REPUBLIKENS PRESIDENTS FÖRORDNING OM SKÖTSELN PÅ ÅLAND AV VISSA UPPGIFTER ENLIGT LAGEN OM FÖRHINDRANDE AV PENNINGTVÄTT OCH FINANSIERING AV TERRORISM 1 Systemet med överenskommelseförordningar Bestämmelser om fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan riket och Åland finns i självstyrelselagen för Åland (1144/1991), nedan självstyrelselagen. Lagen utgår från principen att behörigheten i förvaltningsärenden följer lagstiftningsbehörigheten. Kostnadsansvaret följer förvaltningsansvaret, om inte något annat föreskrivs. I 32 i självstyrelselagen föreskrivs om ett system enligt vilket uppgifter som hör till riksförvaltningen för viss tid eller tills vidare kan överföras på en landskapsmyndighet. På motsvarande sätt kan uppgifter som hör till landskapsförvaltningen överföras på en riksmyndighet. Överföringen sker genom förordning och med landskapsregeringens samtycke. En överenskommelseförordning kan sägas upp ensidigt. Enligt 32 3 mom. i självstyrelselagen utfärdas överenskommelseförordningar av republikens president. Ett utlåtande över ett förslag till överenskommelseförordning ska alltid begäras av Ålandsdelegationen. 2 Behörighetsfördelningen mellan riket och landskapet Åland i ärenden som gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism Den nya lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism (444/2017), nedan penningtvättslagen, trädde i kraft den 3 juli 2017. Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism eller någon annan brottsbekämpning nämns inte specifikt i de bestämmelser i självstyrelselagen som handlar om rikets och landskapets lagstiftningsbehörighet. I samband med beredningen av penningtvättslagen uttalade sig Ålandsdelegationen (utlåtande Nr 15/16) om behörighetsfördelningen i fråga om penningtvätt och förhindrande av finansiering av terrorism. Penningtvättslagen anknyter till flera rättsområden som enligt självstyrelselagen närmast hör till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt 27 och 29 i självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet i frågor som gäller bland annat valuta, sedelutgivning, bank- och kreditväsendet, straffrätten och rättsskipningen. Dessa gärningar är kriminaliserade i 32 och 34 a kap. i strafflagen. Penningtvättslagen innehåller också bestämmelser som gäller föreningar och stiftelser, bolag och andra privaträttsliga sammanslutningar för vilka lagstiftningsbehörigheten i enlighet med 27 8 punkten i självstyrelselagen hör till riket. Enligt 18 6 och 22 punkten i självstyrelselagen har landskapet dock lagstiftningsbehörighet i frågor som gäller lotterier och näringslivet, med beaktande av vissa undantag från detta som föreskrivs i självstyrelselagen. Enligt 18 9 punkten i lagen har landskapet lagstiftningsbehörighet också i ärenden som gäller hyra och hyresreglering samt lega av jord. Enligt 18 25 punkten har landskapet Åland lagstiftningsbehörighet i fråga om beläggande med straff och storleken av straff inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Enligt punkt 26 i samma paragraf har landskapet dessutom lagstiftningsbehörighet i ärenden som gäller utsättande och utdömande av vite samt användning av andra tvångsmedel inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. 1
Tillämpningsområdet för penningtvättslagen omfattar bland andra tillhandahållare av penningspelstjänster och fastighetsförmedlare, som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet och för vilka landskapslagstiftning har utfärdats. Tillhandahållare av penningspelstjänster och fastighetsförmedlare omfattas dock också av straffbestämmelserna i strafflagen bland annat när det gäller penningtvätt och de allmänna bestämmelser i rikslagstiftningen som ska tillämpas på penningtvätt gäller också deras verksamhet. Därför ska tillsynen enligt lagstiftningen om penningtvätt enligt 30 i självstyrelselagen i princip höra till riksmyndigheterna. 3 Nuläge och behovet av en överenskommelseförordning Med stöd av 18 6 punkten i självstyrelselagen har landskapet Åland lagstiftningsbehörighet i lotteriärenden på Åland. I landskapslagen om lotterier (ÅFS 1966:10) finns bestämmelser om anordnande av lotteri på Åland. Med stöd av den landskapslagen har det utfärdats en landskapsförordning om Ålands Penningautomatförening och dess verksamhet (ÅFS 1993:56) med närmare bestämmelser om Ålands Penningautomatförenings, nedan kallad PAF, verksamhet. Den nya landskapslagen om Lotteriinspektionen (ÅFS 2016:10) och landskapslagen om ändring av landskapslagen om lotterier (ÅSF 2016:11) trädde i kraft den 1 januari 2017. Lotteriinspektionen är en myndighet underställd landskapsregeringen med huvudsaklig uppgift att utöva tillsyn över marknaden för penningspel. På Åland är det PAF som ansvarar för anordnandet av penningspel. Ålands landskapsregering har beviljat PAF ensamrätt att tillhandahålla penningautomater för användning, bedriva kasinoverksamhet och anordna vadhållningsspel. PAF anordnar penningspel också på sådana passagerarfartyg på Östersjön som har hemmahamn på Åland. På Åland får endast sådana som har registrerats som fastighetsförmedlare bedriva fastighetsförmedlingsverksamhet. Bestämmelser om rätten att utöva förmedlingsverksamhet ingår i landskapsförordningen om fastighetsmäklare (ÅFS 1996:48). Ålands landskapsregering svarar för tillsynen över att förordningen iakttas. Enligt 7 kap 1 i penningtvättslagen, sådan denna paragraf lyder ändrad i lagen som trädde i kraft den 4 juni 2018 (401/2018), har Polisstyrelsen befogenhet att med stöd av lagen ansvara för tillsynen över penningspelssammanslutningar enligt 1 kap. 2 1 mom. 10 punkten i lagen samt över i 1 kap. 2 2 mom. avsedda näringsidkare och sammanslutningar som på Åland förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter för penningspel som tillhandahålls av sådana penningspelssammanslutningar. Regionförvaltningsverket har befogenhet att med stöd av lagen ansvara för tillsynen över fastighetsförmedlare och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler på Åland som avses i 1 kap. 2 1 mom. 19 punkten i lagen. Med beaktande av att det i landskapslagstiftningen för landskapet Åland föreskrivs om penningspelsverksamhet och tillsynen av den samt om registrering av fastighetsförmedlare, anses det ändamålsenligt att tillsynen över att den föreslagna lagstiftningen om penningtvätt i fråga om dessa näringsidkare genom en i 32 i självstyrelselagen avsedd överenskommelseförordning överförs till Ålands landskapsregering eller en myndighet som är underställd den (Ålands lotteriinspektion). Detta gör det möjligt att som en del av tillsynen över efterlevnaden av penningtvättslagen också utöva annan tillsyn i fråga om dessa näringsidkare. Genom överenskommelseförordningen är det meningen att också behörigheten enligt penningtvättslagen att påföra penningspelssammanslutningar samt fastighetsförmedlare och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler på Åland administrativa påföljder ska överföras. 2
4 Förordningens huvudsakliga innehåll I 1 i förordningen föreskrivs om överföring från Polisstyrelsen och regionförvaltningsverket till landskapet Ålands myndigheter av den tillsyn som avses i 7 kap. i lagen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism till landskapet Åland när det gäller vissa rapporteringsskyldiga näringsidkare och sammanslutningar som utövar verksamhet på Åland. Dessa är de penningspelssammanslutningar som avses i 1 kap. 2 1 mom. 10 punkten i lagen och de näringsidkare och sammanslutningar som avses i 1 kap. 2 2 mom. och som förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter för penningspel som tillhandahålls av penningspelssammanslutningar som avses i 1 kap. 2 1 mom. 10 punkten i lagen, samt fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler som avses i 1 kap. 2 1 mom. 19 punkten i lagen. När en landskapsmyndighet sköter förvaltningsuppgifter som hör till riksmyndigheterna ska landskapsmyndigheten tillämpa rikslagstiftning. Enligt penningtvättslagen är huvudregeln att rapporteringsskyldiga ska rapportera tvivelaktiga affärstransaktioner direkt till centralen för utredning av penningtvätt, och inte genom tillsynsmyndigheten. Detta gäller också penningspelssammanslutningar som sådana. Däremot har det i penningtvättslagen gjorts möjligt för näringsidkare som förmedlar spelavgifter och deltagaranmälningar att rapportera genom PAF eller Veikkaus Ab. Det skulle då gälla för PAF att själv bestämma hur de vill göra på Åland. Enligt 42 2 mom. i lotterilagen (1047/2001) ansvarar Polisstyrelsen för den riksomfattande tillsynen över anordnandet av lotterier och för statistikföringen som gäller lotteriverksamheten. Enligt penningtvättslagen ska Polisstyrelsen också ansvara för tillsynen över efterlevnaden av penningtvättslagen till den del det är fråga om penningspelssammanslutningar som avses i 1 kap. 2 1 mom. 9 punkten samt näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter i anknytning till penningspel som tillhandahålls av dessa sammanslutningar. Regionförvaltningsverken utövar tillsyn över verksamheten för fastighetsförmedlare och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler. Enligt 7 1 mom. i lagen om fastighetsförmedlingsrörelser och rörelser för förmedling av hyreslägenheter och hyreslokaler (1075/2000) för regionförvaltningsverket ett register över förmedlingsrörelser. Enligt 16 1 mom. i lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) är Statens ämbetsverk på Åland i landskapet Åland den myndighet inom statsförvaltningen som avses i lagen. Ämbetsverket sköter sådana i lagens 4 avsedda uppgifter som enligt självstyrelselagen för Åland hör till området för rikets behörighet. Bestämmelser om regionförvaltningsverkens namn, verksamhetsområden och verksamhetsställen finns i statsrådets förordning om regionförvaltningsverken, enligt vars 1 2 mom. verksamhetsområdet för statens ämbetsverk på Åland omfattar landskapet Åland. Enligt 9 1 mom. 1 punkten i Statsrådets förordning om regionförvaltningsverken (906/2009) sköter Regionförvaltningsverket i Södra Finland, utöver uppgifterna inom det verksamhetsområde som avses i 1, i hela landet registrerings- och tillsynsuppgifter enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Statens ämbetsverk på Åland ansvarar således inte för tillsynen över fastighetsförmedlare i landskapet Åland. I 2 i förordningen föreskrivs om samarbete mellan Ålands landskapsregering och den myndighet som övervakar lotteriverksamheten på Åland samt rikets myndigheter. Samarbetet baserar sig på 9 kap. 3 i penningtvättslagen, enligt vilken tillsynsmyndigheter och advokatföreningen ska samarbeta för att förhindra och avslöja penningtvätt och finansiering av terrorism. Denna skyldighet 3
gäller alla övervakare. Samarbetet kan innefatta till exempel informationsutbyte och samarbete vid bedömning av risker eller vid tolkning och tillämpning av bestämmelserna om administrativa påföljder. Enligt 2 kap. 2 i penningtvättslagen har tillsynsmyndigheten skyldighet att göra en övervakarspecifik riskbedömning över riskerna för att penningtvätt och finansiering av terrorism bedrivs, där ett samarbete mellan tillsynsutövarna för penningspelsverksamheten kunde vara ändamålsenligt med beaktande av att riskerna sannolikt är liknande på fastlandet och på Åland. Finland har inte heller tidigare erfarenheter av att tillämpa bestämmelserna om administrativa påföljder i penningtvättslagen och samarbete kan därför behövas. Eftersom de administrativa uppgifter som ska överföras enligt penningtvättslagen hör till riksmyndigheterna är det meningen att landskapsregeringen och övervakaren av lotteriverksamheten ska erbjudas möjligheter till samarbete i uppbyggandet av praxis och förfaranden i landskapet och för påförandet av administrativa påföljder. I 3 i förordningen föreskrivs om överförandet av de uppgifter som gäller påförandet av administrativa påföljder när det gäller sådana näringsidkare och sammanslutningar i landskapet Åland som avses i 1 kap. 2 1 mom. 10 och 19 punkten i penningtvättslagen. Ålands landskapsregering ska ansvara för påförande av administrativa påföljder. Med stöd av penningtvättslagen kan administrativa påföljder inte påföras sådana näringsidkare och sammanslutningar som avses i 1 kap. 2 2 mom. och som förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter för penningspel. I 4 i förordningen förskrivs om fördelningen av kostnaderna mellan riket och Ålands landskapsregering för de förvaltningsuppgifter som överförs i enlighet med det som inrikesministeriet, finansministeriet och Ålands landskapsregering avtalar separat. De förvaltningsuppgifter som ska överföras framgår av 1 och 3 i förordningen. Enligt 5 i förordningen är avsikten att förordningen ska träda i kraft efter att regeringens proposition RP 23/2018 rd har godkänts och det lagförslag som där ingick har stadfästs. 5 Beredningen av förordningen Den föreslagna förordningen har beretts vid justitieministeriet på basis av inrikesministeriets initiativ. Förslaget har varit på remiss hos inrikesministeriet, finansministeriet, Polisstyrelsen, Statens ämbetsverk på Åland och Södra-Finlands regionförvaltningsverk samt Ålandsdelegationen. Remissinstanserna har förordat en förordning i enlighet med förslaget. Finansministeriet har inte något utlåtande. Dessutom har Ålands landskapsregering gett sitt samtycke till överenskommelseförordningen i enlighet med förslaget. 6 Ekonomiska konsekvenser Inrikesministeriet och finansministeriet kan orsakas kostnader för tillsynen över att penningtvättslagen efterlevs på Åland. Trots avsikten att överföra tillsynsbehörigheten i fråga om penningspelsverksamheten och fastighetsförmedlingsverksamheten på landskapet Ålands myndigheter, kvarstår kostnadsansvaret för den tillsyn som ordnas på Åland hos staten. Detta avser alla kostnader som orsakas av penningtvättslagen. Med beaktande av att tillsynen enligt penningtvättslagen till stor del utförs i samband med den övriga tillsynen, som med stöd av landskapslagstiftningen hör till landskapets ansvar, kommer de nya behörigheterna att medföra ett direkt behov av tilläggsresurser på uppskattningsvis 1 årsverke. Kostnader orsakas i synnerhet av 4
bedömningen av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism, men också av mer detaljerade tillsynsbehörigheter än i lag 503/2008 samt av påförandet av administrativa påföljder. Penningtvättslagens 7 kap. 9 förutsätter vidare att tillsynsmyndigheten ska förvalta ett system för att ta emot rapporter om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i lagen. Eftersom de berörda åländska myndigheterna med stöd av landskapslagstiftningen övervakar de i överenskommelseförordningen avsedda anmälningsskyldigas näringsverksamhet, har de redan till sitt förfogande sådana ärendehanteringssystem som tillsynen kräver. Dessa system kunde också användas för hanteringen av anmälningar om överträdelser enligt penningtvättslagen, med den följden att behörighetsöverföringen endast får ringa konsekvenser på de datasystem som används. Huvudmålet för påföljdssystemet för lagstiftningen om penningtvätt är den förebyggande effekten och i samband med lagberedningen har det, med beaktande av de lindrigare tillsynsmetoder som myndigheterna kan använda sig av, bedömts att påföljder inte kommer att påföras särskilt ofta. Straffrättsliga böter enligt gällande penningtvättslag, som ska ersättas med ordningsavgifter och påföljdsavgifter, har utdömts 0 2 gånger per år i fråga om samtliga rapporteringsskyldiga företag och sammanslutningar som avses i lagen. Antalet rapporteringsskyldiga som är verksamma på Åland är också litet, men PAF har en omfattande verksamhet. 7. Ikraftträdande Förordningen avses träda i kraft den 1 juli 2018. 5