November 2016 stockholm.se "[Dubbelklicka för att lägga till logotyp eller ta bort denna text]"
November 2016
3 (17) Sammanfattning Trygghet och tillgänglighet är prioriterade områden i Hässelby- Vällingbys lokala utvecklingsprogram. Hässelby-Vällingby ska vara en levande stadsdel med där kvinnor och män, flickor och pojkar är trygga på allmänna platser. Som ett led i arbetet med det lokala utvecklingsprogrammet utför förvaltningen trygghetsvandringar med tjänstepersoner och invånare för att i ett första skede identifiera upplevda otrygga platser. Vandringen görs genom jämställdhetsperspektiv, barnperspektiv och äldreperspektiv. Syftet är att få kunskap om hur det offentliga rummets används och om eventuella sociala trygghetsskapandeinsatser behövs på specifika platser. Trygghetsvandring som metod används främst för att genom olika perspektiv samtala om hur området kan bli tryggare och mer trivsamt. Trygghet är en demokratifråga då det offentliga rummet tillhör alla. Det offentliga rummet ska vara en trivsam plats, och vara tillgänglig för alla. Invånare använder sig av det på olika sätt, dels beroende på ålder, där främst åldersgrupperna ungdomar och barn skiljer sig från övriga. Att ett område är tryggt och trivsamt är avhängit ett inbjudande helhetsintryck. Skymmande vegetation kan störa belysning och ge ett stökigt intryck. Bra belysning anpassad efter platsen är viktig, speciellt på vintern. Tillgänglighet är en trygghetsfråga och alla ska känna att de har möjlighet att använda det offentliga rummet. Det ska finnas något för alla och vara disponibelt för alla. De som bor och arbetar i ett stadsdelsområde har områdesspecifik kunskap. De har en betydelsefull inblick i användningen av närmiljön och har angelägen information att tillföra, där även barn och unga och deras användning av det offentliga rummet är väsentlig. Därför bjuds medborgare, bostadsbolag, polis och berörda tjänstepersoner in för att delta i totalt tre trygghetsvandringar i år. Uppföljning på vandringarna kommer ske vid samma tid nästa år. Förmöte med medverkande invånare hölls inför varje vandring, samt ett förmöte med polis kring brottsstatistik och nuvarande lägesbild. En vandring genomförs i Hässelby gård och en i Vällingby, båda med jämställdhetsperspektiv och äldreperspektiv. En vandring genomförs med barn i Hässelby gård från fritidsklubben på Hässelbygårdsskolan i årskurs 4-5, för att säkerställa barnperspektivet. Tjänstepersoner medverkar vid alla vandringar i syfte att frågor som lyfts snabbt ska hamna hos ansvarig.
4 (17) Checklista Se det unika för området Anteckna allt på plats och fotografera Nedan följer exempel på faktorer som tas i beaktning. Underhåll och skötsel Behöver grönska gallras för att förbättra sikten? Behövs mer grönska för att höja trivsel? Behöver belysning förbättras/förändras? Kan personer med funktionshinder, med hundar och med barnvagnar ta sig fram? Behövs det fler parkbänkar eller papperskorgar? Finns det skadegörelse? Är det lätt att orientera sig i området eller behövs skyltar? Hur är vinterunderhållet? Det sociala livet Finns det grupper eller personer i området som skapar otrygghet? Finns det grupper eller personer som skapar trygghet? Vilka är det som bor i och använder stadsdelsområdet? Hur kan människor som naturligt inte möts, komma närmare varandra? Bebyggelse och utformning Finns det bostader eller befolkade verksamheter nära torg och parkvägar? Körs det moped? Känner sig boende trygga på sin gård? Är gårdar och entréer tillgängliga för alla grupper? Är gården välskött? Hur är sikten vid busshållsplatser? Finns det bostäder eller befolkade verksamheter som har uppsikt över hållplatserna? Finns det bostäder eller befolkade verksamheter som har överblick över parkeringsplatser? Parkeras bilar på platser där förbud råder? Är det fri sikt i gångtunnlar eller är de mörka, trånga och långa? Finns det alternativa vägar? Finns det säkra övergångsställen? Är belysning jämn, för dov eller bländande?
5 (17) Innehåll Sammanfattning... 3 Checklista... 4 Underhåll och skötsel... 4 Det sociala livet... 4 Bebyggelse och utformning... 4 1. Hässelby gård... 6 1.1 Vuxenvandring... 6 1.1.1 Medverkande tjänstepersoner... 6 1.1.2 Medverkande invånare... 6 1.1.3 Förmöte med medverkande... 6 1.1.4 Anteckningar från vandring... 7 1.2 Barnvandring... 10 1.2.1 Medverkande tjänstepersoner... 10 1.2.2 Medverkande medborgare... 10 1.2.3 Förmöte med medverkande... 10 1.2.4 Anteckningar från vandring... 11 1.2.5 Generella tankar... 13 2. Vällingby... 14 2.1 Vuxenvandring... 14 2.1.1 Medverkande tjänstepersoner... 14 2.1.2 Medverkande medborgare... 14 2.1.3 Sista minuten förhinder... 14 2.1.4 Förmöte med medverkande... 14 2.1.5 Anteckningar från vandring... 14 5
6 (17) 1. Hässelby gård 1.1 Vuxenvandring 1.1.1 Medverkande tjänstepersoner Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning- demokratistrateg och säkerhetsstrateg Trafikkontoret- ingenjör Stockholms hem- två kundförvaltare Svenska bostäder- trädgårdssamordnare och två förvaltare Polisen- kommunpolisen 1.1.2 Medverkande invånare Funktionsrådet- kvinna Pensionärsrådet- kvinna Föreningslivet- två män 1.1.3 Förmöte med medverkande Inför vandringen är det bra att säkerställa att vi betänker alla eventuella aspekter som påverkar trygghet och vilka faktorer som formar de unika förutsättningar som gäller i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde. Representant från stadsdelsförvaltningen samtalar därför med medverkande kring stadens trygghetsmätning och resultat för vår stadsdel. Redogörelse för tillit till bostadsområdet och sina grannar, polisanmälda brott, utsatthet för misshandel, hot och rån, utsatthet för sexuella trakasserier, nedskräpning etc., görs. Vidare samtalas det om strategier staden arbetar med kring levande lokala centrum, park och grönt, barnrätt etc. Stadens rapport Skillnadernas Stockholm visar på en ökad segregation. En diskuterad grund är att få naturliga möten uppstår med personer olik en själv. Brist på möte med personer olik en själv kan skapa felaktiga föreställningar, där mötesplatser, konstprojekt och lokal samordning är exempel på möjliggörare till möten av människor. Att känna att man kan röra sig tryggt i staden är en rättighet, där jämställdhetsperspektivet är viktigt då kvinnor i högre grad än män upplever sig otrygga. Så kallad platsutveckling, är arbete med att främja en positiv identitet av en specifik plats, att ha gemensamma värden kring en
7 (17) plats. Stadsrummet är ett sammanhängande system där utveckling av områden kan påverkas av enskillda platser. 1.1.4 Anteckningar från vandring Vi utgår från Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings huvudkontor kl. 16.30 och går parkvägen från förvaltningen, längs med Hässelbygårdsskolan. På vägen finns odlingslådor i Engelska parken och konstverk, men vägen upplevs öde och mörk. Längs med skolbyggnaden, nämner medverkande är uppehälle för grupper som eventuellt brukar alkohol och narkotika. Vidare längs parkvägen, är Hässelby gårdsbollplan inte upplyst, vilket gör att hela det området upplevs mörkt. Medverkande framför att det är ledsamt att den inte är tillgänglig för spontanidrott och att det ser trist ut när den står outnyttjad. Vid hörnet där bollplanen tar slut och parkvägen korsas av Stallpojkebacken meddelar polisen att det är den plats som utsätts för flest bilbränder i stadsdelsområdet, troligen med anledning av att det ligger avskilt. Längs med bollplanens kortsida på Stallpojksbacken upp mot Loviselundsvägen, upplevs det vara dålig sikt på grund av för få lampor, och stora träd som ger intryck av att man inte har sikt över vad som kan uppehålla sig där. Vi korsar Loviselundsvägen och fortsätter på en liten parkväg. Skillnaden blir stor på hur tillgängligt och upplyst de är, lampor har tätt avstånd och bra ljusstyrka. Vi svänger till vänster på parkväg mellan Svenska bostäder hus. I hörnet på ett av Svenska bostäders hus ligger bråte. Medverkande beskriver att det ser ut som barn har lekt/någon har bott där och bara övergett det. Det inger ett övergivet och därför lite obehagligt intryck. Bovärdar från Svenska bostäder är medvetna om frågan. Tjänsteperson meddelar att mer belysning kring den lilla park/bollplan som ligger intill ska komma upp. Vi anländer till Loviselundstorget där medverkande menar att det är bra med ett bostadshus som har balkonger mot torget. Det livar upp, och förser torget med ögon på sig. Affärer i botten på Svenska bostäders hus erbjuder ett varierat utbud. En affär är stängd vid den tiden och verksamheten har inte något ljus tänt, vilket gör att det ser oinbjudande ut. Det står bilar parkerade på torget, där parkeringsförbud råder, vilket gör torget mindre framkomligt/tillgängligt. Vi fortsätter på parkväg mot Friherregatan och går genom den så kallade Kotunneln. Alla är överrens om att tunneln är grå, tråkig och nedgången. Man får en känsla av att man sugs in i tunneln och 7
8 (17) att man inte vet vad som dyker upp på andra sida. Alla enas om att om det är någon tunnel i stadsdelsområdet som behöver upprustning så är det denna. Bostadsbolagen föreslår att ett konstprojekt med ungdomar för utsmyckning vore en bra idé, medborgarna håller med. Det är trafikkontoret som äger tunneln. Vi går längs parkvägen mot tunnelbanespåret, där medverkande konstaterar att de aldrig gått tidigare men de vet att många barn tar den vägen till centrum eller skolan. Vi kommer till trappan som leder ner till busstorget i Hässelby gård. Längst upp i trappen finns bänkar som är uppehälle för personer som brukar alkohol och narkotika. Precis bredvid bänkarna ligger en förskola. Tjänsteperson klargör att toabesök ibland kan uträttas i och i närheten av förskolans lekgård. Längst upp i trappan ger en bra översikt av Hässelby gårdsbusstorg. Alla medverkande konstaterar att det ser mörkt ut. Tjänsteperson tar md frågan till centrumägaren. Det är generellt mörkt på busstorget, men vissa hörn och delar är extra mörka. Trappan upplevs tillgänglig för äldre, barnvagn och personer med funktionsnedsättning. Vi går in på Hässelby gårdstorg, på Loviselundsvägen, mellan Prisma och gamla Ica. Det är en sträcka som många beskriver som mörk och otrygg. Medverkande menar även att det är dålig uppsikt över vad som kan dyka upp runt hörnet. Vid och kring scenen på torget meddelar Polisen att narkotikaförsäljning och konsumering förekommer. Det är en plats där många brottsrelaterade incidenter uppstår. Vid scenen är det god uppsikt över torget, omkringliggande är en restaurang/krog och fritidsgården Lyktan. Intill krogen finns en bankomat som tidigare upplevs som råndrabbad, men där rörelse från Bibblerian och nya Icas kunder förhöjer tryggheten. Medverkande delger dock att de fortfarande inte vågar ta ut pengar där. Trafikkontoret meddelar att taket som binder ihop hus på torget ska tas bort, vilket kommer öppna upp och ändra uppsikten, samt att all belysning på hela torget ska bytas ut. På torget menar medverkande att bänkarna alltid är upptagna om dagarna och att det försvårar för exempelvis pensionärer att ta sig till affären, då de behöver vila någonstans på vägen. Bänkarna utanför Systembolaget och bänkarna vid scenen vågar de inte använda även om de är lediga, för att det under tiden skulle kunna komma någon med missbruksproblematik. Tunnelbaneutgången upplevs som tråkig och emellanåt otrygg, medverkande trycker på att det är avhängigt vilken tid på dygnet. Då det är fler människor i rörelse och på dagtid känns utgången bra och man har uppsikt över torggången i alla riktningar, på kvällen
9 (17) och nätter är det värre, dels känns det otryggt för att det kan finnas gäng som hänger på torget kring utgången och dels för att det är mörk mot busstorget. Vi går genom tunneln under Maltesholmsvägen, i vilken Trafikkontoret meddelar att de ska sätta upp LED-lampor som kommer ge effekt av att taket är högre och tunneln kommer upplevas trevligare. Vi går parkvägen längs med Loviselundsskolan där Stockholms hem upptäcker lampor som inte lyser intill deras fastigheter. Utöver det upplevs parkvägen väl upplyst. Där meddelar medverkande att det finns bra med bänkar, utsatta på strategiskt bra platser på vägen, men att de också ofta är upptagna. Från parkvägen precis innan trappan upp till Ormängstorget är det ett träd och en jordplätt som formar en utbuktning av raksträckan på parkvägen, där anser medverkande att det ofta är lövtäckt och en del sly. Trappan upp till Ormängstorget saknar handledare, vilket gör den otillgänglig. Intill Ormängstorget ligger ett äldreboende och det rör sig generellt många pensionärer i området. Medverkande berättar att pensionärer tvingas gå omvägar istället för att kunna ta trappan. Trafikkontoret meddelar att handledare är på gång. På torget noterar vi en del trasiga lampor och att det även här står bilar parkerade trots förbud. Alla butiker och restaurangen är upplysta men medverkande tycker att torget upplevs som dystert och öde. Vi korsar Ormängsgatan vid torget, där en parkväg längs Hässelgårdens äldreboende startar. Det har lagts ny asfalt där. En medverkande påtalar faran och bristen i tillgänglighet i att asfaltering är knögligt gjord och med en hög, brant kant mot parkvägen. Medverkande utvecklar att det är många äldre som använder parkvägen och har varit nära att ramla. Likadant är det längs med Svenska bostäders fastigheter på Ormängsgatan, där en kant går vid tomtgränserna. Annars är Ormängsgatan bra upplyst men känns ganska enslig. Man hör aktiviteter från Grimsta IP och de som rör sig i området verkar vara på väg dit. Vi går ned för trappan bakom Ormängsgatan mot Grimstafälten. På parkvägen på andra sidan Loviselundsskolan är det väl upplyst, dels från bollplan och parklek Hässelängen. Polisen meddelar att kring parkeringen på Loviselundsvägen är det en del oegentligheter som händer. Några medverkande meddelar även att de ibland undviker den vägen, vid parkeringen, om möjligt. Vi följer Loviselundsvägen 9
10 (17) och går över Maltesholmsvägen, vid gångvägen från Astrakangatan till tunnelbaneutgången på Hässelby gårdstorg ser vi att det måste röjas sly. 1.2 Barnvandring 1.2.1 Medverkande tjänstepersoner Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning- demokratistrateg Hässelby gårdsskolan- Fritidsledare Polisen- tre kommunpoliser 1.2.2 Medverkande medborgare Tre tjejer i årskurs 4 Två tjejer i årskurs 5 1.2.3 Förmöte med medverkande I Barnkonventionen behandlas barnens rätt att bli hörda och få sina åsikter beaktade. De använder sig att det offentliga rummet på ett annorlunda sätt än övriga befolkningen och har alltså ett annat värdefullt perspektiv på sin närmiljö. Är invånare med och påverkar så kan en känna, och ta mer ansvar över sin miljö. De yngsta har störst fokus på det absolut närmsta, såsom bostad, gård och lekplatser, medan ungdomar tänker på platsens attraktivitet och mötesplatser. Att tillvarata barn och ungas synpunkter ger också en bild av vad de gör, vad de vill göra och vilka eventuella hinder som finns för att de ska kunna göra det. Barnens tankar styr vandringens upplägg, men för att de ska veta varför och hur vandringen kan leda till faktisk påverkan, så samtalar representant från stadsdelsförvaltningen med utvalda kring väsentliga begrepp. Vi definierar vad demokrati, barnrätt/barnkonventionen, offentliga rummet, trygghet-säkerhet betyder, och samtalar om vad som gör en plats till positiv och trygg, och tvärtom, negativ och otrygg. Barnen får sedan reflektera kring platser i sin närmiljö genom att sätta glada och ledsna gubbar på karta över sitt närområde, och sedan förklara varför gubben är glad och det är trivsamt att befinna sig där, och varför gubben är ledsen och det känns otryggt att befinna sig där. Utefter dessa platser skapar vi en runda vandringen sker utmed. Barnen identifierar faktorer som påverkar om bilden av en plats är positiv eller negativ till att lampor, skyltar, papperskorgar, bänkar, busshållsplatser, mötesplatser, övergångsställen, är viktiga.
11 (17) 1.2.4 Anteckningar från vandring Vi utgår från mellanstadieklubben på Hässelbygårdsskolan och går mot Enspännaregatan där den så kallade Handlarn ligger. Många barn passerar gångtunneln där, på väg till skolan. Det är uppehälle för personer som står, en del som vistas i krogen på hörnet står ute och röker, och en del står bara och hänger. Barnen går omvägar eller springer genom tunneln, men upplever att de som ibland står där kommenterar barnen och upplevs hotfulla. Vi går tillbaka mot skolan och går längs med Ekoparken. Hässelby gårdsbollplan är nedsläckt men i Ekoparken är det dova lampor som lyser, det upplevs ganska mörkt. Delen av parkvägen mot skolan menar medverkande känns trygg, för det området känner de till väl. Vi fortsätter parkvägen upp mot Loviselundsvägen, där en dödsskjutning ägt rum tidigare i år. En pappa blir mördad i sin bil med sina barn i baksätet. Medverkande blir extra högljudda, lite stirriga och nervösa här. De säger att de alltid tänker på det som hände när de går förbi platsen, helst går de inte denna väg och om de måste så springer de. Platsen intill Svenska bostäders hus är annars väl upplyst. Vi går mot Loviselundstorget där medverkande säger att ungdomar med mopeder ofta står och hänger sent på kvällarna, så att man inte kan sova. De vistas också många hundar på torget som inte är i koppel. Vi går vidare till den så kallade Kotunneln. Alla är eniga om att den är väldigt läskig. Medverkande meddelar att det brukar stå en man där som vill prata med barn och at han ibland följer efter barn. De tycker att tunneln ser skräpig och sliten ut. Det är väldigt mörkt vid båda utgångarna om den. De menar att man blir rädd för att någon kan stå och gömma sig precis utanför, för att hoppa fram och skrämmas. De reflekterar över att det inte finns några lampor utanför tunneln. Det vore bra för då skulle man i alla fall se skuggan av den som står och gömmer sig. Tjänsteperson tar med sig frågan. De tror att ny färg i tunneln skulle hjälpa och det känns skönt att de ha uppmärksammat polisen om mannen som brukar stå där. Nu när polis vet om problemet är det större chans att de kan gör något åt det. De berättar att deras föräldrar har försökt prata med mannen men att de är osäkra på om han förstått. Vi fortsätter parkvägen längs med tunnelbanespåret, där de tycker att det är en del överväxta buskar. Vid förskolan konstaterar de att den ligger avskilt till, och därför kan vuxna passa på att komma dit för att skrämma barn. 11
12 (17) Vi tittar från trappan ned på busstorget och pratar om att det är dåligt upplyst på vissa ställen. Polisen säger att vid gamla Icas lastkaj och kring parkeringen är det extra mörkt. Medverkande menar att nästan alla de som tar sig kommunalt till skolan, tar bussen, inte tunnelbanan. Det är därför många barn från Hässelbygårdsskolan och andra skolor, som väntar på bussen där. De tycker att busstorget ligger bakom all rörelse och liv på torget, och man känner sig ensam när man står och väntar. De medverkande berättar att när de går omvägar för att undvika läskiga tunnlar så går de på bilvägarna. Där är det ofta långt emellan övergångsställen. Tjänsteperson tar med sig frågan. Det minskar möjligheten att kunna springa ifrån någonting, då de inte kan korsa vägen. Vi går över torget mot tunnelbanan där de lyfter att det är många människor som kommer med tunnelbanan som går direkt till Systembolaget. Det upplevs även lite rörigt med en massa människor just där. De ser inte så mycket med tanke på deras längd när det är människor i vägen. Men tunnelbaneutgång känns ändå bättre än vad busstorget gör, för det är inte lika mörkt här. De poängerar att vid konstverket vid tunnelbaneutgången är det dåligt upplyst i jämförelse mot direkt utanför tunnelbaneuppgången. Pelarna är också dåligt upplysta, vilket gör att de som står här på torget kanske inte ser vad som händer vid busstorget. Även om de finns människor i närheten så kan de inte hjälpa till. De negativa med torget är Systembolaget och krogen. Vid scenen vågar de medverkande aldrig vara för där brukar man alkohol och narkotika. Vid Prismaingången är det mörkt. Men den nya Ica är fin, Bibblerian är rolig, och lekställningen Fågel, fisk, mittemellan använder de ibland. Vi går in på skolgården bakom Prisma där just ingången till skolgården är ganska mörk men väl inne, med uppsikt över skolgården är det ganska upplyst. De stora träden skymmer ljus och medverkande tycker det borde vara lampor som lyser upp träden så de inte ser så stora och otäcka ut. Fritids på skolgården är punktmarkerad med en starkt lysande lampa, en medverkande undrar om man kan ha några fler? Tjänsteperson tar med sig frågan. Det bästa stället på skolgården är boden, där man kan låna leksaker och redskap på rasterna.
13 (17) 1.2.5 Generella tankar De medverkande nämner vid flertalet tillfällen att så kallade äldre män är obehagliga. De förklarar att de tycker att männen ibland går konstigt och vinglar, och ibland säger de dumma saker med deras mammor, eller så skrämmer de barn. De som vistas på torget med missbruksproblematik är läskiga för de är oberäkneliga och högljudda. De medverkande säger att det ofta är många ungdomar lite överallt, de som driftar runt, och med ungdomarna finns det ibland lösa hundar som är otrevliga. De upplever sitt bostadsområde värre på sommaren än vintern. Fritidsledarens tolkning av den upplevelsen är att på sommaren är det fler av de som brukar alkohol och narkotika ute och sitter överallt i området. På vintern är det visserligen mörkt. Det är mindre människor ute. De medverkande vill understryka att de är rädda för att de har varit flertalet skottlossningar i området. De refererar främst till händelsen då en pappa blev mördad i sin bil med sina barn i baksätet. De resonerar att om det hände de barnen så kan det hända de själva. De känner barnen. Situationen känns verklig för många av barnen i området. Hässelbygårdsskolan ligger precis på Hässelby gårdstorg men de medverkande meddelar att de inte får vara på torget utan deras föräldrar. Deras nyttjande av torget är alltså begränsat till sällskap med föräldrar när de ska handla på Ica och när de ska till tunnelbanan för att åka iväg. De berättar om händelser på tunnelbaneperrongen och när de åker tunnelbana, och det som sker på tunnelbanan verkar upplevas som främmande och lite otäckt. De blir även oftast hämtade och lämnade till träningar och fritidsaktiviteter. Blir de inte hämtade tar de sällskap av varandra eller springer. Parklekarna är verksamheter de använder med skolan men även utanför skoltid. De trivs på Hässelängen som ligger närmst, för att det finns mycket att göra och de som är där är roliga. De förefaller höra mycket, de hör om skottlossningar, bränder, trakasseri etc., vilket de pratar med varandra om. Ibland pratar de om det hemma med vuxna eller med några lärare, men de föredrar med kompisar. De platser de känner sig trygga på är hemma, på deras gård och i skolan. På de platserna känner de många människor och de vet vad som brukar hända där, det är inte oförutsägbart. 13
14 (17) De tycker att det kändes bra och tryggt efter vandringen för nu vet polisen vart det känns otryggt för barnen. Polisen som följde med beskrevs först som skrämmande för att de är stora och starka och har vapen, men efter vandringen var de snälla. 2. Vällingby 2.1 Vuxenvandring 2.1.1 Medverkande tjänstepersoner Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning- demokratistrateg och parkingenjör Trafikkontoret- utvecklingssekreterare Polisen- kommunpolis 2.1.2 Medverkande medborgare Växthuset- kvinnlig besökare Föreningslivet- kvinna 2.1.3 Sista minuten förhinder Svenska bostäder- trädgårdssamordnare och förvaltare Föreningslivet- två män 2.1.4 Förmöte med medverkande De delar förmötet i Hässelby gård behandlar görs över telefon med berörda. 2.1.5 Anteckningar från vandring Vi utgår från Vällingby sim- och idrottshall där sträckan mellan simhallen och bredvidliggande skola upplevs otrygg. Medverkande menar att känslan uppstår eftersom det inte finns bostadshus där. Då ingen bor i en del av ett område och verksamheter stänger vid en viss tid finns det inga ögon på vad som händer, samt ingen som känner ett ägandeskap och ansvar för området. Vi noterar att skolgårdens lampor är släckta, det gör att man inte ser tydligt vad som sker på gården. Tjänstepersontar med sig frågan. Vi stannar vid korsningen på Bräckegatan mot tunnelbanenedgången. Korsningen är bred och med öppen yta, men ändå upplevs den mörk och med dålig sikt. I tunneln vid tunnelbaneutgången är det starkt upplyst i tunneln men inte på utsidan, vilket gör att man inte ser vad som händer eller som eventuellt dyker upp utanför tunneln. Kontrasterna är stora.
15 (17) Vi fortsätter till Indalstrappan och polisen meddelar att det ofta är olika typer av grupper som uppehåller sig på bänkarna i trappan. Medverkande meddelar att på sommaren känner en sig utsatt att gå förbi bänkarna i trappan då det brukas alkohol och narkotika. På höst och vår är det olika grupper som de helst också undviker att passera. Polisen utvecklar att om de skulle få grupperna att flytta sig därifrån, dyker de upp någon annanstans, på skolgården, i centrum etc. För att minska den typ av häng behövs möjlighet till aktivering. Längs parkvägen vid Indalsbacken noterar vi att buskar behövs röjas för sly, tjänsteperson meddelar att det är inplanerat. Det är många mopedspår i gräset längs med parkvägen. I gångtunneln under Lyckselevägen är det klotter på väggarna, det anmäls i Tycktill-appen. Tunneln är kort och det är bra uppsikt av vad som händer på andra sidan. Längre upp på parkvägen ligger ett hus med företagsverksamhet, och mittemot, i botten av Svenska bostäders hus, ligger en övergiven verksamhetslokal. Båda lokalerna ser lite ruffiga ut och bidrar till att det ser förslummat ut. Parkvägen är väl trafikerad av de som ska till tunnelbanan och centrum, däribland många cyklister från närliggande områden. Parkvägen längs med plaskdammen och parkleken Grötfatet upplevs trevlig, tjänsteperson meddelar att det ska sättas upp toaletter i anslutning till dammen. Vi reflekterar över hur många bänkar vi sett på vägen och var de är utsatta, medverkande upplever de som lagom många och på bra ställen. Vi kommer till Solursparken som enligt polisen är den mest brottsutsatta delen av Vällingby centrum. Brottsutövare och brottsoffer är majoritet personer med missbruksproblematik och sker främst kring bänkarna i en del utav parken. Resten av parken, är inte upplyst. Vällingby centrums ordningsvakters bevakningsområde sträcker sig ned i parken, där det råder alkoholförbud, och de har rätt att avhysa. Medverkande meddelar att parken och gräsmattan är en levande plats på sommaren, det är många som solar och grillar där. Men de tycker att det fattas en caféservering för att folk faktiskt ska ta sig ner dit från centrum. Det tror de att pensionärer och föräldralediga skulle uppskatta någon typ av verksamhet och föreslår exempelvis en Jobbtorgsinsats eller likt de verksamheter som ägde rum på torget i Hässelby gård i somras. Trafikkontoret meddelar att de ska ta fram ett program för Solursparken genom medborgardialoger. 15
16 (17) På gångvägen från Solursparken upp mot Vällingby city är det väl upplyst med retrolampor. Men när vi stannar till vid ingången till garaget och centrum, och blickar mot Solursparken är det mörkt, kontrasterna blir återigen stora. Polisen meddelar att butiker på Vällingby torg, som har väldigt upplysta butiker, har utsatts för rån, troligen på grund av just detta problem, att konstrasterna blir för stora. Det är mörkt utanför, vilket gör de oförberedda på vem som kommer in. Vi går igenom tunnelbaneutgången och reflekterar över att det ofta är att en ser personer i någon typ av uniform där och att det nästan alltid är människor i rörelse, vilket ökar känslan av trygghet. En medverkande tycker däremot att busstorget känns mer utsatt, just för att det inte är lika många människor i rörelse där. Vi fortsätter ned i tunneln som går längs med tunnelbaneperrongen. Där konstaterar alla medverkande att man gjort ett bra försök med att smycka ut väggar med konstinstallationer, och att det är bra att tunneln är bred. Men det känns öde och ensligt, och man skulle inte våga gå själv där, man tar hellre en omväg. Vi upptäcker flertalet lampor i taket som inte lyser och en del lampor i konstinstallationerna. Tjänsteperson tar med sig frågan. År 2015 var tunneln uppehälle för många EU-migranter, men situationen ser annorlunda ut i år. Samma år rådde liknande situation i gångtunnlarna i Grimsta. Vi svänger ner längs parkvägen mot Grimsta och medverkande vill skicka med tankar kring Grimsta då vi inte med det på denna vandring. De meddelar att det är mycket häng i tunnlarna som är inbyggda i Svenska bostäderhusen. Så kallade knarkskrämmor nämns men att det inte är aktuellt i bostadshus. Svenska bostäder är medvetna om problematiken av att husen är byggda så. På parkvägen är lamporna ganska dova, och medverkande tycker att lägre lampor är fint och bra. Tjänsteperson meddelar att det tyvärr inte är lönsamt med låga lampor, då de ofta utsätts för skadegörelse. Vi svänger av på parkvägen som går längs med Vittangigatan, där vi uppmärksammar många hål och sprickor i asfalten. Tjänsteperson noterar var och vad. Vi ser även behov av röjning av sly och trädgallring längs parkvägen. Parkvägen är slingrig och där vägen buktar upplevs det otryggt då man inte har uppsikt av vad som kommer efter. Längs med parkvägen ligger en lekplats som ser övergiven och outnyttjad ut.
17 (17) Vi fortsätter upp på Vittangigatan och konstaterar att snöröjning inte är bra, tillgängligheten är mycket låg. Trafikkontoret tar med sig det. På Vittangigatan är det få övergångsställen och många bostäder, med medborgare som är på väg ner till centrum, vi reflekterar över den förhöjda risken för trafikfaror. För att ta oss ned till Vällingby centrum går vi trappan vid fritidsgården Tegelhögen, där det är ganska skräpigt. I trappan finns det bara handledare i mitten. I en del av trappan står dock en stolpe kvar på utsidan, där det säkert har varit handledare tidigare. Väl nere på torget samtalar vi över centrum och centrumutvecklingen. Medverkande tycker att Stadsteatern är ett lyft för stadsdelsområdet, det är kul att biografen är kvar och den används flitigt, men det är brist på elegantare matställen. De restauranger som dykt upp runt busstorget är trevliga. De tycker att det är bra att de är placerade där så blir det mer ögon på busstorget. I centrum känner de sig trygga och upplever det som att en trevlig atmosfär råder. Inne i köpcentrumdelen tycker medverkande att är grupper som bara hänger, mestadels ungdomar som driver runt, men alla är eniga om att det förmodligen bara är ett behov av aktivering. 17