Svar på remiss från Länsstyrelsen i Hallands län om förslag på uppdaterade bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Hallands län

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2018-01-12 31 Svar på remiss från Länsstyrelsen i Hallands län om förslag på uppdaterade bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Hallands län KS/2017:576 1.1.7 Beslut förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar yttrandet, daterat 2017-12-12, och översänder det som sitt svar till Länsstyrelsen i Hallands län. Sammanfattning av ärendet Länsstyrelsen i Hallands län har, som en del av ett uppdrag av regeringen, tagit fram förslag till uppdaterade bevarandeplaner för sex Natura 2000-områden i Kungsbacka kommun: Gäddevik, Hördalen, Oxhagen, Rolfsån, Rossared och Vallda Sandö. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Alla områden som ingår i Natura 2000 ska ha en bevarandeplan som ska tjäna som kunskapsunderlag i planeringssammanhang och vid tillståndsansökning enligt miljöbalken. Kungsbacka kommun har nu fått möjlighet att yttrar sig över de sex reviderade bevarandeplanerna. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 2017-11-29, förslag: Kommunstyrelsen antar yttrandet, daterat 2017-12-12, och översänder det som sitt svar till Länsstyrelsen i Hallands län. Yttrande, 2017-12-12 Länsstyrelsen - Förslag på uppdaterade bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Hallands län, 2017-10-24 Länsstyrelsen - Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Gäddevik i Hallands län, 2017-10-24 Länsstyrelsen - Förslag till bevarandeplan för Natura 2000-området Oxhagen, 2017-10-24 Länsstyrelsen - Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2018-01-12 2000-området Vallda Sandö i Hallands län, 2017-10-24 Länsstyrelsen - Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Rolfsån i Hallands län, 2017-10-24 Länsstyrelsen - Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Rossared i Hallands län, 2017-10-24 Länsstyrelsen - Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Hördalen i Hallands län, 2017-10-24 Beslutsgång Ordförande Hans Forsberg (M) finner att det finns ett förslag till beslut, det vill säga samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut, och att kommunstyrelsens arbetsutskott bifaller det. Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Hallands län Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-11-29 Diarienummer KS/2017:576 Yttrande angående förslag på uppdaterade bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Hallands län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar yttrandet, daterat 2017-12-12, och översänder det som sitt svar till Länsstyrelsen i Hallands län. Sammanfattning Länsstyrelsen i Hallands län har, som en del av ett uppdrag av regeringen, tagit fram förslag till uppdaterade bevarandeplaner för sex Natura 2000-områden i Kungsbacka kommun, Gäddevik, Hördalen, Oxhagen, Rolfsån, Rossared och Vallda Sandö. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Alla områden som ingår i Natura 2000 ska ha en bevarandeplan som ska tjäna som kunskapsunderlag i planeringssammanhang och vid tillståndsansökning enligt miljöbalken. Kungsbacka kommun har nu fått möjlighet att yttrar sig över de sex reviderade bevarandeplanerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-11-29 Yttrande, 2017-12-12 Förslag på uppdaterade bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Hallands län, 2017-10-24 Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Gäddevik i Hallands län, 2017 10-24 Förslag till bevarandeplan för Natura 2000-området Oxhagen, 2017-10-24 Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Vallda Sandö i Hallands län, 2017-10-24 Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Rolfsån i Hallands län, 2017-10 24 Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Rossared i Hallands län, 2017 10-24 /Eget_Förvaltning/ Peter Reneby 0300-83 41 32 peter.reneby@kungsbacka.se 1 (6) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Förslag till uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Hördalen i Hallands län, 2017 10-24 Beslutet skickas till Länsstyrelsen i Hallands län, halland@lansstyrelsen.se, Länsstyrelsens dnr: 511-6463-17, 511-6476-17, 511-6465-17, 511-6469-17, 511-6470-17, 511-6466 17 Beskrivning av ärendet Länsstyrelsen i Hallands län har, som en del av ett uppdrag av regeringen, tagit fram förslag till uppdaterade bevarandeplaner för sex Natura 2000-områden i Kungsbacka kommun. Kommunen har nu möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. De Natura 2000-områden som berörs är: Gäddevik, Hördalen, Oxhagen, Rolfsån, Rossared och Vallda Sandö. En kortare områdesbeskrivning och en sammanfattning av varje områdes bevarandeplaner följer längre ner i tjänsteskrivelsen. I samband med revideringen av så har inga förändringar i områdenas storlek eller gränser gjorts. Vad är en bevarandeplan? Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Målet med nätverket är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer som förekommer naturligt i Europa. Utpekandet av Natura 2000-områden bygger på krav i EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv. Alla områden som ingår i Natura 2000 ska ha en bevarandeplan som ska tjäna som kunskapsunderlag i planeringssammanhang och vid tillståndsansökning enligt miljöbalken. Bevarandeplanen ska bland annat beskriva syftet med området och vilka åtgärder om verksamheter som kan skada de arter och naturtyper som området avser att skydda och som därmed kräver att tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken beviljas innan åtgärder genomförs. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas som exempelvis skyddsbeslut för naturreservat. Samlad bedömning De uppdaterade bevarandeplanerna för samtliga Natura 2000-områden är genomarbetade och visar på en god intention för att bibehålla och utveckla naturvärdena. Flera av områdena är dessutom viktiga för Kungsbacka kommuns invånare i form av rekreationsområden. Av de Natura 2000-områdena som berörs i den här remissen så är det enbart Rolfsån som ligger inom, eller angränsar till, ett område som är utpekat i Kungsbacka kommuns översiktsplan som utvecklingsområde. Min bedömning är att Hjälm kan utvecklas enligt översiktsplanens intentioner utan att påverka Natura 2000-områdets bevarandevärden negativt.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Gäddevik Natura 2000-området Gäddevik utgörs av två uddar utmed Lygnerns södra strand. I den nordvända sluttningen ner mot sjön växer äldre ädellövskog med dominans av ek och bok. På några ställen av sluttningen där marken är källpåverkad växer alsumpskog. Skogen är i huvudsak enskiktad och andelen död ved är liten. Hela området är naturreservat och delar av området är klassat som nyckelbiotop. Området ingår i Lygnern-Fjäråsbräckas riksintresse för naturvård och är dessutom ett välutnyttjat strövområde. Exempel på åtgärder som skulle kunna påverka områdets naturvärden negativt är: Exploatering, schaktning, upplag etc. Avverkning Dikning Spridning av kemikalier och växtnäringsämnen Konkurrens från gran Eftersom hela området idag är ett naturreservat så skyddas området genom reservatsföreskrifterna mot bland annat fysisk planering och spridning av kemikalier. För att gynna de bevarandesvärda lövskogsmiljöerna så föreslås bland annat att granen ska röjas bort vid behov och att täta uppslag av björk och ek gallras bort i de bokdominerade områdena för att gynna de äldre bokarna. Kommunen är inte markägare till någon fastighet i eller i direkt anslutning till Natura 2000-området. Hördalen Natura 2000-området Hördalen ligger cirka 3 km sydost om Särö och gränsar i söder till Kungsbacka Golfklubb i Hamra. Området består av bergspartier med krattekskog och en dalgång med hagmarksekar och sumpskog. Bergsområdet i söder innehåller berg- och rasbranter i olika plan. Markförhållandena är bitvis rika med grönsten och kalkhaltig jordmån. Örtfloran är rik och om våren så blommar det rikligt med bland annat blåsippa, skogsbingel och liljekonvalj. Hela området är naturreservat och det ligger inom Valda-Sandös riksintresse för naturvård och Särö skärgården-vallda Sandös riksintresse för friluftsliv. Delar av området är klassat som nyckelbiotop. Exempel på åtgärder som skulle kunna påverka områdets naturvärden negativt är: Exploatering, schaktning, upplag etc. Avverkning Spridning av kemikalier och växtnäringsämnen Svag eller utebliven hävd

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) Eftersom hela området är ett naturreservat så skyddas området från ingrepp som skogsbruksåtgärder, exploatering och spridning av kemikalier genom reservatsföreskrifterna. De gamla hagmarkerna med gamla ekar är i stort behov av restaurering. För att uppnå det så behöver bland annat beteshävden återupptas och en etappvis friställning av de gamla ekarna och dess efterträdare utföras. Kommunen är inte markägare till någon fastighet i Natura 2000-området men har fastigheter som gränsar till området bland annat Vallda 25:13 där Kungsbacka Golfklubb bedriver sin verksamhet. Oxhagen Natura 2000-området Oxhagen ligger vid Lygnerns norra strand cirka 3 km öster om sundet mellan Lygnern och Sundsjön. Området ingår i ett större lövskogsdominerat landskap längs med Lygnerns norra strand. Det ligger i en sydsluttning där terrängen höjer sig trappstegslikt i förkastningsbranter och mellanliggande terrasser. Inslaget av hålträd och död ved är bitvis stort. Här häckar bland annat skogsduva och mindre hackspett. Hela området är naturreservat och delar är klassat som nyckelbiotop. Området ingår även i Lygnern-Fjäråsbräckas riksintresse för naturvård. Exempel på åtgärder som skulle kunna påverka områdets naturvärden negativt är: Exploatering, schaktning, upplag etc. Avverkning och bortförsel av död ved Konkurrens av gran Igenväxning bland bestånd av gamla ädellövträd Eftersom hela området är ett naturreservat så skyddas området från ingrepp som skogsbruksåtgärder, exploatering och spridning av kemikalier genom reservatsföreskrifterna. Naturvärdena i området bör i huvudsak utvecklas genom naturlig dynamik och lämnas för fri utveckling. Men viss skötsel så som att hålla efter gran kan behövas. Kommunen är inte markägare till någon fastighet i eller i direkt anslutning till Natura 2000-området. Rolfsån Natura 2000-området Rolfsån utgörs av Rolfsåns knappt en mil långa fåra från Stensjöns utlopp vid Hjälm till Kungsbackafjorden. Ån slingrar sig fram i uppodlade dalsänkor i spricklandskapet öster om Kungsbacka. Uppströms Natura 2000-området ligger de tre sjöarna, Stensjön, Sundsjön och Lygnern. Syftet med Natura 2000-området är att bevara, eller återställa, ett gynnsamt tillstånd för arterna flodpärlmussla och lax. Rolfsån omfattas även av riksintresse för naturvård, riksintresse för friluftsliv samt i de övre delarna av riksintresse för kulturmiljövård. Natura 2000-området påverkas i hög grad av vad som sker i strandzonen och i uppströms belägna sjöar och vattendrag. Exempel på åtgärder som riskerar att påverka naturvärdena i Rolfsån negativt är: Påverkan på vattenföring så som vattenuttag, reglering av vattenföringen och invallning Vandringshinder så som vägtrummor och kulvertar

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) Utsläpp från punktkällor Avverkning av strandnära skog och buskar Hårt fisketryck mot enskilda arter Som förslag på åtgärder för att förbättra möjligheterna att uppnå en gynnsam bevarandestatus för Natura 2000-området så föreslår bland annat länsstyrelsen att biotopförbättrande åtgärder bör genomföras vid Hjälm och Myrekulla samt att det är angeläget att fortsatt följa upp hur kalkningen fungerar. Kommunen är markägare till en fastighet i Natura 2000-området (Rossared 6:24) och är markägare till en fastighet som finns i direkt anslutning till Natura 2000-området (Hammerö 7:4). Rossared Natura 2000-området Rossared ligger vid Stensjöns södra strand och har en omväxlande natur och består till en del av ett böljande produktivt kulturlandskap med insprängda lövskogsklädda kullar. Markerna vid Stensjöns södra strand, från Rossared i väster till Ålgårda i öster, innehåller värdefulla lövskogsmiljöer med gamla bokskogar, ekskogar, hagmarker och alsumpskogar. I området ingår även värdefulla strandängar. Hela området omfattas av landskapsbildskydd och delar av det ligger inom Lygnern-Rolfsåns riksintresse för friluftsliv. Inom området finns det även flera skogliga nyckelbiotoper. Åtgärder som kan påverka Natura 2000-området negativt är bland annat: Exploatering, schaktning, upplag etc. Avverkningar och bortförsel av död ved Konkurrens från gran i ädellövskogarna Spridning av kemikalier och växtnäringsämnen Arbetet med att få ett långsiktigt skydd av området pågår. Avgränsningar och förhandlingar är ännu inte klara. Utöver ett långsiktigt skydd så behöver även vissa insatser för att bibehålla och utveckla de höga naturvärdena sättas in så som frihuggning av gamla vidkroniga lövträd, återinsatt bete i ekhagmarkerna och tillskapande av död ved. Kommunen är markägare till en fastighet i Natura 2000-området (Rossared 5:21). Vallda Sandö Natura 2000-området och naturreservatet Vallda Sandö ligger i det nordhalländska kustbandet mellan Stallviken och Låddholmsviken cirka 6 km väster om Kungsbacka. Området domineras av en bergig halvö med fyra uddar samt mindre öar. De låglänta strandängarna översvämmas årligen och bildar botaniskt intressanta saltängar. Naturen ute på halvön är ganska typisk för kusten i norra Halland. Här

KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) finns såväl kala klippor, sandiga vikar som ljunghedar och fukthedar. I bergssvackorna finns enbuskmarker och kärr. Hela Natura 2000-området är naturreservat och ligger inom riksintresseområdet för naturvård samt riksintresseområde för friluftsliv. Strandängarna i de östra delarna av området är fågelskyddsområde. Åtgärder som kan påverka Natura 2000-området negativt är bland annat: Exploatering, schaktning, upplag etc. Avsaknad av, för svag eller olämplig hävd i området Bortförande av strandnära tångvallar Störning av häckande fåglar Eftersom hela området idag är naturreservat så skyddas det till viss del av reservatsföreskrifterna. Det finns ett behov av att se över den relativt gamla skötselplanen och att säkerställa att betet återinförs på de strandängarna där det idag saknas hävd. Även bränning av hedmarkerna är en åtgärd som föreslås. Kommunen är markägare till en fastighet i Natura 2000-området (Vallda 21:47). Peter Reneby Kommunekolog

YTTRANDE Datum 2017-12-12 Diarienummer KS/2017:576 Yttrande angående förslag på uppdaterade bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Hallands län Kungsbacka kommun har tagit del av handlingarna och har inget att erinra mot de reviderade bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena Gäddevik, Hördalen, Oxhagen, Rolfsån, Rossared och Vallda Sandö. Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande KUB1000, v2.0, 2012-05-23 /Eget_Förvaltning/ Peter Reneby peter.reneby@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

INFORMATION 1 (3) 2017-10-20 se bilaga 1 för dnr Se sändlista Förslag på uppdaterade bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Hallands län Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till uppdaterade bevarandeplaner för 18 Natura 2000-områden. Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. Den som vill yttra sig med anledning av förslaget ska göra detta skriftligen senast den 30 november 2017. Vi ser gärna att ni svarar till halland@lansstyrelsen.se men det går också bra till länsstyrelsen, 301 86 Halmstad. I skrivelsen ska ärendets diarienummer anges, se bilaga 1. Förslagen finns på länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/halland. Vissa remissinstanser berörs främst av något eller några områden, se sändlistans högra kolumn. Om du har frågor på förslagen, eller behöver få dem i pappersform, kan du kontakta Björn Larsson, e-post bjorn.larsson@lansstyrelsen.se, tel. 010-224 32 49. Vad är en bevarandeplan Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Alla områden som ingår i Natura 2000 ska ha en bevarandeplan som ska tjäna som kunskapsunderlag i planeringssammanhang och vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Planen har ingen rättsligt bindande verkan. Bevarandeplanen ska bl.a. beskriva syftet med området och vilka åtgärder och verksamheter som kan skada de arter och naturtyper som området avser att skydda och som därmed kräver att tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken beviljas innan åtgärderna genomförs. Vad händer efter remissen När remisstiden är slut kommer länsstyrelsen sammanställa inkomna synpunkter. Efter eventuella ändringar kommer planerna att fastställas och läggas ut på länsstyrelsens hemsida. Detta kommer ske under vintern. Björn Larsson naturvårdshandläggare

LÄNSSTYRELSEN INFORMATION 2 (3) 2017-10-20 se bilaga 1 för dnr Sändlista Kungsbacka kommun, kommun@kungsbacka.se Falkenbergs kommun, kommun@falkenberg.se Laholms kommun, kommun@laholm.se Halmstads kommun, direkt@halmstad.se Varbergs kommun, ks@varberg.se Svenljunga kommun, kansliet@svenljunga.se Västra Götalands län, vastragotaland@lansstyrelsen.se Skogsstyrelsen, distriktschef Sven Nilsson, sven.nilsson@skogsstyrelsen.se Ätrans vattenråd, att. ordförande Wanja Wallemyr wallemyr.kberg@telia.com Fylleåns vattenråd, att ordförande Kjell-Åke Källén, pensionat@sagknorren.se Gäddevik, Oxhagen, Vallda Sandö, Rolfsån, Rossared, Hördalen Källtorps våtmarker, Högvadsån, Svarten, Galtabäck-Lynga strandängar Tönnersjömålet och Mästocka skjutfält Tönnersjömålet och Mästocka skjutfält, Söderängarna, Ringenäs skjutfält, Fylleån, Sundsholm Vadkärr, Getteröns fågelreservat, Båtafjorden, Galtabäck- Lynga strandängar, Svarten Högvadsån Högvadsån, Rolfsån Påverkas av skogsbruk: Fylleån, Rolfsån, Högvadsån Innehåller skog: Gäddevik, Hördalen, Oxhagen, Rossared, Sundsholm, Söderängarna och Tönnersjömålet och Mästocka skjutfält Högvadsån, Svarten Fylleån

LÄNSSTYRELSEN INFORMATION 3 (3) 2017-10-20 se bilaga 1 för dnr Lygnerns vattenråd, att sekreterare Peter Nolbrant nolbrant@telia.com Länsstyrelsen i Västra Götaland, projekt biologisk återställning i Rolfsåns vattensystem, att Andreas Bäckstrand, andreas.backstrand@lansstyrelsen.se Sportfiskarna, att Per Ingvarsson, per.ingvarsson@laholmsbredbandsbolag.se Högvadsåns fiskvårdsomrdesförening, att Christian.Fager@falkenberg.se jan-ake.jacobson@telia.com moller.sven-erik@telia.com lottamorgan@gmail.com hans.hultberg@swipnet.se Fylleåns FVOF att Håkan Lindh skedalasateri@telia.com Rolfsån Rolfsån Högvadsån, Fylleån, Rolfsån, Svarten Högvadsån Fylleån Hallands Botaniska Förening, att. ordförande Christer Anderson ch_andersson5@hotmail.com Hallands Naturskyddsförening, ordf. Tommie Fagerberg tommie.fagerberg@snf.se Halmstads ornitologiska förening, ordf. Anders Wirdheim anders.wirdheim@birdlife.se Varbergs ornitologiska förening, sekreterare@vof.nu Falkenbergs ornitologiska förening styrelse@fof-fbg.se Göteborgs ornitologiska förening, ordf Morgan Johansson morgan.johansson@gof.nu Tönnersjömålet och Mästocka skjutfält, Söderängarna, Ringenäs skjutfält, Fylleån, Sundsholm Vadkärr, Getteröns fågelreservat, Båtafjorden, Galtabäck-Lynga strandängar, Svarten Källtorps våtmarker, Högvadsån, Svarten, Galtabäck-Lynga strandängar Gäddevik, Oxhagen, Vallda Sandö, Rolfsån, Rossared, Hördalen Västsvenska entomologklubben,

LÄNSSTYRELSEN INFORMATION 4 (3) 2017-10-20 se bilaga 1 för dnr info@entomologklubben.se Jägareförbundet Halland, vo9@jagareforbundet.se LRF hallands.lf@lrf.se Jordbruksverket, jordbruksverket@jordbruksverket.se Havs- och vattenmyndigheten, havochvatten@havochvatten.se Högvadsån, Fylleån, Rolfsån, Svarten Sveriges geologiska undersökning, sgu@sgu.se Sjöfartsverket, sjofartsverket@sjofartsverket.se Högvadsån, Fylleån, Rolfsån, Svarten Trafikverket, trafikverket@trafikverket.se Försvarsmakten, Högkvarteret, Miljöavdelningen, 107 85 Stockholm, exp-hkv@mil.se Fortifikationsverket, fortv@fortv.se SLU Erik Degerman, erik.degerman@slu.se Tönnersjömålet och Mästocka skjutfält, Ringenäs skjutfält Tönnersjömålet och Mästocka skjutfält, Ringenäs skjutfält Högvadsån, Fylleån, Rolfsån ArtDatabanken SLU, programchef natur, lena.tranvik@slu.se

Bilaga 1 1 (2) Diarienum Område Kommun mer 511-6468-17 Båtafjorden Varberg 511-6471-17 Fylleån Halmstad 511-6467-17 Galtabäck-Lynga strandängar Varberg och Falkenberg 511-6462-17 Getteröns fågelreservat Varberg 511-6463-17 Gäddevik Kungsbacka 511-6472-17 Högvadsån Falkenberg 511-6476-17 Hördalen Kungsbacka 511-6479-16 Källtorps våtmarker Falkenberg 511-6465-17 Oxhagen Kungsbacka 511-6590-16 Ringenäs skjutfält Halmstad 511-6469-17 Rolfsån Kungsbacka 511-6470-17 Rossared Kungsbacka 511-6477-17 Sundsholm Halmstad 511-6473-17 Svarten Varberg och Falkenberg 511-6464-17 Söderängarna Halmstad 511-6474-17 Tönnersjömålet och Mästocka Laholm och Halmstad skjutfält 511-6461-17 Vadkärr Varberg 511-6466-17 Vallda Sandö Kungsbacka

MISSIV 1 (2) 2017-10-20 511-6463-17 Se sändlista Uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Gäddevik i Hallands län Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till ny bevarandeplan för Natura 2000 området Gäddevik. Den som vill yttra sig med anledning av förslaget ska göra detta skriftligen till halland@lansstyrelsen.se eller Länsstyrelsen, 301 86 Halmstad. Yttrandet måste ha inkommit senast den 30 november 2017. I skrivelsen ska ärendets diarienummer 511-6463-17 anges. Förslaget bifogas men finns även tillgängligt på länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/halland samt på Länsstyrelsen, Slottsgatan 2 i Halmstad. Om du har frågor som gäller förslaget kan du kontakta: Björn Larsson, epost bjorn.larsson@lansstyrelsen.se, tel. 010-224 32 49. Bakgrund Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Målet med nätverket är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Alla Natura 2000-områden ska ha en bevarandeplan som bland annat ska tjäna som kunskapsunderlag i planeringssammanhang och vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Det finns bevarandeplaner för Hallands Natura 2000 områden sedan tidigare varav de flesta är tio år eller äldre och länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att uppdatera dessa. Bevarandeplanen ska bl.a. beskriva syftet med området och vilka åtgärder och verksamheter som kan skada de arter och naturtyper som området avser att skydda och som därmed kan kräva att tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken beviljas innan åtgärden genomförs. Planen har ingen rättsligt bindande verkan. Vad händer efter remissen När remisstiden är slut kommer länsstyrelsen sammanställa inkomna synpunkter. Efter eventuella ändringar kommer planen fastställas och läggas ut på länsstyrelsens hemsida. Detta kommer att ske under vintern. Postadress Besöksadress E-post Telefon 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se 010-224 30 00 Page 1 of 20

LÄNSSTYRELSEN MISSIV 2 (2) 2017-10-20 511-6463-17 Björn Larsson naturvårdshandläggare Bilaga Förslag till bevarandeplan Sändlista Gåsevadholms Fideikommiss Ab, Koberg 12, 46691 Sollebrunn Page 2 of 20

Förslag till bevarandeplan för Natura 2000-området Gäddevik Page 3 of 20 2017-06- 09

Vad betyder Natura 2000? Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav i EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv. Syftet är att EU:s medlemsländer ska ta ett gemensamt ansvar för att bevara de arter och naturtyper som förekommer naturligt i Europa. EU-direktiven har sin grund i Bernkonventionen som var först med att rättsligt skydda arter och deras livsmiljöer i Europa. Direktiven fastställer principen att naturtyper har ett bevarandevärde i sig själva och inte enbart för att de utgör hemvist för vissa arter. Direktiven är EU:s bidrag till bevarandet av den biologiska mångfalden så som det lades fast i Konventionen om biologisk mångfald i Rio 1992. Natura 2000-nätverket är en av grundstenarna i EU:s arbete för biologisk mångfald. Varje medlemsland ska peka ut Natura 2000-områden för att skydda de fåglar som anges i EU:s fågeldirektiv och de arter och naturtyper som anges i art- och habitatdirektivet. Genom utpekandet åtar sig länderna att de värden som pekats ut i området ska bevaras långsiktigt genom rätt skydd och skötsel. Vad är en bevarandeplan? För varje Natura 2000-område ska Länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan. I bevarandeplanen ska det finnas en beskrivning av de arter och naturtyper som finns i området och som kan ligga till grund för att peka ut Natura 2000-området samt ett bevarandesyfte och bevarandemål. Tänkbara hot mot Natura 2000-områdets arter och naturtyper, samt behov av bevarandeåtgärder som t. ex. skydd och skötsel, ska beskrivas. Planen ska underlätta förvaltning av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. I bevarandeplanen redovisas gränser, arter och naturtyper enligt bästa tillgängliga kunskap. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen, som även är ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Bevarandeplanen ska vara ett levande dokument och revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Planen ska tas fram i dialog med berörda intressenter och det är värdefullt om den som har ny information som berör området kontaktar Länsstyrelsen. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument. För formell reglering av skydd eller skötsel kan andra beslut behövas som exempelvis skyddsbeslut för naturreservat. Föreskrifter enligt eventuella skyddsbeslut gäller parallellt med den tillståndsplikt som gäller inom Natura 2000. Mer information om Natura 2000 Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/halland eller telefon 010-224 3000 Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se Postadress Besöksadress E-post Telefon 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 Halland@lansstyrelsen.se 010 224 30 00 Page 4 of 20

Viktigt att tänka på Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillståndsplikten gäller även för verksamheter eller åtgärder utanför Natura 2000-området om dessa kan innebära att miljön inne i området påverkas. Detta regleras i miljöbalken (7 kap. 27-29 ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen på ett tidigt stadium. Detta underlättar en eventuell tillståndsprövning. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med, eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av Natura 2000-området. Enligt övergångsbestämmelserna krävs inte särskilt Natura 2000-tillstånd för verksamheter som påbörjats före 1 juli 2001 under förutsättning att de vid denna tidpunkt hade tillstånd enligt 9 eller 11 kap miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser. Tillståndsplikten aktualiseras dock vid ändring av verksamheten. Utöver den särskilda lagstiftning som gäller Natura 2000-områden gäller andra lagar och bestämmelser. Det kan således krävas tillstånd för att göra de åtgärder som beskrivs i denna plan. Mer information finns hos Länsstyrelsen, läs på webben eller kontakta en handläggare. Läsanvisningar De hot som redovisas under rubriken Vad kan påverka negativt i bevarandeplanen, ska ses som exempel på åtgärder som kan skada utpekade arter och naturtyper. I varje enskilt fall måste det göras en bedömning huruvida den planerade åtgärden är sådan att den kan skada områdets naturvärden. Hot som är övergripande och gäller för många av naturtyperna, men som inte kan avvärjas genom skötselåtgärder inom det enskilda Natura 2000-området, tas inte upp i bevarandeplanen. Sådana hot kan vara; - Försurning och övergödning till följd av nedfall av kemiska ämnen. - Global uppvärmning. - Storskaliga förändringar av markanvändning där t. ex. naturbetesmarker och slåtterängar växer igen och variationsrik skog omvandlas till produktionsskog. - Omvandling av skötseln av landskap från småskaligt till storskaligt. De bevarandemål som redovisas för de enskilda arterna/naturtyperna i bevarandeplanen beskriver det tillstånd som är önskvärt för arten/naturtypen inom Natura 2000-området. Det bevarandetillstånd som redovisas för de enskilda arterna/naturtyperna anger tillståndet för arten/naturtypen i Natura 2000-området vid den tidpunkt då denna bevarandeplan togs fram. Postadress Besöksadress E-post Telefon 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 Halland@lansstyrelsen.se 010 224 30 00 Page 5 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 1 av 9 Björn Larsson Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0510063 Gäddevik Kommun: Kungsbacka Områdets totala areal: 37,3 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: 2017-06-09 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Gåsevadsholms fideikommiss AB Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: 1995-12-01, SCI: 2004-12-01, SAC: 2011-03-01, regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 9080 - Lövsumpskog 9110 - Näringsfattig bokskog 9130 - Näringsrik bokskog 9160 - Näringsrik ekskog 9190 - Näringsfattig ekskog Bevarandesyfte För Natura 2000-området Gäddevik är syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper som utgjort grund för utpekandet av området. Det överordnade bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. Prioriterade bevarandevärden: Äldre ädellövskog med rik lavflora. Prioriterade åtgärder: Naturvårdsinriktad gallring i delar av ädellövskogen. Efterhållning av gran. Page 6 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 2 av 9 Beskrivning av området Natura 2000-området Gäddevik är beläget ca 10 km sydost om Kungsbacka och utgörs av två uddar utmed sjön Lygnerns södra strand. I den nordvända sluttning ner mot sjön växer äldre ädellövskog med dominans av ek och bok. Marken är i delar av området näringsrik vilket bidrar till ett mer välutvecklat fältskikt där. På några ställen i sluttningen där marken är källpåverkad växer alsumpskog. Skogen är i stora delar huvudsakligen enskiktad och andelen död ved är liten. Hela Natura 2000-området är naturreservat och delar av området är klassat som nyckelbiotop. Området är även ett välutnyttjat strövområde. Området ingår i Lygnern-Fjäråsbräckas riksintresse för naturvård. Vad kan påverka negativt Nedan redovisas exempel på åtgärder som riskerar att påverka utpekade naturvärden negativt. Innan en åtgärd genomförs måste verksamhetsutövaren ta ställning till om den specifika åtgärden riskerar att påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. I så fall ska kontakt tas med Länsstyrelsen. Alla typer av exploateringsföretag, byggnation, grävning, schaktning och upplag etc. i eller i direkt anslutning till området kan förstöra eller skada naturtypen. Antingen som en direkt effekt eller genom anläggningsarbetet. Byggande av skogsbilväg, körande med maskiner och andra åtgärder som kan resultera i markkompaktering, djupa spår och andra markskador kan bl.a. leda till ökad ytavrinning, skador på rötterna, förändrad markkemi och ändrade förutsättningarna för marklevande organismer. Anläggning och underhåll av befintliga stigar och anläggningar kan påverka hydrologi, mark och vegetation samt leda till ökad fragmentering. Avverkning, röjning, gallring och bortförsel av ved utgör hot genom att livsmiljöer för djur, växter och svampar förstörs eller borttages och genom att lokalklimatet påverkas. Även åtgärder i intilliggande områden kan vara skadliga. Dikning, dämning, avverkning, exploatering och andra åtgärder som kan påverka områdets hydrologi och hydrokemi på ett negativt sätt, vilket i sin tur kan ge påverka ytvattnets flöde och kvalitet, grundvattnetes nivåer och kvalitet samt fuktighet och ljusförhållanden i bestånden. Detta kan i sin tur ge konsekvenser på vegetationen och på karaktäristiska strukturer som död, fuktig ved. Även åtgärder i närliggande miljöer kan ge en negativ påverkan. Spridning av kemikalier och växtnäringsämnen kan påverka artsammansättningen negativt. Nedfall av kemiska ämnen som till exempel vissa kväveföreningar är skadliga för svampar och lavar, samtidigt som de kan vara gödande och ge förändringar i vegetationen. Andra skadliga ämnen är svavel- och metallföreningar. Brist på störningar som skapar dynamik i exempelvis trädslagssammansättning, åldersstruktur, död ved, brandpåverkad ved, blottad jord och översvämmad mark. Sådana störningar kan t.ex. vara brand, översvämning, utbrott av skadeorganismer och stormar. Konkurrens från gran i och i direkt anslutning till bokskogen samt konkurrens från gran och bok i ekskogen ändrar snabbt ljusförhållandena och kan helt konkurrera ut lövträden och den känsliga epifytfloran. Även jordmånen påverkas på sikt. Täta uppslag av ung bok kan skada epifytfloran på äldre träd. Page 7 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 3 av 9 Älg och annat vilt kan genom hårt bete förhindra föryngring av lövträden. Främmande arter kan påverka konkurrensförhållanden, predationstryck och orsaka sjukdomar. Bevarandeåtgärder Hela Natura 2000-området är naturreservat. Genom reservatsföreskrifterna skyddas området från ingrepp som skogsbruksåtgärder, spridning av kemikalier och fysisk exploatering vilka kan hota dess bevarandetillstånd. För att gynna eken bör bok, klibbal och björk gallras bort i ekdominerade områden. Lågväxta och senvuxna bokar sparas längs med stränderna. Gallringen bör göras etappvis för att inte skada de äldre ekarna. Uppsättning av minihägn kan vara nödvändigt för att gynna ekföryngringen. Åtgärden regleras av reservatets skötselplan. I bokdominerade områden bör täta uppslag av bok och björk gallras för att gynna de äldre bokarna. Självgallring är att föredra. Åtgärden regleras av reservatets skötselplan. Granplanteringen slutavverkas varefter självföryngring av lövträd möjliggörs. Åtgärden regleras av reservatets skötselplan. Gran röjs bort vid behov. Åtgärden regleras av reservatets skötselplan. Möjligheterna att utvidga området bör undersökas. Nyckelbiotoper med liknande värden finns nordost om Gäddevik. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Page 8 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 4 av 9 Naturtyper och arter enligt art-och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 9080 -Lövsumpskog Areal: 2,5 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 2 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer i områdets nordöstra del och utgörs av alsumpskog på källpåverkad mark. Skogen är mestadels gles och enskiktad. Inblandning av ung ask och alm förekommer och i fältskiktet finns rikligt med skogsbingel, skärmstarr och bäckbräsma samt en artrik mossflora. Bevarandemål Målet är att skogen domineras av lövträd där al utgör ett betydande inslag. Gamla träd, liggande död ved, stubbar samt stående döda eller döende träd och sockelbildning förekommer allmänt. Trädskiktet är olikåldrigt och flerskiktat och det finns ett buskskikt. Marken är fuktig till blöt, och luftfuktigheten är hög och jämn. Typiska arter som dvärghäxört, rankstarr, skärmstarr och källpraktmossa förekommer. Naturlig hydrologiska processer påverkar skogens dynamik liksom småskaliga naturliga processer som åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning. Gran och främmande arter finns inte i området. Arealen av naturtypen lövsumpskog är minst 2 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 9 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 5 av 9 9110 -Näringsfattig bokskog Areal: 1,87 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 15,3 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Bok utgör det dominerande trädslaget i området. Gammal bokskog med ekinblandning växer närmast stranden och centralt i området. I de södra delarna förekommer mest högvuxen och grov bok. Norröver är boken mera lågvuxen, bukettväxande och senvuxen. I den äldsta och tämligen glesa bokskogen är bokarna antagligen över 200 år men trots detta finns ingen nämvärd mängd död ved. Skogen är i allmänhet utgallrad och enskiktad. Lavfloran är intressant med förekomst av flera rödlistade arter, bland andra stor knopplav, mjölig klotterlav, rikfruktig blemlav och skuggkranslav. Bevarandemål Målet är att skogen domineras av bok. Gamla bokar, liggande död ved, stubbar samt stående döda eller döende bokar förekommer allmänt. Det finns enstaka riktigt gamla bokar med grov bark, skador, håligheter, mulm eller döda delar. Trädskiktet är olikåldrigt så att tillgången till riktigt gamla träd säkerställs för framtiden. Skogen har hög och jämn luftfuktighet och områdets hydrologi och näringsstatus är utan betydande antropogen påverkan. Typiska arter som bokvårtlav, mussellav och stor knopplav förekommer. Småskaliga naturliga processer som åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning påverkar skogens dynamik och struktur. Gran, främmande arter eller sly har ingen negativ påverkan på de gamla biologiskt värdefulla bokarna och naturvärden knutna till dessa. Arealen av naturtypen näringsfattig bokskog är minst 15 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är otillfredsställande i vissa delar som är yngre och saknar högre naturvärden. Främst på höjden i östra delen av området. I övrigt är bevarandetillståndet tillfredsställande. Page 10 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 6 av 9 9130 -Näringsrik bokskog Areal: 7,48 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 5,5 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer huvudsakligen i de mellersta och södra delarna av området. Skogen är gammal med riklig förekomst av död klenved. Inslag av fuktigare partier med klibbal och björk förekommer. Inslaget av gran är litet. Genom området rinner ett antal bäckar. Lavfloran är intressant med förekomst av flera rödlistade arter, bland andra stor knopplav, mjölig klotterlav, rikfruktig blemlav och skuggkranslav. Bevarandemål Målet är att skogen domineras av bok. Fältskiktet domineras av örter och gräs och har relativt stor förekomst av lundarter. Gamla träd, liggande död ved, stubbar samt stående döda eller döende träd förekommer allmänt. Det finns enstaka riktigt gamla bokar med grov bark, skador, håligheter, mulm eller döda delar. Trädskiktet är olikåldrigt så att tillgången till riktigt gamla träd säkerställs för framtiden. Skogen har hög och jämn luftfuktighet och områdets hydrologi och näringsstatus är utan betydande antropogen påverkan. Typiska arter som bokvårtlav, rosa lundlav och mussellav förekommer. Småskaliga naturliga processer som åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning påverkar skogens dynamik och struktur. Gran, främmande arter eller sly har ingen negativ påverkan på de gamla biologiskt värdefulla bokarna och naturvärden knutna till dessa. Arealen av naturtypen näringsrik bokskog är minst 5,5 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 11 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 7 av 9 9160 -Näringsrik ekskog Areal: 3,74 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0,4 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning naturtypen förekommer på en liten yta i östra delen av området. Skogen ligger i en sluttning ner mot alsumpskog. Ett antal källflöden finns i området. Skogen är flerskiktad och olikåldrig. Ek dominerar men inslag av bok och klibbal förekommer. Buskskiktet är rikt med stor andel hassel. Bevarandemål Målet är att skogen domineras av ek och fältskiktet är örtrikt med relativt stor förekomst av lundarter. Risväxter förekommer endast sällsynt. Gamla träd, liggande död ved, stubbar samt stående döda eller döende träd förekommer allmänt. Trädskiktet är olikåldrigt så att tillgången till riktigt gamla träd säkerställs för framtiden. Områdets hydrologi och näringsstatus är utan betydande antropogen påverkan. Småskaliga naturliga processer som åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning påverkar skogens dynamik och struktur. Gran, främmande arter eller sly har ingen negativ påverkan på de gamla biologiskt värdefulla ekarna och naturvärden knutna till dessa. Arealen av naturtypen näringsrik ekskog är minst 0,4 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 12 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 8 av 9 9190 -Näringsfattig ekskog Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 1,3 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer i områdets norra och östra delar. Ek dominerar men med inslag av bok och al. Utmed sjökanten är skogen mestadels enskiktad, lågvuxen och senvuxen utan någon nämnvärd förekomst av död ved. I den östra delen är skogen mer högvuxen och med ett buskskikt av hassel. Bevarandemål Målet är att skogen domineras av ek. Gamla träd, liggande död ved, stubbar samt stående döda eller döende träd förekommer allmänt. Trädskiktet är olikåldrigt så att tillgången till riktigt gamla träd säkerställs för framtiden. Områdets hydrologi och näringsstatus är utan betydande antropogen påverkan. Typiska arter som guldlockmossa, glansfläck, mussellav och fällmossa förekommer. Småskaliga naturliga processer som åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning påverkar skogens dynamik och struktur. Gran, främmande arter eller sly har ingen negativ påverkan på de gamla biologiskt värdefulla ekarna och naturvärden knutna till dessa. Arealen av naturtypen näringsfattig ekskog är minst 1,3 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredställande. Page 13 of 20

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6463-17 9 av 9 Dokumentation Artportalen, ArtDatabanken SLU. Uttag 2015-11-10. Länsstyrelsen i Hallands län. 1996. Inventering av skogliga nyckelbiotoper inom naturskyddade områden i Hallands län 1995. Författare Ö. Fritz. Meddelande 1996:10, del 2 norra länsdelen. Länsstyrelsen i Hallands län. 2000. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Författare J. Erlandsson. Meddelande 2001:20. Länsstyrelsen i Hallands län. 2017. Naturreservatet Gäddevik i Kungsbackas kommun. Beslut 2017-01-24. D nr 511-6451-11. Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar. www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/natura-2000-i-sverige/. Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventeringen. https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogskartan. Bilagor 1 Kartor över områdets läge och gräns samt naturtyper 2 Artlista 3 Ordförklaring Page 14 of 20

Översiktskarta Bilaga 1 DonsO? Valida ~! F1ärås ~ Onsala ' Asa f '\ Friliesås' l dala \ Ringhals Bua AL \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \..,.............................. " l \ l c:::j Natura 2000-område c=] naturreservat 600...c==========~ m Länsstyrelsen Page Hallands 15 of län 20 Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

Ortofoto Bilaga 1 Hjälm Stensj6 staborg Rygga Fjärås Ffrirås Dal Tom DSkars]On Allatorp.._... Natura 2000-område fastighetsgräns Länsstyrelsen Page Hallands 16 of län 20 Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

Naturtypskarta Bilaga 1 Fälared Hjälm stensjö s taborg Rygga Fj8r!Js Dal Tom DSkärsjbn c:::j Natura 2000-område c=j fastighetsgräns Naturtyper - Vattendrag - osäkert om det är habitat ITIIIJ 9080 - Lövsumpskog m±±j 911 O - Näringsfattig bokskog ~ 9130 - Näringsrik bokskog c:::::j 9160 - Näringsrik ekskog ~ 9190 - Näringsfattig ekskog l l,,l \ ) ( l \ l l J l 150 300...~======~ m Page 17 of 20 Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

BILAGA 2 1 (1) Artlista för Natura 2000 området Gäddevik Artlistan innehåller fynd av rödlistade arter (baserat på 2015 års rödlista) samt andra regionalt naturvårdsintressanta arter observerade inom området de senaste 25 åren. Samtliga observationer är hämtade från artportalen. Fåglar i listan inkluderar bara observationer av troligen häckande arter. Under kolumnen hotkategori anges vilken kategori arten har i den nationella rödlistan eller om arten är regionalt intressant t.ex. som signalart. Rödlistningskategorier i ordning från lägst till starkast: nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Svenskt namn Vetenskapligt namn Hotkategori Fåglar skogsduva Columba oenas Regionalt intressant mindre hackspett Dendrocopos minor NT Kärlväxter rankstarr Carex elongata Regionalt intressant skärmstarr Carex remota Regionalt intressant dvärghäxört Circaea alpina Regionalt intressant Lavar glansfläck Arthonia spadicea Regionalt intressant grynig lundlav Bacidia biatorina Regionalt intressant rosa lundlav Bacidia rosella VU stor knopplav Mycobilimbia pilularis Regionalt intressant mussellav Normandina pulchella Regionalt intressant mjölig klotterlav Opegrapha sorediifera Regionalt intressant skuggkranslav Phaeophyscia endophoenicea Regionalt intressant rikfruktig blemlav Phlyctis agelaea Regionalt intressant bokvårtlav Pyrenula nitida NT Mossor källpraktmossa Pseudobryum cinclidioides Regionalt intressant Postadress Besöksadress E-post Telefon 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se 0102-24 30 00 Page 18 of 20

BILAGA 3 Ordförklaring art De arter som området är utpekat för och som beskrivs i särskilda avsnitt är sådana som finns uppräknade i bilaga 2 till art- och habitatdirektivet. För varje art har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning som finns att hämta på http://www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/skyddade-omraden/natura-2000/ bevarandemål Beskrivning av det önskvärda tillståndet för den berörda naturtypen eller arten i det berörda området. bevarandetillstånd Det nuvarande tillståndet för den berörda naturtypen eller arten i det berörda området i förhållande till bevarandemålen. bevarandestatus Tillståndet för den berörda naturtyper eller arten i ett biogeografisk perspektiv, där alla faktorer som påverkar en art eller naturtyp och som på sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion, har beaktats. biotopskydd En form av områdesskydd. Inom ett biotopskyddsområde får man inte göra något som skadar naturvärdena. ekologisk status Tillståndet i sjöar, vattendrag och kust (vattenförekomst) bedöms i form av ekologisk status och kemisk status. Den ekologiska statusen är en bedömning av vattnets kvalitet för organismer. Bedömningarna görs i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. kemisk status Tillståndet i sjöar, vattendrag, grundvatten och kust (vattenförekomst) bedöms i form av kemisk status och ekologisk status- Den kemiska statusen är en bedömning av förekomsten av vissa ämnen. Bedömningarna görs i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. konnektivitet hur lätt organismer kan förflytta sig längs med ett vattendrag i förhållande till ursprungstillståndet. Konnektiviteten försämras således om det finns konstruktioner som gör det svårare att passera som höga dammväggar eller kulverterade sträckor. Konnektiviteten avser också sediment och organiskt material. Konnektivitet kan också avse förflyttning från vattnet upp på land, men i detta dokument avser vi främst längs med vattendragen. naturtyp I detta dokument avser naturtyper sådana som är definierade av EU och finns uppräknade i bilaga 1 till art- och habitatdirektivet. Exempel på sådana naturtyper är 9110 näringsfattig ekskog, 1210 driftvallar och 3260 mindre vattendrag. För varje naturtyp har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning med information om hur naturtypen ser ut, vilka arter som finns i den, vad som krävs för att den ska kunna bevaras etc. Dessa finns att hämta på http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/skyddadeomraden/natura-2000/ nyckelbiotop En värdefull naturmiljö. psci Natura 2000-område som pekats ut med stöd av art- och habitatdirektivet kan ha beteckningen psci, SCI och SAC beroende på hur långt i beslutsprocessen området har Page 19 of 20

BILAGA 3 kommit. När det heter psci (proposed Site of Community Interest) har området föreslagits av Sveriges regering, men ännu inte antagits av EU. SAC - Natura 2000-område som pekats ut med stöd av art- och habitatdirektivet kan ha beteckningen psci, SCI och SAC beroende på hur långt i beslutsprocessen området har kommit. SAC (Special Area of Conservation) är det slutliga steget där området har antagits av EU och därefter med stöd av miljöbalken 7 kap 28 förklarats som särskilt bevarandeområde vilket bland annat kräver att bevarandesyfte och åtgärder är fastlagda och offentliggjorda. SCI Natura 2000-område som pekats ut med stöd av art- och habitatdirektivet kan ha beteckningen psci, SCI och SAC beroende på hur långt i beslutsprocessen området har kommit. När det heter SCI (Site of Community Interest) har området antagits av EU, men ännu inte förklarats som SAC. SPA Natura 2000-område som genom regeringsbeslut klassificerats som särskilt skyddsområde (Special Protection Area, SPA-område) i enlighet med Fågeldirektivet. vattenförekomst En avgränsad vattensamling som en sjö, en kustvik, ett grundvattenmagasin eller en del av ett vattendrag. Page 20 of 20

Förslag till bevarandeplan för Natura 2000-området Oxhagen Page 1 of 16 2017-08- 07

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 1 av 8 Björn Larsson Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0510114 Oxhagen Kommun: Kungsbacka Områdets totala areal: 5,1 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: 2017-08-07 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Naturvårdsverket. Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: 1998-01-01, SCI: 2005-01-01, SAC: 2011-03-01, regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 7160 - Källor och källkärr 9180 - Ädellövskog i branter 9190 - Näringsfattig ekskog 1083 - Ekoxe, Lucanus cervus Bevarandesyfte För Natura 2000-området Oxhagen är syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper och arter som utgjort grund för utpekandet av området. Det överordnade bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. Prioriterade bevarandevärden: Äldre ädellövskog i brant med översilningsstråk och rik flora samt skalbaggen ekoxe. Prioriterade åtgärder: Fri utveckling. Genomförande av åtgärdsprogram för ekoxe. Beskrivning av området Page 4 of 16

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 2 av 8 Oxhagen är beläget ca 14 km öster om Kungsbacka och ingår i ett större lövskogsdominerat landskap utmed Lygnerns norra strand. Det ligger i en sydsluttning där terrängen höjer sig i trappstegslikt i förkastningsbranter och mellanliggande terrasser. Områdets värdekärnor består av blandskog och ekskog. Området har en prägel av orördhet. Inslaget av hålträd och död ved i lågor och torrträd är bitvis stort. Bland häckande fåglar kan nämnas skogsduva, mindre hackspett, kattuggla och stenknäck. Hela området är naturreservat och delar är klassat som nyckelbiotop. Området ingår även i Lygnern-Fjäråsbräckas riskintresse för naturvård. Vad kan påverka negativt Nedan redovisas exempel på åtgärder som riskerar att påverka utpekade naturvärden negativt. Innan en åtgärd genomförs måste verksamhetsutövaren ta ställning till om den specifika åtgärden riskerar att påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. I så fall ska kontakt tas med Länsstyrelsen. Alla typer av exploateringsföretag, byggnation, grävning, schaktning och upplag etc. i eller i direkt anslutning till området kan förstöra eller skada naturtypen. Antingen som en direkt effekt eller genom anläggningsarbetet. Byggande av skogsbilväg, körande med maskiner och andra åtgärder som kan resultera i markkompaktering, djupa spår och andra markskador kan bl.a. leda till ökad ytavrinning, skador på rötterna, förändrad markkemi och ändrade förutsättningarna för marklevande organismer. Dikning, dämning, avverkning, exploatering och andra åtgärder som kan påverka områdets hydrologi och hydrokemi på ett negativt sätt och därmed förändra ytvattnets flöde och kvalitet, grundvattnets nivåer och kvalitet samt fuktighet och ljusförhållanden i bestånden. Detta kan i sin tur ge konsekvenser på vegetationen och på karaktäristiska strukturer som död, fuktig ved. Även åtgärder i närliggande miljöer kan ge en negativ påverkan. Anläggning och underhåll av vägar, stigar och anläggningar kan påverka hydrologi, mark och vegetation samt leda till ökad fragmentering. Avverkning, röjning, gallring och bortförsel av ved utgör hot genom att livsmiljöer för djur, växter och svampar förstörs eller borttages och genom att lokalklimatet påverkas. Även åtgärder i intilliggande områden kan vara skadliga. Spridning av kemikalier och växtnäringsämnen kan påverka artsammansättningen negativt. Konkurrens från gran i och i direkt anslutning till naturtypen ändrar snabbt ljusförhållandena och kan helt konkurrera ut lövträden och den känsliga epifytfloran. Även jordmånen påverkas på sikt. Täta uppslag av ung bok kan skada epifytfloran på äldre träd. Brist på störningar som skapar dynamik i exempelvis trädslagssammansättning, åldersstruktur, död ved, brandpåverkad ved, blottad jord och översvämmad mark. Sådana störningar kan t.ex. vara brand, översvämning, utbrott av skadeorganismer och storm. Älg och annat vilt kan genom hårt bete förhindra föryngring av lövträden. Främmande arter kan påverka konkurrensförhållanden, predationstryck och orsaka sjukdomar. Ekoxen hotas av att glesa bestånd med gamla ädellövträd blir allt mer sällsynt i landskapet, samt av att död, grov ved generellt blir mer sällsynt i skogen. Växer bestånden igen har arten svårt att Page 5 of 16

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 3 av 8 fullfölja sin utveckling på grund av att mikroklimatet försämras. Bevarandeåtgärder Hela Natura 2000-området är naturreservat. Genom reservatsföreskrifterna skyddas området från ingrepp som skogsbruksåtgärder, spridning av kemikalier och fysisk exploatering vilka kan hota dess bevarandetillstånd. Naturvärdena i området ska huvudsakligen utvecklas genom naturlig dynamik och lämnas för fri utveckling. Viss naturvårdande skötsel kan dock behövas. Detta gäller främst efterhållning av gran och inträngande icke inhemska trädslag. Möjligheterna att utvidga Natura-2000 området är önskvärt då området är mycket litet. Liknande naturtyper med branter med ekskog och blandlövskog finns i anslutning till området och en bit österut in i Marks kommun. Ett examensarbete genomfördes 2006 som kartlade ekoxens förekomst i trakten på uppdrag av Kungsbacka kommun. Inom arbetet togs även fram ett lokalt åtgärdsprogram för arten. Ett genomförande av åtgärdsprogrammet skulle gynna artens förekomst i trakten. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Page 6 of 16

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 4 av 8 Naturtyper och arter enligt art-och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 7160 -Källor och källkärr Areal: 0,1 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer i områdets nedre delar och utgörs av översilningsmark. Naturtypen bidrar till områdets frodiga karaktär och rika markvegetation. Bevarandemål Målet är att våtmarkens hydrologi är ostörd utan några avvattnande eller tillrinnande diken eller körspår som medför negativ påverkan. Området karakteriseras av ett ständigt tillflöde av framspringande grundvatten med låg och jämn temperatur under hela året. Hydrokemin är fattig till intermediär, mineralrik samt utan betydande antropogen påverkan. Bottenskiktet domineras av olika typer av mossor och vegetationen är karakteristisk för naturtypen med riklig förekomst av typiska arter som gullpudra eller bäckbräsma. Arealen av naturtypen källor och källkärr är minst 0,1 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 7 of 16

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 5 av 8 9180 -Ädellövskog i branter Areal: 3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 1,1 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer i den nedre delen av området och domineras av ek men inslaget av andra lövträd som al, lind och hassel är stort. Skogen är frodig, flerskiktad och olikåldrig. Här finns översilningsstråk och floran är rik med bl. a. mellanhäxört, skogsbingel och lundslok. Bevarandemål Målet är att trädskiktet domineras av ek, al, lind och hassel. Gamla träd, liggande död ved, stubbar samt stående döda eller döende träd förekommer allmänt. Trädskiktet är olikåldrigt så att tillgången till riktigt gamla träd säkerställs för framtiden. Områdets hydrologi och näringsstatus är utan betydande antropogen påverkan. Småskaliga naturliga processer som åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning påverkar skogens dynamik och struktur. Gran, främmande arter eller sly har ingen negativ påverkan på de gamla biologiskt värdefulla ädellövträd i området och naturvärden knutna till dessa. Arealen av naturtypen ädellövskog i branter är minst 1,1 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 8 of 16

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 6 av 8 9190 -Näringsfattig ekskog Areal: 1 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 1,2 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer i den västra delen av området. I branterna finns äldre, klenvuxen enskiktad ekskog. På den övre terrassen växer äldre och högre ekskog med värdefull kryptogamflora. Bevarandemål Målet är att skogen domineras av ek. Gamla träd, liggande död ved, stubbar samt stående döda eller döende träd förekommer allmänt. Trädskiktet är olikåldrigt så att tillgången till riktigt gamla träd säkerställs för framtiden. Områdets hydrologi och näringsstatus är utan betydande antropogen påverkan. Typiska arter som guldlockmossa, glansfläck, mussellav och fällmossa förekommer. Småskaliga naturliga processer som åldrande, avdöende, omkullfallna träd och luckbildning påverkar skogens dynamik och struktur. Gran, främmande arter eller sly har ingen negativ påverkan på de gamla biologiskt värdefulla ekarna och naturvärden knutna till dessa. Arealen av naturtypen näringsfattig ekskog är minst 1,2 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 9 of 16

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 7 av 8 1083 -Ekoxe, Lucanus cervus Artens förekomst är fastställd i regeringsbeslut. Beskrivning Ekoxen är Europas största skalbagge. Hanen med sina kraftiga mandibler kan bli upp till 90 mm medan honan normalt inte blir större än ca 45 mm. Larvutvecklingen sker i rotsystem av företrädesvis ek men även i bok, björk, lönn och hassel där larven lever av murken och fuktig död ved. Larvutvecklingen tar ca fem år. Fullvuxna ekoxar lever under några veckor huvudsakligen under juni och juli. Den livnär sig då på sav från gamla ekar. Vid Oxhagen observerades ekoxar senast 2001. Arten har sitt starkaste fäste i närområdet vid Annelund strax väster om Oxhagen där arten observeras årligen men finns även på ett fåtal andra lokaler. Det är möjligt att arten är underrapporterad från området då de flesta som letar efter arten i närområdet kanske besöker de mer säkra lokalerna. Det krävs drastiska åtgärder för att skogen i själva Oxhagen ska bli en gynnsam miljö för ekoxe och risken är då stor att andra skyddsvärda arter missgynnas liksom de skyddsvärda naturtyperna ädellövskog i branter och näringsfattig bokskog. Äldre solexponerade ekar i rasbranter och i hagmark, som troligen är viktiga för ekoxepopulationen i området, finns däremot strax västerut mellan Oxhagen och Annabo. Bergbranter med senvuxen ek och marker med rik flora fortsätter också i östlig riktning längs Lygnerns norra sida. Det är av stor betydelse att dessa hagar betas så att trädskiktet även fortsättningsvis hålls glest och soligt. Bevarandemål Målet är att området erbjuder god tillgång på äldre savande ekarsom kan utgöra föda för fullt utvecklade ekoxar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för arten i området är otillfredsställande. Det finns få observationer av arten från området och även i länet i stort är arten på tillbakagång. Page 10 of 16

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6465-17 8 av 8 Dokumentation Artportalen, ArtDatabanken SLU. Uttag 2015-11-10. Bengtsson, S. 1996. Naturvårdsprogram för Hallands län. Kungsbacka kommun. Länsstyrelsen i Halland. Remissutgåva. Länsstyrelsen i Hallands län. 2000. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Författare J. Erlandsson. Meddelande 2001:20. Länsstyrelsen i Halland. 1997. Naturreservatet Oxhagen, Kungsbacka kommun. Beslut 1999-03 21. D nr 231-1460-90. Länsstyrelsen i Hallands län. 1996. Inventering av skogliga nyckelbiotoper inom naturskyddade områden i Hallands län 1995. Författare Ö. Fritz. Meddelande 1996:10, del 2 norra länsdelen. Naturvårdsverket. Art- och naturtypsvisa vägledningar. www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/natura-2000-i-sverige/. Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventeringen. https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogskartan. Bilagor 1 Kartor över områdets läge och gräns samt naturtyper 2 Ordförklaring Page 11 of 16

Översiktskarta Bilaga 1 Asa "J Friliesås).. AN NABO \ \. \ \. \. \ \ \... \ aturreservat \ \ \. \ \ \.. \ \ c:::j Natura 2000-område \. o 200 400 c=] naturreservat \ m Länsstyrel sen Page Hallands 12 of län 16 Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

Ortofoto Bilaga 1 Kvarnå s N Akälla Hytto rna Alenäs Lygnern Sjö gärde Ö Öxared Kila fastighetsgräns Länsstyrelsen Page Hallands 13 of län 16 Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

Naturtypskarta Bilaga 1 Nåkälla Alenäs L~nem rrg l SJögärde c:::j Natura 2000-område c=j fastighetsgräns Naturtyper ~ 9180 - Ädellövskog i branter ~ 9190 - Näringsfattig ekskog o 100 200 =:= Skog - okänt om det är habitat...-=============~ m Page 14 of 16 Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

BILAGA 3 Ordförklaring art De arter som området är utpekat för och som beskrivs i särskilda avsnitt är sådana som finns uppräknade i bilaga 2 till art- och habitatdirektivet. För varje art har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning som finns att hämta på http://www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledningar/skyddade-omraden/natura-2000/ bevarandemål Beskrivning av det önskvärda tillståndet för den berörda naturtypen eller arten i det berörda området. bevarandetillstånd Det nuvarande tillståndet för den berörda naturtypen eller arten i det berörda området i förhållande till bevarandemålen. bevarandestatus Tillståndet för den berörda naturtyper eller arten i ett biogeografisk perspektiv, där alla faktorer som påverkar en art eller naturtyp och som på sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion, har beaktats. biotopskydd En form av områdesskydd. Inom ett biotopskyddsområde får man inte göra något som skadar naturvärdena. ekologisk status Tillståndet i sjöar, vattendrag och kust (vattenförekomst) bedöms i form av ekologisk status och kemisk status. Den ekologiska statusen är en bedömning av vattnets kvalitet för organismer. Bedömningarna görs i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. kemisk status Tillståndet i sjöar, vattendrag, grundvatten och kust (vattenförekomst) bedöms i form av kemisk status och ekologisk status- Den kemiska statusen är en bedömning av förekomsten av vissa ämnen. Bedömningarna görs i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. konnektivitet hur lätt organismer kan förflytta sig längs med ett vattendrag i förhållande till ursprungstillståndet. Konnektiviteten försämras således om det finns konstruktioner som gör det svårare att passera som höga dammväggar eller kulverterade sträckor. Konnektiviteten avser också sediment och organiskt material. Konnektivitet kan också avse förflyttning från vattnet upp på land, men i detta dokument avser vi främst längs med vattendragen. naturtyp I detta dokument avser naturtyper sådana som är definierade av EU och finns uppräknade i bilaga 1 till art- och habitatdirektivet. Exempel på sådana naturtyper är 9110 näringsfattig ekskog, 1210 driftvallar och 3260 mindre vattendrag. För varje naturtyp har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning med information om hur naturtypen ser ut, vilka arter som finns i den, vad som krävs för att den ska kunna bevaras etc. Dessa finns att hämta på http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/skyddadeomraden/natura-2000/ nyckelbiotop En värdefull naturmiljö. psci Natura 2000-område som pekats ut med stöd av art- och habitatdirektivet kan ha beteckningen psci, SCI och SAC beroende på hur långt i beslutsprocessen området har Page 15 of 16

BILAGA 3 kommit. När det heter psci (proposed Site of Community Interest) har området föreslagits av Sveriges regering, men ännu inte antagits av EU. SAC - Natura 2000-område som pekats ut med stöd av art- och habitatdirektivet kan ha beteckningen psci, SCI och SAC beroende på hur långt i beslutsprocessen området har kommit. SAC (Special Area of Conservation) är det slutliga steget där området har antagits av EU och därefter med stöd av miljöbalken 7 kap 28 förklarats som särskilt bevarandeområde vilket bland annat kräver att bevarandesyfte och åtgärder är fastlagda och offentliggjorda. SCI Natura 2000-område som pekats ut med stöd av art- och habitatdirektivet kan ha beteckningen psci, SCI och SAC beroende på hur långt i beslutsprocessen området har kommit. När det heter SCI (Site of Community Interest) har området antagits av EU, men ännu inte förklarats som SAC. SPA Natura 2000-område som genom regeringsbeslut klassificerats som särskilt skyddsområde (Special Protection Area, SPA-område) i enlighet med Fågeldirektivet. vattenförekomst En avgränsad vattensamling som en sjö, en kustvik, ett grundvattenmagasin eller en del av ett vattendrag. Page 16 of 16

MISSIV 1 (3) 2017-10-20 511-6466-17 Se sändlista Uppdatering av bevarandeplanen för Natura 2000-området Vallda Sandö i Hallands län Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag till ny bevarandeplan för Natura 2000 området Vallda Sandö. Den som vill yttra sig med anledning av förslaget ska göra detta skriftligen till halland@lansstyrelsen.se eller Länsstyrelsen, 301 86 Halmstad. Yttrandet måste ha inkommit senast den 30 november 2017. I skrivelsen ska ärendets diarienummer 511-6466-17 anges. Förslaget bifogas men finns även tillgängligt på länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/halland samt på Länsstyrelsen, Slottsgatan 2 i Halmstad. Om du har frågor som gäller förslaget kan du kontakta: Björn Larsson, epost bjorn.larsson@lansstyrelsen.se, tel. 010-224 32 49. Bakgrund Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av områden med värdefull natur. Målet med nätverket är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Alla Natura 2000-områden ska ha en bevarandeplan som bland annat ska tjäna som kunskapsunderlag i planeringssammanhang och vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Det finns bevarandeplaner för Hallands Natura 2000 områden sedan tidigare varav de flesta är tio år eller äldre och länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att uppdatera dessa. Bevarandeplanen ska bl.a. beskriva syftet med området och vilka åtgärder och verksamheter som kan skada de arter och naturtyper som området avser att skydda och som därmed kan kräva att tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken beviljas innan åtgärden genomförs. Planen har ingen rättsligt bindande verkan. Vad händer efter remissen När remisstiden är slut kommer länsstyrelsen sammanställa inkomna synpunkter. Efter eventuella ändringar kommer planen fastställas och läggas ut på länsstyrelsens hemsida. Detta kommer att ske under vintern Postadress Besöksadress E-post Telefon 301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se 010-224 30 00 Page 1 of 33

LÄNSSTYRELSEN MISSIV 2 (3) 2017-10-20 511-6466-17 Björn Larsson naturvårdshandläggare Bilaga Förslag till bevarandeplan Sändlista Föreningen Sandö Hamn, Sandöhamnsvägen 133, 43494 Vallda Göteborgs Kommun, Box 2258, 40314 Göteborg Statens Fastighetsverk, Box 2263, 10316 Stockholm Stiftelsen För Västsvenska Fritidsområden, Sandöhamnsvägen 71, 43494 Vallda Anna Odile Hawtin,, Swiv 4nx London Storbritannien Arne Sigvard Arvidsson, Sandövägen 520, 43494 Vallda Barbro Kristina Johansson, Sandövägen 543, 43493 Vallda Benny Gunnar Averpil, Sandövägen 470, 43494 Vallda Bo Christer Nilsson, Brobons Gårdsväg 65, 43494 Vallda Brita Helen Börjesson, Mellby Sandala 1, 51996 Fotskäl Britt Ingeborg Hjorth, Sandövägen 446, 43494 Vallda Calla Curman, Björkbergsvägen 23 Lgh 1102, 82451 Hudiksvall Doris Elisabet Andersson, Horsekullevägen 17, 43933 Onsala Grels Peder Curman, Ripvägen 17, 17564 Järfälla Hans Christer Patrik Harling, Box 2023, 42911 Särö Helen Margareta Averpil, Sandövägen 470, 43494 Vallda Håkan Einar Hjorth, Sandövägen 446, 43494 Vallda Inger Margareta Lundin, Sunnegärde 32, 42942 Särö Ingrid Barbro Jarnevid, Sandövägen 474, 43494 Vallda Jan Göran Ingemar Jarnevid, Sandövägen 474, 43494 Vallda Jan Åke Börje Börjesson, Sandövägen 331, 43494 Vallda Kerstin Anna Marta Olsénjohansson, Sandövägen 543, 43493 Vallda Kjell Lennart Johansson, Sandövägen 543, 43493 Vallda Leif Alfons Karlsson, Byfjällsvägen 5, 43494 Vallda Lisbeth Iréne Larsson, Sandövägen 532, 43493 Vallda Maria Curman, Färjåsvägen 37 A, 43494 Vallda Marita Ines Gunilla Arvidsson, Sandövägen 520, 43494 Vallda Niklas Johan Ludvig Curmanniklas Curman, Tranebergsvägen 24 Lgh 1002, 16744 Bromma Ninia Sverdrupsegerberg, Dalslandsgatan 7, 11858 Stockholm Pontus Curman, Barnängsgränd 2 Lgh 1103, 11647 Stockholm Page 2 of 33

LÄNSSTYRELSEN MISSIV 2017-10-20 3 (3) 511-6466-17 Tony Larry Larsson, Sandövägen 532, 43493 Vallda Ulla Kristina Wernbom, Bergknallen 7, 43640 Askim Page 3 of 33

Förslag till bevarandeplan för Natura 2000-området Vallda Sandö Page 4 of 33 2017-09- 29

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 1 av 20 Björn Larsson Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0510064 Vallda Sandö Kommun: Kungsbacka Områdets totala areal: 335,2 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: 2017-09-29 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: Markägarförhållanden: Privat, Kungsbacka kommun och Västkuststifltelsen. Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: 1995-12-01, SCI: 2004-12-01, SAC: 2011-03-01, regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 1140 - Blottade ler- och sandbottnar 1170 - Rev 1210 - Driftvallar 1220 - Sten- och grusvallar 1230 - Vegetationsklädda havsklippor 1310 - Glasörtstränder 1330 - Salta strandängar 2130 - Grå dyner 4010 - Fukthedar 4030 - Torra hedar 6230 - Stagg-gräsmarker 6410 - Fuktängar 7140 - Öppna mossar och kärr 8230 - Hällmarkstorräng Page 7 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 2 av 20 Bevarandesyfte För Natura 2000-området Vallda Sandö är syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper som utgjort grund för utpekandet av området. Det överordnade bevarandesyftet för Natura 2000-nätverket är att bidra till bevarandet av biologisk mångfald genom att bibehålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som omfattas av EUs fågeldirektiv eller art- och habitatdirektiv. Prioriterade bevarandevärden: Hällmarkstorrängar, torra hedar och strandängar utmed kusten med rikt fågelliv och naturvårdsintressant flora. Prioriterade åtgärder: Återinfört bete på de strandängar som är i ohävd samt röjning av igenväxningsvegetation och bränning på hedarna. Beskrivning av området Naturreservatet Vallda Sandö ligger i det nordhalländska kustbandet mellan Stallviken och Låddholmsviken, ca 6 km väster om Kungsbacka. Sandö i väster är en halvö med flacka bergshöjder som förbinds med fastlandet genom vidsträckta strandängar och marskland. Råserna är ett par långsträckta vattensamlingar. De är kvar som rester av den havsvik som tidigare nästan helt skilde halvön från fastlandet. Hela Natura 2000 området är naturreservat och ligger inom både Vallda Sandö-Hördalens riksintresse för naturvård och Särö skärgård-vallda Sandös riksintresse för friluftsliv. Strandängarna i östra delen av området är fågelskyddsområde. På Sandö finns en större fritidsbåthamn. I området finns också en kommunal badplats som är synnerligen välbesökt. Området berör mindre delar av de marint värdefulla grunda vikarna: Låddholmsviken och Stallviken. Även delar av de grundaste klippbottnarna innefattas i området. Vad kan påverka negativt Nedan redovisas exempel på åtgärder som riskerar att påverka utpekade naturvärden negativt. Innan en åtgärd genomförs måste verksamhetsutövaren ta ställning till om den specifika åtgärden riskerar att påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. I så fall ska kontakt tas med Länsstyrelsen. Alla typer av exploateringsföretag, byggnation, anläggande av bryggor, grävning, schaktning, muddring och upplag etc. i eller i direkt anslutning till området kan förstöra eller skada naturtyper. Antingen som en direkt effekt eller genom anläggningsarbetet. Anläggning och underhåll av befintliga stigar och anläggningar kan påverka hydrologi, mark och vegetation samt leda till ökad fragmentering. Dikning, rensning av diken, dämning, exploatering och andra åtgärder som kan påverka områdets hydrologi och hydrokemi på ett negativt sätt, vilket i sin tur kan påverka ytvattnets flöde och kvalitet samt grundvattnetes nivåer och kvalitet. Även åtgärder i närliggande miljöer kan ge en negativ påverkan. Körande med maskiner och andra åtgärder som kan resultera i markkompaktering, djupa spår och andra markskador kan bl.a. leda till ökad ytavrinning, skador på rötterna, förändrad markkemi och ändrade förutsättningarna för marklevande organismer. Page 8 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 3 av 20 Upphörd, för svag eller olämplig hävd i området. För fågelarter knutna till öppna strandängar med behov av stora områden är även upphörd hävd på omgivande mark ett hot. Många växter är konkurrenssvaga, vilket innebär att om buskar och ljung breder ut sig till följd av för svag hävd minskar örternas möjlighet till fortlevnad och spridning. Alltför intensivt betestryck kan påverka den karaktäristiska floran negativt och leda till att den betydelsefulla mosaiken mellan kortbetade och svagare betade partier på strandängarna försvinner. Likaså kan hedens mosaik med bryn och buskage omväxlande med öppen solbelyst gräsmark försämras. Stängsling mot vattenlinjen kan leda till att strandlinjen växer igen vilket kan vara negativt för många vadarfåglar, änder och doppingar. Om stängsling mot vatten är nödvändig måste denna ske en bra bit ut i vattnet så att betesdjuren kan hålla tillbaka vegetationen. Markberedning, insådd och plantering ändrar markstrukturen och artsammansättningen. Bortförsel av strandnära tångvallar och igenfyllnad av skonor utgör ett hot mot strandängarna då dessa är viktiga strukturer bland annat för födosökande fåglar. Störningar orsakade av t.ex. jakt, hundar och rörligt friluftsliv kan påverka både rastande och häckande fåglar negativt. Vid störningstillfället är dödsrisken genom predation förhöjd. Sker störningen efter äggläggning kan den orsaka spolierad eller försämrad häckning. Störning kan även få fåglar att välja mindre lämpliga platser för häckning, med försämrat häckningsresultatet som följd. Även områdets potential som rastområde för fåglar påverkas negativt av jakt då en konstant störning ger en ökad stress på fåglarna som får mindre tid till födosök och sämre möjlighet att samla energi inför en flytt. Också friluftslivet kan påverkas negativt av jakt. För att undgå ett kraftigt predationstryck från rovfågel på häckande vadare och tärnor bör inte boplatser för rovfåglar sättas upp i, eller nära, området. Höga träd, byggnader och föremål i och strax utanför de öppna ytorna bör också undvikas då dessa kan utgöra spaningsplats för predatorer som kråkfåglar, trutar och rovfåglar. Häckande fåglar hotas även av predation av t.ex mink och räv om dessa förekommer i för stora antal. Spridning eller användning av kemikalier som bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, giftiga båtbottenfärger samt stödutfodring kan påverka artsammansättningen negativt. Även utebliven höbärgning leder till förnaansamling med utarmning av den hävdgynnade floran och faunan som följd. Användning av avmaskningsmedel som innehåller avermectin är negativ för den dynglevande insektsfaunan. Utsläpp och diffust läckage av näringsämnen orsakar övergödning, vilket påverkar artsammansättningen. Bland annat konkurrerar opportunistiska snabbväxande trådalger ut ålgräs och makroalger på bottnarna. Drivande algmattor, oftast bestående av fintrådiga alger, är ett fenomen som även detta orsakas av övergödning. Algmattorna har ett antal sekundära effekter som till exempel att de ger upphov till syrebrist, utsöndrar giftiga ämnen, hindrar fisk att söka föda samt hindrar evertebrater med planktoniska larvstadier att bottenfälla. Främmande arter kan påverka konkurrensförhållanden, predationstryck och orsaka sjukdomar. Vildsvin kan kraftigt påverka markstruktur och flora. Bevarandeåtgärder Hela Natura 2000-området är naturreservat. Genom reservatsföreskrifterna skyddas området från ingrepp som skogsbruksåtgärder, spridning av kemikalier och fysisk exploatering vilka kan hota dess bevarandetillstånd. Det skyddade området bör utvidgas så att de marint värdefulla grunda vikarna Låddholmsviken och Stallviken ingår i det skyddade området. I vikarna finns bl a en stor Page 9 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 4 av 20 andel ålgräs. Utöver en rik flora så har strandängarna i området en mycket rik fågelfauna, både bland häckande och rastande fåglar. I vikarna rastar regelbundet stora antal änder, svanar och gäss under vår och höst. På strandängarna häckar flertalet vadare som tofsvipa och rödbena tillsammans med öppenmarksfåglar som sånglärka, ängspiplärka och gulsparv. Brushane, ljungpipare, myrspov och storspov ses också rasta i området på väg till häckningsplatserna. För att stärka skyddet för dessa arter, varav flertalet är upptagna på den nationella rödlistan, bör man se över möjligheten att även peka ut området som SPA-område. Reservatets skötselplan är gammal och har många brister. För att långsiktigt säkerställa att området sköts på bästa sätt är en uppdatering av skötselplanen nödvändig. I samband med en uppdatering bör jakten i området ses över. Bete i kombination med röjning av igenväxningsvegetation och gran samt i viss mån en i ängsmarkerna och hedarna bör ske för att bibehålla områdets öppna karaktär och gynna den hävdberoende floran. Åtgärden regleras av reservatets skötselplan. Återinfört bete på de strandängar som idag saknar hävd. Partier som fått växa igen under senare tid röjs och görs tillgängliga för betesdjur. Därefter röjs de övre delarna av strandängen vid behov. I övriga delar av strandängen fortsatt hävd genom bete. En viss variation i hävdens intensitet mellan åren kan vara positivt t.ex. för insekter som samlar nektar. Får betar ofta blommande örter selektivt vilket bland annat missgynnar nektar- och pollensamlande insekter varför bete av nöt eller häst är att föredra. Åtgärden regleras i reservatets skötselplan. Bränning av hedarna är önskvärt för att motverka igenväxning och gynna djur och växter knutna till de öppna markerna. Bränning bör ske på mindre ytor vart 5-10 år. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Page 10 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 5 av 20 Naturtyper och arter enligt art-och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 1140 -Blottade ler-och sandbottnar Areal: 67,12 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 12 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten finns i Låddholmsvikens östra del och i Stallvikens sydöstra del. Bottnarna är nästan uteslutande fria från makrovegetation men på bottnarna finns mikroskopiska blågrönalger och kiselalger. Den makroskopiska faunan finns dels nedgrävda i bottnarna, exempel på det är musslor och havsborstmaskar, och uppe på bottnarna som exempelvis sandräka och småfisk. Naturtypen är mycket betydelsefull för änder och vadarfåglar, som söker föda i de grunda bottnarna. Problem som uppmärksammats är att under högtrycksbetonade somrar kan stora mängder flyttande algmattor förekomma inom området. Bevarandemål Naturtypen ska präglas av en återkommande naturlig störning med periodvis blottläggning av botten. Hydrografiska villkor i form av tidvatten, vattenstånd, strömmar, vågor, sötvattensflöde och vattenutbyte ska variera naturligt i tid och rum. Den helt övervägande delen av de 12,5 hektaren ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten är intakt med försumbart inslag av fysisk exploatering. Vattenkvaliteten ska vara god. Den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och andra kemikalier ska vara i koncentrationer som inte resulterar i negativa direkta eller indirekta effekter på arter och funktioner i naturtypen. Syrgashalten ska vara god. Alla trofiska nyckelgrupper och nyckelarter förekommer i en sådan omfattning att näringsväven kan fungera i balans. Bottenfaunan ska vara karakteristisk för naturtypen och finns i livskraftiga populationer. Populationsstorleken för typiska arter som lerstubb (P. microps), sandräka (C. crangon) och bakborstig rovmask (H. diversicolor) styrs av naturliga förutsättningar. Naturtypen ska kunna fungera som födosöksområde för fågel, speciellt för vadare och andfåglar. Typiska arter som strandpipare och gravand ska finnas i naturlig förekomst. Flytande algmattor, oftast bestående av fintrådiga alger, ska inte förekomma eller förekomma i liten utsträckning. Antropogen påverkan i form av byggnation, muddring, dumpning, sprängning, redskap som skadar bottnar, fiske som påverkar funktion i näringskedjan, båttrafik, ankring, mineral/sand/sten utvinning, vistelse ska inte inverka negativt på viktiga processer, funktioner, strukturer samt karakteristiska- och typiska arter. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 11 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 6 av 20 Page 12 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 7 av 20 1170 -Rev Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0,5 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning De grunda klippbottnarna utgör rev i områdets västra del. De är beväxta av framförallt makroalger (tång) men även blåmusslor förekommer. Makroalgerna utgör viktiga livsmiljöer för ett flertal organismer som t ex små kräftdjur, snäckor och fiskar. Bevarandemål Målet är att reven är bibehållna och präglas av en naturlig förekomst av makroalger och ryggradslösa djur samt en naturlig förekomst hos fisksamhället. Den helt övervägande delen av de 0,5 hektaren rev är intakt. Reven är opåverkade från fysisk skada samt onaturlig sedimentation och grumling. Vattenkvaliteten och syrehalten är god och den antropogena belastningen i form av utsläpp och läckage av övergödande näringsämnen, olja och kemikalier är försumbar. Vattenutbytet och strömförhållanden är naturliga. Typiska arter som blåstång och blåmussla har en naturlig täckningsgrad. Främmande arter eller populationer inverkar inte negativt på artsammansättningen hos de naturligt förekommande arterna. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 13 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 8 av 20 1210 -Driftvallar Areal: 4,5 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0,4 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen utgörs av tång, vass eller annan vegetation som ansamlats längs stränderna i vallar. Dessa är naturligt dynamiska genom att gamla växer över eller spolas bort medan nya bildas. Vegetationen utgörs därför nästan uteslutande av ettåriga växter. Naturtypen är rik på insekter vilket gör den till en viktig födosöksmiljö för många fågelarter. Naturtypens förekomst i området är dåligt känd och den inrapporterade arealen är en grov uppskattning. Bevarandemål Målet är att minst 0,4 hektar driftvallar bevuxna med ettåriga örter förekommer inom området. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 14 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 9 av 20 1220 -Sten-och grusvallar Areal: 4,5 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer längs strandlinjen och utgörs av vallar av sten och grus som ansamlats under lång tid. Vegetionen varierar beroende på hur utsatt naturtypen är för vind och vågor. Vegetation med gräs, ljung och ris är vanligt förekommande liksom lavar och mossor. Naturtypens förekomst i området är dåligt känd och den inrapporterade arealen är en grov uppskattning. Bevarandemål Målet är att minsta 4,5 hektar sten- och grusvallar förekommer inom området. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 15 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 10 av 20 1230 -Vegetationsklädda havsklippor Areal: 8,9 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer på klippor i sluttning ner mot havet i områdets västra del. Ofta förekommer den i mosaik med eller i anslutning till naturtyperna hällmarkstorrängar (8230) och torra hedar (4030). Vegetationen är gles och utgörs av olika gräs, lavar och örter bland annat kruståtel, ljung, kärleksört och strandglim. På sina håll finns inslag av igenväxning med en och björk. Arealen vegetationsklädda havsklippor i området är en grov uppskattning. Bevarandemål Målet är att minst 8,9 hektar vegetationsklädda havsklippor förekommer inom området. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 16 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 11 av 20 1310 -Glasörtstränder Areal: 45 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 2 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer längs med stranden i områdets östra delar. Ofta som en bård mellan den vegetationsklädda strandängen och den blottade lerstranden. Området är tidvis översvämmat och vegetationen utgörs av olika annuella växter som glasört. Bevarandemål Målet är att området är välhävdat och med naturlig hydrologi utan betydande antropogen påverkan. Området översvämmas regelbundet. Vegetationen domineras av glasört och andra annueller eller gräs. Typiska arter som glasört, styv glasört, saltnarv och havssälting förekommer. Arealen av naturtypen glasörtstränder är minst 2 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 17 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 12 av 20 1330 -Salta strandängar Areal: 89 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 41 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer längs med stränderna, huvudsakligen i områdets östra del. Delar är välhävdade genom bete men stora ytor är på väg att växa igen på grund av bristande hävd. Strandängarna har en väl utvecklad vegetationszonering och skonor förekommer tämligen rikligt. Området är rikt på häckande och rastande fåglar, bland annat större strandpipare, rödbena och tofsvipa. Strandängarna har även mycket höga botaniska värden med förekomst av bland annat marrisp, saltmålla och dvärgarun. Bevarandemål Målet är att området är välhävdat och domineras av hävdgynnade arter som är typiska för salta strandängar. Träd och buskar förekommer inte. Området är saltpåverkat genom att havsvatten periodvis översvämmar området och skonor förekommer. Typiska arter som trift, strandkrypa, gulkämpar och smultronklöver förekommer. Arealen av naturtypen salta strandängar är minst 41 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är otillfredsställande då delar av området är på väg att växa igen till följd av bristande hävd. Page 18 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 13 av 20 2130 -Grå dyner Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 1,2 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer längs kanten på en kulle mitt i strandängens centrala delar. Detaljerad beskrivning av naturtypen i området saknas men generellt är grå dyner till viss del bevuxna med gräs eller örter men vegetationstäcket är inte slutet. Sand ackumuleras på de grå dynerna. Området är hävdat genom bete. Bevarandemål Målet är att dynen är öppen med bara enstaka inslag av inhemska träd och buskar. Vegetationen förekommer mosaikartat med öppna sandblottor och domineras av gräs och örter i fältskiktet samt av mossor och lavar i bottenskiktet. Artsammansättningen är naturlig för naturtypen. Dynen påverkas av naturlig dynamik som abrasion, vinderosion och ackumulation av sand samt ett visst mått av slitage som hjälper till att upprätthålla den interna dynamiken och skapa ett inslag av blottad sand. Arealen av naturtypen grå dyner är minst 1,2 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är otillfredsställande. Området har låg störning och på väg att växa igen till följd av för lågt betestryck. Page 19 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 14 av 20 4010 -Fukthedar Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0,3 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer i små blötare partier i den torra heden i västra delen av området. Detaljerad beskrivning av naturtypen saknas men den utgörs generellt av en i huvudsak öppen och fuktig hed med klockljung. Den återfinns på kalkfattig, mager mark, främst i nederbördsrika delar av sydvästra Sverige. Naturtypen är präglad av långvarig hävd (bete, bränning) eller fluktuationer i markvattennivån. Fukthedar täcker vanligtvis små arealer och förekommer ofta i mosaik med andra naturtyper. Bevarandemål Målet är att området är välhävdat utan skadlig ansamling av förna och domineras av hävdgynnade arter. Heden utsätts för regelbunden bränning och marken är naturligt fuktig och mager. Hydrologin är ostörd utan avvattnande eller tillrinnande diken eller körspår. Träd- och buskskiktet täcker högst 30 % av ytan. Typiska arter som klockljung förekommer. Arealen av naturtypen fukthedar är minst 0,3 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 20 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 15 av 20 4030 -Torra hedar Areal: 67 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 52 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer huvudsakligen på torra partier mellan hällmarkerna i områdets västra del och utgörs till stor del av ljunghedar. Torra hedar återfinns i mosaik med naturtypen hällmarkstorräng i fördelningen 50/50. I denna mosaik återfinns också små ytor med naturtypen öppna mossar och kärr främst i de nordvästra delarna. Områden med naturtypen är till viss del hävdade genom bete och periodvisa naturvårdsbränningar. Ett buskskikt av en förekommer på en del ställen som i några delar är tämligen tätt och i behov av utglesning. Inslaget av tall, björk, rönn och enstaka granar är på sina håll påtagligt. Bevarandemål Målet är att området är välhävdat utan skadlig ansamling av förna och präglat av lång kontinuitet av bete och regelbunden bränning. Marken är torr till frisk med naturlig näringsstatus och domineras av hävdgynnade arter. Träd- och buskskiktet täcker högst 30 % av ytan. Typiska arter som ängsvädd förekommer. Arealen av naturtypen torra hedar är minst 52 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 21 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 16 av 20 6230 -Stagg-gräsmarker Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 7,3 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer på några ytor i områdets östra del i kanten på strandängen samt på ett par mindre ytor i de västra delarna i anslutning till en strandäng. I flera av områdena med naturtypen är igenväxningen av bland annat ljung och sly påtaglig. Framför allt i ohävdade delar söder om vägen ut mot småbåtshamnen men även ytorna i väster är delvis igenväxta. Bevarandemål Målet är att området är välhävdat utan skadlig ansamling av förna. Marken är torr till frisk med naturlig näringsstatus och har en tydligt hävdpräglad vegetation. Området är artrikt med god förekomst av typiska arter bland vilka stagg utgör ett betydande inslag. Träd- och buskskiktet täcker inte mer än 30 % av ytan. Arealen av naturtypen stagg-gräsmarker är minst 7,3 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är otillfredsställande. Igenväxningen är påtaglig i flera av ytorna. Page 22 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 17 av 20 6410 -Fuktängar Areal: 0 ha. Arealen ej fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0,8 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer på flertalet små ytor spridda i området. Områdena hävdas genom bete. Detaljerad beskrivning av naturtypen i området saknas men den utgörs generellt av hävdpräglade, i huvudsak öppna fuktängar med blåtåtel eller starr. Fuktängarna kan vara örtrika och kan ibland hysa ovanliga växter. Fuktängar är en tämligen vanlig naturtyp i Halland. Bevarandemål Målet är att området är välhävdat antingen genom bete eller slåtter utan skadlig ansamling av förna och präglat av lång kontinuitet av hävd och regelbundna översvämningar. Marken är fuktig med naturlig näringsstatus och opåverkad hydrologi. Markvegetationen är tydligt hävdpräglad och träd- och buskskiktet täcker inte mer än 30 % av ytan. Området är rikt på blommande örter. Arealen av naturtypen fuktängar är minst 0,8 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 23 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 18 av 20 7140 -Öppna mossar och kärr Areal: 8,9 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 0,8 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer på småytor i hedmarken i områdets nordvästra del och hävdas genom bete. Detaljerad beskrivning av naturtypen saknas men naturtypen är vanlig i Halland och omfattar många olika typer av mossar och kärr till exempel plana eller svagt välvda mossar, plana eller sluttande kärr och torvbildande mader. Torvtäcket är normalt minst 30 cm djupt. Bevarandemål Målet är att våtmarkernas hydrologi är ostörd utan några avvattnande eller tillrinnande diken eller körspår som medför negativ påverkan. Hydrokemin är fattig till intermediär utan betydande antropogen påverkan. Torvbildning sker aktivt i myren. Våtmarkerna är öppna och välhävdade (<30% krontäckning) av antingen bete eller slåtter utan indikation på igenväxning av vass, buskar eller träd. Bottenskiktet domineras av olika typer av ris och mossor. Vegetationen är karakteristisk för naturtypen. Arealen av naturtypen öppna mossar och kärr är minst 0,8 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 24 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 19 av 20 8230 -Hällmarkstorräng Areal: 45 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Ny Areal: 66 ha. Ny Areal, ännu ej fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen förekommer på Sandös bergshöjder samt på klippor längs stranden och domineras av artfattiga hällmarksljunghedar. Hällmarkstorräng återfinns i mosaik med naturtypen torra hedar i fördelningen 50/50. I denna mosaik återfinns också små ytor med naturtypen öppna mossor och kärr främst i de nordvästra delarna. Stora delar av ytorna med naturtypen betas. Periodvis genomförs naturvårdsbränningar i området. Ett spritt buskskikt av en förekommer på en del ställen. Bevarandemål Målet är att området är öppet och störningspräglat genom exempelvis brand eller tramp och har ett träd- och buskskikt som inte täcker mer än 30 % av ytan. Området är hävdat genom bete. Marken är torr med ett tunt, fläckvis förekommande jordtäcke som inte täcker mer än 50 % av ytan. Markvegetationen domineras av mossor, lavar och torktåliga kärlväxter. Typiska arter som bergglim, gul fetknopp och vårtåtel förekommer. Arealen av naturtypen hällmarkstorräng är minst 66 hektar. Bevarandetillstånd Bevarandetillståndet för naturtypen i området är tillfredsställande. Page 25 of 33

BEVARANDEPLAN Diarienummer Sida 511-6466-17 20 av 20 Dokumentation Artportalen, ArtDatabanken SLU. Uttag 2015-11-10. Arup, U. 2001. Stenlavar i naturskyddade områden i Hallands län 2001. Länsstyrelsen i Halland. Meddelande 2002:25. Bengtsson, S. 1996. Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 2 Kungsbacka kommun. Länsstyrelsen i Halland. Remissutgåva. Flodin, L-Å. 2001. Ornitologisk värdering av strandängar i norra Halland. Länsstyrelsen i Halland. Meddelande 2001:7. Kuylenstierna, J. 1997. En botanisk resa i norra Halland. Hallands flora sid. 182-203. I Georgsson, K. et al. 1997. Jordbruksverket. Ängs- och betesmarksinventeringen, databasen Tuva. https://etjanst.sjv.se/tuvaut/site/webapp/tuvaut.html. Länsstyrelsen 1988. Områden av riksintresse. Friluftsliv. Länsstyrelsens meddelande nr 1988:18. Länsstyrelsen i Halland. 1981. Fastställelse av skötselplan för Vallda Sandö naturreservat i kungsbackas kommun. Beslut 1981-10-30. D. Nr. 11.131.2580-80. Länsstyrelsen i Hallands län. 2000. Områden av riksintresse för naturvård i Hallands län. Författare J. Erlandsson. Meddelande 2001:20. Bilagor 1 Kartor över områdets läge och gräns samt naturtyper 2 Artlista 3 Ordförklaring Page 26 of 33

Översiktskarta Bilaga 1 ALGUSEAED - ~ _..:,- ",.. - ~ - - - - -..-.--... -~-.,--. - / /' / /,/ / /,/..r- --... -t---~~ -~.-..,...-..,._.,..,_,~, ;< l \ \ \ \ \ \ \ stallviken c:::j Natura 2000-område c=] naturreservat 1 000...~==============~ m Länsstyrelsen Page Hallands 27 of län 33 Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

Ortofoto Bilaga 1 Ris6 Västra Hagen Onsala SandO fastighetsgräns Länsstyrelsen Page Hallands 28 of län 33 Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket

Naturtypskarta Bilaga 1 c:::::j Natura 2000-område c=j fastighetsgräns Naturtyper - Vattendrag - osäkert om det är habitat c:::::j 1140- Blottade ler- och sandbottnar c;;::;;'l 1170 - Rev [::!:] 1310 - Glasörtsstränder c:::j 1330 - Salta strandängar c:::j 2100- Öppna kustdyner vid atlant- och östersjökusten(2110/2120/2130/ 2140/2170/2190) f'"" "'i 2130- Grå dyner ~ 4010- Fukthedar r:;::d 4030 - Torra hedar c:j 6230 - stagg-gräsmarker ~ 6410 - Fuktängar ~ 7140 - Öppna mossar och kärr IJIIII 8230 - Hä llmarkstorräng c:::::::::::::: 97 40 - skogbevuxen myr!!!!skog - okänt om det är habitat o 500 1 000 c:::j Våtmark - okänt om det är habitat...c========~ m Page 29 of 33 Länsstyrelsen Hallands län Lantmäteriet Geodatasamverkan Naturvårdsverket