Mötesbok: Socialnämnden ( ) Socialnämnden. Datum: Plats: Oskarshamnsalen. Kommentar:

Mötesbok: Socialnämnden (2018-01-24) Socialnämnden Datum: 2018-01-24 Plats: Oskarshamnsalen Kommentar: 1

Dagordning Beslutsärenden 1 Kallelse och dagordning Socialnämnden 2018-01-24 3 2 Öppna jämförelser 2017 inom Äldreomsorgen 5 3 Information angående riktlinje och rutin gällande Synpunktshantering 64 4 Genomförandeplaner OF, tertial 3 74 5 Boende och BAL 2017 77 6 Genomförandeplaner inom ÄO tertial 3 2017. 81 7 Samverkansöverenskommelse Psykisk funktionsnedsättning 84 8 Samverkansöverenskommelse: Riskbruk, missbruk och beroende 103 9 Ekonomiskt bistånd 2017 150 10 Lex Sarah årsuppföljning 2017 162 11 Årsredovisning Personligt ombud 2017 164 12 Uppföljning av handlingsplan 2017 enligt program för personer med f 173 13 Bokslut 2017 Socialnämnden På bordet 14 Verksamhetsberättelse för socialförvaltningens verksamhetsområden 2 177 15 Information om tillsynsärende enligt Alkohollagen, beslut av AU 201 192 16 Information från kontaktpolitikeruppdrag januari 2018 Muntligt 17 Socialchefen informerar januari 2018 Muntligt 2

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Socialnämnden Datum 2018-01-18 Ärende 1 Socialnämnden kallas till sammanträde Datum och tid: 2018-01-24 kl. 10:00 14:30 Plats: Oskarshamnsalen Vid förhinder kontakta: Monica Karlsson, tel: 0491-88 616, e-post: monica.karlsson@oskarshamn.se Anita Hultgren (S) Ordförande Monica Karlsson Sekreterare Ledamöter Anita Hultgren (S), ordförande Mona Tegel (S) Berth Karlsson (S) Vakant Vakant (S) Lena Fyhr (V), 2:e v ordförande Vakant Vakant (MP) Lisbeth Karlsson (L) Ingemar Lennartsson (KD) Göte Pettersson (M), 1:e v ordförande Lennart Hellström (M) Laila Johansson (SD) Ersättare Tommy Skoog (C) Stellan Lindeberg (S) Carina Ax (S) Martin Udd (S) Veronika Guljas (V) Gunnar Westling (MP) Lukasz Czarnowski (L) Sven-Roland Danielsson (KD) Lars-Göran Hansson (M) Johanna Tydén (M) Niklas Arvidsson (SD) Tidsbestämda föredragningar Ärende Föredragande Tid 2-3 Ulrika Karlsson, Matilda Gren 10.10-10.50 7 8 Anna Edvardsson 11.10 11.50 LUNCH 12.00 13.00 11 Helene Bolling, Veronica Mjösberg 13.00 13.20 13 Tobias Åstrand 13.20 14.00 3

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Socialnämnden Datum 2018-01-18 Dagordning 2018-01-24 Ärende Sida 1. Kallelse och dagordning Socialnämnden 2018-01-24 2. Öppna jämförelser 2017 inom Äldreomsorgen 3. Information angående riktlinje och rutin gällande Synpunktshanteringen 4. Genomförandeplaner OF, tertial 3 5. Boende och BAL 2017 6. Genomförandeplaner inom ÄO tertial 3 2017. 7. Samverkansöverenskommelse Psykisk funktionsnedsättning 8. Samverkansöverenskommelse: Riskbruk, missbruk och beroende 9. Ekonomiskt bistånd 2017 10. Lex Sarah årsuppföljning 2017 11. Årsredovisning Personligt ombud 2017 12. Uppföljning av handlingsplan 2017 enligt program för personer med funktionsnedsättning 13. Bokslut 2017 Socialnämnden 14. Verksamhetsberättelse för socialförvaltningens verksamhetsområden 2017 15. Information om tillsynsärende enligt Alkohollagen, beslut av AU 2018-01-16. 16. Information från kontaktpolitikeruppdrag januari 2018 17. Socialchefen informerar januari 2018 4

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2018-01-17 SN 2017/000177-2 Ärende 2 Tjänsteställe/handläggare Socialförvaltningen ÄO - Äldreomsorg Ulrika Karlsson E-post: Ulrika.Karlsson@oskarshamn.se Tel: 0491-88941 Beslutsinstans Socialnämnden Öppna jämförelser 2017 inom Äldreomsorgen Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Redovisning av öppna jämförelser 2017 avseende hemtjänst och särskilt boende. Socialstyrelsen skickar årligen ut en enkät till hemtjänsttagare och boende på särskilt boende för att kartlägga de äldres uppfattning av sin vård och omsorg, samt få en jämförelse mellan olika årtal och mellan kommuner i hela landet. Ärendet behandling Från förra årets resultat 2016 har hemtjänstgrupperna arbetat vidare med två frågeställningar utifrån enkätresultatet. En fråga med positivt resultat - att fortsätta sträva för att bibehålla nöjda brukare och för att lyfta det som är bra. Ett område/fråga med negativt svarsresultat ska lyftas fram för att se över HUR och VAD som bör göras på lång och/eller kort sikt. Exempel på områden som hemtjänstgrupperna har arbetat med under året är; - Upprätthålla det goda bemötandet fortsätta visa respekt för den enskilde. Vara lyhörda, ta tid att lyssna. - Påverka insatstider efterfråga önskemål om tider när genomförandeplaner uppdateras. Bli bättre på att planera. - Personal har tillräckligt med tid för arbetet god kontakt med planeraren i hemtjänsten om hur mycket tid som behövs. Arbeta efter genomförandeplanerna så att arbetet utförs på likartat sätt samt att utgå från brukarnas dagsform och ta sig tid. - Kontinuiteten genom att dela in hemtjänstgrupperna i två mindre grupper. Tillmötesgå enskilda önskemål och arbeta utifrån genomförandeplaner. Resultat inom hemtjänsten Totalt svarade 91 634 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 63,4% av de tillfrågade. I Oskarshamn svarade 278 personer, vilket är 62,8% av de tillfrågade. I enkäten ställdes frågor inom området kontakter med kommunen, inflytande, hjälpens utförande, bemötande, trygghet och tillgänglighet samt hemtjänsten i sin helhet. Följande hemtjänstområden fick 100% i bemötande: - Figeholms hemtjänst - Kristdala hemtjänst - Svallidens hemtjänst - Team Väster - Team Söder - Team Öster - Elefantens hemtjänst 5

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning 2018-01-17 SN 2017/000177-2 De fem frågor där andelen positiva svar är högst för hemtjänsten i Oskarshamns kommun är: - Får bra bemötande från personalen 98% - Är sammantaget nöjd med hemtjänsten 94% - Känner förtroende för personalen 94% - Känner sig trygg hemma med hemtjänst 90% - Personalen utför sina arbetsuppgifter bra 89% Andel positiva svar inom området hjälpens utförande: - Brukar personalen komma på avtalad tid 83% - Har personalen tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete 80% - Brukar personalen meddela dig i förväg vid tillfälliga förändringar 65 Resultat inom särskilt boende Totalt svarade 38 491 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 53,8% av de tillfrågade. I Oskarshamn svarade 83 personer, vilket är 42,8% av de tillfrågade. I enkäten ställdes frågor inom området boendemiljö, mat och måltidsmiljö, hjälpens utförande, bemötande, trygghet, sociala aktiviteter, tillgänglighet, hjälpen i sin helhet. Andel positiva svar inom bemötande, mat och måltidsmiljö och trygghet: - Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt 95% - Tar personalen hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras 79% - Tycker att maten smakar bra 87% - Upplever måltiderna som en trevlig stund 81% - Känner sig trygga på sitt äldreboende 91% - Känner förtroende för personalen 88% Andel positiva svar inom området hjälpen i sin helhet: Är sammantaget nöjd med äldreboendet 86% Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 44% Helena Steen Områdeschef Äldreomsorgen Ulrika Karlsson Verksamhetsutvecklare ÄO Beslutsunderlag Öppna jämförelser 2017 Särskilt boende Öppna jämförelser 2017 Hemtjänst 6

Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Oskarshamn Särskilt boende 7

Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg. Resultaten används för jämförelser mellan kommuner och verksamheter och som underlag för utveckling och förbättring av vården och omsorgen om de äldre. Samtliga personer, 66 år och äldre, som den 31 december 2016 hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende har fått möjlighet att besvara en enkät. Personer som enbart hade hemtjänstinsatser i form av matdistribution och/eller trygghetslarm eller som enbart hade beslut om korttidsboende ingick dock inte i undersökningen. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 8 2

Undersökningen genomfördes från mitten av mars till och med 26 maj 2017. Socialstyrelsen ansvarar för redovisningen av data och de analyser som finns i rapporter och presentationsmaterial. Institutet för kvalitetsindikatorer AB har genomfört datainsamlingen på uppdrag av Socialstyrelsen. Ett tekniskt problem uppstod vid programmering av urvalet som gjorde att de som var 65 år och som hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende inte fick en enkät. Därför är målgruppen för 2017 något förändrad. Av de berörda är 0,3 procent i särskilt boende och 0,8 procent i hemtjänst, av den totala målgruppen på nationell nivå. Det motsvarar cirka 1500 personer av den totala gruppen på cirka 220 000. På www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning finns mer att läsa om de nationella resultaten. Resultat finns också redovisade per län och kommun samt för verksamheter ner till minst 7 svarande. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 9 3

Resultat på kommunnivå 10

Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? år 2017. Du hittar enkäten på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning Nedan följer några bilder om deltagarna. Därefter presenteras årets resultat för olika områden med utgångspunkt från frågorna i enkäten. Den sammantagna nöjdheten presenteras för totalen i kommunen och med hänsyn till kön, ålder och regiform. Jämförelser mellan åren 2015, 2016 och 2017 sker för områdena boende- och måltidsmiljö, inflytande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 11 5

Årets deltagare 12

Deltagare Totalt svarade 38 491 personer på årets enkät för äldre inom särskilt boende, vilket är 53,8% av de tillfrågade. I Oskarshamn svarade 83 personer, vilket är 42,8% av de tillfrågade. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 13 7

Kön och ålder hos kommunens deltagare 25% 19% Män Kvinnor 66-79 år 80 år eller äldre 75% 81% Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 14 8

Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? 8% 28% 27% 33% 45% Mycket gott/ganska gott Någorlunda Ganska dåligt/mycket dåligt 59% Nej Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 15 9

Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare forts. Hur är din rörlighet inomhus? 19% Jag förflyttar mig själv utan svårigheter 48% Jag har vissa svårigheter att förflytta mig själv 33% Jag har stora svårigheter eller kan inte alls förflytta mig själv Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 16 10

Resultatöversikt år 2017 17

Andel positiva svar Resultat redovisas som andelen positiva, d v s andelen i procent av de svarande som avgivit ett positivt svar. För närmare redovisning av vilka svarsalternativ som klassas som positiva, se mer om undersökningen på www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 18 12

De fem frågor där andelen positiva svar är högst Får bra bemötande från personalen 95 Känner sig trygg på sitt äldreboende Känner förtroende för personalen 88 91 Har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov Tycker att maten smakar bra 88 87 0 20 40 60 80 100 Oskarshamn Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 19 13

De fem frågor där andelen positiva svar är lägst Besväras inte av ensamhet 27 Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål 44 Är nöjd med de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet Personalen brukar informera om tillfälliga förändringar 46 47 Har lätt att få träffa läkare vid behov 59 0 20 40 60 80 100 Oskarshamn Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 20 14

Sammantagen nöjdhet i kommunen 21

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Andel positiva svar i kommunen Totalt 86 Män Kvinnor 86 86 Svarande är den äldre själv eller ihop med någon Svarande är någon annan än den äldre 84 91 Enskild regi För få svarande Offentlig regi 86 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 22 16

Samtliga frågor med referensvärden 23

Andel positiva svar inom området boendemiljö Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? 88 91 86 Trivs du med ditt rum eller lägenhet? Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? 74 76 76 64 69 73 66 67 70 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 24 18

Andel positiva svar inom området mat och måltidsmiljö Hur brukar maten smaka? 75 78 87 Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? 69 73 81 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 25 19

Andel positiva svar inom området hjälpens utförande Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? 73 78 79 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? T.ex. byte av personal, ändringar av olika aktiviteter etc. 49 47 51 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? T.ex. tid för att duscha/bada, gå och lägga dig etc. 61 63 68 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 26 20

Andel positiva svar inom området bemötande Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? 94 95 95 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? 80 83 79 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 27 21

Andel positiva svar inom området trygghet Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? 88 90 91 Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? 86 89 88 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 28 22

Andel positiva svar inom området sociala aktiviteter Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? 46 64 65 Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? 58 64 64 Händer det att du besväras av ensamhet? Observera att det är nej-svaren på frågan om ensamhet som redovisas som positiva svar 27 34 33 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 29 23

Andel positiva svar inom området tillgänglighet Hur lätt eller svårt är det att få träffa sjuksköterska vid behov? 72 76 80 Hur lätt eller svårt är det att få träffa läkare vid behov? 57 59 59 Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? Observera att det är de som svarat mycket lätt eller ganska lätt som redovisas som positiva svar på dessa frågor 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn 84 86 88 Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 30 24

Andel positiva svar inom området hjälpen i sin helhet Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? 82 85 86 Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet? 47 45 44 0 20 40 60 80 100 Procent Riket Kalmar län Oskarshamn Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 31 25

Några jämförelser av resultaten för kommunen åren 2015, 2016 och 2017 32

Boende- och måltidsmiljö Andel positiva svar i kommunen Trivs du med ditt rum eller lägenhet? Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? 78 76 72 73 73 83 Hur brukar maten smaka? Upplever du att måltiderna på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen? Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? 46 51 61 77 76 81 87 89 87 2015 2016 2017 Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? 58 64 66 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 33 27

Inflytande och bemötande Andel positiva svar i kommunen Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? 77 78 79 Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? 48 47 57 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? 63 68 68 97 95 95 2015 2016 2017 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? 81 82 79 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 34 28

Trygghet och tillgänglighet Andel positiva svar i kommunen Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? 94 90 91 Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med personalen på ditt äldreboende, vid behov? 90 91 88 87 92 88 2015 2016 2017 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? 85 84 86 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 35 29

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning 36

Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Oskarshamn Hemtjänst 37

Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om sin vård och omsorg. Resultaten används för jämförelser mellan kommuner och verksamheter och som underlag för utveckling och förbättring av vården och omsorgen om de äldre. Samtliga personer, 66 år och äldre, som den 31 december 2016 hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende har fått möjlighet att besvara en enkät. Personer som enbart hade hemtjänstinsatser i form av matdistribution och/eller trygghetslarm eller som enbart hade beslut om korttidsboende ingick dock inte i undersökningen. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 38 2

Undersökningen genomfördes från mitten av mars till och med 26 maj 2017. Socialstyrelsen ansvarar för redovisningen av data och de analyser som finns i rapporter och presentationsmaterial. Institutet för kvalitetsindikatorer AB har genomfört datainsamlingen på uppdrag av Socialstyrelsen. Ett tekniskt problem uppstod vid programmering av urvalet som gjorde att de som var 65 år och som hade hemtjänst eller bodde på särskilt boende inte fick en enkät. Därför är målgruppen för 2017 något förändrad. Av de berörda är 0,3 procent i särskilt boende och 0,8 procent i hemtjänst, av den totala målgruppen på nationell nivå. Det motsvarar cirka 1500 personer av den totala gruppen på cirka 220 000. På www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning finns mer att läsa om de nationella resultaten. Resultat finns också redovisade per län och kommun samt för verksamheter ner till minst 7 svarande. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 39 3

Resultat på kommunnivå 40

Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? år 2017. Du hittar enkäten på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning Nedan följer några bilder om deltagarna. Därefter presenteras årets resultat för olika områden med utgångspunkt från frågorna i enkäten. Den sammantagna nöjdheten presenteras för totalen i kommunen och med hänsyn till kön, ålder och regiform. Jämförelser mellan åren 2015, 2016 och 2017 sker för områdena inflytande, utförande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 41 5

Årets deltagare 42

Deltagare Totalt svarade 91 634 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 63,4% av de tillfrågade. I Oskarshamn svarade 278 personer, vilket är 62,8% av de tillfrågade. Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 43 7

Kön och ålder hos kommunens deltagare Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 44 8

Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 45 9

Egenupplevd hälsa hos kommunens deltagare forts. Hur är din rörlighet inomhus? Bor du tillsammans med någon annan vuxen? Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 46 10

Resultatöversikt år 2017 47

Andel positiva svar Resultat redovisas som andelen positiva, d v s andelen i procent av de svarande som avgivit ett positivt svar. För närmare redovisning av vilka svarsalternativ som klassas som positiva, se mer om undersökningen på www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 48 12

De fem frågor där andelen positiva svar är högst Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 49 13

De fem frågor där andelen positiva svar är lägst Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 50 14

Sammantagen nöjdhet i kommunen 51

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Andel positiva svar i kommunen Totalt Män Kvinnor Svarande är den äldre själv eller ihop med någon Svarande är någon annan än den äldre Enskild regi Offentlig regi Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 52 16

Samtliga frågor med referensvärden 53

Andel positiva svar inom området kontakter med kommunen Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 54 18

Andel positiva svar inom området inflytande Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 55 19

Andel positiva svar inom området hjälpens utförande Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 56 20

Andel positiva svar inom området bemötande Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 57 21

Andel positiva svar inom området trygghet och tillgänglighet Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Händer det att du besväras av ensamhet? Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 58 22

Andel positiva svar inom området hemtjänsten i sin helhet Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 59 23

Några jämförelser av resultaten för kommunen åren 2015, 2016 och 2017 60

Inflytande, utförande och bemötande Andel positiva svar i kommunen Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 61 25

Trygghet och tillgänglighet Andel positiva svar i kommunen Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Hur lätt eller svårt är det att få kontakt med hemtjänstpersonal vid behov? Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Källa: Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 62 26

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning 63

Tjänsteställe/handläggare Socialförvaltningen SF Central administration Catharina Sabelström E-post: Catharina.Sabelstrom@oskarshamn.se Tel: +46 0491-764671 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2018-01-17 SN 2017/000178-1 Beslutsinstans Socialnämnden Ärende 3 Information angående riktlinje och rutin gällande Synpunktshanteringen Förslag till beslut Information gällande Synpunktshanteringen läggs till handlingarna. Ärendet För att kommunen ska kunna tillgodogöra sig medborgarnas synpunkter på ett effektivt sätt, har en central riktlinje och därefter en rutin för socialförvaltningen upprättats. Riktlinjen definierar vad en synpunkt är och hur synpunkten ska hanteras. Vidare så tar riktlinjen upp hur inkomna synpunkter ska redovisas till respektive nämnd minst en gång om året. Riktlinjen är fastställd av VLG 2017-10-05, Verksamhetsledningsgruppen. Socialförvaltningens rutin beskriver att enligt SOSFS 2011:9 5kap 3 ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Rutinen är fastställd av FLG 2017-10-01, förvaltningsledningsgruppen. Anna Lindquist Förvaltningschef Catharina Sabelström Verksamhetscontroller Beslutsunderlag Synpunktshantering, kommunövergripande riktlinje Synpunktshantering, socialförvaltningens rutin Synpunktshantering, analys och åtgärd blankett Synpunkten - Broschyr Skickas till För kännedom Samtliga områdeschefer och socialförvaltningens centrala administration 64

Synpunktshantering, kommunövergripande riktlinje Fastställd av Verksamhetsledningen Gäller från och med 2017-10-05 Reviderad 2017-11-23 Inledning Medborgarna har ofta värdefulla synpunkter på den service och verksamhet som erbjuds. Om kommunen tillgodogör sig dessa synpunkter på ett effektivt sätt inom alla verksamheter, bör servicen och verksamheterna förbättras och utvecklas. Detta kan ses som en viktig utveckling i medborgardialogen. Ofta vill medborgaren lämna sina synpunkter till den som finns närmast till hands och därför är det viktigt att varje medarbetare tar sitt ansvar för att ta emot synpunkter. Ett gemensamt förhållningssätt om att synpunkter och klagomål är viktiga bör därför prägla samtliga medarbetare. Genom att utveckla synpunktshanteringen ökas medborgarens inflytande och ökar kommunens möjligheter att rätta till fel samt stärker medarbetarnas engagemang utifrån ett medborgarperspektiv. Definition och hantering av Synpunkter En synpunkt omfattar klagomål, beröm och åsikter. Det kan handla om tillgänglighet, bemötande, information, tydlighet och rättvisa. Synpunkter kan vara av rent allmän karaktär eller rikta sig mot en eller flera konkreta händelser/situationer. Exempelvis att en person har i sin kontakt med förvaltningens personal fått intryck och känsla av att man inte lyssnar, inte tar sig tid eller inte håller sitt löfte. Synpunkter kan också handla om lokalers utförande, tider eller aktivitetsinnehåll. Synpunktshanteringen ersätter inte överklagande i myndighetsbeslut. Handlar det om fysiska fel, t ex hål i gatan som kommunen ska åtgärda direkt, görs en felanmälan till respektive verksamhet. Medborgarförslag hanteras också särskilt. Frågor som inte kommunen ansvarar för hänvisas till rätt instans. Synpunktshantering fokuserar på verksamhetsutvecklingen, vilket innebär att synpunkter gällande politiken inte behandlas här. Huvudregeln är att alla synpunkter ska diarieföras i Public 360 om de medför någon form av handläggning. En synpunkt som nämner enskilda tjänstepersoner, lyfts till närmaste chef/förvaltningschef, som också svarar avsändaren. Synpunkten maskas innan den registreras. 65

2 (2) Synpunktshantering, kommunövergripande riktlinje Förhållningssätt i kommunen Verksamheterna utgår från Oskarshamns kommuns värdegrund som innebär att alla medarbetare ska delta med sitt engagemang, kompetens och delaktighet. Ledorden är respekt, öppenhet, tydlighet och tillit. Dessutom arbetar alla verksamheter utifrån Löften för att ge ett tydligt budskap till kommuninvånarna vad man kan förvänta sig. Ansvar Samtliga medarbetare i Oskarshamns kommun har ansvar för att ta emot synpunkter. Som hjälp för detta finns denna övergripande riktlinje samt förvaltningarnas lokala rutiner för hur man går till väga. Övergripande riktlinje Både skriftliga och muntliga synpunkter tas emot, oavsett vilken verksamhet i kommunen det gäller t.ex. via webbformulär, samtal, telefonkontakt eller ifylld blankett i broschyr. Enhetlig information och blanketter gällande synpunktshanteringen ska användas bland samtliga förvaltningar, enheter och verksamheter i kommunen. Utgångspunkten för alla medarbetare är att synpunkter tas på allvar och hanteras utan dröjsmål. Rutiner för hanteringen och vidarerapportering ska vara känt bland samtliga medarbetare. Det viktiga är att medborgaren som vill lämna in en synpunkt inte ska behöva hänvisas vidare i organisationen. Inkommen Synpunkt till servicecenter: Synpunkten skickas vidare till respektive förvaltnings mailbox. Ansvarig person på förvaltningarna registrerar synpunkten i Public 360 och ser till så att synpunkten hamnar hos rätt handläggare. Handläggning utförs och beslut dokumenteras. Svar meddelas till synpunktslämnaren. Synpunkten arkiveras och registreras i Public 360. Synpunkten avslutas. Inkommen Synpunkt direkt till verksamheten: Handläggning utförs och beslut dokumenteras. Använd blankett Synpunktshantering, analys och åtgärd. Svar meddelas till synpunktslämnaren. Synpunkten arkiveras och registreras i Public 360. (Finns det ingen registrator i verksamheten skickas svaret till förvaltningens centrala registrator.) Synpunkten avslutas. Handläggningstid Återkoppling ska göras till respektive medborgare som lämnat sin synpunkt, inom 10 arbetsdagar. Om besked gällande åtgärd inte kan lämnas, ska den som lämnat synpunkten ändå informeras om ärendets fortsatta hantering. Rapportering och redovisning Alla synpunkter ska dokumenteras i Public 360 och dessa ska utgöra ett underlag i utvecklingsarbetet för respektive verksamhet. Redovisning sker till ansvarig nämnd minst en gång om året, om antal, vilka synpunkter som kommit in samt vilka åtgärder som vidtagits. Redovisningen görs i samband med delår/årsredovisningen och kan vara en del av verksamhetens fortsatta planering. Analys, redovisning och utveckling sker hos varje förvaltning. 66

Dokumenttyp: Rutin Dokumentnamn: Gäller område: SF Sida (av) Sida 1 (4) Diarienummer: Synpunktshantering Antal bilagor: Upprättad av: Verksamhetscontroller Fastställd av: Förvaltningschef Fastställd, datum: 2017-10-01 Revideras, datum: 2018 Gäller from: 2017-10-01 1. Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 ställer krav på att verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklar och säkrar verksamhetens kvalitet. Enligt SOSFS 2011:9.5 kap 3 ska: vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter Föreskriften beskriver att det ska finnas rutiner för hur verksamheten ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter samt för hur och när riskanalyser initieras. De erfarenheter som görs i samband med hantering av klagomål och synpunkter ska, tillsammans med avvikelsehanteringen och utförda riskanalyser, utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. 2. Syfte Inom all verksamhet finns det alltid möjlighet till förbättringar. Ett systematiskt arbete med synpunkter ger goda möjligheter att både uppmärksamma brister i verksamheten och att kunna identifiera nya eller ej tillgodosedda behov hos kommuninvånarna. Tydliga processer ger också kommuninvånarna god information om hur deras synpunkter kommer att hanteras. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning för hur förvaltningen arbetar med inkomna klagomål och synpunkter i den interna hanteringen, och grundar sig på den kommungemensamma synpunktshanteringen. Utskriftsdatum, 2017-12-06 Finns i Kvalitetsledningssystemet/Förbättringshjulet under Genomföra 67

Dokumenttyp: Rutin Dokumentnamn: Gäller område: SF Sida (av) Sida 2 (4) Gäller from: Synpunktshantering 2017-10-01 3. Synpunktshantering, socialförvaltningen 3.1 Definition av synpunkter All personal som arbetar inom vård- och omsorg är skyldig att ta emot synpunkter samt bidra till verksamhetens ständiga förbättringar. Samtliga synpunkter ska hanteras av verksamheten. Negativa synpunkter ska handläggas och dokumenteras. För positiva synpunkter (beröm) finns det inget krav på dokumentation av verksamheten men det bör tas tillvara som goda exempel. En synpunkt är ett uttalande från en person utanför organisationen. Synpunkter kan vara av rent allmän karaktär eller rikta sig mot en eller flera konkreta händelser/situationer. Exempelvis att en person har i sin kontakt med förvaltningens personal fått intryck och känsla av att man inte lyssnar, inte tar sig tid eller inte håller sitt löfte. Synpunkter kan också handla om lokalers utförande, tider eller aktivitetsinnehåll. Vad är det för skillnad på en synpunkt och en avvikelse? I avvikelsesystemet hanteras händelser/ klagomål utifrån om en person har kommit till skada eller skulle ha kunnat komma till skada. Avvikelsehanteringen bygger på aktuell lagstiftning utifrån Socialtjänstlagen och Patientsäkerhetslagen. Vilka frågor hanteras varken som synpunkt elleravvikelse? Hantering av synpunkter och avvikelser får inte blandas samman med möjligheten att överklaga ett beslut. Om ett beslut kan överklagas ska den enskilde alltid delges information om den möjligheten och vid behov erbjudas hjälp att överklaga. Frågor som kommunen inte ansvarar för, hänvisas till rätt instans t.ex. primärvården, försäkringskassan eller KLT. Synpunkter som rör annan förvaltning, tas emot och skickas till rätt förvaltnings ansvariga chef. Utskriftsdatum, 2017-12-06 Finns i Kvalitetsledningssystemet/Förbättringshjulet under Genomföra 68

Dokumenttyp: Rutin Dokumentnamn: Gäller område: SF Sida (av) Sida 3 (4) Gäller from: Synpunktshantering 2017-10-01 3.2 Genomförande och arbetsgång En synpunkt kan inkomma till socialförvaltningen på flera olika sätt. Skriftliga synpunkter Lämnas via Synpunktsbroschyren, e-post, vanligt brev eller på kommunens hemsida. Muntliga synpunkter Lämnas vid ett personligt möte eller via telefon till verksamhet eller chef. Oberoende hur synpunkten kommer in, ska alla synpunkter dokumenteras och diarieföras. Ärendehanteringen sker enligt följande flöde. Omedelbara åtgärder Handläggning Åtgärd Uppföljning För hela flödet, se synpunktshanteringsprocessen i kvalitetsledningssystemet på e-medarbetaren 3.2.1 Omedelbara åtgärder I vissa akuta fall måste beslut tas om att vidta omedelbara åtgärder innan en djupare analys kan göras. 3.2.3 Handläggning Är inte synpunkten av akut karaktär, görs en analys av synpunkten med orsak och konsekvens. Beslut och åtgärder dokumenteras på blankett Synpunktshantering, analys och åtgärd. Blanketten skickas sedan till registrator för registrering i Public 360. Berörda parter informeras om beslut och åtgärder inom 10 dagar. OBS! Synpunkter kan även generera en avvikelse som ska hanteras enligt riktlinje för avvikelsehantering. 3.2.2 Åtgärd När analysen av synpunkten är gjord vidtas beslutade åtgärder. Åtgärd kan även vara att överlämna klagomålet till annan chef och verksamhet om synpunkten bättre kan åtgärdas där. 3.2.4 Uppföljning Synpunkterna ska vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Närmaste chef och arbetsgrupp arbetar kontinuerligt med sina synpunkter för att förbättra verksamheten. Två gånger om året sammanställer närmaste chef inkomna synpunkter samt vilka åtgärder som vidtagits på kortare och på längre sikt. Årligen sammanställs och analyseras sektionens/områdets synpunkter av sektionschef eller områdeschef. Detta blir underlag för den analys som görs centralt för alla enheter i förvaltningen. Dessa bereds sedan för övergripande åtgärder i förvaltningsledningen samt information till nämnden. Utskriftsdatum, 2017-12-06 Finns i Kvalitetsledningssystemet/Förbättringshjulet under Genomföra 69

Dokumenttyp: Rutin Dokumentnamn: Gäller område: SF Sida (av) Sida 4 (4) Gäller from: Synpunktshantering 2017-10-01 4. Ansvarsfördelning Ansvarig Arbetsuppgift Medarbetare Lämnar broschyren Synpunkten till brukare och/eller dess företrädare. Lämnar inkommande synpunkter till verksamheten till närmaste chef/berörd person Enhetschef Sparar synpunkten på lämplig plats Säkerställer att eventuella direkta åtgärder vidtas när synpunkt kommer in Informerar medarbetare om inkomna synpunkter på APT. Sammanställer och analyserar inkomna synpunkter två ggr/år i delårsuppföljning samt i årsredovisning. Ansvarar för att återkoppling sker Sektionschef/Områdeschef Årlig sammanställning och analys av sektionens/områdets inkomna synpunkter. I analysen ingår att presentera förbättringsförslag. Skicka sammanställningen till förvaltningens verksamhetscontroller. Förvaltningsledningen Utifrån den årliga redovisningen fatta beslut om förvaltningsövergripande åtgärder t ex genom att genomföra en riskanalys Utskriftsdatum, 2017-12-06 Finns i Kvalitetsledningssystemet/Förbättringshjulet under Genomföra 70

2017-10-12 Sida 1 av 1 Utarbetad av: Verksamhetscontroller SF Synpunktshantering, analys och åtgärd Datum då du tar emot synpunkten/ klagomålet: 1. Beslut om eventuellt omedelbara åtgärder. 2. Analys av synpunkten orsak, konsekvenser. 3. Beslut om åtgärder, dokumentation av beslut. (Använd denna blankett.) 4. Kontakta den som lämnat synpunkten inom tio arbetsdagar. Informera om beslut och åtgärder. Datum för information: Analys av Synpunkten, orsak, konsekvenser: Åtgärd: 5. Blanketten skickas till registratorn (nämndsekreteraren) som registrerar åtgärden och avslutar ärendet i Public 360 Datum då blankett skickas: Underskrift handläggare 71

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. Tejpa här! Tejpa här! Oskarshamns Kommun Svarspost 20232496 572 20 Oskarshamn 72

Tillsammans kan vi utvecklas! Synpunkten är en kanal för att göra din röst hörd. Vi vill veta vad du, som bor och/eller arbetar i Oskarshamns kommun, tycker om den kommunala servicen. Då kan vi utveckla vår kommun tillsammans. Verksamhet/plats som du har synpunkt på: Skriv dina synpunkter här: Synpunkterna används för att göra vår verksamhet bättre och för att skapa drivkraft till förändring såväl för politiker som för tjänstemän. Så här tar vi hand om dina synpunkter Alla synpunkter registreras i en databas, även personuppgifter. Det innebär att inlämnade uppgifter blir en offentlig handling som alla har rätt att ta del av. Undantag är uppgifter som sekretesskyddas enligt lag. Så här lämnar du dina synpunkter * www.oskarshamn.se/synpunkten * Skicka ifylld broschyr med svarspost * Ring oss på telefon 0491-88 000 * Besök oss på Varvsgatan 8 eller kontakta aktuell verksamhet Inom 10 arbetsdagar tar en handläggare kontakt med dig med information om ditt ärende (med reservation för semestertider och längre helgledigheter). Du kan välja att vara anonym, men då kan vi inte heller kontakta dig. 73 Namn: Adress: E-post: Telefon:

PROTOKOLL Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-01-16 Ärende 4 28 Dnr SN 2017/000088-7 Genomförandeplaner OF, tertial 3 Arbetsutskottets beslutsförslag till socialnämnden 1. Rapporten läggs till handlingarna. Ärendet Socialnämndens arbetsutskott beslutade 2013-05-13 150 att en rapport över antalet upprättade genomförandeplaner inom hela verksamheten Omsorg för personer med funktionsnedsättning skall redovisas per tertial i samband med delårsbokslut i april, augusti och december månad till socialnämnden. Vid genomgång av upprättade genomförandeplaner 2017-12-31 saknades det genomförandeplaner i några nya ärenden på daglig verksamhet och sysselsättning samt i boendestödet psykiatri. På LSS boende saknas det tre genomförandeplaner, två med anledning av nyinflytt och en där brukaren inte tar emot insatser. Inom personlig assistans saknas det genomförandeplaner i ett ärende, där vi köper plats externt. Inom boendestödet i psykiatrin är det 8 ärenden som har en handlingsplan istället för en genomförandeplan, anledningen är att personerna i fråga vägrar medverka till en genomförandeplan. En handlingsplan är endast en arbetsbeskrivning för personalen, där den enskilde inte är delaktig. OF har tagit fram rutiner för genomförandeplaner. Alla brukare ska ha en aktuell genomförandeplan, GF. Utsedd kontaktperson har ansvar för att upprätta en GF inom 14 dagar efter att man fått ett nytt ärende. GF ligger till grund för kvalitetssäkring för den enskilde. GF uppdateras vid förändrat utförande, förändrat uppdrag, förändrat behov hos den enskilde, eller minst var sjätte månad. GF ligger till grund för resursmätningen som genomförs en gång per år. Ärendets behandling Socialförvaltningen förslår att rapporten läggs till handlingarna. Dagens sammanträde Områdeschef OF Harriet Hveen Hugosson föredrar ärendet. Ordförande ställer proposition på socialförvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Redovisning Genomförandeplaner OF 171231. Tjänsteutlåtande daterat 2018-01-10 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande 74

PROTOKOLL Sida 2 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-01-16 Forts. 28 Skickas till För kännedom Områdeschef OF Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande 75

Redovisning Genomförandeplaner OF 171231 Verksamhet Daglig verksamhet LSS/ sysselsättning SoL Antal ärende Aktuell genomförandeplan Övrigt 134 129 5 nya ärenden Bostad med särskild service LSS Röda Höghuset 11 11 Elvbacken 8 8 Eriksgatan 12 11 1 ny inflytt efter 6/1 Grindskärsvägen 4 4 Ingenjörsvägen 59 4 3 En nyinflytt Ingenjörsvägen 61 10 10 Klippan 4 4 Karlsborgsvägen 76 6 5 En brukare tar ej emot insatser Pilbacken 6 6 48:an 8 8 Totalt Bostad med särskild service LSS 73 70 Särskilt boende SoL Marieborg 8 8 Två tomma lgh Kristinebergsvägen 6 8 7 Korttidsplatsen ledig Personlig assistans LSS 11 10 2 placerade ärenden Korttidsboende LSS Stångehamnsvägen 139 14 14 Boendestöd Psykiatri 70 64 6 nya ärenden, 8 har handlingsplan istället för genomförandeplan. Boendestöd LSS 60 60 76

PROTOKOLL Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-01-16 30 Dnr SN 2017/000034-26 Ärende 5 Boende och BAL 2017 Arbetsutskottets beslutsförslag till socialnämnden 1. Information Boende och Bal december 2017 läggs till handlingarna. 2. Förvaltningen får i uppdrag av se över redovisningen avseende Boende och BAL. Ärendet Varje månad skall den aktuella situationen gällande beslut och väntetider till särskilt boende och korttidsboende samt antal dygn som kommunen ersätter landstinget enligt Betalningsansvarslagen, BAL, redovisas till nämnden. Den 31 december 2017 fanns det 42 beslut om särskilt boende som ej var verkställda. Av dessa beslut var tretton över tre månader varav fem tackat nej till erbjudande och är efter ny bedömning kvar i kön. Två beslut med inriktning psykiatri. En har tackat nej och är efter ny bedömning kvar i kön. Bägge har väntat över tre månader. Inom omsorgen för personer med funktionshinder, OF, fanns det åtta beslut om bostad med särskild service som ej var verkställda. Samtliga beslut var över tre månader varav fyra tackat nej till erbjudande och är efter ny bedömning kvar i kön. Det fanns 17 beslut på korttidsboende (SoL) som ej var verkställda varav fyra väntat över tre månader. Åtta väntade på sjukhuset och nio väntade i bostaden. Av 36 korttidsplatser användes sex för växelboende, fem för utredning och 25 för väntan på särskilt boende. För december månad ska kommunen preliminärt betala fem dagar enligt Betalningsansvarslagen, BAL, till landstinget. Ärendets behandling Socialförvaltningen föreslår att information Boende och BAL december 2017 läggs till handlingarna. Dagens sammanträde Områdeschef föredrar ärendet. Betalansvarslagen upphörde vid årsskiftet och ersattes med Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Till det finns en överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län, som bland annat innehåller den ekonomiska regleringen mellan landsting och kommunen avseende utskrivningsklara patienter. En ny redovisningsmodell behöver därför göras avseende Boende och BAL. Ordförande ställer proposition på socialförvaltningens förslag samt förslaget att förvaltningen får i uppdrag att se över redovisningen avseende Boende och BAL. Ordförande finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Forts. 30 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande 77

PROTOKOLL Sida 2 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-01-16 Beslutsunderlag Boende-Bal 2017-12-31. Tjänsteutlåtande daterad 2018-01-10. Skickas till För åtgärd: Områdeschef ÄO Boendehandläggare ÄO Enhetschef Myndighetsenheten ÄO/OF Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande 78

1 (1) Datum Vår beteckning 2018-01-03 SN 2017/000034 Tjänsteställe/handläggare Ert datum Er beteckning Socialförvaltning Marianne Holmquist E-post: marianne.holmqvist@oskarshamn.se Tel: 0491-889 04 Lägesrapport boende och BAL Beslut om Särskilt boende 2017-12-31 Beslut Anmärkning Väntat mer än 3 månader 13 Varav tackat nej 5 Väntat mindre än 3 månader 29 Totalt 42 Gruppboende 42 Psykboende 3 Sol / En har tackat nej och är kvar i kön. Två har väntat över 3-månader. Bostad med särskild service 8 Lss / samtliga har väntat över 3 månader, varav fyra har tackat nej och är kvar i kön.. Beslut om korttidsboende 2017-11-30 Beslut Anmärkning Väntat mer än 3 månader 4 Väntat mindre än 3 månader 13 Varav 8 på sjukhus Totalt 17 Växelplats 17% 6 lägenheter Utredningsplats 14% 5 lägenheter Väntar på säbo 69% 25 lägenheter BAL dygn ( Betalningsansvarslagen ) Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt 2015 1 0 0 2 38 89 107 109 31 33 111 134 655 pers. 1 1 2 3 9 11 11 6 7 13 19 2016 141 30 6 1 5 2 29 17 1 69 121 81 503 pers. 13 8 2 1 3 1 4 6 1 13 16 11 2017 49 114 25 0 1 19 22 123 4 14 50p 5p 426p pers. 9 10 10 0 2 5 8 9 2 3 10 2 p = preliminärt antal dygn pers. = antal personer Marianne Holmquist/Boendesamordnare Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn Fax 0491-88790 79

PROTOKOLL Sida 1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-01-16 29 Dnr SN 2017/000089-5 Ärende 6 Genomförandeplaner inom ÄO tertial 3 2017. Arbetsutskottets beslutsförslag till socialnämnden 1. Rapporten läggs till handlingarna. Ärendet Socialnämndens arbetsutskott beslutade 2013-05-13 150, att en rapport över antalet upprättade genomförandeplaner inom hela verksamheten Äldreomsorgen skall redovisas per tertial i samband med delårsbokslut i april, augusti och december månad till socialnämnden. Vid genomgång av upprättade genomförandeplaner 2017-12-31 redovisas följande: Särskilt boende: Av 285 brukare har 276 en upprättad genomförandeplan. Hemtjänst: Av 485 brukare har 426 en upprättad genomförandeplan. Genomförandeplaner är ett av de prioriterade områden specialistundersköterskorna och verksamhetsutvecklare arbetar med. Det är ett led i förbättrings- och utvecklingsarbete samt kvalitetsuppföljningar. Ärendets behandling Socialförvaltningen föreslår att rapporten läggs till handlingarna. Dagens sammanträde Områdeschef ÄO Helena Steen föredrar ärendet. Ordförande ställer proposition på socialförvaltningens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Redovisning genomförandeplaner 2017-12-31. Tjänsteutlåtande daterat 2018-01-10 Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande 81

Genomförandeplaner ÄO 2017-12-15 Särskilt boende Brukare Genomförandepl. Asken 9 8 En brukare är nyinflyttad Blå Pojken 6 6 Borggården 9 9 Charlottagården 7 6 En brukare är nyinflyttad Ekbacken/Ekoxen 16 16 Fredrika 8 8 Kastanjegården 8 8 Kristallen 7 7 Kungsporten 9 9 Nybacken 10 10 Nydalen 9 6 2 brukare nyinflyttade en plan är inte gjord pga. bristande kunskap hos personal,utb. nästa ve Nygläntan 11 11 Nygården 11 11 Opalen 8 8 Pilgränden 8 8 Varav 1 ska uppdateras inom kort. Pildalen 8 8 Varav 2 precis löpt ut och ska uppdateras, kontaktpersonerna vet om detta. Pilgården 18 16 1 brukare har precis börjat och 1 är vilande. Rosengården 8 8 Sjösidan 15 14 3 planer är inte uppdaterade, 1 plan kommer att påbörjas vecka 51. Slottsbacken 9 9 Solbacka trygghetsboende 11 11 Solgränd 10 10 Solgården 8 8 Solängen 10 10 Sörgården 8 8 Wasagården 8 8 Zafiren 2 A och B 14 14 Zafiren 3 A och B 14 13 Behöver tolk till den som saknas, ska ordnas snarast. Ängsbacken 8 8 285 276 82

Hemtjänst Brukare Genomförandepl. Bockara hemtjänst 13 13 Norra hemtjänsten 44 42 2 ärende som inte kommit igång ännu. Kristdala hemtjänst 38 28 En ny brukare, 9 planer inte uppdaterade pga ej uppmärksammat att det är dags att uppdater Kristineberg hemtjänst 65 65 Påskallavik hemtjänst 32 32 Svalliden hemtjänst 54 48 6 nya ärenden där planer ska göras inna årets slut. Elefanten hemtjänst 25 25 Team Öster 43 40 3 nya ärenden Team City 54 43 De 11 planer som saknas är på gång. Team Väster 19 17 De 2 som saknas finns men är inte uppdaterade. Terrassen 33 31 2 nya ärenden Team Söder 65 42 14 planer behöver uppdateras, 9 brukare har ingen plan - nya brukare eller att personalen inte 485 426 83

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2018-01-17 SN 2017/000196-2 Ärende 7 Tjänsteställe/handläggare Socialförvaltningen IFO - Individ- och familjeomsorg Anna Edvardsson E-post: anna.edvardsson@oskarshamn.se Beslutsinstans Socialnämnden Samverkansöverenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2018 läggs till handlingarna. Ärendet Kommuner och landsting är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Socialtjänstlagen (2001:453) skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med samverkansöverenskommelse är att ge förutsättningar för god kvalitet i vård och omsorg och förbättrad hälsa, för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det är ett styrande dokument, som ska tydliggöra ansvaret för huvudmännen att se till så att de lokala verksamheterna har kunskap och mandat att arbeta i enlighet med överenskommelsen. Ansvarig för samverkansöverenskommelsen är Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande områden hälso- och sjukvården i Kalmar län. Anna Lindquist Förvaltningschef Anna Edvardsson Områdeschef IFO Beslutsunderlag Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer kring psykisk funktionsnedsättning 2018. Bildspel psykisk hälsa Kalmar län landsting. Skickas till För kännedom: Förvaltningschef Områdeschef IFO Områdeschef OF 84

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med Psykisk funktionsnedsättning 2018-2020 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 85

1. INLEDNING... 3 1.1 DEFINITIONER AV BEGREPP:... 3 1.2 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 4 2. MÅL FÖR SAMVERKAN... 4 3. MÅLGRUPP... 4 4. LEDNING OCH STYRNING... 4 4.1 SAMORDNINGSGRUPPEN PSYKISK HÄLSA... 5 5. ANSVARSFÖRDELNING KRING PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING... 6 5.1 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)... 6 5.2 SAMVERKAN VID UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 6 5.3 BOENDE... 7 5.4 SYSSELSÄTTNING... 7 5.5 ARBETSREHABILITERING... 7 5.6 HJÄLPMEDEL... 8 6. BRUKARMEDVERKAN... 8 7. STÖD TILL ANHÖRIGA/NÄRSTÅENDE... 8 8. UPPFÖLJNING... 9 9. FORMER FÖR HUR SAMVERKANSPROBLEM MELLAN PARTERNA SKALL LÖSAS... 9 10. GEMENSAMMA ÖVERENSKOMMELSER... 9 Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 2 Länsgemensam ledning i samverkan 86

1. Inledning 1.1 Definitioner av begrepp: 1 Psykisk funktionsnedsättning definierades av den statliga utredningen Nationell psykiatrisamordning som: ett tillstånd där personen upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar allt från psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar våra dagliga liv till psykisk sjukdom. Psykisk sjukdom är tillstånd där flera olika symtom förekommer samtidigt på ett sätt som gör att det är meningsfullt att sätta en diagnos. Psykisk störning eller psykisk sjukdom avgränsas idag utifrån operationella definitioner i internationella klassifikationer. Psykisk sjukdom kan också leda till en psykisk funktionsnedsättning. Ett funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen. (Autism- och Aspergerförbundet, Socialstyrelsens Termbank) 1.2 Bakgrund Kommuner och landsting är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Socialtjänstlagen (2001:453) skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om 1. personer med psykisk funktionsnedsättning, 2. personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar, och 3. barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. (16 kap. 3 HsL) Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (5 kap. 8a SoL, ändrad genom SFS 2009:981). 1 REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt, Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 3 Länsgemensam ledning i samverkan 87

Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. 1.2 Syfte Syftet med denna samverkansöverenskommelse är att: Ge förutsättningar för god kvalité i vård och omsorg och förbättrad hälsa, för personer med psykisk funktionsnedsättning Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den håller samman de överenskommelser som är kopplade till detta dokument Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet för effektivare insatser Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt 2. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars- och kompetens-områden. 3. Målgrupp Målgrupp för samverkansöverenskommelsen är personer, oavsett ålder, som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från kommunen och landstinget. Den psykiska ohälsan i Sverige är en stor utmaning nu och sannolikt en lång tid framåt. Även om målgruppen för denna överenskommelse enligt lagtexten är begränsad till personer med psykisk funktionsnedsättning är det lika viktigt att kommunerna och landstinget samverkar för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och erbjuda god vård för personer med psykisk ohälsa. 4. Ledning och styrning Den strategiska ledningen sker genom Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Ledningsgruppen består av social- och omsorgschefer, representant från regionförbundets ledning, landstingets förvaltningschefer inom vårdförvaltningarna samt representanter från landstingets ledningsstab. Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 4 Länsgemensam ledning i samverkan 88

Samverkan med skolchefsnätverket är under uppbyggnad. Kommunrepresentanterna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med beslutade överenskommelser. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när övergripande problem med samverkan uppstår. I ett årligt Regionalt styrdokument 2 beskrivs hur arbetet i Länsgemensam ledning bedrivs samt de samordnande gruppernas årliga målsättningar. 4.1 Samordningsgruppen Psykisk hälsa Utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa handlar om att möjliggöra för människor att uppleva sin tillvaro som meningsfull med god hälsa, att de kan använda sina resurser väl och vara delaktiga i samhället. Samordningsgruppen består av representanter från kommunerna och landstinget utsedda av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Samordningsgruppen ansvarar för arbetet tillsammans med utvecklingsledaren, påtala och initiera nya utvecklingsområden för området, följa upp och utvärdera arbetet och insatserna tillsammans med utvecklingsledare, sprida information till kontaktpersoner för området till samtliga kommuner och inom landstinget, återkoppla arbetet till länsgemensam ledning i samverkan 2 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 5 Länsgemensam ledning i samverkan 89

5. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälsooch sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), Skollagen och Lagen om Stöd och Service (LSS). Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har flera överenskommelser om samverkan som reglerar ansvarsfördelningen för personer med behov av vård och stöd från landsting och kommun. Sedan 2008 finns en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Specifika överenskommelser gällande ansvarsfördelning finns även för till exempel riskbruk, missbruk och beroende, mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och socialtjänst, mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och skola. Samtliga överenskommelser och praktiska anvisningar finns att hämta på Regionförbundets hemsida: https://rfkl.se/sv/publikationer/valfard-vard--omsorg--dokument/ Med denna överenskommelse poängteras kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 5.1 Samordnad Individuell Plan (SIP) När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. 3. Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har en överenskommelse och därtill kopplade praktiska anvisningar för arbetet med Samordnad individuell plan (SIP) 4. SIP gäller samtliga patienter/brukare oavsett ålder och diagnos. Från och med den reviderade överenskommelsen, beslutad 2017-09-22, ingår även skolan som en jämbördig part med samma ansvar och skyldighet som socialtjänst och hälso- och sjukvård. 5.2 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Från och med 2018-01-01 införs en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I och med detta upphävs "Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård". I den nya lagen finns bestämmelser om samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter det att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I Kalmar län har en överenskommelse och därtill kopplade praktiska anvisningar tagits fram 5. Syftet med den nya lagen är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. I Kalmar län har landstinget och kommunerna enats om att målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. 3 16 kap. 4 i HSL (2017:30), 2 kap. 7 i SoL samt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2008:20, gällande rehabilitering och habilitering. 4 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län 5 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 6 Länsgemensam ledning i samverkan 90

För psykiatrin gäller en övergångsriktlinje under 2018 där Kalmar län har målsättningen 20 utskrivningsklara dagar. Ett mål med överenskommelsen är att kommunerna och landstinget genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus ska bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. 5.3 Boende I Kalmar län finns inga boendeverksamheter för målgruppen som drivs gemensamt av huvudmännen. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ibland behöva stödinsatser i form av boende med särskild service enligt LSS eller SoL eller stöd i ordinärt boende som bistånd enlig SoL. Detta stöd är kommunernas ansvar. Sedan 2008 finns i Kalmar län Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Avtalet omfattar alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Detta innebär att följande ansvarsfördelning gäller i Kalmar län: Kommunen ansvarar för: Hälso- och sjukvård till personer som bor i särskilda boenden samt bostäder med särskild service Hälso- och sjukvård till de personer som har sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård), se punkt 6.1 och 6.2 i avtalet Rehabilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.11 i avtalet Habilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskilt service samt vid vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.12 i avtalet Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå samt arbetsterapeut och sjukgymnastnivå. Landstinget ansvarar för: Öppen och sluten vård, akut och planerad vård samt allmän och specialiserad vård vid vårdcentraler och sjukhus Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i enlighet med punkt 6.11, 6.12 samt 6.13 i avtalet Läkarmedverkan Läkemedel, se punkt 6.14.2 i avtalet 5.4 Sysselsättning Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd (5 kap. 7 SoL). 5.5 Arbetsrehabilitering Samordningsförbundet i Kalmar län 6 är ett samverkansforum mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och alla kommuner i länet. Dess uppdrag är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från en eller flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska återfå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. 6 http://www.samkalmarlan.se/ Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 7 Länsgemensam ledning i samverkan 91

5.6 Hjälpmedel Enligt gällande avtal Övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län 7 ansvarar kommunerna för hjälpmedel till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskild service samt vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.13 i avtalet. Landstinget ansvarar för hjälpmedel till inneliggande patienter samt för alla hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped. För patienter inom habiliteringsverksamheten gäller att: Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år är landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar likställs med specialisthabilitering och är, oavsett ålder, landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gällande personer över 18 år räknas som bashabilitering, vilket är kommunens ansvar 6. Brukarmedverkan I Kalmar län har beslutats om en länsgemensam modell för brukare-, patient- och närståendemedverkan 8. Modellen är framtagen på uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Modellen omfattar en länsgemensam struktur samt uppdrag, ersättning och utbildning för brukare, patienter och närstående som medverkar 9. En Intressebank är grunden i den länsgemensamma modellen för medverkan. Personer som anmäler sig till intressebanken kan få en inbjudan att medverka i utvecklingsaktivitet eller ledningssammanhang. Enskilda personer från intressebanken kan i det länsgemensamma sammanhanget medverka i utvecklingsaktiviteter som är kopplade till de områden som är aktuella. I det länsgemensamma samarbetet har ett utvecklingsråd med brukare, patienter och närstående skapats. Rådet består av 12 personer med en spridning mellan kön, ålder, geografi och erfarenheter. Dessa personer har tillfrågats från intressebanken och representerar alla patienter, närstående och brukare i ett övergripande perspektiv i länet. Rådet har representation i Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård med en ordinarie och en suppleant. Den 1 januari 2015 trädde Patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Brukare ges möjlighet att medverka i revideringen av samverkansöverenskommelsen. Förslaget till reviderad överenskommelse skickas ut på remiss via Utvecklingsrådet. 7. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap. 10 SoL). 7 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län 8 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län 9 Intressebank för brukar- patient- och anhörigmedverkan - Regionförbundet i Kalmar län Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 8 Länsgemensam ledning i samverkan 92

Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska samarbeta för anhörigas/närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att: Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion Landstingets representant från samordningsgruppen Psykisk hälsa deltar en gång per år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län. 8. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen sker årligen genom enkäter med frågor skickade till profession samt brukare. Enkätfrågorna till brukare tas fram tillsammans med brukare på uppdrag via utvecklingsrådet och skickas ut via utvecklingsrådet. Avvikelser ska användas, enligt det system som respektive verksamhet använder. Med fördel används LISA vilket både landsting och kommuner har tillgång till. Varje huvudman har skyldighet att informera de andra huvudmännen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning eller få andra konsekvenser för de andra huvudmännens verksamhet. 9. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter. 10. Gemensamma överenskommelser Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan samt i förekommande fall praktiska anvisningar. Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och socialtjänst Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och skola Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 9 Länsgemensam ledning i samverkan 93

Överenskommelse kring samordnad individuell plan (SIP) i Kalmar län - Praktiska anvisningar SIP Överenskommelse kring Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Praktiska anvisningar Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård del 1, vård och omsorg - Praktiska anvisningar Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård del 2, uppföljning Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende Lokala samverkansöverenskommelser avseende riskbruk, missbruk och beroende Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) - Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel - Praktiska anvisningar för sjuksköterskor Överenskommelse hälso- munhälsoundersökning - Praktiska anvisningar Överenskommelse hälso- munhälsoundersökning Praktiska anvisningar Hälso- och sjukvårdsansvar vid korttidsvistelse enligt LSS Samtliga återfinns på https://rfkl.se/sv/publikationer/valfard-vard--omsorg--dokument/ Dessutom: Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län, http://www.samkalmarlan.se/wp-content/uploads/2017/03/förbundsordningsamordningsförbundet-i-kalmar-län.pdf Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län Samverkansöverenskommelse psykisk funktionsnedsättning 10 Länsgemensam ledning i samverkan 94

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 95

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län I de underordnade grupperna ingår personer utifrån huvudman, geografi, storlek på kommun, funktion. 96

Samordning Ledningsgruppen består av social- och omsorgschefer, representant från regionförbundets ledning, landstingets förvaltningschefer inom vårdförvaltningarna samt representanter från landstingets ledningsstab. Samordningsgruppen ansvarar för arbetet tillsammans med utvecklingsledaren, påtala och initiera nya utvecklingsområden för området, följa upp och utvärdera arbetet och insatserna tillsammans med utvecklingsledare, sprida information till kontaktpersoner för området till samtliga kommuner och inom landstinget, återkoppla arbetet till länsgemensam ledning i samverkan 97

Överenskommelse psykisk hälsa Lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att samverka kring vissa grupper. 98

Syfte Ge förutsättningar för god kvalité i vård och omsorg och förbättrad hälsa. Styrande dokument. Hålla samman övriga överenskommelser kopplade till detta dokument. Klargöra ansvarsgränser. Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet för effektivare insatser. Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan 99

Mål för samverkan Att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars- och kompetens-områden. 100

Innehållet Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Samordnad Individuell Plan (SIP). Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Boende ansvarsfördelning avs hälso- och sjukvårdsinsatser i boenden. Sysselsättning. Arbetsrehabilitering. Hjälpmedel. Brukarmedverkan. Stöd till anhöriga/närstående. Uppföljning. Former för hur samverkansproblem mellan parterna ska lösas. 101

Innehållet Gemensamma överenskommelser: Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och socialtjänst. Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och skola. Överenskommelse kring samordnad individuell plan (SIP) i Kalmar län. - Praktiska anvisningar SIP. Överenskommelse kring Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Praktiska anvisningar Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård del 1, vård och omsorg. Praktiska anvisningar Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård del 2, uppföljning. Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende. Lokala samverkansöverenskommelser avseende riskbruk, missbruk och beroende. Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet). Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel. Praktiska anvisningar för sjuksköterskor. Överenskommelse hälso- munhälsoundersökning. Praktiska anvisningar Överenskommelse hälso- munhälsoundersökning. Praktiska anvisningar Hälso- och sjukvårdsansvar vid korttidsvistelse enligt LSS. 102

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning 2018-01-17 SN 2017/000197-2 Ärende 8 Tjänsteställe/handläggare Socialförvaltningen IFO - Individ- och familjeomsorg Anna Edvardsson E-post: anna.edvardsson@oskarshamn.se Beslutsinstans Socialnämnden Samverkansöverenskommelse: Riskbruk, missbruk och beroende 2018 Förslag till beslut Samverkansöverenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende 2018 läggs till handlingarna. Ärendet Landsting och kommuner har sedan den 1 juli 2013 en skyldighet att ingå överenskommelser om ett samarbete med varandra i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Från och med den 1 januari 2018 ingår även missbruk av spel om pengar. Syftet med samverkansöverenskommelse är att tydliggöra samverkansformer och vara ett stöd till de verksamheter i länet som ansvarar för vård och stöd för personer med riskbruk, missbruk och beroende oavsett ålder. Målet är att den missbruks- och beroendevård som kommunerna och landstinget erbjuder är utformad för att arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Alla personer i länet som är i behov av stöd eller behandling för problem med alkohol, narkotika, läkemedel, dopning eller spel om pengar ska få så kvalitativa och effektiva behandlings- och rehabiliteringsinsatser som möjligt. Insatserna ska bygga på en utvecklad vårdkedja där ansvarsfördelningen är tydlig och där personal har kompetens i enlighet med tillgänglig kunskap. Brukarmedverkan ska förstärkas och samverkan mellan de olika aktörerna ska vid behov förbättras. Det ska enligt överenskommelsen finnas lokala överenskommelser, som de lokala samverksamgrupperna ansvarar för. Anledningen till detta är att länets kommuner har olika förutsättningar och utvecklingsbehov. Anna Lindquist Anna Edvardsson Förvaltningschef Områdeschef IFO Beslutsunderlag Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende 2018. Bildspel missbruk och beroende Kalmar län - landsting Skickas till För kännedom: Förvaltningschef Områdeschef IFO 103

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 104

Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län I de underordnade grupperna ingår personer utifrån huvudman, geografi, storlek på kommun, funktion. 105

Överenskommelse Riskbruk, missbruk och beroende Lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att samverka kring vissa grupper. 106

Syftet Syftet med denna länsövergripande samverkansöverenskommelse är att tydliggöra samverkansformer och vara ett stöd till de verksamheter i länet som ansvarar för vård och stöd för personer med riskbruk, missbruk och beroende oavsett ålder. 107

Målet Målet är att den missbruks- och beroendevård som kommunerna och landstinget erbjuder är utformad för att arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Alla personer i länet som är i behov av stöd eller behandling för problem med alkohol, narkotika, läkemedel, dopning eller spel om pengar ska få så kvalitativa och effektiva behandlings- och rehabiliteringsinsatser som möjligt. Insatserna ska bygga på en utvecklad vårdkedja där ansvarsfördelningen är tydlig och där personal har kompetens i enlighet med tillgänglig kunskap. Brukarmedverkan ska förstärkas och samverkan mellan de olika aktörerna ska vid behov förbättras. 108

Samverkansparter & lokala samverkansöverenskommelser Samverkansparter är socialtjänsten i samtliga tolv kommuner samt Landstinget och dess hälsocentraler oavsett driftsform, psykiatriförvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Kalmar län. Kalmar läns 12 kommuner har alla olika förutsättningar och utvecklingsbehov. Varje enskild kommun har tillsammans med landstingets verksamheter egna lokala överenskommelser7. Ansvariga för dessa är lokala samverkansgrupper med representanter från kommun och landsting. Representanterna ska ha chefs-/arbetsledande funktion med tydligt mandat att representera verksamheter inom samma ansvarsområde. Som exempel ska den/de som sitter med från hälsocentral representera hela primärvården i respektive kommun. Det är Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län som ansvarar för att varje kommun har en lokal samverkansgrupp, att detta prioriteras samt att dessa bemannas med representanter från kommun och landsting. 109

Lokala samverkansgrupper Samverkansgrupperna ska ha kontinuerlig samverkan och ansvarar för revidering av de lokala samverkansöverenskommelserna vart tredje år eller vid behov. Grupperna har som uppdrag att arbeta mot ovan angivna mål. Ett exempel på att bygga upp samverkan lokalt i kommunerna är att skapa en grupp där personal från respektive verksamhet träffas för att diskutera mer klientnära och praktiska frågeställningar. Att träffas och utbyta erfarenheter underlättar samverkan och förståelse för varandras ansvar. I den lokala samverkansgruppen träffas verksamheternas chefer. Där diskuteras mer strategiska samverkansfrågor och frågeställningar som lyfts av personal för hantering i chefsgruppen. 110

Interventioner på olika behovsnivåer 111

Innehåll Mål/syfte Samverkansparter/lokala samverkansöverenskommelser/samverkansgrupper Interventioner på olika behovsnivåer Samordnad Individuell Plan (SIP) Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ANDT-strategi Kommunens ansvar Landstingets ansvar Barn till föräldrar med missbruksproblem Vuxna anhöriga och närstående Ungdomar med missbruk och beroende Våld i nära relationer Läkemedelsberoende Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) Dopningsmissbruk- och beroende Spelmissbruk Uppgiftslämnande, undantag i OSL Revidering & uppföljning 112

Samordnad individuell plan - SIP Personer med insatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller annan verksamhet och som har behov av samordning, ska erbjudas en Samordnad Individuell Plan (SIP) (16 kap. 4 HSL, 2 kap. 7 SoL). Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län har en överenskommelse och därtill kopplade praktiska anvisningar för arbete med SIP, denna gäller samtliga patienter/brukare oavsett ålder och diagnos 113

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Från och med 2018-01-01 införs en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I och med detta upphävs "Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård". Slutna vården Patienten Öppna vården I Kalmar län har en överenskommelse och därtill kopplade praktiska anvisningar tagits fram. Kommunen 114

ANDT-strategin ANDT-strategin är en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Den nya strategin gäller för perioden 2016 2020. En regional ANDT-strategi för Kalmar län har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen, kommunerna, landstinget och Regionförbundet. Där beskrivs regionala mål och insatser utifrån strategins sex mål. I den regionala strategin beskrivs ansvarsfördelningen gällande det förebyggande arbetet inom ANDT-området. 115

Kommunens ansvar Förebyggande verksamhet Information och rådgivning Uppsökande verksamhet Tidig upptäckt med screeninginstrumenten AUDIT och DUDIT Motivationsarbete Återfallspreventivt arbete Utredning av behandlingsbehov Vård och behandling av missbruk i form av öppenvård, familjehemsvård och/eller institutionsvård i egen eller annans regi Samordning av stödinsatser för den enskilde Boende och boendestöd Psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser Samverka vid LARO Kontaktpersoner, kontaktfamilj Samarbetssamtal Anhörigstöd (vuxna och barn) Stöd till offer, barn och förövare vid våld i nära relationer Familjerådgivning Budget/skuldrådgivning Personligt ombud God man/förvaltare Nätverksarbete Utredning och ansökan till förvaltningsrätten om tvångsvård enligt LVM/LVU Uppföljning av personer som omhändertagits enl. LOB Sysselsättning Ekonomiskt bistånd Yttrande om körkort Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Hemtjänst Hemsjukvård i vissa fall Kontakter med frivården Hantera SMADIT25-anmälningar Föräldrastöd Case Manager 116

Landstingets ansvar Psykologisk/Psykoterapeutisk behandling Smittskyddsarbete LVM-läkarintyg Inledande vård på sjukhus, vid behov, i samband med LVM-vård Sprututbytesprogram vid infektionskliniken i Kalmar Ge rådgivning kring levnadsvanor vid samtidigt missbruk Suicidbedömning enligt suicidstegen eller motsvarande metod Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk och beroende Initiera/delta vid upprättandet av SIP (samordnad individuell plan) Handlägga körkortsärenden Anmälningsskyldighet vid misstanke om barn som far illa LVM-anmälan Anmälningsansvar körkort Anmälningsansvar vapen Case Manager 117 Fast vårdkontakt Uppmärksamma och identifiera offer, barn och förövare vid våld i nära relationer Uppmärksamma anhöriga Förebyggande verksamhet och tidiga interventioner vid riskbruk Tidig upptäckt med screeninginstrumenten AUDIT30 och DUDIT Diagnostisering och behandling Behandling vid akut förgiftningstillstånd Abstinensbehandling i öppen- och slutenvård Alkohol- och drogkontroller inom ramen för medicinsk behandling Psykiatrisk och somatisk utredning och behandling Läkemedelsassisterad behandling vid beroendetillstånd Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) Samordna och initiera LARO-behandling Nedtrappning, avgiftning och behandling av läkemedelsberoende

Barn till föräldrar med Om vikten av ett samordnat stöd och att var och en tar sitt lagstadgade ansvar gentemot barn och föräldrar, när det finns missbruksproblem. Familjeorienterat arbetssätt i socialtjänsten. missbruksproblem 118

Vuxna anhöriga och närstående Anhöriga och närstående till personer med riskbruk, missbruk och beroende är viktiga. För den enskilde kan anhöriga och närstående vara avgörande för resultatet av vård och behandling. Minst lika viktigt är stöd för anhöriga och närståendes egna behov. Socialtjänsten har ansvar för att erbjuda stöd för att underlätta för de som vårdar en närstående med missbruks- eller beroendeproblem och/eller någon annan form av funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården ska i förebyggande syfte uppmärksamma anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa på grund av att de vårdar eller stödjer en person. 119

Ungdomar med missbruk och beroende De insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna passar inte alltid när det gäller ungdomar. Det kan därför behövas interventioner utarbetade och prövade på ungdomar och deras förutsättningar. Missbruk och beroende hos ungdomar är ett fortsatt utvecklingsområde hos kommunerna och landstinget i Kalmar län. Under 2017-2018 kommer SKL ta fram en handlingsplan för ungdomar med missbruk vilket blir ett viktigt arbete att implementera på regional och lokal nivå. I detta arbete kommer även skolan ha en viktig roll. 120

Våld i nära relationer Våld i nära relationer ska alltid beaktas och lyftas fram när man träffar en person med missbruksoch beroendeproblematik oavsett kön. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett ansvar för att fråga om och upptäcka våldsutsatthet. Socialtjänsten ansvarar för att erbjuda brottsoffer stöd och hjälp. Här framhålls särskilt kvinnor som utsatts för våld av närstående, barn som utsatts för brott och barn som bevittnat våld. Likaså skall även personer som utövar våld erbjudas stöd och behandling. 121

Läkemedelsberoende Principen är att den behandlingsansvarige som startat medicineringen också primärt ansvarar för att försöka avsluta denna. Många gånger finns det också anledning att socialtjänsten har ett ansvar för den här gruppen av individer. Det handlar om personer som har en mer komplex problematik. Det rör sig också om personer som både har ett missbruk av både legalt förskrivna läkemedel och läkemedel som han/hon skaffat sig illegalt eller personer som förutom ett läkemedelsmissbruk också har alkohol- eller narkotikamissbruk/beroende. I de här fallen ska SIP tillämpas. 122

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling av opioidberoende. Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län är överens om att inför beslut om att en enskild patient ska erbjudas LARO-behandling ska en SIP erbjudas. Om personen tackar nej till SIP ska noga övervägas om LARO-behandling ska påbörjas. Landstinget i Kalmar län har utifrån föreskrifterna tagit fram egna riktlinjer för arbetet med LARO. 123

Dopningsmissbruk- och beroende Behandling av personer som använder dopningsmedel är mycket komplex och kräver lång tid. Behandlingen handlar främst om att lindra abstinenssymtom som depression och att förhindra komplikationer. Därefter kan man behöva ge stöd för att förhindra återfall. Liksom vid missbruk eller beroende av andra substanser har landstinget ansvar för medicinska test, medicinska utredningar, diagnostik och läkemedelsbehandling. Dopingmissbruk ger ofta svåra fysiska och psykiska biverkningar som kan kräva insatser från flera olika delar av vården såsom endokrinologi och dietist m.fl. Socialtjänsten har ansvar för den sociala problematiken. 124

Spelmissbruk Fr o m 2018 har socialtjänsten ansvar även för missbruk av spel om pengar. Aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk av spel om pengar när det gäller barn och unga. Hälso- och sjukvården har sedan tidigare ett ansvar för att förebygga och behandla spelberoende, precis som vid andra psykiatriska sjukdomstillstånd. Problem med spel om pengar är ofta samsjukligt med andra beroenden, med annan psykisk ohälsa eller olika typer av funktionsnedsättningar. 125