Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen Fi 2017:02 Ordförande: Niklas Karlsson Huvudsekreterare: Sverker Lindblad Sekreterare: Ulf Tynelius Sekreterare: Lisa Hörnström Kommunutredningen Fi 2017:02 1
Kommunernas historia Antal kommuner Ca 2 500 Som mest 2 532 år 1930 Minskning till 1 037 år 1952 Minskning till 277 år 1977 Idag 290 Källa: 150 år av självstyrelse, SKL 2013 Kommunutredningen Fi 2017:02 2
Varför en utredning? Kommuner med betydande åtaganden Stora och växande utmaningar Parlamentarisk kommitté Stora och växande skillnader i förutsättningar Kommunutredningen Fi 2017:02 3
Den parlamentariska kommitténs ledamöter Namn Parti Övrig info Maria Strömkvist S Riksdagsledamot, valkrets Dalarna Johan Nyhus S Kommunalråd Göteborg Åsa Eriksson S Riksdagsledmot, valkrets Västmanland Anna Hövenmark V Ledamot kommunfullm. Jokkmokk och regionstyrelsen Region Norrbotten Mikael Eskilandersson SD Riksdagsledmot, valkrets Gävleborg Bo Rudolfsson KD KSO, kommunalråd Laxå Anette Åkesson M Riksdagsledamot, valkrets Skåne norra och östra Erik Andersson M Riksdagsledamot, valkrets Stockholms län Helene Odenjung L Kommunalråd Göteborg, 1:e vice partiordf. Peter Helander C Riksdagsledamot, valkrets Dalarna Marcus Friberg MP Kommunalråd Helsingborg Kommunutredningen Fi 2017:02 4
Sveriges kommuner står inför stora utmaningar!!! Kommunutredningen Fi 2017:02 5
Urbanisering och regionförstoring Befolkningsförändring i kommuner 2011-2016 Lokala arbetsmarknadsregioner 2030 (ytan proportionell mot folkmängden) Källa: SCB och Kommunutredningen Ansvarskommittén Fi 2017:02 6
Demografiska förändringar Andel befolkning 65+ i kommuner 2016 Ökande försörjningskvoter (total bef / bef 20-64år) Källa: LU2015 Bilaga.7 Kommunutredningen Fi 2017:02 7
Demografi och kommunala kostnader Källa: SOU 2011:39 Kommunutredningen Fi 2017:02 8
Kommunernas totala kostnader per årskull 2016 Kommunutredningen Fi 2017:02 9
Personal och kompetensförsörjning Andel sysselsatta 15-64 år i kommuner 2016 Förvärvsgrader 2040 eftergymnasial utbildning (sysselsatt dagbefolkning/ befolkning i arbetsför ålder) Kommunutredningen Fi 2017:02 10 Källa: LU2015 Bilaga.7
Etablering och integration av nyanlända Andel utlandsfödda i kommuner 1995 Andel utlandsfödda i kommuner 2016 Kommunutredningen Fi 2017:02 11
Etablering och integration av nyanlända Sysselsättningsandel för svenskfödda respektive utlandsfödda 20-64 år, kommuner 2014 Källa: SCB/Reglab Kommunutredningen Fi 2017:02 12
Klimatförändring Förändring lokal tillrinning (säsong) RCP8.5 Störst nederbördsökning vintertid, mest avdunstning sommartid Vinter Vår Sommar Höst Källa: SMHI Kommunutredningen Fi 2017:02 13
Stora och växande skillnader i förutsättningar Från 2 500 inv i Bjurholm och Sorsele till 940 000 inv i Stockholm Från över 19 000 km 2 i Kiruna till 9 km 2 i Sundbyberg Från 39 procents tätortsgrad i Berg till 100 procent i flera Stockholmskommuner Från 33 procent 65+ åringar i Borgholm och Pajala till 13 procent i Sundbyberg och Huddinge Från över 79 300 kr/inv i kommunala nettokostnader i Dorotea till 39 800 kr/inv i Solna och Stockholm Genomsnittlig köpeskilling för småhus, från 307 tkr i Sorsele till över 10 Mkr i Danderyd Kommunutreningen Fi 2017:02 14
Stora skillnader i förutsättningar några nyckeltal 2017: Kommun Befolkning 2017 Areal (km2) Inv/km2 Tätortsgrad (%) Andel 0- Andel 18 år (%) 65+ (%) Andel 80+ (%) Skattesats kommun Nettokostnader kr/inv Kom.ek. resultat kr/inv Skatteutj. och bidrag kr/inv Köpeskilling småhus tkr Stockholm 949 761 187 5 075 100 20,8 14,7 3,7 17,90-43 410 2 486-4 204 7 080 Mediankommun 15 937 670 28 78 21,4 24,1 6,1 21,85-54 974 1 643 10 658 1 462 Medeltal 34 897 1 405 154 76 21,7 23,4 6,0 21,65-55 426 2 122 10 598 1 999 Totalt 133 kommuner < 15 000 invånare, 73 kommuner < 10 000 invånare och 15 kommuner < 5 000 invånare Småkommedian 7 894 852 9 62 20,0 27,1 7,0 22,44-58 082 1 308 14 821 856 De tre största i Småkom Krokom 14 925 6 154 2,4 58 25,7 21,1 4,8 22,17-63 844 110 16 416 1 498 Kil 11 910 360 33,1 75 22,5 23,9 5,9 22,35-55 042 1 324 11 355 1 385 Torsby 11 890 4 162 2,9 46 17,8 28,1 8,1 22,50-64 041 1 452 18 549 921 De tre minsta i Småkom Dorotea 2 646 2 765 1,0 54 18,2 30,5 9,8 23,85-73 577-720 26 492 360 Sorsele 2 516 7 367 0,3 47 19,9 28,4 8,2 23,15-73 188 659 27 910 387 Kommunutredningen Fi 2017:02 15 Bjurholm 2 451 1 307 1,9 41 20,8 30,1 10,6 23,15-67 243-1 013 25 896 407
Kommittén ska identifiera och analysera utmaningarna: Identifiera utmaningar som väntas påverka kommunernas långsiktiga förutsättningar att klara av sina åtaganden Kartlägga vilka verksamhetsområden som i särskilt hög grad påverkas av utmaningarna Analysera utmaningarnas konsekvenser för kommunerna och hur kommunernas skilda förutsättningar påverkar möjligheterna att hantera utmaningarna Kommunutredningen Fi 2017:02 16
Kommittén ska analysera olika strukturella åtgärder: Kommunal samverkan Kommunsammanläggningar Generell förändring av uppgifter Asymmetrisk ansvarsfördelning Andra tänkbara åtgärder (t ex digitalisering) Utökade möjligheter till avtalssamverkan (delbetänkande) - En kombination av åtgärder kan vara en framkomlig väg - Försöksverksamhet kan föreslås Kommunutredningen Fi 2017:02 17
Demokratiaspekter på olika åtgärder Ökad komplexitet, otydliga ansvarsförhållanden Långa avstånd, anonyma politiker och beslutsfattare Risk för mindre kommun att överskuggas av större Demokratisk underskott i viss samverkan och asymmetri Bibehållen kapacitet för kommunal service och välfärd Minskad risk för jävssituationer p.g.a. liten befolkning Ökad administrativ kapacitet, t.ex. beslutsunderlag Större kompetens i kommunfullmäktige Samverkan Sammanläggning Förändrade uppgifter Asymmetri Digitalisering X X (X) X X X X X X X X X X X (X) X (X) (X) X X X X X X Kommunutredningen Fi 2017:02 18
Samverkan mellan kommuner Kommunutredningen Fi 2017:02 19
Delbetänkande 2017-10-17 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Kommunutredningen Fi 2017:02 20
Önskemål om utökade möjligheter till avtalssamverkan Statskontoret: önskemål om utökade möjligheter: Administration (t.ex. ekonomiadministration; lönehantering personaladministration; HR-tjänster/kompetensförsörjning; växel och telefoni). Specialisttjänster när kommunen är myndighet (t.ex. miljöinspektörer/- tillsyn; handläggare av alkoholtillstånd/-tillsyn; handläggare av tillsyn av hälsoskydd och livsmedel och bygglovshandläggare). IT och digitalisering (t.ex. bredbandsutbyggnad; IT-experter/IT-stöd). Kommunutredningen Fi 2017:02 21
Förslagen i korthet En generell rätt för kommuner och landsting att med stöd av avtal utföra uppgifter åt varandra införs i kommunallagen. Undantag från lokaliseringsprincipen (för utförarkommunen). Sammanhängande rätt till extern delegation av beslutanderätt. Förtydligande av styrelsens uppsiktsplikt. Årlig rapporteringsskyldighet för styrelsen till fullmäktige. På några områden lämnas nuvarande regler oförändrade och gäller framför den nya generella bestämmelsen. Förhållandet till LOU måste bedömas i enskilda fall. Kommunutredningen Fi 2017:02 22
Tillit och tidsperspektiv är viktigt En effektiv samverkan förutsätter att alla parter har något att vinna på den, kan vara svårt med små och stora kommuner Det tar tid att bygga förtroende och tillit i en samverkanskonstellation, men Med tiden kan också slitningar mellan de samverkande parterna uppstå, t.ex. genom ändrade politiska eller ekonomiska förhållanden i kommunerna Kommunutredningen Fi 2017:02 23
Frivilliga kommunsammanläggningar Kommunutredningen Fi 2017:02 24
Är det dags för kommunsammanläggning? Vid 1974 års kommunreform ansågs 8 000 inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka 10 000 inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst 20 000 inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < 8 000 inv (19 %) och 164 kommuner < 20 000 inv (56 %) Kommunutredningen Fi 2017:02 25
Kommunutredningen Fi 2017:02 26
Finns det motiv för kommunsammanläggningar? Förmodligen inga stora ekonomiska vinster att hämta hem genom sammanläggningar, men gleshet, bosättningsmönster och funktionella kopplingar spelar roll Kapacitets- och kompetensmässiga argument finns dock sannolikt Lokal identitet och maktrelationer regionalt spelar roll Kommunutredningen Fi 2017:02 27
Förändring av kommunernas uppgifter generellt och asymmetriskt Kommunutredningen Fi 2017:02 28
Verksamheter har olika territoriell logik lokalt, regionalt, nationellt: Arbetsmarknadspolitiken Gymnasieskolan Räddningstjänsten Fysisk planering / bostadsplanering Kollektivtrafiken Sjukvården Etc Bör ansvaret ändras, generellt eller asymmetriskt? Kommunutredningen Fi 2017:02 29
HANTERA SMÅ KOMMUNERS KAPACITETSPROBLEM Ansvar läggs över till större näraliggande kommuner eller landsting? Fördjupningsstudie av Anders Lidström
KOMMUNERNA I DECENTILER EFTER BEFOLKNINGSSTORLEK 2017 40 30 20 10 0-10 -20-30 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Befolkningsförändring 1973-2017 Befolkningsprognos 2017-2030
DE 29 MINSTA KOMMUNERNA I SVERIGE Kommun Befolkn 2017 Förändr 73-17 Tillhör region/ landsting Närmaste större kommun Ödeshög 5 343-8,7 Östergötland Mjölby Ydre 3 733-10,9 Östergötland Mjölby Boxholm 5 453-9,8 Östergötland Mjölby Högsby 6 087-23,2 Kalmar Oskarshamn Dals-Ed 4 763-6,9 V Götaland Vänersborg Grästorp 5 750 9,3 V Götaland Lidköping Essunga 5 647-1,1 V Götaland Lidköping Gullspång 5 280-25,0 V Götaland Mariestad Storfors 4 123-22,9 Värmland Karlstad Munkfors 3 763-31,7 Värmland Karlstad Laxå 5 643-36,5 Örebro Örebro Ljusnarsberg 4 942-32,3 Örebro Ludvika Skinnskatteberg 4 431-17,5 Västmanlands Fagersta Norberg 5 796-12,4 Västmanlands Fagersta Ockelbo 5 896-9,7 Gävleborg Gävle Ragunda 5 444-33,0 Jämtland Östersund Bjurholm 2 451-33,2 Västerbotten Umeå Vindeln 5 412-25,1 Västerbotten Umeå Norsjö 4 086-30,6 Västerbotten Skellefteå Malå 3 133-30,7 Västerbotten Lycksele Storuman 5 902-29,8 Västerbotten Lycksele Sorsele 2 516-39,1 Västerbotten Lycksele Dorotea 2 646-33,7 Västerbotten Lycksele Åsele 2 809-44,1 Västerbotten Lycksele Arjeplog 2 821-33,9 Norrbotten Boden Jokkmokk 5 081-34,3 Norrbotten Boden Överkalix 3 367-40,8 Norrbotten Haparanda Övertorneå 4 461-35,3 Norrbotten Haparanda Pajala 6 101-39,4 Norrbotten Kiruna
UTFORMNING Landsting eller grannkommun? Ansvarsområden: o Äldreomsorg o Svårrekryterad specialistkompetens o Statlig myndighetsutövning o Stordriftsfördelar Konsekvenser: o Kan kvarstår som egna kommuner men B-kommun? o Demokrati och ansvarsutkrävande o Finansiella konsekvenser o Ny roll för landstingen Alltför klumpig lösning på ganska specifika problem?
Andra tänkbara åtgärder, t.ex. - Digitalisering - Systematiskt lärande Kommunutredningen Fi 2017:02 34
Vad händer nu i utredningen? Prop. om avtalssamverkan i vår. Lagändringar 1 juli 2018 Fallstudier i fyra kommungrupperingar av olika karaktär Fördjupningsstudier inom följande områden: - Erfarenheter från nordiska strukturreformer (Siv Sandberg) - Asymmetrisk ansvarsfördelning (Anders Lidström) - Transaktionskostnader vid samverkan (Anna Thomasson) - Internationell forskningsöversikt (Gissur Erlingsson) - Ev. också studie om digitaliseringens möjligheter Kommunutredningen Fi 2017:02 35
Kommittén ska lägga fram: Delbetänkande om avtalssamverkan den 17 oktober 2017 Slutbetänkande den 15 oktober 2019 Kommunutredningen Fi 2017:02 36
Det är vår framtid det gäller! vaggeryd.se pajala.se skara.se kiruna.se sverker.lindblad@regeringskansliet.se tingsryd.se malmo.se Kommunutredningen Fi 2017:02 37