Insikter om Energi- och klimatpolitiken i EU Bo Rydén, Profu 13 oktober 2016 Värmemarknad Sverige
Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Malta Netherlands Norway Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden UK TWh Förnybart som återstår till målet 2020 i EU (+Norge) Sverige och ytterligare två länder hade nått 2020-målet redan, och ytterligare något land 2013. 250 200 150 2016-20 2014-15 2005-13 100 50 0
Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Malta Netherlands Norway Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden UK Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Malta Netherlands Norway Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden United Kingdom Förnybart som återstår till målet 2020 i EU (+Norge) Sverige och ytterligare två länder hade nått 2020-målet redan, och ytterligare något land 2013. 20 15 2016-20 2014-15 2005-13 10 10 5 5 0 0 2016-30 2014-15 2005-13
Austria Belgium Bulgaria Czech Rep Denmark Estonia Finland France Germany Greece Hungary Ireland Italy Latvia Lithuania Luxembourg Malta Netherlands Norway Poland Portugal Romania Slovakia Slovenia Spain Sweden United Kingdom Procent(enheter) utöver 2005 års nivå Förnybart som återstår till målet 2030 i EU (+Norge) Med fortsatt samma bördefördelning till 2030 20 15 10 5 0 2016-30 2014-15 2005-13
Växthusgasutsläpp i EU 28, 1990- Mton CO2ekv 6000 120% 5000 100% 4000 CO2 80% 3000 CH4 N2O 60% SF6 PFCs 40% CO2 CH4 1000 HFCs 20% N2O 0 0% 1990 1995 2005
Orsakerna till utsläppsreduktion av GHG i EU 28, - En schematisk bild av reduktionen från 1990 till 6000 BNP EU Förnyb Övr åtg 1990 CH4 EU28 N2O EU28 BNP EU 15 nya EU28 EU28 1990 < -- Ej CO2-åtg --- > < --- Ekonomi --- > <----- CO2-åtg. ---> 5750 5500 5 626 Mton CH4 N2O BNP EU 15 Mton CO2ekv 5250 5000 4750 BNP EU nya Förnybart Övriga åtgärder 4500 4250 4 544 Mton 4000
Växthusgasutsläpp i Sverige, 1990-2015 120% 100% Värme- och elmarknaderna har små utsläpp. 80% 60% Minskning med 25% 40% 20% 0% 1990 1995 2005 2015
Mton Potential för reduktion av CO2-utsläppen i Svensk industri totalt 20 15 10 5 All industri >10% <15% <15% 45-50% 0 2020 2030 2040 2050 Åtgärder för utsläppsminskning 1. Befintlig teknik & åtgärder, med måttliga kostnader 2. Befintlig teknik & åtgärder (BAT), med relativt stora kostnader och/eller processförändringar 3. Bef. eller nya åtgärder och teknik nära kommersialisering, som medför omfattande investeringar och eller processändringar 4. Nya åtgärder och ny teknik, som idag delvis är på FoUstadiet
1990 1990 Totala växthusgasutsläpp (per BNP och invånare) Växthusgasutsläpp per BNP Växthusgasutsläpp per invånare Ton/MUSD(2005) 600 Ton/inv. 14 500 400 300 12 10 8 6 200 EU 28 EU 15 4 EU 28 EU 15 100 Norden Sverige 2 Norden Sverige 0 0
1990 1990 Utsläpp av CO2 samt övriga växthusgaser, (per BNP) Totala koldioxidutsläpp per BNP TonCO2/MUSD(2005) 500 450 400 350 Tot. utsläpp av övr. växthusgaser per BNP TonCO2ekv/MUSD(2005) 140 120 100 300 250 200 80 60 150 100 50 0 EU 28 EU 15 Norden Sverige 40 20 0 EU 28 EU 15 Norden Sverige
1990 1990 Koldioxidutsläpp från El+FV (per BNP och invånare) CO2-utsläpp från El+FV per BNP CO2-utsläpp från El+FV per invånare Ton/MUSD(2005) Ton/inv. 160 EU 28 4,0 EU 28 EU 15 140 EU 15 3,5 Norden Sverige 120 Norden Sverige 3,0 100 2,5 80 2,0 60 1,5 40 1,0 20 0,5 0 0,0
1990 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Koldioxidutsläpp från industrin (per BNP) CO2-utsläpp från industrin per BNP Förändring av CO2 fr. industrin per BNP Ton/MUSD(2005) 160 140 120 100 80 EU 28 EU 15 Norden Sverige Procent (fr. 1993) 120% 100% 80% 60% 60 40 20 0 40% 20% 0% EU 28 EU 15 Norden Sverige
1990 1990 Koldioxidutsläpp från transporter (per invånare) Ton/inv. 3,0 CO2-utsläpp från transporter per inv. Förändring av CO2 fr. transporter per inv. Procent 140% 2,5 2,0 120% 100% 80% 1,5 1,0 EU 28 EU 15 60% 40% EU 28 EU 15 0,5 Norden Sverige 20% Norden Sverige 0,0 0%
1990 1990 BNP och Primärenergi (PES): EU och Sverige 1990- EU 28 Sverige 180% 180% 160% 160% 140% 140% 120% 120% 100% 100% 80% 80% 60% 40% 20% GDP EU-28 PES EU-28 60% 40% 20% GDP Sverige PES Sverige 0% 0%
1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 BNP och Energy use : EU och Sverige 1960- (Källa: Worldbank) Energieffektivisering är ingen nyhet! EU 15 Sverige 220% 200% Decoupling 220% 200% Decoupling 180% 180% 160% 160% 140% 140% 120% 120% 100% 100% 80% 80% 60% 40% 20% 0% Energy use EU-15 GDP EU 15 Energy intensity 60% 40% 20% 0% Energy use Sweden GDP Sweden Energy intensity
1990 1990 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 BNP (GDP) och Primärenergi (PES): EU 1990- EU 28 Energiintensitet (PES/GDP) 180% 160% 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% GDP EU-28 PES EU-28 Finanskrisen 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0%
1990 Finanskrisen 180% 160% 140% Finanskrisen 120% 100% 80% Source: COM(2014) 250 final 60% GDP EU-28 40% PES EU-28 20% 0%
Extrapoleringen: As the graph shows, if current trends continue by 2020 roughly 1/3 of reduction in energy consumption will stem from lower growth than anticipated, and about 2/3 from increasing energy efficiency improvements. Source: SWD(2014) 255 final, page 8 6-7%: BNP m.m. 13-14%: Policy m.m. 2007 2013 2020
Min bedömning: här finns ett antal fel 1. All effektivisering tillgodoräknas nya policys, inte bara ökningen. 2. Man har dividerat med 4 istället för 5. 3. Man har extrapolerat på ett mycket märkligt sätt. 4 & 5. Man har stärkts i sin bedömning av sina analysoch modellresultat, både 4) bakåt och 5) framåt i tiden, när man istället borde ha gjort det motsatta. 6-7%: BNP m.m. 13-14%: Policy m.m. 2007 2013 2020
Activity levels Total change Efficiency
Activity levels Efficiency Total change
10-12%: BNP m.m. 0-2%: Policy m.m. Men det underlag som EU-kom. refererar till i Annex III (ref. Fraunhofer), kan också vara: - Effektivisering 2007 av Final Energy : - 2013 = -15,0 Mtoe(PE)/yr & - = -16,5 2020 - Effektivisering av El-prod : - = -3,8 Mtoe(PE)/yr & - = -3,1 - Total effektivisering: - = -18,8 Mtoe(PE)/yr & - = -19,6
10-12%: BNP m.m. 0-2%: Policy m.m. EU Commission: After a hesitant start, Europe s energy efficiency policy is now delivering. Framed 2007 2013 2020 by the 20% savings target for 2020, there is steady momentum at European and at national level The Commission considers that it is appropriate to maintain the existing momentum and propose an ambitious efficiency target of 30% (2030). Source: SWD(2014) 255 final
EUROPEAN COMMISSION, Brussels, 23.7.2014, COM(2014) 520 final COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL Energy Efficiency and its contribution to energy security and the 2030 Framework for climate and energy policy The Commission estimates that the EU will achieve energy savings of around 18-19% in 2020 (17% in Primes 2013). It should be noted that about one third of the progress towards the 2020 target will be due to the lower than expected growth during the financial crisis. Implementation of the EU legislative framework is still lagging behind (see Annexes II and III). If all Member States now work equally hard to implement fully the agreed legislation then the 20% target can be achieved without the need for additional measures. The Commission does not intend to propose new measures but calls on the Member States to step up their current efforts to ensure collective delivery of the 2020 target. In this context, the Commission will explore the use of additional indicators, to express and monitor progress towards the energy efficiency target, such as energy intensity, which better take account of underlying changes in and projections for GDP and population growth. Furthermore, the Commission will review progress on energy efficiency in 2017 taking these elements into account.
Tack! www.nepp.se