AVFALLSPLAN 2010-04-22 Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-22
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 Vad är avfall Ansvarsfördelning Tillgänglighet Avfallsplanens syfte och mål Varför behövs en avfallstrategi BESKRIVNING AV KOMMUNEN 8 Korta fakta Näringsliv Kommunal avfallsorganisation NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL 10 Insamlingssystem Gemensamt för villa- och flerfamiljsfastigheter Behandling hushållsavfall Avfallsmängder Problem NULÄGESBESKRIVNING AV ÖVRIGT AVFALL 18 Mängder Problem STYRMEDEL OCH MÅL 20 Lagstiftning Renare avfall Bättre slutbehandling Lokala mål med delmål KONKRETA MÅL OCH STRATEGIER 24 REDOVISNING OM BILAGOR OCH VAR DE FINNS 38 ATT HÄMTA Illustrationer: Kjell Magnusson, Atelje Magnusson Foto: www.fotoakuten.se Olle Thoors K. Bergsten Layout och produktion: K. Bergsten, tekniska kontoret Tryck: HS Copy & Media service AB, www.hscopy.se 2 SAMMANFATTNING Enligt miljöbalken (1998:808) 15 kap. 11 ska det för varje kommun finnas en renhållningsordning som ska innehålla de lokala föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen, samt en avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Föreliggande avfallsplan för Skellefteå kommun har tagits fram under 2008-2010. Arbetet har utgått från Svenska Renhållningsverksföreningens, numera Avfall Sveriges, rapport 2006:13 Handbok i kommunal avfallsplanering samt den Nationella Avfallsplanen. Avfallsplanen antas av kommunfullmäktige. Målet med alla avfallsplaner är att åtgärderna som föreslås ska minska avfallets mängd och dess farlighet. Syftet med avfallsplanen är att nå de mål som riksdag och regeringen anvisar samt att nå de mål som Skellefteå kommun fastställt inom avfallsområdet. Under den avfallsplaneperiod som har varit från 2000 och till dess att denna avfallsplan antas har stora förändringar skett. Kommunen har byggt en egen biogasanläggning och arbetat med att införa utsortering av matavfall i hela kommunen. Framtiden får nu visa vilka effekter som blir av dessa åtgärder. I denna avfallsplan fortsätter Skellefteå kommun med sin strategi att göra det enkelt för kommunmedborgarna att sortera och därmed få fler att delta i systemet. Som kommun gäller det också att föregå med gott exempel och därför ska alla kommunala förvaltningar arbeta med att införa full källsortering. Sedan förra avfallsplanen antogs har deponier avslutats och arbetet med nya inventeringar s.k. MIFO (miljöinventeringar av förorenade områden) ska ske under avfallsplaneperioden för att säkerställa att inga föroreningar finns som kan skada hälsa och miljön. Detta är endast ett axplock av alla åtgärder som föreslås i avfallsplanen, vilken innehåller följande huvudmål samt därtill följande handlingsplan med åtgärder: Avfallsplanen kommer att finnas tillgänglig i: Lättläst format Inläst tal Det hittar du på: www.infomix.se Översatt till andra språk Tryckta upplagor finns att tillgå på Skellefteå kommuns kundtjänst. Avfallsplanen finns också på www.skelleftea.se
År 2020 ska minst 90 % av hushållen i Skellefteå kommun ha valt utsortering av matavfall minst 90 % av hushållen som bor i fritidshus i Skellefteå kommun sortera ut sitt matavfall minst 90 % av hushållsavfallets mängd matavfall sorteras ut för biologisk behandling minst 70 % av företagen i Skellefteå kommun, där därmed jämförligt hushållsavfall uppstår, sortera ut matavfall kommunen göra det möjligt för verksamheter där det i produktionen uppstår rötningsbart avfall, att leverera minst 1500 ton till Biogasanläggning Skellefteå andelen förpackningar i hushållsavfallet inte vara mer än 10 vikt-% insamling och transporter av avfall i Skellefteå kommun till 100 % utföras av fordon med miljöbränslen mängden farligt avfall i hushållsavfallet via kärlhämtning vara mindre än 0,2 vikt-% minst 70 % av avfallsslam från Biogasanläggning Skellefteå återföras till jord- och skogsbruk Dessutom ska samtliga deponier senast år 2012, även nedlagda, vara MIFO inventerade fas1. (metod för inventering av förorenade områden) för att minska uttagen av naturresurser i första hand restprodukter lämpliga för ändamålet användas vid sluttäckning av deponier samverkan i olika former främjas och medverka för en positiv utveckling i kommunen, länet och regionen Avfallsplanen är framtagen av en projektgrupp bestående av : Tekniska kontoret: Agneta Lantto Forsgren, Magnus Wallström Bygg- och miljökontoret: Inger Nygren, Henrik Nygren, Jan Tarras-Wahlberg, Rebecca Bohman Kommunledningskontoret: Erik Nordlund Region Västerbotten: Inger Olofsson. Samt en styrgrupp bestående av: Tekniska kontoret: Hans Andersson Stefan Johansson Bygg- och miljökontoret: Göran Åström Kommunledningskontoret: Lars Hedqvist 3
INLEDNING Varje människa ger varje dag, hela livet upphov till en mängd avfall. Hur vi hanterar vårt avfall är därför en viktig fråga. Denna avfallsplan behandlar avfallshanteringen i Skellefteå kommun nu och i framtiden. Avfallsplanen beskriver hur kommunfullmäktige vill att avfallshanteringen ska se ut 2020 och hur vi ska nå dit. Uppföljning och eventuell revidering av avfallsplanen kommer att ske år 2012 och år 2016. Avfallshanteringen är ett komplext område där det händer mycket. Ansvarsförhållanden och lagstiftning förändras och nya krav ställs. Kostnader ökar, avfallet behandlas på nya sätt och behovet av information ökar. Syftet är att bidra till en långsiktig hållbar utveckling. För att uppnå detta togs år 1991 ett beslut att alla Sveriges kommuner är skyldiga att upprätta en avfallsplan. Den ska innehålla uppgifter om avfallsmängder, behandlingsmetoder samt åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. I Skellefteå upprättades den första avfallsplanen år 1994, nästa reviderades och antogs år 2000 och nu är det dags att upprätta en ny plan. Naturvårdsverket har i den nationella avfallsplanen gett riktlinjer om hur kommunerna ska arbeta fram sina avfallsplaner. I takt med ökade kostnader för avfallshanteringen och med svårigheten att upprätthålla en hög kompetens inom området, är samverkan med andra kommuner och aktörer en nyckelfaktor. Denna avfallsplan är därför framtagen tillsammans med Region Västerbotten. Dessutom har olika företag, hyres- och bostadsföreningar samt andra aktörer deltagit i ett seminarium för framtagande av aktiviteter för att nå uppsatta mål. Dessa förslag redovisas under respektive mål Vad är avfall? En trasig stol är det ett avfall? Ja, kanske, om du vill bli av med den. Har du tänkt renovera stolen är den inte längre att betrakta som avfall. I miljöbalken (1998:808) 15 kap. 1, finns följande definition för avfall: Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfall är allt som vi vill eller måste göra oss av med. Det finns många olika typer av avfall. Kommunen har ansvar för hushållsavfall och definitionen på detta är: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Därmed jämförligt avfall kan t.ex. vara avfall från affär, skola eller äldreboende där avfallet ser ut ungefär som hushållsavfall. Det är alltså inte helt självklart vad som klassas som avfall. Ansvarfördelning Ansvaret för avfallshanteringen i Sverige vilar på kommuner, myndigheter, producenter, hushåll och verksamhetsutövare Kommuner och myndigheter Enligt miljöbalken (1998:808) 15 kap. 8 har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall, undantaget avfall under producentansvar. Detta kallas kommunens renhållningsskyldighet. Renhållningsskyldigheten innebär att kommunen måste, om invånaren begär det, hämta det hushållsavfall han vill bli av med. Kommunen får givetvis ta betalt för det. När det gäller hushållsavfall får dessutom ingen annan transportera det än kommunen eller den som gör det på kommunens uppdrag. I miljöbalken, 15 kap. 18 står att; När avfall skall transporteras genom kommunens eller en producents försorg, får avfall inte komposteras eller på annat sätt återvinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Alltså måste hushållen lämna avfallet till kommunen. Kommunen i form av Miljönämnden har också en roll som tillsynsmyndighet över avfallshanteringen. 4
För farligt avfall gäller att kommunen ansvarar för allt farligt avfall som ingår i hushållsavfallet. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. Kommunen har också ett planeringsansvar i och med ansvaret att ta fram en renhållningsordning vilken ska innehålla lokala föreskrifter samt en avfallsplan. I miljöbalken (1998:808) 15 kap. 11 står följande; Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Det gäller även avfall från verksamheter och inte enbart hushållsavfall. Producenter Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av det lagstiftade producentansvaret. Producentansvar innebär att den som tillverkar en produkt är skyldig att insamla, bortforsla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. En producent är den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, fyller och/eller säljer en vara. Alla producenter omfattas inte av förordningen om producentansvar. Idag råder producentansvar för följande avfallsslag (inom parentes det materialbolag som sköter producenternas ansvar): bilar (Bil Producentansvar Sverige AB) däck (Svensk Däckåtervinning) returpapper (Pressretur) förpackningar (Returwell, Plastkretsen, Metallkretsen, Svensk Glasåtervinning, Svensk Kartongåtervinning) elektriska och elektroniska produkter (El-Kretsen) glödlampor och vissa belysningsarmaturer (El-Kretsen) batterier (El-Kretsen) För att leva upp till det ansvaret har producenterna bildat gemensamma bolag som administrerar verksamheten, t.ex. El-Kretsen, FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen). Syftet med producentansvar är att få produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller farliga ämnen. Hushåll Hushållen är skyldiga att sortera det avfall som uppkommer i hushållet. Sorteringen ska ske enligt reglerna i de kommunala föreskrifterna om avfallshantering. I Skellefteå kommun bör matavfall sorteras ut för behandling i Biogasanläggning Skellefteå eller komposteras på ett godkänt sätt. Det farliga avfallet som uppkommer ska sorteras ut från brännbart avfall och övrigt restavfall. Dessutom har alla en skyldighet att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor, batterier och elavfall. Det utsorterade avfallet ska sedan lämnas i kommunens eller producenternas insamlingssystem. Verksamhetsutövare För t.ex. företag, verksamheter och industrier gäller att ansvaret för avfallet ytterst ligger hos avfallsproducenten. Det är företaget som ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön. Det är också företaget som ska hålla sig uppdaterad om förändringar i lagstiftningen. För verksamheter där avfall uppkommer finns ett ansvar för att detta transporteras till en godkänd behandlingsanläggning. Verksamheter i Skellefteå kommun, dit räknas även kommunala verksamheter som skola, barnomsorg etc, bör sortera ut matavfall för behandling i Biogasanläggning Skellefteå. Verksamheter har dessutom en skyldighet enligt förordningen om producentansvar att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor, batterier och elavfall. Det farliga avfallet som uppkommer ska sorteras ut från brännbart avfall och övrigt restavfall. 5
Tillgänglighet År 2010 ska enkelt avhjälpta hinder vara borta enligt den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Plan- och bygglagen (1987:10) ställer krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet ska undanröjas. Det gäller i byggnader som har allmänna lokaler och på allmänna platser. Kraven gäller såväl statliga myndigheter som kommuner, landsting och privata mark- och lokalägare. Skellefteå kommuns återvinningscentraler som alltid är bemannade gör det möjligt för samtliga medborgare att kunna sortera sitt avfall. På återvinningscentralen kan alla få hjälp vilket innebär att till exempel en person med funktionsnedsättning på ett smidigt sätt kan sortera sitt avfall. För de återvinningstationer som är placerade i kommunen ansvarar producenterna. Det vill säga de som tillverkar, importerar och säljer förpackningar och tidningar. Tillgänglighet är dock mer än de fysiska aspekterna. Det handlar också om att kunna vara delaktig när man vill medverka i olika verksamheter och aktiviteter. Producenterna och kommunerna ska enligt lagstiftningen ha årliga samråd. Vid dessa samråd är det viktigt att tillgängligheten på återvinningsstationerna beaktas. Kommunen ansvarar idag för att bjuda in till samråd med berörda grupper för samrådsmöten med producenterna. Information som gäller avfallshanteringen bör också göras tillgänglig för olika grupper. Det handlar till exempel om att informationen finns på andra språk, att den finns i lättläst format, inläst tal och tillgänglig på kommunens webbplats. Avfallsplanens syfte och mål Avfallsplanen är ett strategiskt dokument i kommunen och ett instrument för att styra avfallshanteringen mot de nationella, regionala och lokala miljömålen. Syftet med avfallsplanen är dels att nå de mål som riksdagen och regeringen anvisar och dels att nå de mål som Skellefteå kommun fastställt inom avfallsområdet. Avfallsplanen omfattar allt avfall som uppkommer i kommunen, det vill säga avfall från enskilt hushåll, avfall från de företag som bedriver verksamheter i kommunen samt det avfall som producenterna ansvarar för. För att leva upp till syftet måste avfallsplanen vara ett levande dokument som fungerar som vägledning i en ständig process, där målen och handlingsplanen årligen måste uppdateras och arbetas in. Skellefteå kommun har i den processen beslutat om och tagit fram ett så kallat styrkort där olika mål har satts upp med ett antal aktiviteter som ska genomföras för att målen ska nås. Kommunfullmäktige ställer upp de övergripande nyckelfaktorerna och visionerna vilka är lika för alla nämnder och styrelser. Varje nämnd och styrelse fattar därefter sina egna mål för respektive verksamhet i linje med ovanstående. I nämnderna och styrelsernas framtagande av aktiviteter ska även beaktas aktiviteter som leder till att uppfylla målen i avfallsplanen. Vår lokala avfallsplan utgör ett komplement till de lokala avfallsföreskrifterna och tillsammans utgör de Skellefteå kommuns Renhållningsordning. Renhållningsordningen antas av kommunfullmäktige. 6
Varför behövs en avfallsstrategi? Vår konsumtion leder till stora mängder avfall och tyvärr ökar de totala mängderna. För att kunna minska avfallsmängderna är det viktigt att ha en strategi, som kan leda oss till en hållbar avfallshantering på lång sikt. Europaparlamentet och Avfallsrådet har kommit överens om ett nytt ramdirektiv om avfall. Det nya ramdirektivet innebär flera viktiga förändringar. Dessa får stor betydelse för de svenska avfallsbestämmelserna, eftersom ramdirektivet styr stora delar av miljöbalkens regler om avfall och avfallsförordningen. Mycket har hänt på avfallsområdet sedan det första ramdirektivet ursprungligen skrevs 1975. Under årens lopp har man bara gjort mindre ändringar. I december 2005 presenterade EU-kommissionen därför ett förslag till nytt direktiv. Förslaget utgick från kommissionens strategi om förebyggande och materialåtervinning av avfall. Förhandlingarna om det nya ramdirektivet har pågått under flera år och det slutliga beslutet fattades den 20 oktober 2008. Till den 12 december 2010 ska medlemsstaterna ha infört de nya bestämmelserna i den nationella lagstiftningen. 5. Bortskaffande 3. Materialåtervinning 1. Förebyggande 2. Förberedande för återanvänding 4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning Tre direktiv blir ett Det nya direktivet kommer att ersätta tre nu gällande direktiv; ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/ EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja. Ramdirektiv om avfall Direktiv om farligt avfall Nytt direktiv om avfall Direktiv om spillolja I det nya ramdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet. Skellefteå kommun har valt en strategi som går i linje med den som finns både nationellt och internationellt. Denna strategi går ut på att i första hand förhindra att avfall uppstår, i andra hand ska avfallet återanvändas, i tredje hand ska avfallet återvinnas, i fjärde hand ska avfallet energiutnyttjas och som sista åtgärd ska det bortskaffas. 1. 2. 3. 4. Förhindra Återanvända Återvinna Förbränna, energiåtervinna 5. Bortskaffa I Skellefteås strategi ingår dessutom att göra det enkelt för medborgarna att sortera sitt avfall och på så sätt få fler att sortera. Denna strategi har visat sig vara riktig eftersom fler sorterar om man underlättar för var och en att ta sitt ansvar. Det stämmer också väl överens med Miljöbalken (1998:808) 1 kap. 1, 5 punkten som lyder Miljöbalken ska tillämpas så att återanvändning, återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 7
BESKRIVNING AV KOMMUNEN Korta Fakta Skellefteå tillhör klimatzon 5 när det gäller härdighet för växter, vilket motsvarar sydsvenska höglandet. I kommunen finns 1 500 sjöar, 5 stora kustmynnande älvar och 36 mil kust. Kommunens yta: 7 217 kvadratkilometer Folkmängd Skellefteå kommun i nordöstra Västerbotten har drygt 72 000 invånare. Förutom centralorten, där det bor ca 35 500, består kommunen av ytterligare ett tiotal serviceorter. I Skellefteå kommun finns ca 16 500 villor, ca 18 000 lägenheter i flerbostadshus och ca 7 500 fritidshus. Näringsliv I Skellefteå kommun har företagande och entreprenörskap alltid varit honnörsord. Detta har bidragit till att skapa ett starkt och välmående näringsliv. Antalet aktiva (momsregistrerade) företag är (2008) ca 8 500 varav ca 30 har mer än 50 anställda, 8 företag mellan 200-499 anställda. Det största företaget avseende anställda är Boliden och dess dotterbolag som arbetar bl.a. med gruvdrift, tillverkning och reparation av hydrauliska och andra mekaniska produkter samt försäljning av olika produkter. Några av de största företagen i Skellefteå kommun är Boliden AB, Martinson Group AB, Alimak Hek AB, Tieto Enator AB, Metso Minerals och Trelleborg. Kommunikation: Huvudvägar: E 4, Riksväg 95. Järnväg: Persontrafik från Jörn eller Bastuträsk med anslutningsbuss från Skellefteå. Godstrafik direkt från Skellefteå Centrum. Flyg: Reguljär- och chartertrafik från Skellefteå flygplats. Sjöfart: Hamn i Skelleftehamn. Sysselsättning Den största arbetsgivaren i kommunen är Skellefteå kommun, näst störst är Västerbottens läns landsting. De flesta av kommunens förvärvsarbetande jobbar inom industrisektorn. *uppgifter hämtad från 2009 års Korta fakta, utgiven av Skellefteå kommun 8
Kommunal avfallsorganisation Sveriges kommuner har ett renhållningsansvar. I Skellefteå kommun är det tekniska nämnden som har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen och avfallsplaneringen. Utförare av insamling och transport av avfall är tekniska kontorets avfallssektion. Skellefteå kommuns avfallshantering sker både i egen regi och på entreprenad. Organisationsöversikt Valberedning Kommunfullmäktige Revision Tekniska kontoret (beställare och utförare) Tekniska kontoret sköter insamling och transport av avfall, dels i egen regi och dels på entreprenad. Åtta återvinningscentraler finns inom kommunen och sköts i egen regi. Kommunen äger och driver i egen regi även en deponianläggning för icke-farligt och inert avfall*, Degermyrans avfallsanläggning. En del i avfallshanteringen är information till kunder och kontakten med kunderna. Detta är ett viktigt led till att påverka kommunmedborgare till att bli bättre källsorterare. Kommunstyrelse Personalnämnd, valnämnd Byggnadsnämnd, miljönämnd, konsumentnämnd, överförmyndarnämnd Fastighetsnämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Barn- och grundskolenämnd, kulturnämnd Kommunledningskontor Kommunhälsan Bygg- och miljökontor Fastighetskontor Tekniskt kontor Räddningstjänst Fritidskontor Skol- och kulturkontor Miljönämnden Det är miljönämnden som utövar den lokala tillsynen och efterlevnaden av bestämmelserna kring avfallshanteringen. Miljönämnden är tillsynsmyndighet över bland annat Degermyrans avfallsanläggning, återvinningscentralerna och handlägger ärenden om kompostering, nedskräpning m.m. Gymnasienämnd Gymnasiekontor 200409 Socialnämnd Bolag Socialkontor Stiftelser *inert avfall avser material som ej lakar eller förändras. Till exempel rena jordmassor, tegel m.m. 9
NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL Insamlingssystem Insamlingen sker dels i egen regi och med anlitade entreprenörer. Hämtning av hushållsavfall sker i två olika fraktioner: organiskt rötningsbart matavfall, respektive brännbart avfall. I tekniska kontorets regi sker hämtning genom tvåmansbetjänade baktömmande en- och tvåfacks sopbilar och enmansbetjänade sidlastare. Successivt byts befintliga fordon ut mot nya biogasdrivna fordon. Behållarna är till huvuddelen kärl. Viss hämtning sker dock med säck eller container. Kommunen är indelad i fem olika hämtningsområden: Skellefteå centralort med omnejd Bureå/Lövånger Byske/Kåge Boliden/Jörn Burträsk. Tekniska kontorets hämtningsområde omfattar området från Krångfors ner till Skelleftehamn samt vissa landsbygdsområden i anslutning till detta. För att utföra avfallshantering i de resterande fyra områdena anlitas entreprenörer. Villor Det finns tre alternativ att välja mellan för att sortera sitt hushållsavfall: Hemkompostering - hushållen komposterar sitt eget matavfall. Det brännbara avfallet lämnas till kommunen för omhändertagande. Hushållen köper egen varmkompost. Källsortering - hushållen sorterar ut matavfall och brännbart i två separata kärl. Blandat avfall - hushållsavfall och brännbart avfall lämnas i samma kärl. Insamling av hushållsavfallet sker i två olika behållare. För matavfall brukas 140 liters ventilerade bruna plastkärl och för brännbart avfall gröna behållare, från 140 370 liter. Varje kärl har dessutom en id-bricka, vilket gör att systemet kan kvalitetssäkras genom digital registrering. De kunder som sorterar ut sitt matavfall för hämtning av kommunen, får en mindre behållare av plast med tillhörande majsstärkelsepåsar att ha inne i sitt hushåll. 10
Flerfamiljsfastigheter Många flerfamiljsfastigheter har så kallade soprum som är gemensamma för alla lägenheter i huset. Här finns kärl för matavfall och brännbart avfall eller kärl för enbart brännbart avfall, beroende på vad fastighetsägaren valt. Vissa flerfamiljsfastigheter erbjuder också sina hyresgäster fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar. Det hämtas då av entreprenörer och företag. Företag och verksamheter Har samma möjligheter som villor och flerfamiljshus att sortera sitt hushållsliknande avfall. Skillnaden är att här har man möjlighet att bruka större majsstärkelsepåsar och behållare, beroende på vilka mängder matavfall som uppkommer. Villa och flerfamiljsfastigheter - övriga fraktioner Som en service erbjuds fastighetsnära insamling av grovavfall två gånger per år, om inte tekniska nämnden beslutar annat. 11
Gemensamt för villa- och flerfamiljsfastigheter Farligt avfall På kommunens ÅVC (återvinningscentraler) kan hushållen lämna sitt farliga avfall. Det finns för närvarande åtta stycken i kommunen. Riskavfall Riskavfall är ett samlingsnamn för specialavfall som har ursprung från sjukvården. Sådant avfall kan även uppkomma i hushållen och klassas då som hushållsavfall, vilket kommunen har ansvar för. Kommunen har ett avtal med företaget Apoteket AB som innebär att kommunen finansierar utdelning av Safe-Clip för kanyler. Apoteket AB tar emot dem och ansvarar för behandlingen. De står också för hanteringen av läkemedelsavfall mot att kommunen kostnadsfritt hämtar det farliga avfall, som av misstag kommer in till Apoteket AB:s olika butiker.. Slam Tvåkammarbrunnar, trekammarbrunnar och slutna tankar ska tömmas minst en gång per år. Brunnarna töms av en slambil. Fett Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dylika verksamheter ha en fettavskiljare. Denna ska tömmas minst en gång per år. Däck För producentansvar för däck ansvarar Svensk Däckåtervinning AB. Däck utan fälg kan lämnas kostnadsfritt hos alla som säljer däck. Bilar För bilar finns ett producentansvar som gör att producenterna är skyldiga att utan ersättning ta emot uttjänta bilar för skrotning om bilarna är registrerade. Det innebär att du som kund är skyldig att lämna en uttjänt bil till en auktoriserad bilskrot. Trädgårdsavfall För att få hämtning av trädgårdsavfall med sopbil krävs särskilt avsedd papperssäck som går att köpa på ett antal platser runt om i kommunen. Nyttjandet av möjligheten till säckhämtning av trädgårdsavfall via sopbil är väldigt liten. Det finns ett stort intresse från allmänheten för avlämning av trädgårdsavfall vid kommunens återvinningscentraler. Hur stor del av trädgårdsavfallet från privatpersoner som komposteras är okänt. Förhoppningen är att kompostering av park- och trädgårdsavfall ska öka genom egen kompostering. Tekniska kontorets eget park- och trädgårdsavfall omhändertas och komposteras i egen regi. Elektronikavfall Det är producentansvar på elektronikavfall. Det fungerar så att elektronikavfall från hushåll samlas in via kommunens ÅVC och grovavfallsinsamling. Producenterna tar sedan vid och förbehandlar/behandlar elavfallet. Mycket av elektronikavfallet klassas också som farligt avfall. Lysrör, glödlampor, diodlampor samt lågenergilampor samlas även in på ÅVC. 12
13
Behandling hushållsavfall Det insamlade hushållsavfallet som består av matavfall transporteras direkt till Biogasanläggning Skellefteå. Allt övrigt hushållsavfall som lämnats på kommunernas återvinningscentraler eller Degermyrans avfallsanläggning sorteras och transporteras enligt följande: Brännbart avfall transporteras till förbränningsanläggningarna i Boden och i Umeå. Elektronikavfall hämtas av El-kretsen för vidare behandling. Metallskrot transporteras av kommunen till Kuusakoski i Skelleftehamn för behandling. Trädgårdsavfall flisas och transporteras bort av entreprenör till biobränslepannor och övrigt trädgårdsavfall flisas och komposteras i strängar på Degermyrans avfallsanläggning. Latrin från hushåll tas emot, separeras och rötas på avloppsreningsverket Tuvan. Deponirest går till deponi för icke-farligt avfall eller inert avfall på Degermyran. 14
Från matavfall till Biogas 3Ditt matavfall har nu omvandlats till Biogas och kan tankas bland annat i sopbilen vilken nu kan hämta mera matavfall. Årsskiftet 2009/2010 fanns sex biogasdrivna sopbilar. Inom kommunkoncernen finns i dagsläget (januari 2010) 81 biogasdrivna fordon. 2På biogasanläggningen förbehandlas avfallet genom malning, hygenisering innan rötning. Genom rötningen kan vi producera fordonsgas och jordförbättringsmedel till jord och skogsbruk. Till biogasanläggningen kommer ungefär 275 ton matavfall per månad och 105 ton övrigt organiskt avfall (blod, glykol, fett, slakteriavfall). *siffrorna hämtade från verksamheten år 2009 1Det matavfall du har sorterat i det bruna kärlet hämtas av sopbilen och transporteras till biogasanläggningen på Tuvan. Vi hämtar matavfall från 14293 villor, 12897 lägenheter, 38 skolor och 74 förskolor. *siffrorna hämtade från verksamheten år 2009 På Fabriksgatan 2, på Norrböle kan privatpersoner tanka sina gasdrivna bilar. Under oktober 2008 såldes cirka 25700 Nm3 fordonsgas vilket motsvarar ungefär 25700 liter diesel Skelleftebuss hade i november -08 tio biogasdrivna bussar i trafik. Rötresten används som täckmaterial för gruvhål och sluttäckning av områden på Degermyrans deponi. 15
Producentansvarsmaterial Hårda - och mjukplastförpackningar Hårda- och mjuka plastförpackningar transporteras från hushållens insamlingspunkter som till exempel återvinningsstationer till sortering, balning och därefter till vidareförädling eller energiutvinning. Återvunnen plast används bland annat till nya förpackningar, bullerplank etcetera. Metallförpackningar Återvunna metallförpackningar skickas vidare för sortering, sönderdelning och smältning. Användningsområden för återvunnen metall är bland annat motordelar, armeringsjärn och nya förpackningar. Glasförpackningar Glasförpackningar lagras och skickas för sortering. Återvunnet glas används för framställning av nya flaskor, framställning av glasull och som fyllmedel i betong. Pappersförpackningar Pappersförpackningar sorteras och balas för vidare transport till pappersbruk där det återvinns. Av pappersmassan görs ny kartong eller gipsskivekartong. Tidningar Tidningar från hushållen sorteras manuellt. Pappret skickas till pappersbruk för framställning av nytt papper. Farligt avfall På återvinningscentralerna tas hushållens farliga avfall emot. Även mindre mängder från företag tas emot men de får då betala en avgift för tjänsten. Nedan uppräknas ett flertal fraktioner av det som klassas som farligt avfall: Oljeavfall, lösningsmedelsavfall, färg-, lack- och limavfall bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall, farliga kemikalierester, kvicksilverhaltigt avfall, småbatterier, bilbatterier, el- och elektronikavfall, lysrör, lågenergilampor, glödlampor och diodlampor, stora vitvaror (t.ex. spis, tvättmaskiner, torktumlare, kyl och frys m.m.) Asbesthaltigt avfall deponeras och ska vid avlämnandet vara väl inslaget/förpackat. Slam/fett Slamsugningsbilen tömmer trekammarbrunnar på både slam och vatten, varefter det klara vattnet spolas tillbaks i brunnen. Slutna tankar töms på hela sitt innehåll. Slammet töms sedan på avloppsreningsverket där det behandlas. Fettavskiljare töms med en slambil och fettet transporteras sedan till Biogasanläggning Skellefteå. Vegetabiliskt fett från fritöser och stekning samlas upp i tunnor hos restauranger och liknande verksamheter. Det skickas därefter till biogasanläggning Skellefteå för rötning. Insamlad mängd förpackningar 2000-2008, enhet i ton År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Returpapper 951 2932 2969 3120 3581 3176 3643 3835 3700 Kartong 462 579 632 743 793 851 844 937 1050 Well 1 491 1194 1282 884 1085 1567 1578 1292 988 Metallförpackningar 67 47 58 89 63 80 93 126 103 Mjukplast - - - 0 10 18 26 169 20 Hårdplast - 98 86 119 89 106 124 27 169 16
Avfallsmängder Målet med avfallsplaneringen är att minimera miljöpåverkan och den sanitära påverkan avfallet kan orsaka genom att samla in så mycket avfall som möjligt på ett bra sätt. Det handlar inte bara om att öka insamlingsmängderna genom återvinning utan också se till att mindre mängder avfall överhuvudtaget uppkommer. Höga insamlingsmängder för återvinning får inte bli ett självändamål. Årligen producerar varje Skellefteåbo ca 223 kg brännbart hushållsavfall. År 2000 då den gamla avfallsplanen började gälla var samma siffra 260 kg. Den totala mängden avfall har ökat men omfördelats. Vi blir bättre på att sortera men konsumerar allt mer. Att tänka på är att år 2000 sorterades inte matavfallet ut. Plockanalyser Skellefteå har vid fyra tillfällen genomfört plockanalyser för att få en uppfattning om hur stora mängder av olika fraktioner som slängs i de behållare som är avsedda för brännbart avfall. Analyser är genomförda år 2001, 2004, 2007 och 2009. Problem Avfallshanteringen är ett komplext område där det finns flera saker man måste arbeta med för att uppnå de mål som finns uppsatta. Samarbetet med förpackningsinsamlingen kan i vissa delar fungera bättre. Bland annat har det varit svårt att få till stånd nya återvinningsstationer. Tekniska kontoret har under flera år även bedrivit insamling från återvinningsstationer och fastighetsnära insamling men har dragit sig ur detta arbete och överlåtit det till andra entreprenörer, utsedda av FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen). Definitionen av begreppet hushållsavfall är i vissa fall otydlig. Det gäller främst för verksamheter med ett hushållsliknande avfall. Denna otydlighet gör att det råder osäkerhet för både kommuner, verksamheter och entreprenörer om vem som har rådighet över avfallet. Det kan även i vissa fall leda till att avfallet inte sorteras ut i den omfattningen som det borde göras. Avfallsmängder 2000-2009, enhet i kg/invånare År 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Brännbart hushållsavfall kg/invånare Matavfall hushållsavfall kg/invånare 260 247 250 260 295 259 236 230 223 184 18 34 53 48 17
NULÄGESBESKRIVNING AV ÖVRIGT AVFALL Verksamhetsavfall är sådant avfall från kontor och industri som inte är jämförbart med hushållsavfall. Detta avfall har verksamhetsutövaren själv ansvaret för. Sammansättningen har stor variation och kan utgöras av spill från tillverkning, bygg- och rivningsavfall, emballage, kontorsavfall och avfall från annan industriell verksamhet. Mängder Tabellen nedan visar insamlade mängder verksamhetsavfall på Degermyran mellan år 2002-2008, enhet i ton. Avfallsslag 02 03 04 05 06 07 08 bygg och 1038 1104 1300 712 1322 1772 1620 industriavfall, osorterat Parti/detaljhandel 31 38 41 50 77 122 112 sorterat bygg och 2369 2044 2460 864 1696 2784 3217 industriavfall, betong, tegel bygg och 28 329 636 67 industriavfall, överstort bygg och industriavfall, 1185 1163 trä Fraggmenteringsavfall 4997 6819 11528 9137 9515 10032 19320 brännbart 1712 782 874 1512 3361 4320 4604 avfall, verksamhet gjuterisand 109 226 257 337 336 313 258 Brännbart sorterat, 1712 539 196 187 1506 1666 987 överstort Jord- och 26308 12419 22615 48581 55078 68799 45189 schaktmassor Avtäckningsmassor 109 103 110 63 305 970 202 Asbestavfall 84 78 49 17 30 81 92 Farligt avfall och riskavfall Ragn-Sells AB är det dominerande företaget för omhändertagande av farligt avfall i Skellefteå. Under 2008 samlade Ragns-Sells in cirka 14 000 ton farligt avfall exklusive förorenade jordar från företag i Skellefteå kommun. Tabellen nedan visar insamlade mängder hos Ragn-Sells år 2008 Benämning Vikt i kg Oljehaltigt avfall 2 025 768 Lösningsmed.avfall 43 145 Färg & lackavfall 117 256 Limavfall 29 257 Starkt surt/alkaliskt avfall 299 082 Kvicksilveravfall 41 777 Antimonavfall 52 838 PCB avfall 5 792 Bekämpningsmedel 1 946 Laboratorieavfall 793 Pyrotekniskaavfall 238 Radioaktivtavfall 18 Övrigt avfall 12 139 Mineralprodukter 17 756 Trä 767 843 Total 14 103 550 Problem En missuppfattning är att om avfallet går till förbränning så behöver man inte sortera ut sina förpackningar och tidningar. Detta gör att en del verksamheter även vill klassa sitt hushållsavfall som verksamhetsavfall just av denna anledning. Kommunerna är ansvariga för att planera för allt avfall som uppkommer inom kommunen, men har samtidigt ingen rätt att direkt styra hur industrin hanterar sitt avfall. 18
19
STYRMEDEL OCH MÅL Lagstiftning Avfallshanteringen i Sverige grundar sig på internationella strategier som t.ex. Riokonventionen från 1992, europeiska strategier som EUs avfallstrappa och avfallspolicy samt svenska mål som de svenska miljö- och kvalitetsmålen. Avfallshanteringen styrs till största delen av bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) med följdförfattningar. Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999 och därigenom skapades en gemensam lagstiftning inom miljöområdet. Avfallslagstiftningen är ett område där det hela tiden händer mycket. Sedan förra avfallsplanen antogs har många stora förändringar genomförts och avfallsplaneringen har därigenom fått nya spelregler. Miljöbalken (1998:808) Författningar med direkt koppling till avfallshanteringen. Avfallsförordningen (2001:1063) Förordning om producentansvar för batterier (2008:834) Förordning om producentansvar för förpackningar (2006:1273) Förordning om producentansvar för däck (1994:1236) Förordning om producentansvar för returpapper (1994:1205) Förordning om producentansvar för bilar (2007:185) Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:208) Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer (2000:208) Förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet (2002:187) Lag om skatt på avfall (1999:673) Förordningen om deponering av avfall (2001:512) Förordningen om avfallsförbränning (2002:1060) PBL 1987:10. Plan och bygglagen Bilskrotningslagen (1975:348) Föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (NFS 2004:10) Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall (NFS 2004:4) 20
Nationella miljömål De 16 svenska miljö- och kvalitetsmålen är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. minskad klimatpåverkan frisk luft bara naturlig försurning giftfri miljö skyddande ozonskikt säker strålmiljö ingen övergödning levande sjöar och vattendrag grundvatten av god kvalitet 10. hav i balans samt levande skärgård 11. myllrande våtmarker 12. levande skogar 13. ett rikt odlingslandskap 14. storslagen fjällmiljö 15. god bebyggd miljö 16. ett rikt växt- och djurliv Under minskad klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö finns övergripande mål som berör avfallshanteringen direkt. Det finns även mål under andra punkter som berör avfallshanteringen mer indirekt. För mer information hänvisas till www.miljomal.nu Regionala miljömål Senast år 2005 sorteras avfall och restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. Återvinning av avfall genom kompostering eller rötning ska år 2010 utgöra minst 35 procent av den i länet biologiskt behandlingsbara mängden avfall. Den totala mängden avfall i länet som deponeras ska minska med 70 procent, exklusive gruvavfall, fram till år 2005 räknat från år 1994. Samtliga avfallsdeponier ska senast under år 2008 uppnå en enhetlig standard och uppfylla högt ställda miljökrav enligt deponiförordningen och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering. Lokala miljömål Vi sorterar våra sopor så att minst 6 000 ton organiskt avfall behandlas genom rötning. All bildad biogas ska användas till att driva fordon samt ersätta oljeförbrukning inom industrin. Av kommunkoncernens tjänstebilar, arbetsfordon och transportfordon drivs 30% med förnyelsebara bränslen. Kommunkoncernen ställer i sin upphandling krav på transporter i syfte att minska koldioxidutsläppen. Minskade avfallsmängder Avfallsmängderna kan minskas genom att förhindra avfallets uppkomst och genom att öka återanvändningen. Uppkomst av avfall kan minskas genom ett förebyggande arbete där åtgärder vidtas för att ändra produktions- och konsumtionsmönstret. Information och rådgivning är en viktig del i detta arbete och kan omfatta alltifrån att lära ut en enkel komposteringsteknik eller ökad möjlighet till källsortering till att öka medvetenhet vid inköp av nya produkter. En ökad återanvändning kan uppnås genom att uppmuntra invånarna att lämna in begagnade saker till secondhand affärer och liknande. 21
22
Renare avfall Med ett renare avfall menas att skadliga ämnen inte blandas med övrigt avfall utan tas om hand på ett korrekt sätt alla avfallsfraktioner är av god kvalitet Renare avfall är i högsta grad en fråga om attitydpåverkan, att skadliga ämnen undviks vid produktion och konsumtion samt att de skadliga ämnena inte läggs bland avfall som ska återvinnas eller återanvändas. Det är också nödvändigt att ge information om vilka ämnen som skall undvikas och vilka alternativ som finns. Därutöver krävs även ett fungerande insamlingssystem för det skadliga avfallet som uppstår. Återanvändning och återvinning av avfall kräver dels att avfallet sorteras och dels att det finns avsättning. Sortering bör så långt som möjligt utföras vid källan, men kan även ske maskinellt vid större centrala anläggningar. En fungerande källsortering är viktig för att öka mängden avfall som återvinns och förbättra möjligheterna till ett bättre omhändertagande. Kommunen ska arbeta med riktade informationssatsningar mot hushåll, fastighetsägare och verksamheter för att åstadkomma en god källsortering och därmed god kvalité på det avfall som ska behandlas Bättre slutbehandling Behandling av avfall innebär i de flesta fall någon form av biologisk behandling, materialåtervinning, förbränning med energiåtervinning eller deponering. Alla typer av behandling av avfall innebär hantering av föroreningar. Det kan vara i form av fast, flytande, gasformiga föroreningar, aska, slagg och luftföroreningar eller lakvatten och gaser från avfallsupplag och biologisk behandling. Genom att sortera och styra avfallet till lämplig behandling ska processerna förbättras och utsläppen minskas. Samtidigt ska tekniken för de olika behandlingsmetoderna i sig förbättras kontinuerligt för minskad miljöpåverkan. Mål och delmål i Avfallsplanen: År 2020: 1. Minst 90 % av hushållen i Skellefteå kommun ska ha valt utsortering av matavfall 2. I fritidshusområden inom Skellefteå kommun ska 90% sortera ut sitt matavfall 3. Av hushållsavfallets mängd matavfall ska minst 90 % sorteras ut för biologisk behandling. 4. 70 % av företagen i Skellefteå kommun, där därmed jämförligt avfall* uppstår, ska sortera ut matavfall 5. I Biogasanläggning Skellefteå mottas och behandlas minst 1500 ton organiskt avfall som uppkommer i produktion från verksamheter inom Skellefteå som geografiskt område. 6. Andelen tidningar och förpackningar i kärl från hushåll ska inte vara mer än 10 vikt-%. 7. Insamling och transporter av hushållsavfall i Skellefteå kommun ska år 2020 till 100 % utföras med fordon med miljöbränslen. 8. I hushållsavfallet via kärlhämtning ska mängden farligt avfall vara mindre än 0,2 vikt -% 9. Minst 70 % av avfallsslam från Biogasanläggning Skellefteå ska år 2020 återföras till jord- och skogsbruk. Dessutom: 10. För att minska uttagen av naturresurser ska i första hand restprodukter lämpliga för ändamålet användas vid sluttäckning av deponier. 11. Senast 2012 ska samtliga deponier, även nedlagda, vara MIFO-inventerade, fas 1. (metod för inventering av förorenade områden) 12. Samverkan i olika former ska främjas och medverka för en positiv utveckling i kommunen, länet och regionen. * Därmed jämförligt avfall, är ett hushållsliknande avfall som uppstår i ett företag/verksamhet, i utrymmen där personal vistas, till exempel personalmatsal, fikarum 23
KONKRETA MÅL OCH STRATEGIER Avfallsplanens mål för 2020 med delmål och aktiviteter Foto: www.fotoakuten.se 24
Minst 90 % av hushållen i Skellefteå kommun ska ha valt 1 utsortering av matavfall Delmål 2012: minst 85% av alla hushåll i Skellefteå kommun ska ha valt utsortering av matavfall (2009-83%) minst 80% av hushållen i flerbostadshusen ska ha valt utsortering av matavfall (2009-76%) Delmål 2016: 88% av alla hushåll i Skellefteå kommun ska ha valt utsortering av matavfall. (2009-83 %) 84% av hushållen i flerbostadshusen ska ha valt utsortering av matavfall. (2009-76 %) Möjliga aktiviteter för att nå målet använd ekonomiska styrmedel som till exempel vägning av avfallet och debitering efter vikt. informera och beskriv miljönyttan och varför vi ska sortera. informera om de olika abonnemangen på flera språk. visa hur sortering kan fungera. underlätta utdelning av majspåsar. Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål God bebyggd miljö Senast år 2005 sorteras avfall och Vi sorterar våra sopor så att minst Delmål till god bebyggd miljö restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och handlas genom rötning. All bildad 6 000 ton organiskt avfall be- Senast år 2010 ska minst 50% av återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och fordon samt ersätta oljeförbruk- biogas ska användas till att driva hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk dess omgivning. Restprodukter och ning inom industrin. behandling avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. Senast år 2010 ska minst 35% av matavfallet från hushåll, restauranger, Återvinning av avfall genom komstorkök och butiker återvinnas genom postering eller rötning ska år 2010 biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkom- länet biologiskt behandlingsbara utgöra minst 35 procent av den i postering som central behandling. mängden avfall. 25
I fritidshusområden inom Skellefteå kommun ska 90% sortera ut 2 sitt matavfall Delmål 2012: minst 70% av fritidshusen i Skellefteå kommun ska sortera ut sitt matavfall. (2009: 60%) Delmål 2016: minst 80 % av fritidshusen i Skellefteå kommun ska sortera ut sitt matavfall. (2009: 60%) Möjliga aktiviteter för att nå målet beröm de som gör rätt informera regelbundet informera vid uppsamlingsställen för fritidshuskärl Sommaren 2009 startade insamling av matavfall i våra fritidshusområden. Nationella miljömål God bebyggd miljö Delmål till god bebyggd miljö Senast år 2010 ska minst 50% av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling Senast år 2010 ska minst 35% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Regionala miljömål Senast år 2005 sorteras avfall och restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. Återvinning av avfall genom kompostering eller rötning ska år 2010 utgöra minst 35 procent av den i länet biologiskt behandlingsbara mängden avfall. Lokala miljömål Vi sorterar våra sopor så att minst 6000 ton organiskt avfall behandlas genom rötning. All bildad biogas ska användas till att driva fordon samt ersätta oljeförbrukning inom industrin. 26
Av hushållsavfallets mängd matavfall ska minst 90 % sorteras ut för biologisk behandling. 3 (målen gäller för abonnemang kompostering och källsortering) Delmål 2012: minst 70 % av möjlig mängd matavfall ska sorteras ut för biologisk behandling. (2009: cirka 52%) Delmål 2016: minst 80 % av möjlig mängd matavfall ska sorteras ut för biologisk behandling. (2009: cirka 52%) Möjliga aktiviteter för att nå målet visa och beskriv hur biogasanläggningen fungerar beskriv miljönyttan och vad var och en kan bidra med genom att sortera ut matavfallet. minska obehaget av insamlat matavfall genom att informera och ge tips om hur avfallet kan lagras. fastighetsnära hämtning av trädgårdsavfall. Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål God bebyggd miljö Delmål till god bebyggd miljö Senast år 2010 ska minst 50% av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling Senast år 2010 ska minst 35% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2005 sorteras avfall Vi sorterar våra sopor så att minst och restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. 6 000 ton organiskt avfall behandlas genom rötning. All bildad biogas ska användas till att driva fordon samt ersätta oljeförbrukning inom industrin. Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. Återvinning av avfall genom kompostering eller rötning ska år 2010 utgöra minst 35 procent av den i länet biologiskt behandlingsbara mängden avfall. 27
70 % av företagen i Skellefteå kommun, där därmed jämförligt avfall* 4 uppstår, ska sortera ut matavfall Delmål 2012: 50 % av företagen i Skellefteå kommun, där *därmed jämförligt avfall uppstår, ska sortera ut matavfall (2009: 27%) Delmål 2016: 60 % av företagen i Skellefteå kommun, där *därmed jämförligt avfall uppstår, ska sortera ut matavfall (2009: 27%) Möjliga aktiviteter för att nå målet informera om sortering och miljönyttan med att sortera. ekonomiska styrmedel, styr via taxan. lyft fram goda exempel underlätta utsorteringen med fler utlämningsställen för majspåsar. ge möjlighet att välja storlek på påsar. * Därmed jämförligt avfall, är ett hushållsliknande avfall som uppstår i ett företag/verksamhet, i utrymmen där personal vistas, till exempel personalmatsal, fikarum. Nationella miljömål Regionala miljömål Lokala miljömål God bebyggd miljö Senast år 2005 sorteras avfall och Delmål till god bebyggd miljö restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i Senast år 2010 ska matavfall och där- kretsloppet i ett balanserat samspel med jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m m återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat mellan staden och dess omgivning. Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. med annat avfall och är av en sådan Återvinning av avfall genom komposkvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling tering eller rötning ska år 2010 utgöra minst 35 procent av den i länet biologiskt behandlingsbara mängden avfall. Vi sorterar våra sopor så att minst 6000 ton organiskt avfall behandlas genom rötning. All bildad biogas ska användas till att driva fordon samt ersätta oljeförbrukning inom industrin. 28
Foto: www.fotoakuten.se 29
I Biogasanläggning Skellefteå mottas och behandlas minst 1500 ton 5 organiskt avfall som uppkommer i produktion från verksamheter inom Skellefteå som geografiskt område. Delmål 2012: minst 500 ton rötningsbart avfall från verksamheter ska levereras till Biogasanläggning Skellefteå. (2009: 149 ton) Delmål 2016: minst 1000 ton rötningsbart avfall från verksamheter ska levereras till Biogasanläggning Skellefteå. (2009: 149 ton) Möjliga aktiviteter för att nå målet göra det enkelt för verksamheter att sortera ut rötningsbart avfall underlätta utsortering vid produktion. informera olika personalgrupper inom verksamheter där det i produktionen uppstår rötningbart avfall om hur sorteringen går till, vad som ska sorteras och varför vi ska sortera. styr och anpassa taxan efter rötningsbart avfall och mängd. Nationella miljömål God bebyggd miljö Delmål till god bebyggd miljö Senast år 2010 ska minst 35% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Regionala miljömål Senast år 2005 sorteras avfall och restprodukter så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. Restprodukter och avfall som används i samhällsbyggandet ska miljövarudeklareras. Återvinning av avfall genom kompostering eller rötning ska år 2010 utgöra minst 35 procent av den i länet biologiskt behandlingsbara mängden avfall. Lokala miljömål Vi sorterar våra sopor så att minst 6000 ton organiskt avfall behandlas genom rötning. All bildad biogas ska användas till att driva fordon samt ersätta oljeförbrukning inom industrin. 30