2017:39 Brytestuga i Spjutseröd Renovering av gavelmur Antikvarisk medverkan 2017 Åsa Eriksson Green 1
Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Tomegapsgatan 22 223 50 Lund www.regionmuseet.se 2017 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne E-rapport 2017:39 Omslagsfoto: Gavelmuren på brytestugan är återuppmurad. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Karta över Spjutseröd 1826, framtagen i samband med enskiftet. Dagens Spjutseröd 7:11 är utpekat med en röd pil. Byggnaderna finns inte namngivna och de små byggnaderna finns inte heller omnämnda i handlingarna. Administrativa uppgifter Objekt Brytestuga inom fastigheten Spjutseröd 7:11 Socken Perstorps socken, 1103 Kommun Perstorps kommun Län Skåne Länsstyrelsens beslut 434-29251-2016 Regionmuseets dnr K12.20-193-17, 1103 Beställare/Fastighetsägare Christer Selander Entreprenör Antikvarisk medverkande Stenhuggare Hans i Hanaskog Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Åsa Eriksson Green Genomförandetid september-oktober 2017 Slutbesiktning 2017-10-20 Rapport granskad av Emelie Petersson 3
Historik med relevans för ärendet Lin har odlats och använts både som livsmedel och för textilframställning i Skandinavien sedan tidig bronsålder. Lin har odlats för husbehov i stora delar av landet och under medeltiden producerades ett överskott som kunde användas i byteshandel eller som betalningsmedel. Brytestugans funktion är direkt kopplad till två arbetsmoment i linberedningen; torkning och bråkning. Liksom benämningarna på byggnaden skiftat, har också byggnadssättet skiftat över landet. Enligt en kartläggning av Nordiska museet byggdes i Skåne brytestugor av sten eller korsvirke. Enligt samma kartläggning var arbetet med linberedning ofta ett kollektivt arbete i området. Brytestugan låg vanligtvis en bit från den övriga bebyggelsen, ibland på en allmänning om den var byns gemensamma egendom. Ibland var den privatägd men användes av bygemenskapen med olika överenskommelser om betalning. Arbetet med linberedning sköttes oftast av kvinnor eller ungdomar och torkning och skäktning/brytning av linet sammankopplades med festligheter, så kallade brydekalas. Där linbastur, brytestugor, inte funnits har man ofta haft en murad, kvadratisk grop, kallad lingrop, för torkning av lin. Brytestugan i Spjutseröd överensstämmer till stor del med den gängse bilden av brytestugor i Skåne. Byggnaden ligger ett hundratal meter norr om den övriga gårdsbebyggelsen. Den finns inte omnämnd i byns enskifteshandlingar från 1826. En liten, icke-namngiven, byggnad finns markerad en bit norr om den kringbyggda gården. I byggnadens murade gavelvägg finns tre stenar med ristningar som sannolikt är initialer och årtal. Den enda tydbara ristningen anger årtalet 1838. Byggnadsbeskrivning Brytestugan i Spjutseröd är en huvudsakligen kallmurad byggnad halvt ingrävd i en jordkulle. Det inre rummet, torkrummet, har låga, murade sidoväggar och är valvslaget med ett tunnvalv av kilformade gråstensflisor. Varken innerväggar eller tak visar några spår efter murbruk vilket bekräftar det historiska källmaterialet som visar att dessa byggnader vanligtvis var kallmurade. Gavelväggen, där ingången finns, är däremot invändigt putsad med vad som sannolikt är ett lerbruk. I överkanten av den bakre, ingrävda gaveln finns en rektangulär, kallmurad öppning, ett så kallat lurehål där röken kunde ta sig ut. Mot ingångsgaveln finns en murad rökugn, galt, med rund kappa utan murstock. I torkhuset sattes linkärvarna att torka med rotändan nedåt på galler- eller brädlavar, på stänger i taket och på golvet längs väggarna. Utanför torkrummet finns en gavelsvale, ett förrum med kallmurade stödmurar och öppen gavel, där linet skäktades/bråkades. På en del platser har det funnits ett enkelt sadeltak ovan förrummet 4
som väderskydd. Det finns dock inga spår efter ett sådant i Spjutseröd. Däremot finns en tvärgående, horisontell hylla av utskjutande stenskivor som skulle kunna vara ett stöd för någon typ av takkonstruktion över gavelsvalen. I gavelväggen mellan svale och torkrum finns en murad nisch, uppskattningsvis 50 cm bred respektive djup och 40 cm hög. Dessa nischer kallades brännvinshus, men deras praktiska funktion var för förvaring av de färdiga linbuntarna. Genomgången mellan gavelsvalen och torkrummet är en låg valvslagen öppning med en dörr mot svalen och en mot torkrummet. Dörrposter och överliggare är gjorda i ek. Det är oklart när brytestugan i Spjutseröd upphörde att fungera som just brytestuga. Enligt Nordiska museets sammanställning tillkom inga fler brytestugor efter år 1900. Inhemsk textilindustri professionaliserade textilframställningen och framställningen för husbehov blev överflödig Nuvarande fastighetsägare minns att den användes som potatiskällare under hans barndom. Då användes lurehålet för att hälla ner potatisen, och det lilla vindfånget i gaveln tätades med halm för att stänga frost och djur ute. Brytestugan i Spjutseröd i augusti 2017. Den välbevarade konstruktionen vittnar om ett gediget hantverkskunnande. Gavelmuren, en skalmur med fyllning av natursten, har destabiliserats på grund av jordmassor som genom åren silats ner i murens fyllning och bidrar till att skjuta ut den yttre skalmuren. 5
I den övre raden visas brytestugans bakre, norra, gavel. Här blir det tydligt att byggnaden är ingrävd i kullen. Här finns även lurehålet där röken kunde komma ut när torkrummet eldades (bild överst till höger). Den mellersta raden visar brytestugan från sydost respektive rakt framifrån, söder. Observera hur raserad den östra muren till gavelsvalen är. I de två nedre bilderna visas murverkets nisch, det så kallade brännvinshuset där färdiga linbuntar förvarades, samt valvet ovan passagen till torkrummet. 6
Skadebild Vid Regionmuseets första besök på plats var det tydligt att det yttre skalet på gavelmuren delvis hade satt sig men framförallt kalvade utåt. Orsaken till detta var sannolikt att jordmassor under årens lopp silats ner i murens fyllning och börjat trycka på skalmassorna inifrån. Jordmassor expanderar också när de fryser vilket ytterligare bidrog till problemet. Utöver detta hade delar av muren i det sydvästra hörnet rasat, samt större delen av östra muren till gavelsvalen. Utförda åtgärder Inledningsvis dokumenterades muren så att stenarna, framförallt de med ristningar, skulle återmuras med samma placering. Murens yttre skal började plockas ner med hjälp av maskin vilket blottlade fyllningen av runda naturstenar blandat med den jordmassa som silats ner med åren. Fyllningen rensades på jordmassor men stenarna har återanvänts vid återuppmurning. Valvet ovan ingången till torkrummet revs, liksom den yttre dörrkarmen som var upprutten. Muren har återbyggts med samma stenmaterial och i huvudsak utan murbruk. Valvet över ingången till torkrummet har slagits med samma stenmaterial och hydrauliskt kalkbruk mot en form. Vid gavelsvalens norra vägg avlägsnades en del jord, växtmaterial och trädrötter innan stödmuren återställdes. Den inre dörrkarmen till torkrummet har kompletterats med ännu en karm i ek. Denna lösning valdes eftersom den äldre karmen delvis var nedbruten men ändå bar den inre delen av valvet över dörrpassagen. Den yttre dörrkarmen är nytillverkad av ekvirke från trakten. Iakttagelser under restaureringen/rekommendationer Brytestugans tak behöver åtgärdas. Det är idag täckt med sinuskorrugerade eternitskivor som på några platser knäckts. Takstolar och remstycken bör kontrolleras, samt bytas eller kompletteras där det är nödvändigt. Knäckta plattor ersätts enklast med likadana. Om gavelröstena ska målas görs detta lämpligast med klassisk rödfärg. Inga avvikelser från handlingarna. Avvikelser från arbetshandlingar 7
Den stora bilden visar gavelmuren efter att den yttre skalmuren rivits. De nedre bilderna visar uppmurningen och hur traktorskopa tagits till hjälp att få de stora stenblocken på plats. 8
Återuppbyggnad av gavelsvalens östra stödmur, samt den färdigställda stödmuren. 9
Gavelmuren efter slutförd restaurering. 10
Efter avslutat arbete. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Arbetet har genomförts med varsamhet och stor medvetenhet om byggnadens ursprungliga konstruktion. Åtgärderna har säkrat gavelmuren och på så vis bidragit till att byggnaden även fortsättningsvis kan ses som en historisk tillgång i landskapet. Övriga handlingar med relevans för ärendet 2017-06-02 Länsstyrelsens beslut om bidrag, dnr 434-29251-2016 Kristianstad 2017-10-26 Åsa Eriksson Green 11
Regionmuseets E-rapportserie 2017 Kulturmiljö 1. Stora Herrestads kyrka utvändig renovering, Stora Herrestads sn, AM, Kerstin Börjesson, 2014-2016 2. Bolshögs kyrkogård, Bolshög sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2017 3. Östra Vemmerlövs kyrkogård, Östra Vemmerlöv sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2017 4. Stävie kyrka fasad- och takrenovering, Stävie sn, AM, Maria Sträng, 2016 5. Fuglie kyrkogård, Fuglie sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2017 6. Skegrie kyrkogård, Skegrie sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2017 7. Västra Tommarp, Västra Tommarp sn, VP, Linn Ljunggren och Tony Svensson, 2017 8. Sofia Albertina kyrka, Landskrona sn, AM, Anna Rabow, 2016-2017 9. Mariakyrkan, Båstad sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2016-2017 10. Skånelinjen, Fördjupad inventering, Johan Dahlén, Per Holmgren, Emelie Petersson, Brita Tronde, 2016 11. Örkened kyrkogård, Örkened socken, VP, Åsa Jakobsson och Cissela Olsson, 2017 12. Västra Hoby kyrka Invändig omgestaltning, Västra Hoby sn, AM, Linn Ljunggren, 2017 13. Stadshallen i Lund, Lunds domkyrkoförsamling, AF, Anna Rabow, 2017 14. Loshult kyrkogård, Loshult sn, VP, Emelie Petersson, Tony Svensson, Åsa Eriksson Green, 2017 15. Torsebro krutbruk, restaurering av stenmur, Färlöv sn, AM, Johan Dahlén, 2017 16. Osby kyrkogård, Osby sn, VP, Cissela Olsson, Emelie Petersson, Tony Svensson, Åsa Eriksson Green, 2017 17. En axel och fyra vingar Bröddarps mölla blir körbar igen, Västra Ingelstad sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2015-2017 18. Farstorps kyrkogård, Farstorps sn, VP, Åsa Eriksson Green, Emelie Petersson, Åsa Jakobsson och Tony Svensson, 2017 19. Haga-området i Hässleholm, Hässleholm sn, KU, Maria Johansson, Emelie Petersson, Cissela Olsson, 2017 20. Skrivaremöllan, Torna Hällestad sn, DK, Anna Rabow, 2017 21. Skjulet, Torekov sn, AM, Maria Johansson, 2017 22. Visseltofta kyrkogård, Visseltofta sn, VP, Maria Johansson och Tony Svensson, 2017 23. Valleberga kyrka, rampanläggning, Valleberga sn, AM, Linn Ljunggren, 2017 24. Ballingstorpsgården arbeten på stallet, Kviinge sn, AM, Emelie Petersson, 2017 25. Emmislöv kyrka utvändig renovering av tornet, Emmislövs sn, AM, Emelie Petersson, 2017 26. Häljarps mölla Finjustering av kronhjul och segel, Tofta sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2017 27. Norra kapellet i Telleborg, Om- och tillbyggnad 2016, Trelleborg sn, AM, Kerstin Börjesson, 2016-2017 28. Revinge kyrka utvändig torntrappa, Revinge sn, AM, Maria Sträng, 2017 29. Helsingborgs krematorium renovering värme och ventilation, Helsingborg sn, AM, Maria Sträng, 2016-2017 30. Återställande av Bånken, f.d. Riksbanken i Kristianstad, Kristianstad sn, AM, Maria Johansson, 2017 31. Västra Vram kyrka byte av plåttäckning, V Vrams sn, AM, Kerstin Börjesson, 2017 32. Ålabodarna vid Ravlunda skjutfält, Maglehem och Ravlunda sn, DK, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2017 33. Den skånska fruktodlingens kulturarv, Landskap, mångfald och tradition, PJ, Cissela Olsson, 2017 34. Tyringe kyrka, underhållsplan 2017, Finja sn, BAD, Helén Lilja, 2017 35. Tomelilla Byagårds tak, Tryde sn, AM, Anna Rabow, 2017 36. Adam & Eva, restaurering av kalkugnar, Bjärsjölagård, Kärrstorps sn, AM, Johan Dahlén, 2017 37. Loshult kyrka, larminstallation, AM, Åsa Eriksson Green, 2017 38. Stora Herrestads kyrka - invändig renovering, St Herrestads sn, AM, Kerstin Börjesson, 2015-2017 39. Brytestuga i Spjutseröd, AM, Åsa Eriksson Green, 2017