra plage dhe wara wahne gifue e deras Fougte. xo Förmodligen har lappfogden för att styrka sitt påstående ingivit följande intyg som ligger bland handlingarna. bekennes vij efterskrefne ions person i bielkenäs och las nilson i strvckenäss i Kalis socken i vesterboten att vij voro velbördigh crick iahan son fougde öfver tårno och kemi lapmarckerne i någre år fölgacktigh till förbenemde lapmarckene och når han op bar skatten vti fisk togh han altidh gode femm marcker för then orsackenes skvld att när fisken kommer på landzbygden och tårekas om vår tiden då håller ett rett lispund icke mera än niugh 15 marcker ia och meste delen 14 marcker item gefuo huar lapjne fogden ett tu och väll 3 stycker kiöt efter som lappen uar till,och dedh förde.l.apjne medh sina egna rener till tårno kirkio sampt rnedh theres skatt utern huar ländzman gaff honom på din by fålckz uegna ett renskin till sengh skin och alt detta för utan hålle thett oss daghligh frij spissningh till fodlo nöttörtighett ehuru starck vij och voro oanseett att vij stundom voro till 30 eller 40 man och hafuer sådantt altt aff ållder ueredt item så bar och förbenende velbördigh erick iahan,vp aff huartt lap tuå par skor detht ena gåffuo dee till laghman rentte deth andre till fugden. och hans selskap för thett att dee skulle väll fordra och främia fiske skatten på uegen och siönn der ernott gaff fogden dera igen fult vp brändevin så att stundom dee mera vpdrucko än som teras begåfningh uar uerdt detta fog (?) försjne så sandt vara ty bidie vij oss gudh till hielp till liff och siäl settie våra boo marcker hernedden för datum 3tockholm St Mattie dag 1615 Jons (bomärke) pson lars (bomärke) Nilson.
I Kammararkivet ligger ett intyg av Canutus Martini Carelius (herr Knut) och Olof Jakobsson i Härsön,vilka följt lappfogden Steger på hans uppbördsresa genom Torne lappmark by från by under tiden 27 februari t.o.m. 12 mars 1615 och som på lappfogdens begäran lämnat en sannfärdig berättelse om allt som förevarit under resan. Det heter i slutet av berättelsen: - - Detta alt fördrögde sigh in till Söndagen som waar den 12 Marti j. Då beredde sigh fogden att v/eele draga dedan,och dåft befalte fogden lapperne sampligen att dee först skulle föra Cronones skatt uth,som Tilförenne hafwer waridt brukeligh till SiÖsidan,Nämligen till Heder Torna,han befalte och Lendzrnennerne att dee skule förskaffa någre unge karlar som skulle föra och ledsaga Cronones Reenar, som v/oro komne frå Lulå Lapmarck,utt åth igen,och skulle förskaffa af Sigwaara af Rånula tuå och af Tingwaara,medan hon är störst och folk rikaste,fyra,och då skulle huerder föra eller leeda tiugu st:r,huilket huar lendzman efterkom,undantagandes Tingwaara Lendzman,ändå tilsporde fogden sendt om SÖndagz afton icke een uthan wäll 5 eller fyra gångår Tingwaara Lendzman,om han hade sendt 4 karlar åstadh medd Cronones Reenar,suarade han ia,dhett dågh fogden neppest wille troo,förty den Lendzman och hans by folk så v/äll som Rånula By ahro treeske,och hafwa så af ålderen waredt,orsasken,att någre Birkarlar hafwa ther sijne oachte söner,ia,hustrur med,genom theres Instigation,uthan tuifwel blifwe dee mottwillige, i)å nu fogden dagen derefter den 13 Martij drogh till wägz och kom eij längor en en Mijll f på elfwen,frå Marknaa platzen,fan han een aff de bäste Cronones Reonar,dodan liggiandes,och så then andre och så den tridie,då mötte fogden een Lap som kom mot honom tilbaaka,han wiste fogden till att beretta? att Tingwaara Lendzman hade icke mera än een, sendt åstadh,huilken waar omoijelig.it,att föra eller leeda GO eller 80 Reenar,derföre hade den ene Renen strypt den andra,förty
dee fölgde i een radh efter huar annan,och ähr den ena bundin i then g andras hals, Då lapperne kornrno medh godzet till Torna,togh fogden tree af de Tingwaaras Lappemes Reenar igen,och Crönte thera i the andre tree Cronones Reenars sfcadh,sorn samma by af tresko och wanrychte late förfaara och döö,godzet förde Lapperne icke längre än tuenne små Mijll frå neder Torna kyrkian,de till laedh woro och Cronones Reenar ther för them,men ingen erligh man kan bewijsa någon Lap reen hafwa gått längre änsom nu sagt ähr, Och ingen Reen hafwer fogden tagit frå them,undantagandes dee 3 st:r som för är sagt? ähr någon bortkommen,så må dee sielf thett weeta,och woro thett ången under,om så skeedt woro,förty på Landzbygden liggie Lapperne alt in i stufwerne hoos bönderne,och låte Reenarna gåå eensam i skogen,och fara illa,ia dee pläga och full äta up them,then ene Lappen för then andra; Alt thetta försk:ne ord frå ord ähr uthi sanning f på för:de ruum och dagh så hendt,dett wij medh wåår förskrefne Eedh nu har medh wetne och framdeeles när der på fordras wetne weele underdåneligen»ödmiukeligen bediandes,att dee Edle V/älborne och Högbetrodde Herrar och Mhen,som denne wåår skrifft läsandes eller hörandes warda,weele nådeligen och gunsteligen gifwe henne full troo, Mhen om någån annadl; her emott berettar,så säger han sijn wilie och eij sanning och okeer allenast af afwundz taall,som ingen grund eller sanning och 3keer allenast af afwundz taall,sorn ingen grund eller sanning hafwer med sigh Och wilie nu her med den gunstige läsaren Gudh Alzmechtigh ödmiukeligen befaale. Till meere wisso bekrafftige v/ij 21 detta med wåra Signeter och henders underskriftning Datum Torna Prestegård. S.Johannis öaptistae Dagh År 1615«(Sigill) Canutus Martin;} Karelius ppa Olwff (Sigill) ijakvpszon Kammararkivet: Reinhold Stegers räkenskap for Kemi och Torne lappmarker 1615 RA Tryckt i Isak Fellman*Handlingar och uppsatser del I s.462-72 från urotenfelts avskriftsamling (Finland) samt X av K «B. Viklund i "Norr land','småskrifter nr 10