Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (124) Husållens eonomi (HEK) 2011 HE0103 Inneåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistiområde... 2 0.3 SOS-lassificering... 2 0.4 Statistiansvarig... 2 0.5 Statistiproducent... 2 0.6 Uppgiftssyldiget... 2 0.7 Seretess oc regler för beandling av personuppgifter... 3 0.8 Gallringsföresrifter... 3 0.9 EU-reglering... 3 0.10 Syfte oc istori... 3 0.11 Statistianvändning... 4 0.12 Uppläggning oc genomförande... 4 0.13 Internationell rapportering... 5 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar... 5 1 Översit... 6 1.1 Observationsstoreter... 6 1.2 Statistisa målstoreter... 7 1.3 Utflöden: statisti oc mirodata... 16 1.4 Doumentation oc metadata... 16 2 Uppgiftsinsamling... 17 2.1 Ram oc ramförfarande... 17 2.2 Urvalsförfarande... 18 2.3 Mätinstrument... 21 2.4 Insamlingsförfarande... 21 2.5 Databeredning... 22 3 Statistis bearbetning oc redovisning... 24 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler... 24 3.2 Redovisningsförfaranden... 34 4 Slutliga observationsregister... 37 4.1 Produtionsversioner... 37 4.2 Ariveringsversioner... 37 4.3 Erfareneter från senaste undersöningsomgången... 37 Bilaga 1. Informationsbrev (missiv)... 38 Bilaga 2. Intervjuformulär... 40
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (124) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Husållens eonomi 0.2 Statistiområde Statistiområde: Inomster oc inomstfördelning 0.3 SOS-lassificering Tillör (SOS): Ja För undersöningar som ingår i Sveriges officiella statisti gäller särsilda regler när det gäller valitet oc tillgängliget, se Förordningen om den officiella statistien (2001:100). 0.4 Statistiansvarig Myndiget/organisation: Statistisa centralbyrån (SCB) Postadress: 701 89 Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Joan Lindberg Telefon: 019-17 60 64 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistiproducent Myndiget/organisation: Statistisa centralbyrån (SCB) Postadress: 701 89 Örebro Besösadress: Klostergatan 23 Kontatperson: Joan Lindberg Telefon: 019-17 60 64 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftssyldiget Uppgiftssyldiget föreligger/föreligger inte enligt lagen om den officiella statistien (SFS 2001: 99), vilet innebär att uppgiftslämnaren medverar frivilligt.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (124) 0.7 Seretess oc regler för beandling av personuppgifter I myndigeternas särsilda versamet för framställning av statisti gäller seretess enligt 24 ap. 8 offentligets- oc seretesslagen (2009:400). Vid automatiserad beandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistiområdet finns dessutom särsilda regler för personuppgiftsbeandling i lagen (2001:99) oc förordningen (2001:100) om den officiella statistien. Vid utlämnande av mirodata görs först en seretessprövning. Data lämnas ut via MONA (Microdata ONline Access). 0.8 Gallringsföresrifter Omfattas av Risarivets bevarandebeslut, dnr RA 231-2000/1254. Detta betyder att i enliget med Risarivets föresrift RA-MS 2007:64 gallras inga personuppgifter, utan registret bevaras med identiteter. 0.9 EU-reglering Inga tvingande EU-diretiv finns för denna statisti. 0.10 Syfte oc istori Syftet är att artlägga den disponibla inomstens fördelning bland olia usåll, att belysa inomststruturen samt att besriva boendet oc boendeutgifterna för usåll i olia upplåtelseformer. Den officiella boendestatistien redovisas i HEK fr.o.m. 2003 års undersöning oc ersätter usållsdelen i Bostads- oc yresundersöningen (BHU). Statistien innefattar variabler som disponibel inomst, fatorinomst, inomst av apital, satt, satteplitiga oc sattefria transfereringar, boendeform, boendeutgift oc utrymmesstandard. Statistien redovisas bland annat efter bagrunds- oc lassificeringsvariablerna usållstyp (ostusåll oc familjeenet), ålder, ön, sysselsättningsgrad, socioeonomis indelning, födelseland, boendeform oc upplåtelseform. För mer detaljerad information om variabler oc vitiga redovisningsgrupper, se 1.1.2 Variabler oc 1.1.4 Redovisningsgrupper. Undersöningen ar genomförts varje år sedan 1975. Datamaterialet är användbart för åren 1975, 1978 samt för varje år från 1980 till 2011. Ett brott i statistien uppom på grund av sattereformen 1990/1991. För vissa år an förmögenetsfördelningen bland usållen besrivas.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (124) 0.11 Statistianvändning Statistien används av många olia användare inom silda delar av samället; Statistien från HEK används i stor utsträcning som ett vitigt underlag vid politisa ställningstaganden oc beslut. Allmäneten använder statistien för att få en översitlig besrivning av inomstfördelningen samt boendet oc boendeutgifterna för både usåll oc personer efter olia bagrundsvariabler som bland annat ålder, ön, sysselsättning. Andra statistigrenar vid SCB använder HEK som underlag, exempelvis Nationalräensaperna oc mirosimuleringsmodellen FASIT. I FASIT-modellen är det möjligt att simulera budget- oc fördelningseffeter av ändringar i satte- oc bidragssystem. Användarna representeras bland annat av användarrådet för Välfärdsstatisti. Deltagande organisationer i användarrådet för Välfärdsstatisti är Finansdepartementet, Socialdepartementet, Arbetsmarnadsdepartementet, Socialstyrelsen, LO, Institutet för social forsning vid Stocolms universitet, Institutet för näringslivsforsning, Boveret, Handelsögsolan vid Göteborgs universitet oc Institutet för bostads- oc urbanforsning vid Uppsala universitet. Andra användare är forsare oc företag. Internationella användare är bland annat Luxemburg income study (LIS). 0.12 Uppläggning oc genomförande Populationen består av samtliga usåll oc personer som var folboförda i Sverige 2011-12-31. Registret över totalbefolningen (RTB) används som urvalsram. Urvalet utgörs av personer som är 18 år eller äldre. Urvalet är ett s.. nätversurval, vilet betyder att både urvalspersonen oc de personer som tillör ans/ennes usåll ingår i undersöningen. Från oc med inomståret 2000 samordnas urvalet med SCB:s Longitudinella Individdatabas (LINDA). Urvalsstorleen år 2011 var drygt 17 000 usåll. Genom samordningen med LINDA ges möjliget att följa urvalspersonerna oc deras usåll över flera år. Datainsamlingen ser genom en telefonintervju oc genom insamling av uppgifter från administrativa register. Eftersom det är ett urval av befolningen som ingår i undersöningen an det bli viss osäeret vid redovisning av variabler som är extremt snedfördelade, t.ex. apitalvinst. Det påverar ocså osäereten för variabler där apitalvinst ingår. För personer som under inomståret redovisat stora apitalvinster vid försäljning av t.ex. värdepapper oc fastigeter görs ett tilläggsurval. Syftet med tilläggsurvalet är att öa säereten i sattningarna på inomstparametrarna. För personer i detta tilläggsurval görs ingen intervju. Vid intervjun, som genomförs under januari-maj året efter inomståret, ställs frågor om usållets sammansättning oc om boende oc boende-
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (124) utgifter. För personerna i usållet ställs ocså frågor om sysselsättning, arbetstid, yre, barnomsorg samt eonomist stöd mellan usåll. Statistien över inomster, ersättningar, bidrag oc satter bygger på delar av Inomst- oc taxeringsregistret (IoT). Dessa registeruppgifter ommer från Satteveret (taxeringsuppgifter oc ontrolluppgifter), Försäringsassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens pensionsver, Plitveret oc Socialstyrelsen. För beräning av inomst från näringsversamet oc olia intäts- oc ostnadsposter för näringsidare ar uppgifter från standardiserade räensapsutdrag (SRU) använts. Statistien över boende oc boendeutgifter ompletteras med uppgifter från fastigetstaxeringsregistret. Statistien över boende oc boendeutgifter publicerades 10 december 2012, oc baseras på preliminära inomstuppgifter från Inomst- oc taxeringsregistret. Endast de svarande i HEK-intervjun ingår i boendeutgiftsstatistien. 18 februari 2013 publicerades inomstfördelningsundersöningen. Denna är baserad på den slutliga versionen av Inomst- oc taxeringsregistret. Inomstuppgifter an därför silja sig något mellan de båda publiceringarna. 0.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering ser. 0.14 Planerade förändringar i ommande undersöningar Utifrån förslagen från Utredningen om finansiering av en löpande registerbaserad usålls-, boende- oc bostadsstatisti togs ett GD-beslut (Dnr 2010/1465 Ad1) om att undersöningen Husållens eonomi (HEK) sa ersättas av en totalränad inomst- oc boendestatisti som ompletteras med en separat årlig undersöning av boendeutgifterna. HEK-insamlingen avseende inomstår 2012 pågår oc enligt nuvarande plan ommer det att göras en HEK-insamling via intervju även för inomstår 2013. Därefter ommer det inte att göras någon mer HEKinsamling via intervju. De uppgifter som finns på register ommer istället att ämtas därifrån för att publicera inomstfördelningsundersöningen. Uppgifter som inte finns på register, såsom växelvis boende, eonomist bidrag mellan usåll, sysselsättning oc utgifter för barnomsorg, ommer inte att samlas in av SCB. Då det gäller boendeutgiftsstatistien pågår det projet där man tittar på olia möjligeter att på olia sätt samla in de uppgifter som beövs för att unna framställa statisti som är jämförbar med det som publiceras i dag. Folboföring på lägenet ommer att ge möjligeter att redovisa årlig, löpande boendestatisti. Det är ännu inte fastställt när den statistien an börja produceras oc publiceras.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (124) 1 Översit Statistien över usållens eonomi bygger på uppgifter som samlas in via en telefonintervju till ett urval av befolningen samt från administrativa register. Undersöningen ar genomförts årligen sedan 1975. Statistien redovisar inomstfördelning för olia usåll oc personer efter olia bagrundsvariabler som bland annat ålder, ön, sysselsättning samt boende oc boendeutgifter för usåll i olia upplåtelseformer för undersöningsåret (inomståret). 1.1 Observationsstoreter Målpopulationen för undersöningen utgörs av de usåll som fanns i Sverige 31 december 2011. Husållen består av personer som enligt gällande lagar oc förordningar sulle a varit folboförda i Sverige denna tidpunt. I redovisningen av inomst- oc boendestatistien används elårsusåll. Helårsusåll utgörs av de personer som var folboförda vid såväl årets början som dess slut. Husållen sa ocså a en disponibel inomst sild från noll för att ingå i redovisningen. Denna avgränsning görs för att minimera den övertäcning som finns, se 2.1 Ram oc ramförfarande. Urvalspopulationen består av personer 18 år eller äldre som enligt gällande lagar oc förordningar sulle a varit folboförda i Sverige 31 december 2011. Personer som är yngre än 18 år oc som bor i eget usåll sanas elt i undersöningen, se 2.2 Urvalsförfarande. Undersöningen använder två definitioner av usåll; familjeenet oc ostusåll. Kostusåll är uvudbegrepp. Ett ostusåll utgörs av alla personer som bodde i samma bostad oc som ade gemensam "usållning" den 31 december 2011. Inneboende ingår inte i ostusållet. I redovisningen av inomstfördelningen samt för boendestatistien används ostusåll. Ett ostusåll an bestå av flera familjeeneter. En familjeenet omfattar en eller två vuxna som är gifta/sammanboende samt ev. barn under 18 år. Ett emmavarande barn 18 år eller äldre bildar en egen familjeenet. Familjeenet används främst av mirosimuleringsmodellen FASIT, där delar av HEK utgör basmaterial. Personer som är tillfälligt borta, men som förväntas återomma, ingår i usållet. Barn som bor lia mycet os båda föräldrarna sa ingå i det usåll som intervjuas. Institutionsusåll ingår inte i redovisningen, då deras inomst- oc utgiftsförållanden inte är jämförbara med övriga usåll. Personer som är 65 år eller äldre oc bor i särsilt boende ingår doc. När usållens utgifter för boendet sa besrivas görs en avgränsning till boende med äganderätt, bostadsrätt eller yresrätt i första and. Vid redovisning av boendeutgifter ingår inte usåll i andelslägenet, i egen yresfastiget, i småus på ägd jordbrusfastiget, med andraandsontrat, inneboende, särsilt boende, studentbostad, usåll som yr möblerat samt de som inte ar bott i bostaden ela året.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (124) 1.2 Statistisa målstoreter Nedanstående delpopulationer ingår i undersöningen. A, A0 etc. änvisar till respetive population i tablån nedan. A. Individpopulationen, se avsnitt 1.1 Observationsstoreter. A0. Personer 0-19 år A1. Personer 18 år eller äldre A2. Personer 20 år eller äldre A3. Personer 20-64 år A4. Personer 65 år eller äldre A5. Helårs- oc eltidsanställda 20-64 år A6. Helårs- oc eltidsanställda utan näringsinomst 20-64 år B. Husållspopulationen, se avsnitt 1.1 Observationsstoreter. B1. Kostusåll B1a. Kostusåll där usållsföreståndaren är 18 år eller äldre B1b. Kostusåll där usållsföreståndaren är 20-64 år B1c. Kostusåll där usållet bor med äganderätt, bostadsrätt eller yresrätt i första and B2. Familjeenet B2a Familjeenet där usållsföreståndaren är 18 år eller äldre B2b Familjeenet enligt registret över totalbefolningen (RTB) C. Maropopulationen individpopulationen inlusive under året avlidna/utvandrade personer, se avsnitt 1.1 Observationsstoreter samt 2.2 Urvalsförfarande. D. Bostadsusåll från fol- oc bostadsräningen 1990 (FoB90) dvs. bostadsusåll oc barn i åldern 0-17 år. Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper C - År - Fatorinomst arbete oc apital - Satteplitiga transfereringar - Sattefria transfereringar - Satt oc allmänna egenavgifter - Betalt underåll, återbetalt studielån - Disponibel inomst - Summor
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper A A A A - Decilgrupper - År - Decilgrupper - År - År - Gränsvärden - År - Gränsvärden - Disponibel inomst inlusive reavinst per onsumtionsenet - Disponibel inomst exl. reavinst per onsumtionsenet - Disponibel inomst inl. reavinst per onsumtionsenet - Disponibel inomst exl. reavinst per onsumtionsenet A - År - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Fatorinomst per onsumtionsenet A - År - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Fatorinomst per onsumtionsenet A A2 A - År - Husållstyp - Ålder - År - Husållstyp - Ålder - Kön - År - Ålder - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Medelvärde - Median - Gini-oefficient - Andel - Medelvärde - Median - Gini-oefficient - Andel - Median - Percentilgränser - Gini-oefficient - Andel - Median - Percentilgränser - Gini-oefficient - Andel - Medelvärde - Median - Gini-oefficient - Topp 10% - Topp 1% - Medelvärde - Median - Gini-oefficient - Topp 10% - Topp 1% - Median - Median - Median A3 - År - Socioeonomis grupp/ Sysselsättning - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Median
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper A A A A2 A A3 A A - År - Födelseland - Vistelsetid i Sverige - År - Region - Husållstyp - Ålder - Procent av medianvärdet för samtliga personer - Husållstyp - Ålder - Kön - Procent av medianvärdet för samtliga personer - Ålder - Procent av medianvärdet för samtliga personer - Socioeonomis grupp/ Sysselsättning - Procent av medianvärdet för samtliga personer - Födelseland - Vistelsetid i Sverige - Procent av medianvärdet för samtliga personer - Region - Ålder - Procent av medianvärdet för samtliga personer. - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Median - Median - Andel (radprocent oc olumnprocent) - Andel (radprocent oc olumnprocent) - Andel (radprocent oc olumnprocent) - Andel (radprocent oc olumnprocent) - Andel (radprocent oc olumnprocent) - Andel (radprocent oc olumnprocent)
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 10 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper A A2 A A3 A - Husållstyp - År - Husåll med låg resp. ög disponibel inomst - Husållstyp - År - Husåll med låg resp. ög disponibel inomst - Kön - Husållstyp - År - Husåll med låg resp. ög disponibel inomst - Ålder - Socioeonomis grupp/ Sysselsättning - År - Husåll med låg resp. ög disponibel inomst - Födelseland - Vistelsetid i Sverige - År - Husåll med låg resp. ög disponibel inomst - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Andel - Andel - Andel - Andel - Andel
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 11 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper A A3 A3 A5 A5 - Region - År - Ålder - Husåll med en låg resp. ög disponibel inomst - År - Kön - År - Kön - År - Kön (vinnor) - År - Kön (män) - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Arbetsinomst - Heltidsarbete - Andel - Andel - Arbetsinomst - Medelvärde - Arbetsinomst - Medelvärde - Percentilgränser - Ginioefficienten - Arbetsinomst - Medelvärde - Percentilgränser - Ginioefficienten A5 - År - Arbetsinomst - Medelvärde - Percentilgränser - Ginioefficienten A5 A5 - År - Kvinnors arbetsinomst i procent av männens - År - Ålder - Kön - Kvinnors arbetsinomst i procent av männens - Arbetsinomst - Medelvärde - Percentilgränser - Ginioefficienten - Arbetsinomst - Median
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 12 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper A5 B1a B1a B1a B1a B1a B1a B1a B1a - År - Socioeonomis grupp/ Sysselsättning - Kön - Husållstyp - Ålder - År - Husållstyp - Ålder - År - Kön - Deciler - Inomststrutur - Deciler - Inomststrutur - Husållstyp - Inomststrutur - Ålder - Husållstyp - Inomststrutur - Ålder - Husållstyp - Inomststrutur - Ålder - Kön - Husållstyp - Inomststrutur - Ålder - Kön - Arbetsinomst - Median - Andel (vinnor i procent av män) - Disponibel inomst - Median - Disponibel inomst - Median - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per e efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån - Medelvärde - Andel - Medelvärde - Andel - Medelvärde - Andel
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 13 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper B1a B1a B1b B1b B1a B1a B1A B1A - Inomststrutur - Ålder - Inomststrutur - Ålder - Inomststrutur - Socioeonomis grupp/ Sysselsättning - Inomststrutur - Socioeonomis grupp/ Sysselsättning - Inomststrutur - Födelseland - Vistelsetid i Sverige - Inomststrutur - Födelseland - Vistelsetid i Sverige - Inomststrutur - Region - Inomststrutur - Region - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån - Disponibel inomst per onsumtionsenet - Disponibel inomst per onsumtionsenet efter justering för satt, betalt underållsbidrag oc återbetalda studielån - Medelvärde - Andel - Medelvärde - Andel - Medelvärde - Andel - Medelvärde - Medelvärde
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 14 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Boende oc boendeutgifter A A A A0 A1 A1 B1 B1 B1 B1 - År - Kön - Ålder - År - Kön - Ålder - Region - År - Kön - Ålder - Upplåtelseform - År - Husållstyp - År - Kön - Ålder - Husållstyp - År - Kön - Ålder - Husållstyp - År - Husållstyp - År - Husållsstorle - År - Husållstyp - Boendeform - År - Husållstyp - Upplåtelseform - Boendeform - Andel - Antal - Boendeform - Andel - Antal - Trångbodda - Andel - Antal - Boendeform - Andel - Antal - Boendeform - Andel - Antal - Disponibel inomst per onsumtionsenet Median - Boendeform - Andel - Antal - Boendeform - Andel - Antal - Bostadsarea per person - Medelvärde - Trångbodda - Andel - Antal
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 15 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper B1 B1 B1c B1c B1c B1c B1c B1c B1c - År - Region - Upplåtelseform - Lägenetstyp - År - Region - Upplåtelseform - Lägenetstyp - År - Region - Upplåtelseform - Husållstyp - År - Region - Upplåtelseform - Husållstyp - År - Region - Upplåtelseform - Husållstyp - År - Region - Upplåtelseform - Husållstyp - År - Region - Upplåtelseform - Husållstyp - År - Upplåtelseform - Husållstyp - Lägenetstyp - År - Föreomst av bostadsbidrag - Husållstyp - Bebodda bostäder - Andel - Antal - Genomsnittlig bostadsarea per bostad - Medelvärde - Boendeutgift - Medelvärde - Bostadsbidrag - Medelvärde - Boendeutgiftsprocent - Konsumtionsutrymme per onsumtionsenet - Konsumtionsutrymme per person - Disponibel inomst per usåll - Konsumtionsutrymme per onsumtionsenet - Median - Median - Median - Median - Medelvärde
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 16 (124) fortsättning Objetgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper B1c B1c - År - Föreomst av bostadsbidrag - Upplåtelseform - År - Upplåtelseform - Husållstyp - Lägenetstyp - Konsumtionsutrymme per onsumtionsenet - Medelvärde - Boendeutgift - Medelvärde 1.3 Utflöden: statisti oc mirodata Statisti: Undersöningen ar två redovisningsområden; Inomstfördelningen samt Boende oc boendeutgifter. Pressmeddelanden oc tabeller publiceras på SCB:s webbplats. På webbplatsen finns ocså statistien i Sveriges statistisa databaser (SSD), där tabelluttag an göras för ett antal variabler. Statistien sprids även i form av tabeller i Statistis årsbo för Sverige. Statistien ar tidigare även publicerat i statistisa meddelanden; Boende oc boendeutgifter publicerades fram till oc med inomstår 2006 (serie BO23) oc Inomstfördelningen till inomstår 2008 (serie HE21). Mirodata: Slutregister från undersöningen lagras i SAS-miljö. Undersöningen ar genomförts varje år sedan 1975. Datamaterialet är användbart för åren 1975, 1978 samt för åren 1980-2011. 1.4 Doumentation oc metadata Utöver denna doumentation sapas varje år en variabelbesrivning som inneåller information om population oc redovisningsgrupper, bagrunds- oc lassificeringsvariabler samt inomst- oc utgiftsvariabler. Det finns även två doument med förtecningar över usålls- respetive individvariabler, som inneåller intervjuvariabler oc variabler från externa register. Variabelbesrivning oc variabelförtecning sicas efter förfrågan ställd till produtens ontatperson. På SCB:s webbplats finns doumentationen Besrivning av statistien (BaS) som besriver statistiens valitet publicerad. Där finns ocså detaljerade besrivningar av statistiregistret på mironivå (MetaPlus). Doumentationerna finns tillgängliga intill publicerad statisti.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 17 (124) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram oc ramförfarande Målpopulationen är de usåll som den 31 december 2011 fanns i Sverige. Husållen består av personer som var folboförda i Sverige 31 december 2011. Eftersom det inte finns något usållsregister används ett individregister som ram för undersöningens urvalsdragning. Undersöningens rampopulation består av personer 18 år eller äldre som var folboförda i Sverige 30 september 2011. De brister som finns när det gäller rampopulationens täcning av målpopulationen är små. Övertäcning Övertäcningen an delas upp i två grupper. Dessa grupper utgör drygt 1 procent i undersöningens rampopulation: Emigranter förorsaar övertäcning om utflyttning inte anmäls. Genomförda studier tyder på att folboföringen inneåller ett betydande antal personer som inte längre bor i landet. Detta är förmodligen den allvarligaste valitetsbristen i folboföringen. Många som flyttar ut ur landet ar inget eget intresse av att anmäla utflyttningen oc en del gör det eller inte. Vid den ontroll som gjordes i samband med fol- oc bostadsräningen 1985 utgjorde den oanmälda utflyttningen ca 0,1 procent av ela befolningen. Ränat på delpopulationen utländsa medborgare utgjorde den oanmälda utflyttningen 1,0 procent för nordisa medborgare oc 2,8 procent för övriga medborgarsap tillsammans. Under år 2004 gjordes studier för att försöa satta storleen på den oanmälda utflyttningen med jälp av registerstatisti. En preliminär siffra pear på att de oanmälda utflyttningarna var minst 0,5 procent i åldersgruppen upp till 65 år. Personer som ar mycet låga eller ofullständiga inomst-, bidragseller taxeringsuppgifter. Undertäcning Brister i rapporteringen av födslar oc invandring resulterar i undertäcning i befolningsstatistien. Födslar ger uppov till mycet små problem beroende på de snabba rapporteringsrutinerna. För nyfödda uppsattas undertäcningen i observationsregistren vara 0,1 procent av 0- åringarna. Om en person invandrar till Sverige oc personen enligt lagar oc förordningar borde folboföra sig men inte gör det uppstår undertäcning. Någon uppsattning av storleen på denna undertäcningen sanas.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 18 (124) Undertäcningen i HEK-undersöningen bedöms vara liten. Den undertäcning som föreommer förlaras främst av det glapp i tid som finns mellan urvalsdragning oc referenstidpunt, vilet betyder att det sanas information om de personer som inte fanns i Registret över totalbefolningen (RTB) vid urvalstillfället men som tillommit fram till den 31/12 inomståret. För att minsa övertäcning oc fel i ramregistret RTB, oc för att minsa de fel som uppstår pga. glappet mellan urvalsdragning (RTB 30/9) oc redovisningstidpunt (31/12) ställs i intervjun frågor om usållets sammansättning. 2.2 Urvalsförfarande Rampopulationen ämtas från Registret över totalbefolning (RTB). Urvalet baseras på 30 september-versionen av RTB oc dras i november samma år som mätåret. Urvalet är ett stratifierat obundet slumpmässigt urval (STOSU) utan återläggning. Urvalet samordnas med SCB:s Longitudinella Individdatabas (LINDA).Urvalet är ett s.. nätversurval, vilet innebär att urvalspersonens usållsmedlemmar ocså ingår i urvalet. Urvalsstorleen ar under åren varierat mellan ca 10 000 oc 19 300 usåll. År 2011 drogs ungefär 17 000 personer med OSU (obundet slumpmässigt urval) inom varje stratum. För varje utvald person sapas ett förslag på usållssammansättning med jälp av RTB. Dessa personer bildade 17 000 usåll oc det totala antalet personer i undersöningen uppgic till 40 100. Rampopulationen är stratifierad oc stratifieringen ar varierat över åren. För att möjliggöra särredovisning av grupper med tillräclig god valitet bildar de separata strata. För HEK 2011 såg stratifieringen ut enligt följande: Individer 18-74 år (urval 10 500 personer) Ensamstående med barn (urval 2 000 personer) Personer som bor i bostadsrätt (urval 4 300 personer) Avlidna/emigranter (urval 200 personer) Personer med apitalvinst >2,5 5 miljoner r (urval 10 personer) Personer med apitalvinst >5 10 miljoner r (urval 10 personer) Personer med apitalvinst >10 50 miljoner r (urval 10 personer) Personer med apitalvinst > 50 miljoner r (79 personer) De tre första grupperna utgör intervjuurval oc urvalspersonerna ontatas av SCB för en telefonintervju. För att få maropopulationen att stämma överens med verligeten dras ett extra stratum med gruppen avlidna/emigranter, dvs. de personer som ränas som övertäcning. Maropopulation används i uvudsa i FASIT-
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 19 (124) modellen för att unna simulera budget- oc fördelningseffeter av ändringar i satte- oc bidragssystem. Maropopulationen används även i redovisningen av marosummor. Eftersom det endast är ett urval av befolningen som ingår i HEK an osäereten bli stor vid redovisning av variabler som är extremt snedfördelade. Ett exempel på en extremt snedfördelad variabel är apitalvinst, oc därmed ocså variabler där apitalvinst ingår. För personer som under inomståret redovisat stora apitalvinster vid försäljning av t.ex. värdepapper oc fastigeter görs därför ett tilläggsurval. Syftet med tilläggsurvalet är att öa säereten i sattningarna på inomstparametrarna. Urvalet av personer med stora apitalvinster delas in i fyra stratum beroende på storleen på apitalvinsten. Stratumet med de största apitalvinsterna totalundersös. Dessa stratum ingår inte i intervjun. Besrivning av urvalssamordningen Urvalet i HEK är positivt samordnat med SCB:s Longitudinella Individdatabas LINDA för att möjliggöra longitudinella studier av vissa variabler. Samordningen görs genom unia permanenta slumptal för varje person i populationen. (Teorin om samordnade urval finns besrivet inom företagsundersöningar oc SAMU-systemet 1 ). Samordning av urval, positiv oc negativ, görs bl.a. då undersöningar ar samma ram samt önsemål om att fördela uppgiftslämnarbelastning jämnare över ramobjeten. Nedan presenteras en ort sammanfattning av Bagrundsfata till Eonomis statisti 2003:3. För att samordna två, eller fler, urval med given sticprovsstorle n 1 oc n 2 väljs två godtycliga onstanter 1 oc 2 i intervallet (0, 1). Element med n 1 antal slumptal med början från 1 i en ritning (öger eller vänster) ingår i första urvalet. Det andra urvalet omfattar element med n 2 antal slumptal närmast 2, i samma eller den motsatta ritningen som n 1. En samordning mellan två, eller fler, urval an vara positiv eller negativ. Den positiva samordningen resulterar optimalt i flest gemensamma element oc den negativa samordningen resulterar optimalt i minst eller inga gemensamma element. Den maximala positiva samordningen mellan två undersöningar uppnås då det väljs samma startpunt oc samma ritning. Den negativa samordningen an uppnås genom att välja åtsilda startpunter men i samma ritning. Ett alternativ är att börja från samma startpunt (eller två punter gansa nära varandra) oc dra urval i olia ritningar. Se bild 1, 2 oc 3. Det finns inte alltid tillräcligt med element för att uppnå den maximala negativa samordningen, dvs. inga gemensamma element, men på det är sättet minimeras antalet gemensamma element. 1 Lindblom, A. (2003). Bagrundsfata till Eonomis statisti. 2003:3 SAMU Te system for co-ordination of frame populations and samples from te Business Register at Statistics Sweden. SCB
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 20 (124) Figur 1. Positiv samordning n 2 n 1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 2. Negativ samordning alternativ 1 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Figur 3. Negativ samordning alternativ 2 n 1 n 2 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Genom den är tenien an ramen delas i flera bloc, för att sprida uppgiftslämnarbördan. På det är sättet an undersöningar inom närbeslätade områden väljas inom samma bloc. Nycelvariabel i RTB är personnummer. När ett nytt personnummer dyer upp i RTB får det ett slumptal om det inte är återinvandring. Slumptalen är liformigt fördelade mellan noll oc ett. Så länge personen/personnumret existerar i RTB bibeåller den sitt unia slumptal. Det innebär att ett personnummer får ett unit slumptal när det dyer upp för första gången i RTB oc så länge personnumret existerar ommer detta att vara opplad med det unia permanenta slumptalet. Om
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 21 (124) personerna återinvandrar återfår de sina gamla slumptal. För vidare information om användningen av personnummer i RTB änvisas till sriften Personnummer dess onstrution oc antering inom Statistisa centralbyrån. 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet är ett intervjuformulär som används i en datorstödd telefonintervju. Intervjuformuläret finns som bilaga 2. Som bilaga 1 finns informationsbrevet (missivet) som sicas till usållen inför intervjun. 2.4 Insamlingsförfarande Uppgifter samlas in genom telefonintervjuer oc från SCB:s befintliga statistiregister. Intervju Intervjuerna genomförs med datorstöd (WinDATI) under januari-maj året efter inomståret. Frågor om usållets sammansättning oc boendeform avser förållandet den 31/12 inomståret, medan övriga frågor gäller ela inomståret. Frågor ring boendeutgifter ställs till dem som bott i sin bostad ela året. Vissa frågor ställs om alla personer i usållet. Det innebär att en del av frågorna besvaras i en s.. indiret intervju. Intervjuarbetet är uppdelat i fyra undersöningsomgångar. Urvalet delas utifrån uppgifter från Fastigetstaxeringsregistret om boendeform (yreslägenet, bostadsrätt eller småus). Indelningen görs för att man vill intervjua personer i bostadsrätt oc småus först när de fått sin inomstdelaration, där de an ämta en del av de uppgifter som efterfrågas. Statistiregister SCB:s befintliga statistiregister svarar inte alltid mot statistiens beov. Ett exempel på detta är uppgifterna om usållets sammansättning i RTB. I telefonintervjun frågas efter usållets medlemmar oc an på så vis sapa ett usåll ring urvalspersonen. För bortfallet används uppgifter från RTB. RTB-familjen an bestå av en ensamstående eller personer som är gifta med varandra (även registrerat partnersap). Eventuella barn till dessa personer som är folboförda på samma adress ingår ocså, oavsett barnets ålder. RTB-familjen an även bestå av sammanboende som ar gemensamma barn. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inga uppgifter för att sapa orreta usåll. Därmed ser en översattning av andelen ensamboende oc ensamstående usåll i bortfallet i HEK. För att ontrollera valiteten på andra vitiga variabler görs en avstämning mellan olia register. Kvaliteten på uppgifterna i de administrativa registren bedöms vara bra.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 22 (124) 2.5 Databeredning 2.5.1 Intervju I samband med intervjun genomförs både ontroller av logisa samband oc av rimligeten i värdena. Kontrollerna finns inbyggda i WinDATI, det datorstöd som intervjuaren arbetar med vid intervjutillfället. Även efter avslutad intervju ser ett antal ontroller av intervjumaterialet. Bland annat stäms de insamlade uppgifterna av mot uppgifter från administrativ register, vilet ibland resulterar i ändringar av insamlade uppgifter. Kodning efter avslutad intervju omfattar främst följande: Nivålassificering av utbildning. HEK-oden överensstämmer med Svens utbildnings- nomenlatur SUN2000. Näringsgren för det arbetsställe intervjupersonen arbetar vid odas (2-siffrigt) efter samma regel som tillämpas i SCB:s arbetsraftsundersöningar (AKU). Denna odning är anpassad till standard för svens näringsgrensindelning (SNI). Yresbenämning från intervjun dataregistreras alfabetist oc matcas mot en lista med yresbenämningar där varje benämning odsatts enligt SSYK (4-ställigt).Koderna för SSYK lisom SNI finns utlagda på SCB:s webbplats. Socioeonomis grupp bygger uvudsaligen på uppgift om yre/befattning, nuvarande eller tidigare. Klassificeringssystemet utarbetades 1974 av en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Därefter ar systemet utvärderats oc reviderats. Se meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4, SCB. Enligt reglerna an de som inte förvärvsarbetar (bl.a. emarbetande oc pensionärer) antingen särredovisas eller redovisas tillsammans med de förvärvsarbetande efter mae/maas yre eller efter eget tidigare yre. Variabeln socioeonomis grupp odas automatist under intervjun i WinDATI. 90 procent an odas diret, de övriga odas istället manuellt efter intervjun. 2.5.2 Gransning oc bearbetning av data Omfattande ontroller görs där de sapade variablerna bl.a. stäms av mot uppgifterna från de administrativa registren. Administrativa register används om möjligt för jälp vid imputering vid partiellt bortfall för främst boende- oc boendeutgiftsvariabler. Om en lösning inte an ittas via register görs regressions- eller medelvärdesimputering. I samband med bearbetning oc ontroll av usållen, efter avslutad intervjuinsamling, ompletteras de usåll som ingår i urvalet i föreommande fall med barn som fötts under året.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 23 (124) Boendeutgiften beränas på olia sätt för de olia upplåtelseformerna. För att göra jämförbareten så god som möjligt försöer SCB sapa en boendeutgift som inneåller motsvarande delar för de olia upplåtelseformerna. Beräningen utgår från yresrättens yra oc vad som ingår i denna. För bostadsrätt oc äganderätt summeras utgifter som usållet aft för sådant som motsvarar vad som ingår i yresrättens yra, exempelvis uppvärmning, ränteutgift oc utgift för sopämtning. Hyres-/avgiftsuppgiften sa inludera ostnader för vatten/avlopp, sopämtning, sotning. I de fall yran/avgiften inte inneåller avgift för VA/Sopor/Sotning sa den läggas till yran/avgiften. Om garage/bilplats ingår i yran används scablon för att räna bort utgiften från yran. I de fall möbler ingår dras en scablon för möbelyra av från månadsyran. Till dem som svarat att man bor i studentboende ställs en fråga om ur många månader yra betalats. I de fall yran betalats för färre än 12 månader justeras månadsyran ner till att vara 1/12 av årsyran.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 24 (124) 3 Statistis bearbetning oc redovisning 3.1 Sattningar: antaganden oc beräningsformler Puntsattningar oc onfidensintervall ar beränats med jälp av ett av SCB:s egenutveclade estimationsprogram, EXTRACT. I bagrunden av EXTRACT ligger CLAN97 oc ETOS för beräningen av estimatens medelfel. Ytterligare bearbetningar görs i EXCEL för att sapa de tabeller som sedan publiceras på SCB:s webbplats, www.scb.se, se avsnitt 1.3 Utflöden: statisti oc mirodata. För målstoreter definierade utifrån variabler för vila SCB sanar registerinformation baseras sattningarna på den variabelinformation som finns tillgänglig för de svarande. För målstoreter definierade utifrån variabler för vila information finns tillgänglig i SCB:s register finns två möjligeter. I de fall då registerinformation an användas, eventuellt som omplement till insamlad svarsinformation, för indelning i redovisningsgrupper, utnyttjas variabelinformation för samtliga objet i urvalet i sattningsförfarandet. I övriga fall baseras sattningarna på den variabelinformation som finns tillgänglig för de svarande. 3.1.1 Storeter definierade som totalsummor Låt U betecna mängden av de stratum ( = 1,2, 3 ). Låt vidare HH usåll som är identifierbara utifrån de sammanlagt N personer som tillör urvalsramen i U betecna mängden av de N HH 3 N = 1 N = personer som ingår i urvalsramen 3 U = U. Slutligen, för usåll i U HH, låt = 1 U i betecna mängden av de N i personer som utgör usållet oc låt betecna mängden av de N i N i personer i usållet som är valbara utifrån urvalsramen U. Låt y betecna den variabel som är av intresse oc låt y betecna variabelns värde för person. Då målobjeten utgörs av usåll gäller att den total för variabeln y som an sattas ges av: t yhhd där: t yi oc: = I di i U HH = y U i t yi = Totalsumman för variabeln y i usåll i U i
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 25 (124) 1 om usåll i tillör redovisningsgrupp d I di = 0 annars Den total som an sattas då målobjeten utgörs av personer ges av: t = yind t d y di i U HH där: t ydi med: I d = I d U i y = Totalsumman för variabeln y för de medlemmar i usåll som tillör redovisningsgrupp d 1 om person tillör redovisningsgrupp d = 0 annars i 3.1.1.1 Beräningsformler vid sattning av totalsummor För att satta storeterna t yhh respetive t d yind dras, vilet ocså besrivs d i avsnitt 2.2 Urvalsförfarande, enligt urvalsdesignen OSU-UÅ ett urval s om n personer från de N personer som tillör i urvalsramen i stratum ( = 1,..., 5 ). I stratum erålls slutligen svar från m av de n personer som tillör urvalet s ( = 1,..., 5 ). Mängden svarande i stratum betecnas r ( = 1,..., 5 ). Av avsnitt 2.2 Urvalsförfarande framgår även att urvalet i HEK är ett nätversurval. Under den urvalsdesign som används ar inte alla usåll som tillör mängden U HH samma sannoliet att inluderas i ett urval. Denna sannoliet är nämligen en funtion av ur många personer i ett usåll som är valbara utifrån urvalsramen. Något förenlat gäller att ju fler valbara personer som finns i ett usåll, desto större cans är det att usållet inluderas i ett urval. Genom att använda en s.. nätversvit vid sattningsförfarandet beatas detta fatum. I HEK ges nätversviten för person U av: a = l i n( ) / N n / N U i ( ) ( l) ( ) ( l) där () oc i () betecnar det stratum respetive det usåll som person tillör.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 26 (124) 3.1.1.2 Beräningsformler då variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet Då information för samtliga objet i urvalet utnyttjas, används Horvitz- Tompson estimator för att satta totalerna ovan. Låt w = Na / n för s ( = 1,2, 3 ). Storeten t yhh sattas med: d t ˆ yhh d = 3 = 1 s w I t di( ) yi( ) medan storeten t ˆ yind d = 3 = 1 s w t t yind sattas med: d y i( ) d Förutsatt att inga mätfel existerar är ovanstående estimatorer väntevärdesritiga. Estimatorernas varians sattas med: Vˆ(ˆ t yhh d ) respetive: Vˆ(ˆ t yind d ) = 3 = 1 = 3 = 1 N n N n 2 2 n 1 N n 1 N s s a I a t t di( ) yi( ) y i( ) d n n s s a 1 a 1 t I y i( ) d t di( ) yi( ) / n 2 / n 2 3.1.2 Sattningsförfarande för storeter definierade utifrån övriga statistisa mått 3.1.2.1 Medelvärden Då målobjeten utgörs av usåll gäller att usållsmedelvärdet för variabeln y i redovisningsgrupp d ges av: I di y i U HH U t i y HH = = d I N Notera att om di i U HH z = / yhhd HHd 1 Ni för U i så gäller att z = 1 för alla i U HH, U i vilet i sin tur innebär att t = N. Således gäller att nämnaren i zhhd HHd
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 27 (124) uttrycet för totalsumma. y HH an betratas som en storet definierad som en d Då målobjeten utgörs av personer gäller att personmedelvärdet för variabeln y i redovisningsgrupp d ges av: y INDd I = d i U HH U i I y d i U HH U i t = N yindd INDd Notera att om z = 1 för alla så gäller att t zind = N d IND, dvs. även d nämnaren i uttrycet för yind an betratas som en storet definierad som d en totalsumma. I HEK sattas ovanstående medelvärden med: tˆ yhh tˆ d yind yˆ d HH = respetive: yˆ d IND = Nˆ d HH N ˆ d INDd. Varianserna för estimatorerna ŷ HH oc d INDd ŷ sattas utifrån uttryc som erålls då formeluttrycen för ŷ HH oc ŷ d IND approximeras genom d Taylorutvecling av första ordningen. För mer information om ur variansestimatorer erålls med jälp av Taylorutvecling av första ordningen, se t.ex. ap 5.5 i Särndal, Swensson, Wretman 1992. 2 3.1.2.2 Percentiler oc percentilgruppstotaler Då målobjeten utgörs av usåll, låt: F HH d ( t) = i U HH I di N I{ t HH yi d t} där I { } är en indiatorfuntion sådan att: 1 I { A} = 0 om villoret A är uppfyllt annars 2 Särndal, C.E., Swensson, B. oc Wretman, J.H. (1992). Model Assisted Survey Sampling. New Yor: Springer-Verlag
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 28 (124) Funtionen FHH d (t) anger andelen usåll i redovisningsgrupp d vars usållstotal inte överstiger det numerisa värdet t. Låt t dp betecna det värde för vilet FHH d ( tdp ) = p ; för 100 p % av usållen i redovisningsgrupp d gäller att usållstotalen inte överstiger det numerisa värdet t dp. Talet t dp benämns den p :te percentilen i redovisningsgrupp d. Då målobjeten utgörs av individer, låt: F INDd ( y) = I d i U HH U i N I{ y INDd y} Funtionen FIND d (y) anger andelen personer i redovisningsgrupp d vars variabelvärde inte överstiger det numerisa värdet y. Låt y dp betecna det värde för vilet FIND d ( ydp ) = p, dvs. för 100 p % av personerna i redovisningsgrupp d gäller att variabelvärdet inte överstiger det numerisa värdet y dp. Talet y dp benämns den p :te percentilen i redovisningsgrupp d. Eftersom såväl FHH d (t) som FIND d (y) är definierade som voter av totalsummor, sattas de genom att totalsummorna ersätts med motsvarande estimatorer. Om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet ges en estimator för t dp av: tˆ dp min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H = ti FHH ti p medan: tˆ dp t d = 1 min{ ˆ ( ) ( ( )) oc H = ti FHH ti p t d s } r } = 1 används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. På motsvarande sätt sattas y med: yˆ dp = min{ y y Fˆ INDd ( y ) p oc H = 1 l s U om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet, medan: yˆ dp = min{ y y Fˆ INDd ( y ) p oc H = 1 l r U används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. i( l) i( l) } } dp
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 29 (124) Vid sattning av storeter i HEK som utnyttjar redovisningsgrupper definierade från percentilmått används sattade percentiler enligt ovan för att sapa redovisningsgruppsindelningen. För estimatorer av percentiler beränas inga variansestimat. 3.1.3 Bortfallsompensation Svarsbortfall, vanligen förortat till bortfall, uppstår när värden på en eller flera observationsvariabler (ex. registervariabler eller intervjufrågor) i en undersöning inte an inämtas. Sanas alla värden för en person är det frågan om objetsbortfall, medan det andlar om partiellt bortfall då det enbart sanas vissa värden. För att minsa snedvridande effeter av bortfallet görs en ritad bortfallsuppföljning. Det primära i HEK:ens bortfallsuppföljningen är att minsa effeterna av bortfallet snarare än att minsa bortfallsnivån. De grupper som bidrar mest till bortfallets snedvridande effet prioriteras i bortfallsuppföljningen. I bortfallet är de som sanar löneinomst, som erållit eonomist bistånd samt de som invandrat till Sverige från länder utanför Norden överrepresenterade. Administrativa data används som jälpinformation vid beslut om vila objet som sa till bortfallsuppföljningen. 3.1.3.1 Kalibrering Föreomsten av bortfall medför alltid en öning av urvalsfelet. Om de ice-svarande objeten dessutom systematist avvier från de svarande beträffande de variabler som undersös tillommer ytterligare ett fel. Storleen av detta fel, som är av systematis natur oc benämns bortfallssevet eller bortfallsbias, an i pratien inte vantifieras. Ofta an man doc reducera de fel som bortfall ger uppov till genom att utnyttja s.. jälpinformation i form av registervariabler. Kalibrering av viter är en i detta sammanang både effetiv oc flexibel metod. För mer information, se t.ex. Lundström 1997; Lundström oc Särndal 1999, 2001. 3 Om den jälpinformation som finns tillgänglig samvarierar väl med de utvalda objetens svarsbenägenet, an man förvänta sig att bortfallsbiasen reduceras genom utnyttjandet av jälpinformationen. Samvarierar jälpvariablerna dessutom till betydande del med vitiga undersöningsvariabler, bör utnyttjandet av jälpinformationen ytterligare reducera bortfallsbiasen samtidigt som även urvalsfelet reduceras. 3 Lundström, S. (1997). Calibration as a standard metod for treatment of nonresponse. Dotorsavandling, Stocolms universitet. Lundström, S. oc Särndal, C.E. (1999). Calibration as a standard metod for treatment of nonresponse. Journal of Official Statistics, 15, 305-327. Lundström, S. oc Särndal, C.E. (2001). Estimation in te Presence of Nonresponse and Frame Imperfections. SCB.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 30 (124) Då endast variabelinformation för r utnyttjas i sattningsförfarandet, sattas totalerna t yhh oc t d yind utifrån estimatorer som utnyttjar alibrerade d viter. Vid val av jälpinformation bör man välja den på så sätt (i) att den samvarierar med svarsbenägeneten (ii) att den samvarierar med (vitiga) undersöningsvariabler (iii) att den avgränsar (vitiga) redovisningsgrupper. Om personerna i bortfallet siljer sig från de svarande med avseende på undersöningsvariablerna an sattningar som grundar sig på enbart de svarande bli seva. Om exempelvis de svarande till ögre andel bor i yresrätt än de som inte svarat finns ris för översattning av usåll boende i yresrätt. För att försöa reducera eventuella bortfallsseveter ar viter beränats med jälp av alibrering. Storleen på varstående seveter orsaade av bortfall är svåra att mäta. Efter en sammanvägning av analysen ring de tre riterierna ovan (i-iii) samt efter ontroll av viternas fördelning används jälpvetorn besriven i tabellen. Uppgifterna i jälpvetorn för en viss variabel an vara antal personer med värde på den variabeln oc/eller totalen för den variabeln. I tabellen mareras vilen typ av uppgift som används. Hjälpvariabel (lasser) Ålderslass (10) Kön H-region (9) Antal personer X X Antal månader Totalen Eonomis bistånd X X X Barnbidrag X X Underållsstöd X X Föräldrapenning vid födelse X X Föräldrapenning vid tillfällig vård av barn X X Bostadsbidrag X X Bostadstillägg till pensionärer X X Sjupenning X X Arbetsmarnadsstöd (A-assa m.m.) X X Studiestöd X X Löneinomst (5) X X Födelseland (6) Invandringsår (3) Husållstyp/familjetyp (10) X X X X
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 31 (124) Låt x betecna den jälpvetor som sapas utifrån jälpvariablerna. Storeten d yhh t sattas med: = = 3 1 ) ( ) ( ˆ r yi di yhh d t I w t medan storeten d yind t sattas med: = = 3 1 ) ( ˆ s i y yind d d t w t där m a g N w / = för r ( 3 = 1,2, ). Viten g, som är den alibreringsvit som erålls då jälpinformationen används för alibrering, ges av: ) ( 1 3 1 ) ( ) ( 3 1 ) ( 1 xi r xi xi r xi x a m N a m N g t t t t t = = + = där = U i xi x t oc x t avser samtliga ostusåll i Sverige oc därför ämtas från Registret över totalbefolningen (RTB) eller från Inomst- oc taxeringsregistret (IoT). Ovanstående estimatorers varians sattas med: = = 3 1 2 2 1 / 1 ) ˆ(ˆ r r HH HH yhh m m u u N m m N t V d d d respetive: = = 3 1 2 2 1 / 1 ) ˆ(ˆ r r IND IND yind m m u u N m m N t V d d d där: ) ˆ ( ) ( ) ( ) ( d d HH xi yi di HH t I a g u B t = med: = = = 3 1 ) ( ) ( ) ( 1 3 1 ) ( ) ( ˆ r yi di xi r xi xi HH d t I a m N a m N t t t B oc: ) ˆ ( ) ( ) ( d d d IND xi i y IND t a g u B t = med: = = = 3 1 ) ( ) ( 1 3 1 ) ( ) ( ˆ r i y xi r xi xi IND d d t a m N a m N t t t B
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 32 (124) 3.1.3.2 Imputering Utöver alibrering används imputering för att ompensera för bortfallet. Imputering används för vissa boendevariabler bl.a. usållstyp oc uppvärmning. Imputeringen av usållstyp baseras på registeruppgifter för usållssammansättningen, vilet bidrar till att antalet ensamboende oc ensamstående med barn översattas (oc antalet sammanboende par undersattas). Vid redovisning av variabler som finns i administrativa register används uppräningen utan jälpinformation baserad på ela urvalet. För variabeln arbetstid oc de besrivande boendevariablerna används imputeringsmetod för bortfallsompensation. Metoden tas fram med jälp av statistist förutbestämda regler tillsammans med registervariabler samt inomna värden från intervjun. 3.1.4 Gini-oefficienten Gini-oefficienten är ett mått som används för att redovisa ur stor spridningen är i en inomst- eller förmögenetsfördelning. Koeffecienten, som beränas utifrån den s.. Lorenz-urvan, är ett ojämlietsmått. Förutsatt att den variabel som studeras endast an anta ice-negativa värden, gäller att Gini-oefficienten definitionsmässigt antar ett värde mellan 0 oc 1, diagram 1. Då gäller att ju ögre värde oefficienten antar, desto mer ojämli är den fördelningen som studeras. Diagram 1. Lorenz-urvan Gini- oefficienten är den rosa ytans andel av ela triangeln. Då målobjeten utgörs av usåll definieras storeten Gini-oefficient för redovisningsgrupp d som: G HHd = I di dj i U HH j U HH 2N I t t yi HHd yhhd t yj
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 33 (124) medan definitionen då målobjeten utgörs av individer ges av: G INDd = i U HH j U HH Ui l U j 2N I t d I dl INDd yindd y y l Om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet ges en estimator för G av: HHd G ˆ HHd där: = 3 = 1 s I di( ) 2Fˆ tˆ * HHd yhhd ( t yi( ) ) w t yi( ) 1 Fˆ * HHd ( t medan: yi( ) ) = 3 = 1 l s I di( l) w [ I{ t l yi( l) < t Nˆ yi( ) HHd } + I{ i( l) = i( )}/ 2] G ˆ HHd där: = 3 = 1 r I di( ) 2Fˆ tˆ * HHd yhhd ( t yi( ) ) w t yi( ) 1 Fˆ * HHd ( t yi( ) ) = 3 = 1 l r I di( l) w [ I{ t l yi( l) < t Nˆ yi( ) HHd } + I{ i( l) = i( )}/ 2] används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. På motsvarande sätt sattas G IND med: d G ˆ INDd där: = 3 w l = 1 l s U i ( l ) 2I tˆ d yindd Fˆ * INDd ( y ) y 1 Fˆ 3 wl I dl [ I{ yl < y} + I{ l = * = 1 l s l U i ( l ) IND ( y d ) = Nˆ INDd }/ 2] om variabelinformation på urvalsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet, medan:
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 34 (124) G ˆ INDd där: = 3 w l = 1 l r U i ( l ) 2I tˆ d yindd Fˆ * INDd ( y ) y 1 Fˆ 3 wl I dl [ I{ yl < y} + I{ l = * = 1 l r l U i ( l ) IND ( y d ) = Nˆ INDd }/ 2] används om enbart variabelinformation på svarsmängdsnivå utnyttjas i sattningsförfarandet. Varianserna för ovanstående estimatorer av Gini-oefficienten sattas med jälp av den variansestimator som ges i Tabell 4.1, s. 13 14, i Sandström, Wretman oc Waldén (1985). 4 3.2 Redovisningsförfaranden De bagrunds- oc lassificeringsvariabler som ämtas från intervjun oc administrativa register används för att bilda redovisningsgrupper. Den uvudsaliga redovisningen av inomstfördelningen görs för personer oc usåll (ostusåll oc familjeenet). Eftersom statistien visar inomster oc utgifter för inomståret används den s.. elårspopulationen, det vill säga de personer som enligt gällande lagar oc förordningar sulle a varit folboförda i Sverige under ela inomståret. Institutionsusåll ingår inte i redovisningen, då deras inomst- oc utgiftsförållanden inte är jämförbara med övriga usåll. Personer som är 65 år eller äldre oc bor i särsilt boende ingår doc. 3.2.1 Konfidensintervall Osäeretsintervall beränas enligt formeln puntsattning ± 1,96 * (sattning av estimatorns medelfel) där såväl punt- som medelsfelssattning beränas med jälp av ett av SCB egenutveclat program, EXTRACT. Under förutsättning att sticprovsstorleen är stor samt oc (i) (ii) att den estimator som används är approximativt väntevärdesritig, dvs. ice-sev att estimatorns varians endast beror av samplingvariansen oc bortfallsvariansen 4 Sandström,. A., Wretman, J.H. oc Waldén, B. (1985). Variance estimators of te Gini coefficient - probability sampling. Promemorior från P/STM nr. 17, SCB.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 35 (124) (iii) att de registervariabler som används i alibreringen uppfyller de tre riterierna gäller att sannolieten är ca 95 procent att man med det använda urvalsoc sattningsförfarandet eråller ett intervall som täcer in den söta storeten. Naturligtvis är inte samtliga ovanstående förutsättningar perfet uppfyllda i pratien. Även om jälpvariablerna är lot valda ommer estimatorn att vara beäftad med viss sevet, delvis till följd av varstående bortfalls- oc täcningsfel men ocså till följd av andra fel av systematis aratär. Vidare är det troligt att estimatorns varians undersattas. Utöver samplingvariansen oc bortfallsvariansen tillommer även ett variansbidrag från andra osäeretsällor av slumpmässig natur, men vanligtvis an endast en del av detta variansbidrag fångas upp av den variansestimator som används. Tyvärr är det inte möjligt att avgöra i vilen utsträcning avvielser från förutsättningarna ovan föreligger oc vila effeter dessa avvielser får för tolningen av de osäeretsintervall som presenteras i termer av fatis onfidensgrad. En reommendation är doc att vara försitig med att tola de presenterade intervallen som regelrätta onfidensintervall. 3.2.2 Konsumtionsenetssalan För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inomst mellan olia typer av usåll används ett vitsystem där inomsten relateras till usållets sammansättning. Den disponibla inomsten divideras med den vit som gäller för usållet. Vitsystemet redovisas nedan. Tabell 1Evivalenssalan/onsumtionsenetssalan Ensamboende oc första vuxna i ett samboförållande 1,00 Andra vuxen i samboförållande 0,51 Ytterligare vuxen 0,60 Första barnet 0-19 år 0,52 Andra oc påföljande barn 0-19 år 0,42 Ovanstående sala är baserad på Svens onsumtionsenetssala som föreslogs i utredningen om Förbättrad statisti om usållens inomster, SOU 2002:73. Efter disussioner med olia användare ar SCB beslutat att använda denna reviderade version av Svens onsumtionsenetssala.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 36 (124) Disponibel inomst per onsumtionsenet (e) är uvudredovisningen för personer. Disponibel inomst per e an ses som en indiator på den eonomisa välfärd som ett usåll förfogar över. Alla personer i ett usåll ar tillgång till denna eonomisa välfärd eller eonomisa standard. Genom att redovisa usållets disponibla inomst per e på alla individer i ett usåll an man ocså visa fördelningen av den eonomisa standarden för ela befolningen. Detta är en reommenderad metod 5 som ofta används i forsarvärlden oc ocså i den statisti som tas fram inom EU oc andra nationella statistibyråer. 3.2.3 Indelningar Den regionala indelningen för den officiella inomstfördelningsstatistien omfattar Stor-Stocolm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, Övriga ommuner med fler än 75 000 invånare samt Övriga ommuner med mindre än 75 000 invånare. Den registerbaserade inomststatistien ( Inomster oc satter, www.scb.se/e0110) redovisar individstatisti även på ommunnivå. I den officiella redovisningen av befolningens boende redovisas boendeform oc boendeutgifter för regionerna Stor-Stocolm, Stor- Göteborg, övriga ommuner med fler än 75 000 invånare samt övriga ommuner med mindre än 75 000 invånare. Vid redovisning av boendeutgifter används upplåtelseform för att sapa redovisningsgrupperna äganderätt, bostadsrätt oc yresrätt i första and. 3.2.4 Publicering Statistien publiceras på SCB:s webbplats, www.scb.se/he0103. Specialbearbetningar av grundmaterialet går att beställa från SCB. I vissa fall måste en prövning se av seretessäl, innan materialet an lämnas ut. 5 Expert Group on Houseold Income Statistics - Te Canberra group, Final Report and Recommendations, Ottawa 2001, ISBN 0-9688524-0-8, Sid 41
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 37 (124) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produtionsversioner I det är doumentet (SCBDOK) ar framtagningen av nedanstående slutliga observationsregister besrivits. Register Registervariant Husållens eonomi Individer Registerversion 2011 Register Husållens eonomi Registervariant Kostusåll Registerversion 2011 Fortsatt doumentation, av registrens detaljerade inneåll, finns på SCB:s webbplats. Där besrivs alla variabler oc värdemängder m.m. Doumentationen ittar du är: ttps://www.2.scb.se/metadata. Klica dig fram med jälp av namnen på Register, Registervariant oc Registerversion som är angivna i ovanstående tabell. 4.2 Ariveringsversioner Arivering är ännu inte atuellt, se avsnitt 0.8 Gallringsföresrifter. 4.3 Erfareneter från senaste undersöningsomgången Inga nya erfareneter framom under senaste undersöningsomgången.
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 38 (124) Bilaga 1. Informationsbrev (missiv)
Statistisa centralbyrån SCBDOK 3.2 39 (124)