Förstudie inför naturvärdesinventering (NVI),Vårdsberg Linköpings kommun

Förstudie inför naturvärdesinventering (NVI),Vårdsberg Linköpings kommun

Beställare: Linköpings kommun Kontaktperson: Jonathan Turner, mejl: jonathan.turner0251@outlook.com tel:070-6582477 Projektledare: Robert Björklind Flygbildstolkning: Mattias Bovin GIS-analyser Vadym Sokol Rapport: Robert Björklind Kvalitetsgranskning: Petter Andersson Internt projektnummer Calluna: RBD0074 Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind, Tel: 0728115283 Datum rapport: 2015-06-12 Calluna AB Linköpings slott 58228 Linköping 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Uppdraget... 5 Naturvärdesinventering (NVI) - förstudie... 5 Inventeringsmetod!... 5 Inventeringens utförande!... 5 Tidigare inventeringar och områdesskydd!... 6 Underlag!... 6 Naturvårdsarter från nationella databaser!... 6 Beskrivning av inventeringsområdet samt översikt av förekommande biotoper!... 6 Analys av olika biotopers täthet i landskapet, värdetraktsanalys!... 8 Metod!... 8 Tolkning av resultatet!... 8 Registrerade förekomster av naturvårdsarter inom utredningsområdet!... 12 Referenser... 15 Databaser!... 15 Bilaga 1. Metod för naturvärdesinventering (NVI)... 16 Bilaga 2. Potentiella naturvärdesområden... 19 3

Sammanfattning Utredningsområdet vid Vårdsberg visar i förstudien på potentiella naturvärden spridda över hela området och består av flera olika biotoptyper. Den mest frekventa naturtypen är betesmarker som förekommer spritt i stora delar av utredningsområdet. Även inslag av ädellövskog och triviallövskog är vanliga biotoper. Vid gårdsmiljöer förekommer skyddsvärda träd bitvis rikligt, som vid Vårdsbergs gård och Vimarka. Stora delar av utredningsområdets yta består av åkermark. Med avseende på den begränsade totala arealen som har klassats som potentiella naturvärden finns tämligen goda möjligheter för utökad bebyggelse. Denna bör dock vara i sådan skala att landskapets karaktär, naturvärdena och möjligheterna till spridning för organismer i landskapet inte försämras. Täthetsanalyser har utförts för två, i området och landskapet, vanligt förekommande biotoper (ängs- och betesmark och ädellövskog) med ett utsnitt av 5 km från utredningsområdets yttre gräns. Båda dessa biotoper visar på, för detta landskap, tämligen höga tätheter. Analyserna visar även på en viss indikation av ekologiska samband mellan utredningsområdets biotoper och biotoper i omkringliggande landskap. För ädellövskog finns samband med ädellövskogsvärden vid Stångån, centrala Linköping och utredningsområdet. För äng- och betesmarker finns samband med högre tätheter vid Stångån söder om Landeryd och som sträcker sig nordost därifrån mot väg 35 och utredningsområdet. En högre täthet av ängs- och betesmarker förekommer även strax öster om utredningsområdet, strax söder om Linghem vid Jäppestad. Samband finns mellan denna förtätning och utredningsområdet. Förstudiens utdrag från Analysportalen visar på förekomst av den, enligt artskyddsförordningen, strikt skyddade ugern i Vårdsbergsån. Denna art och dess livsmiljö är det av stor vikt ag inte påverka vid bebyggande av området. Två arter (pimpinellros och linsnärja) som enligt Artdatabanken är klassade som nationellt utdöda finns rapporterade i området. Linsnärjan saknar datum för inrapportering och fynd av pimpinellrosen är gjort 1990. Det är inte sannolikt ag dessa arter förekommer i området. Gamla fynd av de rödlistade (NT) arterna paddfot och bolmört finns inom området men deras nuvarande förekomst är tveksam. Bolmörten är temporär genom ag den ligger i fröbank och kräver störning för ag väckas från fröbanken. Paddfoten är känslig för igenväxning och ugorkning och missgynnas vid moderns skötsel av jordbruk och gårdar. De rödlistade fågelarterna vinterhämpling (VU) och naturvårdsarten gulärla är arter som är knutna till jordbrukslandskapet och öppna marker och förekommer mycket sannolikt i området tillsammans med andra fågelarter knutna till jordbrukslandskap och småbrutna och varierade landskap. Det är av vikt för fågellivet ag landskapets karaktär bevaras. Ekmiljöer är vanliga i området och det finns inrapporterat flera naturvårdsarter knutna till dessa miljöer som kärnticka (VU) och svart- och brun trämyra. Det är viktigt för den biologiska mångfalden och landskapsbilden ag bevara ek/lövträdsmiljöerna. 4

Uppdraget Uppdraget avser en inventering av naturvärden inför detaljplan och områdesbestämmelser för kommande bebyggelse i området. I ett första skede utförs en NVI på förstudienivå med förberedelser för att senare inventera i fält på nivå medel samt kartlägga generella biotopskydd. Naturvärdesinventeringen på förstudienivå ska bedöma områdets potentiella naturvärden baserat på biologisk mångfald. De områden som efter kommunens planering bedöms ha bra förutsättningar för bebyggelse kommer sedan att att inventeras i fält i ett tilläggsuppdrag. Enligt standard för NVI på förstudienivå redovisas en allmän beskrivning av inventeringsområdet, beskrivning av landskapets samband mellan olika naturtyper samt hur de hänger samman med naturtyper inom planområdet. I övrigt redovisas potentiella naturvärdesobjekt, beskrivning av objekten, naturtyp, lagliga skydd och referenser. Naturvärdesinventering (NVI) - förstudie Inventeringsmetod Inventeringen har utförts enligt förstudienivå detaljeringsgrad medel SIS standard ftss 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Metoden finns beskriven i standarden, se kortfattad beskrivning i bilaga 1. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för konsekvensbedömning och känslighetsbedömning och ger även en grund för inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Denna inventering har genomförts på förstudienivå, vilket innebär att man med hjälp av befintligt underlag och tidigare dokumentation gör avgränsningar av potentiella naturvärdesobjekt. Inventeringens utförande Flygbildstolkning av naturtyper i inventeringsområdet har gjorts av Mattias Bovin, Calluna AB. Dessutom har utsök gjorts i den digitala databasen Analysportalen samt beställning av skyddade arter från Artdatabanken, med syftet att undersöka förekomster av naturvårdsarter i inventeringsområdet. 5

Tidigare inventeringar och områdesskydd Underlag I förstudien har följande underlag använts: utdrag från Artdatabanken för rödlistade och skyddsklassade arter utdrag från Analysportalen underlag från Länsstyrelsen geodatabas innefattande Äng- och betesmarker, skyddsvärda träd, skogsstyrelsens nyckelbiotoper och naturvärden samt Linköpings kommuns naturvårdsprogram. underlag från Östgötakartan över skyddade områden under rubriken naturvård. Naturvårdsarter från nationella databaser Calluna har sökt i Analysportalen och begärt ut skyddsklassade arter från Artdatabanken med en buffert på 200 m från inventeringsområdets yttre gräns. Utsökningen har inte tidsbegränsats utan även gamla fynd är med. Inga skyddsklassade arter fanns inom området. Beskrivning av inventeringsområdet samt översikt av förekommande biotoper Det aktuella utredningsområdet i Vårdsberg ligger i ett jordbrukslandskap och är präglat av stora delar. Där de naturgivna förutsättningarna har varit sådana att det inte varit lämpligt som åkermark finns inslag av tomtmark, skogsområden och betesmarker. Genom områdets södra del rinner Vårdsbergsån i ost-västlig riktning i ett svagt slingrande lopp. Potentiella naturvärdesområden utifrån flygbildstolkningen Inom utredningsområdet dominerar äng- och betesmarker i landskapet. De förekommer frekvent över i princip hela området men glest i söder. Betesmarker är en minskande biotop i landskapet nationellt och brukar kvalificera sig till naturvärdesklassning enligt naturvärdesinventeringsstandarden (NVI). Glest spritt över området förekommer triviallövskog och ädellövskog som två av de mest frekventa biotoperna inom utredningsområdet efter betesmarker. Dessa områden har potential att erbjuda ekmiljöer med inslag av gamla träd och hålträd samt värdefulla brynmiljöer. Tomtmarker har undantagits från inventeringen men gårdsmiljön kring gården Vårdsberg är medtagen och där förekommer ett stort antal värdefulla och skyddsvärda träd som är registrerade vid Länsstyrelsens inventering av skyddsvärda träd. Även övriga registreringar av skyddsvärda träd verkar förekomma i samband med bebyggelse. En allé finns strax nordost om Vårdsbergs gård och denna är förutom potentiellt naturvärde även biotopskyddad enligt det generella biotopskyddet i jordbrukslandskapet. Andra biotopskyddade biotoper som förekommer i området är öppna diken och småvatten. Av dessa är särskilt småvattnet potentiella naturvärden för till exempel grodor och salamandrar. Sett utifrån den bedömning som gjorts från flygbildstolkningen och tidigare kända naturvärden finns det tämligen stora arealer som inte har potentiella naturvärden, se karta 1. En del av denna yta är dock redan bebyggd men stora delar består av åkermark. Den följande naturvärdesinventeringen kommer att ge mer detaljerade svar på vilka områden som är mindre lämpade att bygga på ur naturvärdessynpunkt. Med tanke på hur landskapet ser ut och dess möjligheter till bevarande av både karaktär och möjligheter för förekommande arter är en bebyggelse som anpassar sig till områdets småskalighet att föredra ur naturvärdessynpunkt. Tabell 6

över förekommande biotoper samt beskrivning av dem visas i bilaga 2, potentiella naturvärdesområden. Calluna NVI förstudie 70 71 84 17 85 52 15 27 73 83 39 81 86 47 46 59 30 25 40 79 12 11 6062 38 26 31 13 82 72 48 78 49 80 10 20 69 9 19 8 7 63 56 45 21 64 55 41 77 24 65 97 42 68 6 92 87 58 23 1 93 7495 91 66 5 67 94 89 57 Calluna NVI biotoper 3 88 Ädellövskog Triviallövskog Småvatten/biotopskydd Dike/biotopskydd Vattendrag Äng- och betesmarker Allé/biotopskydd 44 Gårdsmiljö Arter Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community Planområde 0 0,125 0,25 0,5 km / 2015-06-12 Karta 1. Översikt av utredningsområdet. På kartan visas de potentiella naturvärdesområden som framkommit vid flygbildstolkningen samt vilken biotoptyp de tillhör. 7

Analys av olika biotopers täthet i landskapet, värdetraktsanalys Metod Värdetraktsanalysen har genomförts med hjälp av täthetsanalyser. Analysen har utförts med en sökradie om 500 m och summan av äng- och betesmark beräknades med ett så kallat moving window. Resultatet dividerades med en area om drygt 785000 m 2 (π * 500 2 ) för att erhålla andelen äng- och betesmark inom sökarean. Arean konverterades sedan till procent och visualiserades i 9 olika klasser. Tolkning av resultatet Resultatet av värdetraktsanalysen ska inte tolkas som ekologisk konnektivitet eller ekologiska samband. För ag kartlägga ekologisk konnektivitet är det nödvändigt ag genomföra detaljerade studier som är mer tids- och resurskrävande än det som presenterats i dega uppdrag. Den utförda täthetsanalysen gör det dock möjligt ag tolka resultatet från eg landskapsperspektiv och fördelning av landskapets komponenter. Analysen identifierar kärnområden inom respektive naturtyp och landskapssamband. Analysen ger således en indikation på landskapets ekologiska funktionalitet för arter knutna till de analyserade biotoperna. Biotoperna som valdes för analys är några av de mest frekvent förekommande biotoperna i dega utsnig av landskapet. Analyserna utfördes således på äng- och betesmarker och ädellövskog. För biotoperna lövskog och barrskog fanns endast några enstaka objekt vilket inte gjorde det motiverat med en täthetsanalys. Ädellövskog Inom en radie på 5 km från utredningsområdet ygre gräns har en analys av ädellövskog utförts. Denna visar på en spridd förekomst av denna biotop i landskapet, se karta 2. Den högsta tätheten av ädellövskog förekommer söder om Landeryd. Förtätningar finns även längs med Stångån norrut in mot och i centrala Linköping. EG stråk med förtätningar av ädellövskog sträcker sig nordost från Stångån och upp mot utredningsområdet. Förutom vid stångån finns flera av de högsta tätheterna inom utredningsområdet och även strax öster om utredningsområdet. Analysen visar på en för landskapet tämligen hög koncentration av ädellövskog inom utredningsområdet och en indikation på ekologiska samband med ädellövskogsvärden vid Stångån och centrala Linköping. Sambanden präglas dock av för landskapet tämligen låg täthet. 8

Täthetsanalys av ädellövskog Linköping Ädellövskog täthets av 500 m radie < 0,1 % Enstaka objekt av ädellövskog 0,1-0,6 Planområde 0,6-1,0 1,0-1,7 1,7-2,5 2,5-3,5 3,5-4,0 4,0-5,0 5,0-7,62 % 2015-05-29 0 0,5 1 2 km / Karta 2. Kartan visar resultaten av täthetsanalysen för ädellövskog. 9

Ängs- och betesmarker. Inom en radie på 5 km från utredningsområdets ygre gräns har en analys av av äng- och betesmarker utförts. Denna visar på en spridd förekomst av biotopen i landskapet, se karta 3. En av de högsta tätheterna av biotopen ligger vid Stångån söder om Landeryd och sträcker sig nordost därifrån mot väg 35. En högre täthet av ängs- och betesmarker förekommer även strax öster om utredningsområdet strax söder om Linghem vid Jäppestad. Inom utredningsområdet finns en för landskapet hög koncentration av ängs- och betesmarker med höga koncentrationer både i norr och tämligen långt söder ut. Analysen ger en indikation på ekologiska samband mellan utredningsområdet och närliggande höga koncentrationer av ängs- och betesmarker. De svagaste sambanden mellan utredningsområdet och de områden som har höga förtätningar söder om vägen mot Landeryd finns vid väg 35. SammanfaGningsvis har utredningsområdet betydelse för ängs- och betesmarker i landskapet genom sig läge och förhållandevis höga täthet av äng- och betesmarker. 10

Täthetsanalys av ängs- och betesmarker Linköping Ängs- och betesmarker täthets av 500 m radie < 0,5 % Enstaka objekt av ÄoB 0,5-1 Planområde 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-13,6 % 2015-05-29 0 0,5 1 2 km / Karta 3. Kartan visar resultaten av täthetsanalysen för ängs- och betesmarker. 11

Registrerade förekomster av naturvårdsarter inom utredningsområdet Resultatet av artutdraget avseende arter inom utredningsområdet visar åtta rödlistade arter varav två har statusen nationellt utdöd (RE), fyra nära hotad (NT) och två sårbar (VU). Linsnärjan som hör till kategorin (RE) har inget fynddatum och är sannolikt ett äldre fynd och det är inte är troligt att arten finns i området. Det andra artfyndet av Kategorin (RE) är ett gammalt fynd av pimpinellros och även detta fynd är inte sannolikt att återfinna i området. Växtplatsen för denna art i Norden är främst inom ett kusthedsfragment på obetydligt avstånd från havsstranden. Vinterhämpling (VU) är knuten till jordbrukslandskapet i denna del av landet men häckar i fjällen. Övervintring är dock trolig i området. Utter (VU) är med i art- och habitatdirektivet och omfattats av ett strikt skydd. Den är registrerad 2009 i Vårdsbergsån och förekommer med stor sannolikhet i vattensystemet då det finns färska fynd i vattensystemen i Linköping. Paddfoten (NT) har inget inrapporteringsdatum och det är tveksamt om denna art finns kvar. Arten är gynnad av näringsrik jord men känslig för igenväxning och uttorkning. Artfynden av bolmört (NT) och kärnticka (VU) är gamla fynd från 1990 samt 1998. Bolmörten är en näringsgynnad art som förekommer tillfälligt men kan ligga länge i fröbank. Sannolikhet för förekomst av denna art är liten. Kärnticka är funnen i området 1998. Med tanke på förekomsten av ekmiljöer och skyddsvärda träd av ek i området är sannolikheten för dess förekomst tämligen stor. Tre arter har registrerats i området som av Calluna är angivna som naturvårdsarter på grund av deras tämligen höga krav på biotopkvalitet, som även gynnar andra sällsynta eller krävande arter. Brun trämyra och svart trämyra är arter knutna till ihåliga träd. Dessa förekommer sannolikt fortfarande i området med tanke på inslaget av äldre ädellövträd. Även gulärla är naturvårdsart och den är registrerad på golfbanan och är knutet till öppet landskap gärna med fuktinslag. Förekomsten av den är mycket trolig. Tabell 1 nedan visar vilka arter som registrerats inom utredningsområdet. Karta 4 visar artförekomsterna på karta samt tidigare kända naturvärden inom utredningsområdet. 12

Totallista över observerade arter inom området TUVA Signal Rödlistan 2010 Rödlistan 2015 Fridlysning Fåglar minskning 50 % Fågeldirektivet Callunas NVarter Art och habitatdirektivet Observationsdatum vinterhämpling Carduelis (EN) (VU) 2004 flavirostris dvärgbläddra Utricularia 1990 minor Arabis hirsuta lundtrav 1995 mjukdån Galeopsis (NT) (NT) 2000 ladanum gulärla Motacilla flava - CNV 2014 linsnärja Cuscuta epilinum (RE) (RE) utter Lutra lutra (VU) (NT) AHD 2009 blanksvart trämyra Lasius fuliginosus CNV 2000 paddfot Asperugo procumbens (NT) (NT) hasselticka Dichomitus campestris S 2005 brun trämyra Lasius brunneus CNV 1997 strandmaskros Taraxacum suecicum pimpinellros Rosa (RE) (RE) 1990 spinosissima bolmört Hyoscyamus niger (NT) (NT) 1990 brun nållav Chaenotheca phaeocephala S 1997 kärnticka Inonotus dryophilus (VU) (VU) 1998 Tabell 1. Tabell över registrerade arter inom utredningsområdet. 13

Kända naturvärden hasselticka paddfot linsnärja lundtrav lundtrav lundtrav utter lundtrav smålånke bolmört smålånke dvärgbläddra blanksvart trämyra blanksvart trämyra pimpinellros blanksvart trämyra vitsippa vitsippa gulärla gulärla gulärla gulärla strandmaskros strandmaskros strandmaskros strandmaskros brun nållav brun trämyra brun trämyra pimpinellros vinterhämpling vinterhämpling vinterhämpling vinterhämpling tofsvipa tofsvipa tofsvipa mjukdån sen fältgentiana sen fältgentiana Arter Trädinventering Naturvärden Naturvårdsprogram Äng- och betesmarker stor skedmossa Planområde stor skedmossa 0 0,125 0,25 trädlärka skedmossa stor 0,5 km tofsvipa Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community / 2015-06-12 Karta 4. Kartan visar tidigare kända naturvärden i området samt registrerade naturvårdsarter. Legenden naturvärden är skogsstyrelsens klassning av skogsbiotoper. 14

Referenser Databaser Analysportalen. https://www.analysisportal.se Länsstyrelsens geodatabas: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/sv/lansvisa-geodata. Nyckelbiotoper, Äng- och bete, skyddsvärda träd. Datauttag från ArtDatabanken enligt avtal 2015 Skyddade område. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/ostragotaland/ostgotakartan/ 15

Bilaga 1. Metod för naturvärdesinventering (NVI) Nedan följer en kortfattad beskrivning av metoden för naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS standard 199000:2014 Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera natur områden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan. Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för konsekvensbedömning och känslighetsbedömning och ger även en grund för inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild. Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och art. Bedömningsgrund biotop Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde. Biotopkvalitet är olika faktorer som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer, strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den inventerade biotopen utgör en Natura 2000 naturtyp så ger det vägledning om att den är nationellt eller internationellt sällsynt. Naturvårdsverket har utrett vilka Natura 2000 naturtyper som är hotade i olika biogeografiska regioner i Sverige, vilket är ett underlag för att bedöma om en biotop är hotad. Även andra kunskapsunderlag för bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna. Bedömningsgrund art Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art. Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter (Natura 2000) och signalarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår därmed inte i begreppet naturvårdsart. Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är framförallt viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för artvärde. Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas. 16

Följande naturvärdesklasser finns: högsta naturvärde, naturvärdesklass 1, störst positiv betydelse för biologisk mångfald högt naturvärde, naturvärdesklass 2, stor positiv betydelse för biologisk mångfald påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3, påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald visst naturvärde, naturvärdesklass 4, viss positiv betydelse för biologisk mångfald Om inventeraren inte säkert kan avgöra naturvärdesklass ska det anges att bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt. Landskapsobjekt Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större så kallat landskapsobjekt avgränsas. Lågt naturvärde och övrigt område Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdes objekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta kallas övrigt område. Bevarandevärde och skyddsstatus I standarden anges några uppgifter om bevarandevärde och skyddsstatus som ger vägledning för bedömning av konsekvenser i de fall en NVI används som underlag i en MKB eller dylikt. I miljöbalkens [3] hushållningsbestämmelser (3 kap 3 ) anges dessutom att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3. Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att verka för att bevara biologisk mångfald, bl.a. genom konventionen om biologisk mångfald [1,2] vilken varit en avgörande utgångspunkt för denna standard. Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar vi till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen antagna miljömålen [4]. NVI är ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till dem. (Källa: citat från SIS standard ftss199000) 17

Nivå detaljeringsgrad och tillägg En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på tre olika detaljeringsgrader med specificerad minsta karteringsenhet. Naturvärdesobjekt som är mindre än minsta obligatoriska karteringsenhet ska avgränsas om det är tidigare känt objekt (exempelvis nyckelbiotop från skogsstyrelsen). Om inventeraren påträffar ett objekt som är mindre än minsta karteringsenhet ska det avgränsas ändå om det inte tar väsentligt mer tid i anspråk. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom finns flera definierade tillägg i standarden. De vanligaste vid detaljplaner är inmätning av värdeelement (t.ex. naturvärdesträd), kartläggning av generellt biotopskydd och fördjupad artinventering. Genomförande I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras, vad avser förarbete, utförande samt vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i standarden. I standarden finns även definitioner beskrivning av naturtypsindelning och i en teknisk rapport finns för varje naturtyp vägledning vid naturvärdesbedömning. Registrering av fynd av naturvårdsarter Fynd av naturvårdsarter ska registreras i artportalen eller motsvarande nationell databas för artobservationer. 18

Bilaga 2. Potentiella naturvärdesområden Områdesnummer Biotoptyp Beskrivning Biotopskydd 1 1639 Obestämd ädellövskog Åkerholme med ädellövträd. 1 Åkerholme, <0,5 ha 3 1502 Buskmark Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 5 1430 Obestämd naturagräsmark/ickenaturagräsmark Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 6 1638 Osäker ädellövskog Osäker om det är ädellövträd eller triviallövträd. Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 7 1502 Buskmark Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 8 1502 Buskmark Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 9 1638 Osäker ädellövskog Osäker om det är ädellövträd eller triviallövträd. Åkerholme. 10 1638 Osäker ädellövskog Osäker om det är ädellövträd eller triviallövträd. Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 1 Åkerholme, <0,5 ha 11 1502 Buskmark Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 12 1430 Obestämd naturagräsmark/ickenaturagräsmark 13 3202 Antropogena småvatten 15 3202 Antropogena småvatten 17 1422 Öppen kultiverad betesmark 19 1422 Öppen kultiverad betesmark 20 3202 Antropogena småvatten Åkerholme. Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. Öppen betesmark med torrbackar. Öppen betesmark. Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. 1 Åkerholme, <0,5 ha 5 Småvatten, göl i 5 Småvatten, göl i 5 Småvatten, göl i 21 1409 Hällmarkstorräng Torr och blockig gräsmark med hällmarksblottor. 23 3302 Mindre vattendrag Vattendrag, ca 4 m bredd. 24 1210 Allé Allé av ädellövträd. 2 Allé 25 1502 Buskmark Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 19

Områdesnummer Biotoptyp Beskrivning Biotopskydd 26 1606 Triviallövskog Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 27 1639 Obestämd ädellövskog 30 3202 Antropogena småvatten Åkerholme. Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. 1 Åkerholme, <0,5 ha 5 Småvatten, göl i 31 1401 Trädklädd betesmark Betesmark med äldre ädellövträd, buskar och ett småvatten i mitten. 38 1639 Obestämd ädellövskog 39 1639 Obestämd ädellövskog 40 1639 Obestämd ädellövskog 41 1422 Öppen kultiverad betesmark 42 1639 Obestämd ädellövskog Ädellövskog, vuxengammal karaktär. Ädellövskog, vuxengammal karaktär. Ädellövträd. Öppen betesmark. Ädellövskog, vuxengammal karaktär, luckig. 44 1409 Hällmarkstorräng Torr och blockig gräsmark med hällmarksblottor. 45 3202 Antropogena småvatten Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. 5 Småvatten, göl i 46 1401 Trädklädd betesmark Trädklädd med enstaka ädellövträd. 47 1639 Obestämd ädellövskog 48 1639 Obestämd ädellövskog 49 1639 Obestämd ädellövskog Ädellövskog, vuxengammal karaktär, luckig. Ädellövskog med underväxande lövsly, eventuellt hassel. Stort ädellövträd. 52 1401 Trädklädd betesmark Betesmark med ädellövträd, buskar och triviallövträd. Småvatten i västra delen. 55 1401 Trädklädd betesmark Trädklädd betesmark med främst björk, även ek. 56 1422 Öppen kultiverad betesmark Öppen betesmark. 20

Områdesnummer Biotoptyp Beskrivning Biotopskydd 57 1424 Brynmiljö Buskrik och trädrik brynmiljö. Synliga hällmarker och torr gräsmark. 58 1207 Gårdsmiljö Gårdmiljö med stort inslag av ädellövträd. 59 1401 Trädklädd betesmark Träd- och buskklädd betesmark. Ädellövträd, tallar, triviallövträd. 60 1422 Öppen kultiverad betesmark 62 3202 Antropogena småvatten Öppen betesmark enligt Blockdatabasen, även kraftledningsgata, buskrikt och fuktigt på vissa platser. Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. 5 Småvatten, göl i 63 1421 Busktäckt betesmark Betesmark enligt Blockdatabasen, busk- och trädklädd. 64 1422 Öppen kultiverad betesmark Öppen betesmark enligt Blockdatabasen, även kraftledningsgata, blockrikt, buskar och träd. 65 1409 Hällmarkstorräng Torr och blockig gräsmark med hällmarksblottor. Enstaka ädellövträd, även buskar. 66 1422 Öppen kultiverad betesmark 67 3202 Antropogena småvatten Öppen betesmark, torr och blockig gräsmark. Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. 5 Småvatten, göl i 68 1401 Trädklädd betesmark Trädklädd betesmark. 69 1401 Trädklädd betesmark Betesmark med enstaka stora ädellövträd, annars buskar och yngre barrträd och triviallövträd. 70 1422 Öppen kultiverad betesmark 71 3202 Antropogena småvatten Öppen betesmark. Antropogena småvatten, förmodligen vatten till betesdjur. 5 Småvatten, göl i 72 1421 Busktäckt betesmark Busktäckt betesmark. 73 1502 Buskmark Åkerholme. 1 Åkerholme, <0,5 ha 21

Områdesnummer Biotoptyp Beskrivning Biotopskydd 74 1638 Osäker ädellövskog Osäker om det är ett ädellövträd eller triviallövträd. 1 Åkerholme, <0,5 ha 77 1639 Obestämd ädellövskog Tre stora ädellövträd i ett lövskogsbryn. 1 Åkerholme, <0,5 ha 78 1401 Trädklädd betesmark Trädklädd betesmark, främst triviallövträd. 79 1606 Triviallövskog Triviallövskog med inslag av ädellövträd. 80 1606 Triviallövskog Triviallövskog med enstaka ädellövträd, åkerholme. 81 1606 Triviallövskog Triviallövskog rik på ädellövträd och barrträd i norra delen av polygonen. Underväxande lövsly. 82 1207 Gårdsmiljö Gårdsmiljö rik på bärande träd, ädellövträd, hällmarkssluttning och fina trädgårdar. 83 1638 Osäker ädellövskog Osäker om det är yngre ädellövträd eller triviallöv. 84 1425 Lövträdsrik brynmiljö Lövträdsrik brynmiljö med buskar, ädellövträd och triviallöv. 85 1409 Hällmarkstorräng Torr och blockig gräsmark med hällmarksblottor. 86 1606 Triviallövskog Triviallövskog, eventuellt inslag av ädellövträd. 87 1210 Allé Eventuellt en allé. Träd på rad i alla fall. 2 Allé 88 3303 Öppna diken och uträtade vattendrag 89 3303 Öppna diken och uträtade vattendrag 91 3303 Öppna diken och uträtade vattendrag Öppna diken, svårt att se om de är vattenfyllda eller inte. Öppna diken, svårt att se om de är vattenfyllda eller inte. Öppna diken, svårt att se om de är vattenfyllda eller inte. 9 Öppet dike i 9 Öppet dike i 9 Öppet dike i 92 3302 Mindre vattendrag Meandrande bäck. 11 Naturlig bäckfåra i 93 3303 Öppna diken och uträtade vattendrag Öppna diken, svårt att se om de är vattenfyllda eller inte. 9 Öppet dike i 22

Områdesnummer Biotoptyp Beskrivning Biotopskydd 94 3303 Öppna diken och uträtade vattendrag 95 3303 Öppna diken och uträtade vattendrag 97 3303 Öppna diken och uträtade vattendrag Öppna diken, svårt att se om de är vattenfyllda eller inte. Öppna diken, svårt att se om de är vattenfyllda eller inte. Öppna diken, svårt att se om de är vattenfyllda eller inte. 9 Öppet dike i 9 Öppet dike i 9 Öppet dike i 23