www.jordbruksverket.se Budgetunderlag för räkenskapsåren 2018 2020
Budgetunderlag för räkenskapsåren 2018 2020
5 BUDGETUNDERLAG 2018 2020
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren 2018 2020...8 Förslag till verksamhetens finansiering...11 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2017...14 1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1...16 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost 1...24 1:5 Djurhälsovård och Djurskyddsbefrämjande åtgärder, anslagspost 2...25 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, anslagsposterna 1, 2 och 4...26 1:10 Gårdsstöd m.m., anslagspost 1 och 4...36 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m., anslagspost 1...39 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk, anslagspost 1...42 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk, anslagspost 1...46 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1, 2, 3 och 4...48 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1,2 och 4...54 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, anslagspost 1, 2 och 4...56 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering, anslagspost 1...59 1:21 Åtgärder på fjällägenheter, anslagspost 1...61 Övriga ekonomiska villkor, investeringar...62 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras...64 Uppbörd inklusive återflöden från EU...66 Bemyndiganden...67 7
Sammanfattning räkenskapsåren 2018 2020 Budgetunderlaget lämnas till Regeringskansliet i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en anslagsnivå om 15 352 140 tkr för år 2018. För åren 2019 och 2020 räknas med 13 341 346 tkr respektive 13 409 175 tkr. Jordbruksverket har en ekonomi i balans för förvaltningen. Inför 2017 har budgetarbetet skett med utgångspunkt från ett långsiktigt perspektiv så att det ska gå att hantera kommande utmaningar. För perioden 2018-2020 finns ett flertal resurskrävande utmaningar som måste tas om hand. Under 2018 kommer besparingarna att fortsätta genom effektiviseringar med i storleksordningen 2 3 % på verksamhet som finansieras med förvaltningsanslaget. Besparingar i denna storleksordning kommer att behövas dels för att ge utrymme för nya verksamheter, dels för att täcka upp för löneökningar som kan bli större än PLO-uppräkningar. Besparingarna kommer även att behöva fortsätta åren framöver. Under 2017 planeras implementeringsarbetet för EU:s jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik i stort sett att avslutas. De uppgifter som återstår, framförallt stöd för rapportering och att rätta till brister, får hanteras inom den löpande förvaltningen. De stora resursinsatserna för den omfattande implementeringen motsvarar knappt en procent av de totala utbetalningarna under programperioden. Utvecklingsarbetet påbörjades innan beslut var fattade om politikens inriktning, vilket var nödvändigt för att utvecklingsarbetet skulle kunna vara avslutat när politiken beräknades träda i kraft. Det var därför möjligt att endast göra en översiktlig bedömning av vad arbetet skulle komma att kosta eftersom tidigare reformer inte är jämförbara med det pågående implementerings arbetet. Under de närmaste åren kommer Jordbruksverkets ekonomi att belastas med avskrivningar på de lån som tagits upp för att genomföra arbetet och för ökat förvaltningsarbete för att hålla handläggningsstödet aktuellt. Det är ännu inte möjligt att fullt ut bedöma hur omfattande resurser myndigheterna måste satsa för att genomföra handläggningen av stöd. Inte minst gäller detta det ökade handläggningsbeting som Jordbruksverket har fått inom landsbygdsprogrammet och särskilt lokalt ledd utveckling. Till denna fråga bör också läggas att om inte handläggningen utförs med tillräcklig kvalitet och med ett säkert IT-stöd, kan betydande finansiella korrigeringar komma att beslutas av EU-kommissionen. EU-kommissionen har under hösten 2016 genomfört flera revisioner. Det är ännu för tidigt att förutse vilka korrigeringar revisionerna kommer att medföra. I juni 2016 fick vi preliminärt besked från Regeringskansliet över vilka TA-medel ur landsbygdsprogrammet som Jordbruksverket och de övriga stödmyndigheterna kan räkna med under resterande programperiod. Ramen blev för oss 460 000 tkr för perioden 2017-2023. Vi har anpassat verksamheten efter denna ram. I slutet av 2016 ändrades beskedet till Jordbruksverket vilket medförde att 100 000 tkr av föreslagen ram lades i en budgetreserv. För att vi ska klara av att sköta uppdragen måste medlen återföras till ramen. Arbete med ny programperiod från 2021 kommer successivt att öka. Det finns många erfarenheter från utformningen av det nu tillämpade regelverket som måste tas tillvara. Detta gäller såväl på EU-nivån som på den nationella nivån. Stora insatser kommer därför att behövas för att utforma ett mera adekvat system som på ett balanserat sätt tillgodoser samhällsintressen och möjligheter till enkel hantering för både kunderna och förvaltningen. Jordbruksverket har över tid tagit ett betydande ansvar för att förse administrationen, såväl internt som hos övriga stödmyndigheter, med handläggarstöd i form av bland annat utbildningar och IT-stöd. Vi menar att det återigen skulle behövas en översyn av både arbetsfördelningen och finansieringsansvaret mellan Jordbruksverket och övriga stödmyndigheter. 8
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 Jordbruksverket har nyligen fått ett antal uppdrag knutna till livsmedelsstrategin. Vi välkomnar dessa uppdrag och den finansiering vi fått för arbetet. I januari 2017 presenterades Landsbygdskommitténs betänkande För Sveriges landsbygder (SOU 2017:1). Jordbruksverket är positiv till kommitténs förslag om att vi bör samordna genomförandet av en nationell landsbygdspolitik. Det är nu inte möjligt att ha någon uppfattning om vilka resursinsatser som behövs. Den helhet som bildas med frågor bland annat kring jordbrukets konkurrenskraft och landsbygdens utveckling tillsammans med ansvaret för genomförandet av EU:s gemensamma jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitik är en förutsättning för en kraftfull utveckling. Under ytterligare minst tre år kommer ett omfattande förändrings- och implementeringsarbete ske inom ramen för EU:s så kallade Santé-paket. Ett omfattande arbete kommer att behövas såväl på EU-nivån som nationellt. Möjligheten att i grunden se över och modernisera lagstiftningen måste tas tillvara. Utöver Jordbruksverkets egna förvaltningsuppgifter finns det två områden i budgetunderlaget som bör nämnas särskilt. Det ena området gäller verksamheten inom anslaget Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. Frågan om antibiotikaresistens är avgörande för samhällets utveckling och förväntningarna på Jordbruksverket ökar. En av lösningarna på problemet är att nya antibiotikum tas fram, men detta är dock en lång och svår process. Under tiden är det nödvändigt att hushålla med de antibiotika som finns, etablera rutiner som förebygger uppkomsten av infektioner och arbeta för att minska risken för smittspridning. Jordbruksverket tillsammans med andra behöver intensifiera såväl det nationella arbetet som arbete inom EU och internationellt. Chronic wasting disease (CWD) är en för Europa ny prionsjukdom som påvisats hos renar i Norge. Detta har lett till att EU-kommissionen tagit fram ett beslut om skyddsåtgärder. EU-kommissionen har informerat om att man planerar för ett treårigt övervakningsprogram för bland annat Sverige som kommer att finansieras med offentliga medel. Utbrott av smittor som ska bekämpas enligt lagstiftning är resurskrävande och prioriteras mycket högt. Vi har hittills varit framgångsrika i detta arbete. En förutsättning för detta är att det finns kompetent personal som hämtas från löpande arbetsuppgifter, inte minst gällande arbetet i fält, bland annat den rikstäckande distriktsveterinärorganisationen. Det andra området gäller verksamheten inom anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Jordbruksverket förfogar över medel som används för att utveckla produktionsmetoder och odlingssystem som leder till mindre miljöpåverkan. De miljömål som verksamheten siktar mot går samtliga åt fel håll. Det anslag som finansierar verksamheten minskades från 2015. För att kunna uppnå en hållbar odling som både betyder god konkurrenskraft och god miljö behöver anslagsnivån återföras till den nivå som gällde före 2015. Dessutom hemställer vi om medel för integrerat växtskydd samt medel för att fortsätta arbetet med att gynna tillgången till växtskyddsmedel för användning i små grödor. Jordbruksverket hemställer om att anslagsbeloppet för förvaltningsanslaget 1:8 2018 ligger kvar på 2017 års nivå om man bortser från uppräkning med PLO-index. Detta innebär en anslagsnivå om knappt 604 miljoner kronor. För övriga anslag i detta budgetunderlag hemställer Jordbruksverket om ca 89 miljoner kronor mer i anslag år 2018 än vad regeringen beräknade i höstens budgetproposition. Av ökningen ligger 4 miljoner kronor på anslaget 1:6 Bekämpande av djursjukdomar och drygt 21 miljoner kronor för försöks- och utvecklingsverksamhet under anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder. Resterande ökning om knappt 64 miljoner kronor står fiskeri- och landsbygdsstöden för under anslagen 1:12, 1:13, 1:17 och 1:18. 9
I budgetunderlaget räknar Jordbruksverket med en eurokurs för år 2018 på 9,24 kr/euro. 9,05 kr/euro för år 2019, 8,89 kr/euro för år 2020. Kurspåverkande anslagsutfall gäller anslagen 1:10, 1:11 och under 1:17.1 enbart den del som rör finansiella korrigeringar. 10
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 Förslag till verksamhetens finansiering Samtliga belopp är i tkr och i 2017-års prisnivå. Markerade anslagsbeteckningar och belopp avser förslag till höjning i förhållande till föreslagna belopp i Budgetproposition 2016/17:1 för räkenskapsår 2018. Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslag (tkr) 2017 2018 2019 2020 1:8.1 Statens jordbruksverk 603 563 603 563 606 563 584 563 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 106 283 106 414 106 420 106 425 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 14 933 9 933 9 933 9 933 1:5.2 Djurhälsovård 14 933 9 933 9 933 9 933 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. 124 349 128 349 128 349 128 349 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 50 000 50 000 50 000 50 000 1:6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 33 349 33 349 33 349 33 349 1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller 41 000 45 000 45 000 45 000 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare 5 000 5 000 5 000 5 000 1:10 Gårdsstöd m.m. 6 498 000 7 642 000 6 331 000 6 218 000 1:10.1 Gårdsstöd m.m. 6 497 000 7 641 000 6 330 000 6 217 000 1:10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar 1 000 1 000 1 000 1 000 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 130 000 130 000 130 000 130 000 1:12.1 1:13.1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk - EHFF 2014-2020 24 250 22 000 23 000 28 000 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk - EHFF 2014-2020 179 000 179 000 156 000 140 000 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 495 431 3 919 718 3 499 918 3 616 430 1:18 1:17.1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EFJLU 2014-2020 3 165 441 3 587 500 3 166 000 3 280 200 1:17.2 Åtgärder inom Honungsprogrammet 2 710 3 188 3 188 3 500 1:17.3 Åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020 2 280 7 400 9 100 11 100 1:17.4 Nationellt stöd, stödområde 1-5 325 000 321 630 321 630 321 630 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 028 409 2 499 188 2 238 188 2 365 500 1:18.1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020 9 920 16 000 18 000 22 000 1:18.2 1:18.4 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020 2 015 779 2 480 000 2 217 000 2 340 000 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom Honungsprogrammet 2 710 3 188 3 188 3 500 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 79 830 101 330 101 330 71 330 1:19.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 17 330 38 830 38 830 38 830 1:19.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel 2 500 2 500 2 500 2 500 1:19.4 Stöd för metangasreducering 60 000 60 000 60 000 30 000 1:20.1 Stöd till jordbrukets rationalisering 4 116 4 116 4 116 4 116 1:21.1 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 1 529 1 529 1 529 1:1.2 Avgiften till Europeiska unionen 31 694 0 0 0 Totalt anslag 13 326 387 15 352 140 13 341 346 13 409 175 11
Beslut Förslag Förslag Förslag Avgiftsinkomster som disponeras (tkr) 2017 2018 2019 2020 Offentlig rättslig verksamhet Djur 36 900 36 700 36 500 36 400 Växt 7 400 6 300 6 600 6 600 Tillsyn 29 800 29 200 28 000 28 000 Utsäde 8 700 8 500 8 500 8 500 Distriktsveterinärerna 1 800 1 800 1 800 1 800 Uppdragsverksamhet Tillsyn 1 750 1 750 1 750 1 750 Utsäde 24 400 24 000 24 000 24 000 Tjänsteexport 8 600 10 100 8 500 1 300 Distriktsveterinärerna 466 700 466 800 466 700 466 700 Summa: 586 050 585 150 582 350 575 050 Ovanstående tabell är rensad från intäkter från anslagen 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet till resultatområde Distriktsveterinärerna, 1:9 Bekämpande av växtskadegörare samt myndighetsbidrag. Se prognostiserade resultat för verksamheterna under avsnitt Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. Tilldelat Förslag Anslagskrediter (tkr) 2017 2018 1:8.1 Statens jordbruksverk 19 314 18 100 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet 3 188 0 1:5.2 Djurhälsovård 448 298 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 3 730 10 500 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 1 500 5 000 1:6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 1 000 1 000 1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller 1 230 4 500 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare 150 150 1:10 Gårdsstöd m.m 649 800 777 000 1:10.1 Gårdsstöd m.m. 649 700 777 000 1:10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar 100 Ingår i 1:10.1 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 13 000 Ingår i 1:10.1 1:12.1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 0 2 200 1:13.1 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 0 17 900 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 168 217 368 717 1:17.1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020 158 272 358 750 1:17.2 Åtgärder inom honungsprogrammet 81 96 1:17.3 Åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020 114 222 1:17.4 Nationellt stöd, stödområde 1-5 9 750 9 649 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 101 366 248 576 1:18.1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU 2014-2020 496 480 1:18.2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU 2014-2020 100 789 248 000 1:18.4 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom Honungsprogrammet 81 96 12
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 Tilldelat Förslag Anslagskrediter (tkr) 2017 2018 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 2 395 3 040 1:19.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet 520 1 165 1:19.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel 75 75 1:19.4 Stöd för metangasreducering 1 800 1 800 1:20.1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 123 123 1:21.1 Åtgärder på fjällägenheter 153 153 1:1.2 Avgiften till Europeiska unionen, sockeravgifter 3 169 0 Totalt anslagskrediter 965 053 1 446 757 Bemyndiganden (tkr) Anslag Anslagsbenämning 2017 Tilldelat 1:11.1 1:12.1 1:13.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Strukturstöd till fisket m.m. Europeiska Havs- och Fiskerifonden 2014-2020 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - Europeiska Havsoch Fiskerifonden 2014-2020 2018 Föreslagen bemyndiganderam 2018 Utestående förpliktelser 2019 Infriade förpliktelser 2020 Infriade förpliktelser Slutår 107 000 112 000 111 030 61 515 49 515 2020 145 600 90 000 88 547 20 000 68 547 2023 733 400 580 000 575 951 138 000 437 951 2023 1:17.1 Landsbygdsstöd 2014-2020 12 504 000 4 300 000 4 287 591 1 924 332 2 363 259 2026 1:17.2 1:17.3 1:18.1 1:18.2 1:18.4 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering Landsbygdsstöd Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Landsbygdsstöd Lokalt ledd utveckling, EU-finans Landsbygdsprogram 2014-2020, EU-finansiering Honungsprogrammet, EU-finansiering *) 3 188 3 188 3 188 2019 20 000 12 000 11 731 4 956 6 775 2023 57 000 21 000 20 294 8 353 11 941 2023 9 036 000 3 300 000 3 290 302 1 414 473 1 875 829 2026 *) 3 188 3 188 3 188 2019 1:19.4 Stöd till metangasreducering 150 000 90 000 90 000 60 000 30 000 2020 Totalt bemyndiganden 22 753 000 8 511 376 8 481 822 3 638 005 4 843 817 *) På anslagsposterna 1:17.2 och 1:18.4 Honungsprogrammet så har Jordbruksverket hemställt om att bemyndiganderam ska införas under räkenskapsåret 2017 i skrivelse 2017-01-12. Jordbruksverket utgår ifrån att regeringen föreslår ramar för landsbygds- och fiskeri-programmet som täcker hela programperiodens behov. Övriga ekonomiska villkor (tkr) Tilldelat 2017 Förslag 2018 Förslag 2019 Förslag 2020 Låneram 260 000 1) 270 000 220 000 170 000 Räntekontokredit 110 000 110 000 110 000 110 000 Jordfondsram 194 197 220 000 220 000 220 000 1) Jordbruksverket har hemställt om utökad låneram från 260 000 tkr till 274 000 tkr i skrivelse 2016-12-29. 13
Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2017 Anslagspost 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar I skrivelse 2017-01-12 har vi hemställt om ytterligare 31 000 tkr till anslagsposten. Anslagsbelastningen under anslagsposten 1:6.1, Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar beräknas att uppgå till ca 76 000 tkr under 2017. I beräknat anslagsutfall har då beaktats att knappt 15 000 tkr i kostnader för EU-medfinansierad sanering för epizootiutbrotten Newcastle och Aviär influensa hos två äggproducenter har omförts mot anslagsposten 1:10.4. I 15 000 tkr ingår också administrativ ersättning om 7 % på ersättningsberättigade saneringskostnader. Anslagspost 1:10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar Anslagsbelastningen under anslagsposten 1:10.4, EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar beräknas att uppgå till ca 15 750 tkr under 2017 vilket innebär ett underskott om 14 750 tkr exklusive anslagskredit (se tidigare avsnitt). I beräknad anslagsbelastning ingår en överföring av saneringskostnader (inklusive administrativ ersättning) för epizootiutbrotten från anslagspost 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar med knappt 15 000 tkr, se ovan. Vi har i skrivelse 2017-01-12 hemställt om ytterligare 15 000 tkr under anslagsposten. Anslagspost 1:11.1 Intervention av jordbruksprodukter Anslagsbelastningen under anslagsposten 1:11.1, Intervention av jordbruksprodukter beräknas att uppgå till ca 161 000 tkr under 2017. I prognosen ingår det skolmjölksstöd för 2016 som betalas ut under 2017. Stödet till producentorganisationer för frukt och grönt förväntas bli högre än tidigare. Anlagsbristen beräknas uppgå till 43 800 tkr (inkl. ingående negativt sparande om 12 800 tkr och exklusive anslagskredit). Jordbruksverket har i skrivelse 2017-01-12 hemställt om ytterligare 43 800 tkr under anslagsposten. Vidare så beräknar vi det utestående åtagandet per 2017-12-31 till 111 100 tkr och återkommer under 2017 med en eventuell hemställan om utökad bemyndiganderam. Anslagsposterna 1:17.1/1:18.2 Landsbygdsstöd 2014-2020 Beräknad anslagsbelastning under anslagsposterna 1:17.1/1:18.2 Landsbygdsstöd 2014-2020 uppgår i dagsläget till 3 421 894 tkr respektive 2 178 747 tkr under 2017 vilket innebär att anslagskrediterna inte räcker till. I inlämnad prognos den 16 februari 2017 beräknas medelsbristen inklusive anslagskredit uppgå till drygt 98 000 tkr respektive drygt 62 000 tkr. Jordbruksverket avvaktar den prognos som kommer att lämnas i juni och återkommer om det är aktuellt med hemställan om ytterligare anslagsmedel eller förhöjd anslagskredit. Under 2017 kan åtaganden för skötsel av våtmarker och småvatten ingångna under 2000-2006 som gick ut 2016 förlängas för ett nytt 10-årigt åtaganden. Detta innebär att det utestående åtagandet 31 december 2017 kommer att innehålla belopp som infrias under år 2026. Tabell 4.3.5 Beställningsbemyndiganden ska ändras från slutår 2023 till år 2026 för anslagsposterna 1:17.1 och 1:18.2. Anslagsposterna 1:17.2/1:18.4 Honungsprogrammet Anslagsbelastningen under anslagsposterna 1:17.2/1:18.4 Honungsprogrammet beräknas att uppgå till 3 188 tkr under respektive anslagspost. Under sommaren 2016 beslutades Honungsprogrammet för år 2017-2019 till 693 822 euro årligen till eurokurs 9,1895, vilket ger 6 376 tkr som ska fördelas på respektive anslagspost, avrundat blir det 3 188 tkr. I regleringsbrev 2017 är 14
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 det anslaget 2 710 tkr på respektive anslagspost och vi har tidigare fått besked att beloppet kommer att höjas enligt beslutat honungsprogram i vårändringsbudgeten. I samband med aviserat förslag i vårändringsbudgeten behöver även beställningsbemyndiganden för honungsprogrammet föreslås för respektive anslagspost. Låneram för räkenskapsåret 2017 Det har hänt mycket vad gäller planering och budgetering av den avslutande nyutvecklingen av implementering av den nya politiken. Införandet har blivit förskjutet och utveckling av IT-system kommer att fortsätta även 2017. Detta innebär att Jordbruksverket räknar med en fortsatt nyupplåning. Nyupplåningen för det avslutande implementeringsarbetet under 2017 beräknas till närmare 70 000 tkr vilket innebär att Jordbruksverket under 2017 behöver en låneram om 274 000 tkr. Jordbruksverket har hemställt om en utökning av låneramen för räkenskapsåret 2017 från 260 000 tkr till 274 000 tkr i skrivelse 2016-12-29. Överskott inom resultatområden Enligt avgiftsförordningen (1992:191) 25 ska en myndighet lämna ett förslag till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än 10 % av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret. Jordbruksverket föreslår att ackumulerat överskott inom resultatområdena Tillsyn och Tjänsteexport balanseras i ny räkning, se vidare under avsnitt Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. 15
1:8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1 Totalt (tkr) 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos Ingående överföringsbelopp 11 943 9 347 Disponibelt anslagssparande 11 943 9 347 Anslag 1) 535 700 603 563 603 563 606 563 584 563 Disponibla medel 547 643 612 910 Utfall 1) -538 296-605 000-612 000-606 563-584 563 Totalt utgående anslagssparande 9 347 7 910 1) Samtliga belopp för åren 2018-2020 är angivna i prisnivå 2017 Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Förvaltningskostnader År 2016 Under räkenskapsåret 2016 hade förvaltningen ett utgående anslagssparande om drygt 9 000 tkr. Det planerade överskottet berodde i huvudsak på att förvaltningsbudgeten har erhållit s.k. projektintäkter för personal som har arbetat i implementeringsarbetet med den nya EU-politiken. Det rör lönekostnader för de delar av arbetet som betraktas som en investering och som har lånefinansierats. Kostnaden skjuts framåt i tiden och uppkommer senare i form av avskrivningar från det att investeringen börjar användas. Den totala utgiften för implementeringen av den nya politiken under räkenskapsåren 2012-2016 uppgick till knappt 492 miljoner kronor varav 321 miljoner kronor har kostnadsförts t.o.m. 2016. Resterande 171 miljoner kronor avser avskrivningar åren framöver för byggda IT-applikationer. Avskrivningarna beräknas belasta såväl förvaltningsanslaget 1:8 som TA-medel från landsbygdsoch fiskeriprogrammen. Under räkenskapsåret 2016 har 46 miljoner kronor belastat förvaltningsanslaget för utvecklingskostnader under året samt avskrivningar. År 2017 Härledningen av förändringen av förvaltningsanslagets anslagsbelopp mellan 2016 och 2017 framgår av nedanstående tabell. Tkr Anslagsbelopp 2016 535 700 Avdrag-införandeprojekt ProCAP -10 168 Avdrag-hantering av gemensamma jordbrukspolitiken -2 000 Avdrag-digitala tjänster -1 573 Säkerställa målen med jordbrukspolitiken 60 000 Nationellt kompetenscenter 3R-frågor 15 000 PLO-omräkning 2017 (netto ca 1,2 %) 6 604 Anslagsbelopp 2017 603 563 16
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 I beslutad förvaltningsbudget för 2017 beräknar vi att disponera beviljat anslag för 2017 vilket innebär att det ingående anslagssparandet om drygt 9 000 tkr beräknas till stor del vara outnyttjat under året. Jordbruksverket har som mål att ha ett ingående överskott till 2018 för att kunna möta ökade kostnader för förvaltning av implementerade IT-applikationer, avskrivningar, ökade personalkostnader för ärendehandläggning m.m. eftersom ett antal personer i implementeringsarbetet hittills finansierats via upplåning. För att få årsbudgeten 2017 i balans genomfördes besparingar på befintlig verksamhet (framförallt lönekostnader) om 4-5 % för att frigöra medel till de fortsatta implementeringskostnaderna (direkta kostnader i pågående projekt och avskrivningar) samt förvaltning av byggda IT-applikationer. Slutförandet av implementering av den nya politiken Under 2017 beräknas implementeringsarbetet av den nya politiken i stort sett kunna avslutas. Utgiften för det avslutande nyutvecklingsarbetet beräknas till 98 000 tkr. Av utgiften beräknas att ca 70 000 tkr betraktas som en investering vilken kommer att lånefinansieras medan resterande belopp om ca 28 000 tkr kostnadsförs och finansieras av förvaltningsanslaget och av TA-medel inom landsbygds- och fiskeriprogrammen. Kostnaden för förvaltningsanslaget 1:8 2017 beräknas till 49 000 tkr och för TA-medel till 27 000 tkr. Kostnaderna inkluderar det som kostnadsförs direkt 2017 och avskrivningar. Den totala utgiften för implementeringen av den nya politiken under perioden 2012-2017 beräknas till ca 590 000 tkr. T.o.m. räkenskapsåret 2017 beräknas att 397 000 tkr av den totala utgiften har kostnadsförts, 260 000 tkr under 1:8 och 137 000 tkr på TA-medel. Resterande belopp om 193 000 tkr skrivs av under perioden 2018-2022. Avskrivningar om 193 miljoner kronor beräknas belasta förvaltningsanslaget 1:8 och TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen under perioden 2018-2022 enligt följande, mnkr; 2018 2019 2020 2021 2022 Förvaltningsanslaget 1:8 34 30 25 15 6 TA-medel 1:12/1:13 1 1 0,7 - - TA-medel 1:17/1:18 23,3 22,8 18,4 11 5 Totalt: 58,3 53,8 44,1 26 11 Utmaningen för Jordbruksverket framöver är att få klart implementeringsarbetet under 2017 och att skapa en effektiv förvaltning av levererade IT-applikationer. Eftersom de äldre stödsystemen och även några nya stöd ligger på en äldre plattform som fortsatt kräver förvaltning ökar förvaltningskostnaden. Under året beräknas s.k. projektintäkter om ca 35 000 tkr, för personal som arbetar i det avslutande implementeringsarbetet, avlasta del av förvaltningsbudget. Det avslutande utvecklingsarbetet utförs av ordinarie verksamhetspersonal (IT-resurserna däremot är en blandning av egen personal och konsulter). Tillfällig personal anlitas för att sköta det löpande arbetet under tiden som utvecklingsarbetet bedrivs. Den del som utförs av ordinarie personal kommer att behövas i det löpande arbetet från 2018 och därmed belasta framförallt förvaltningsbudgeten. Under 2017 beräknas att Jordbruksverket klarar målsättningen av att inte nämnvärt nyttja ingående disponibelt anslagssparande från 2016 om ca 9 000 tkr. Kostnaden för projektintäkten 2017 35 000 tkr uppkommer i form av avskrivningar med början från hösten 2017 och fem år framåt. 17
Ajourhållning av blockdatabasen Tidigare år finansierades den årliga ajourhållningen av blockdatabasen till 50 % med förvalt ningsmedel från 1:8 och resterande 50 % med TA-medel från landsbygdsprogrammet. Kostnaderna för 2017 beräknas till 32 174 tkr. Finansieringen med 1:8-medel är nödvändig för att frigöra TA-medel för framförallt implementerings-kostnader och för drift av lokalt ledd utveckling (LLU). Lokalt ledd utveckling (LLU) och fondsamordning Under 2017 räknar vi med att den totala kostnaden för LLU m.m. kostar ca 31 000 tkr. Av beloppet beräknas att 28 500 tkr finansieras av TA-medel från de fyra fonderna-landsbygdsfonden (EJFLU), fiskerifonden (EHFF), regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). Resterande belopp om 2 500 tkr måste finansieras av förvaltningsanslaget eftersom TA-medlen inom regional- och socialfonden är begränsade till 4 %. Den delen som avser hantering av utbetalningsärenden är fortfarande under uppbyggnad varför kostnaden kommer att öka framöver. Nya programperioden från 2021 Under 2017 påbörjas även arbetet med att ta fram underlag till Regeringskansliet över de förslag och utkast till ny lagstiftning som tas fram av kommissionen gällande den nya programperioden från 2021. Jordbruksverket har beräknat att TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen kan användas för programutvecklingsarbeten. Se vidare under anslagen 1:12.1 och 1:17.1, rubrik Tekniskt stöd. År 2018 Under 2018 kommer besparingarna att fortsätta med i storleksordningen 2-3 % på befintlig verksamhet som finansieras med förvaltningsanslaget. Besparingarna kommer även att fortsätta åren framöver. För verksamhet som hanteras med TA-medel ligger sedan tidigare en besparingsplan för programperiodens medel vilket framgår under följande avsnitt. Brist på TA-medel inom landsbygdsprogrammet m.fl. Eftersom TA-medlen finansierar en stor del av Jordbruksverkets verksamhet avseende framförallt uppföljning och utvärdering av programmen, delar av implementeringen av den nya politiken, nätverken, administration av lokalt ledd utveckling (LLU), m.m. är det väsentligt att dessa medel är tillräckliga. I juni 2016 fick stödmyndigheterna preliminära besked från Regeringskansliet över vilka TA-medel man kan räkna med under resterande programperiod. För perioden 2017-2023 erhöll vi en ram om 460 000 tkr. I höstens budgetproposition den 20 september fick vi besked om förslagen höjning av förvaltningsanslaget under perioden 2017-2020. Efter dessa besked planerades besparingar i ett flertal verksamheter som idag finansieras av TA-medel från landsbygdsprogrammet med målsättning om en långsiktig planering av kvarvarande medel för perioden fram t.o.m. 2023. Besparingar genomfördes på mellan 10-20 % av programbudgeten för ett antal verksamheter. I slutet av 2016 ändrades beskedet till Jordbruksverket vilket medförde att 100 000 tkr av föreslagen ram drogs in. Det indragna beloppet har lagts in en budgetreserv tills vidare. Till Jordbruksverkets ram kan läggas de medel som inte förbrukades under 2016 vilka uppgår till drygt 42 000 tkr vilket innebär en totalram om drygt 402 000 tkr (efter att 100 000 tkr lagts i en budgetreserv). Jordbruksverkets behov av TA-medel för perioden uppgår till ca 508 000 tkr dvs. en medelsbrist som i dagsläget beräknas till minst ca 106 000 tkr. För att vi ska klara av att sköta uppdragen måste medlen återföras till Jordbruksverkets ram. 18
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 Som tidigare påtalats är det en även brist på medel för att hantera LLU-programmet inom regional- och socialfonden eftersom avsatta TA-medel endast täcker 4 % av programbudgeten. Administrationen kostar väsentligt mer än 4 % på varje utbetalad stödkrona för Jordbruksverket varför förvaltningsanslaget får täcka upp resterande kostnader. Vi räknar med att behöva omprioritera från annan verksamhet. Se vidare under anslagsposterna 1:17.1.och 1:17.4 där det framgår samlat under rubrik Tekniskt stöd. Förvaltning av de nya systemen Vi har än så länge inte räknat med att TA-medel kan bära del av förvaltningskostnaden framöver för de applikationer som är byggda för landsbygds- och fiskeriprogrammen utan hela förvalt ningen har lagts på anslaget 1:8. Anledningen till detta är den brist på TA-medel vi ser framöver. Om det kvarstår utvecklingsarbeten som inte blir helt klara under 2017 får det hanteras inom den löpande förvaltningen 2018. Anledningen till att delar av planerad nyutveckling under 2017 skjuts över till 2018 kan bl.a. bero på att extra resurser måste tillföras för att hantera svar till KOM för ett antal revisionsrapporter som inkommit efter höstens granskningar. Vidare kan det bli aktuellt med akuta system- och processförändringar utifrån KOM:s rapporterade avvikelser. Målet med dessa arbeten är att minimera de finansiella korrigeringar som kommer att beslutas av KOM. Sammantaget kan detta leda till en undanträngning av tidigare planerad utveckling av delar av det obligatoriska rapportpaketet. Delar av förvaltningen av nya system bör kunna hanteras inom befintliga resurser genom delvis minskad förvaltning av de äldre systemen samt del av erhållen anslagsökning från 2017. Santé paketet och implementering av lagstiftningen Från 2015 och åtminstone under fem år framåt genomförs ett omfattande förändrings- och implementeringsarbete ske utifrån dessa nya lagstiftningar. Arbetet omfattar EU-arbete med framtagande av sekundärlagstiftningar och förhandlingsarbete i kommissionsarbetsgrupper samt nya nationella regelverk. Det är flera nationella lagar och förordningar samt cirka 200 föreskrifter som ska ersättas eller ändras och en ny struktur som ska tas fram. Vidare ska system och rutiner för tillämpningen av de nya lagstiftningarna tas fram. För Sverige innebär detta ett mycket omfattande arbete och också en möjlighet att i grunden se över och modernisera svensk lagstiftning. Det är således mycket angeläget att resurser för detta arbeta kan disponeras. Arbetet kommer att bedrivas i projektform och i samverkan med bland annat Regeringskansliet. Jordbruksverket uppskattar att arbetet kan hanteras inom av regeringen beräknade anslagsmedel under perioden. Skolfruktsdelen av EU:s skolprogram Jordbruksverket har under 2016 fått ett antal frågor från Regeringskansliet hur Sverige kan införa skolfruktsdelen av EU:s skolprogram. I yttrandet från Jordbruksverket den 25 januari 2017 skriver vi att vi har svårt att ta på oss nya uppgifter 2017 som riskerar slutförandet av reformarbetet. Även om vi skulle få full finansiering för de extra kostnaderna så kan nya uppgifter ha en negativ effekt på våra möjligheter att klara de uppgifter vi redan har. I samma skrivelse tog vi även upp preliminära kostnader för en implementering som engångsvis skulle kosta ca 3 miljoner kronor och en årlig driftkostnad om knappt 1 miljon kronor. Därutöver tillkommer årliga kostnader hos Livsmedelsverket. 19
Eftersom det inte finns några beslut om att Sverige ska införa skolfruktsdelen av programmet så hemställer vi inte om ytterligare anslagsmedel. Om det skulle fattas ett beslut om införande återkommer vi med mer precisa beräkningar över kostnader. Ökad handläggning av landsbygdsstöd (exkl. LLU) Jordbruksverket kommer att ansvara för en större del av handläggningen av landsbygdsprogrammet under programperioden 2014-2020 jämfört med perioden 2007-2013. Vi kommer att handlägga stöd om totalt ca 4,9 miljarder av landsbygdsprogrammet vilket exklusive hanteringen av lokalt ledd utveckling (LLU) är en ökning med ca en miljard kronor jämfört med föregående programperiod. Motsvarande gäller även inom havs- och fiskeriprogrammet där Jordbruksverket kommer att ansvara för en större del av handläggningen av stöd. Orsakerna är främst att Jordbruksverket ska hantera stöd för det Europeiska Innovationspartnerskapet. Därutöver hanteras en större andel av ärendena centralt i syfte att kostnadseffektivisera den samlade administrativa hanteringen av en del av stöden jämfört med om pengarna hade fördelats till 21 länsstyrelser. Vidare hanteras en ökad andel av ärendena centralt i syfte att förenkla för stödmottagare som kan vända sig till en myndighet för att genomföra satsningar som sträcker sig över länsgränser eller har nationell inriktning. Under perioden räknar vi med att kunna avdela resurser för den ökade handläggningen ur förvaltningsanslaget. Livsmedelsstrategin I två regeringsbeslut (2016-09-29 och 2017-02-09) har Jordbruksverket erhållit sex nya uppdrag som sammanlagt ger en finansiering om 32,5 miljoner kronor. Uppdragen utförs under perioden 2016-2019. Jordbruksverket räknar också med att andra uppgifter från den aviserade handlingsplanen i anslutning till livsmedelsstrategin kommer att aktualiseras under 2017 och framåt. Jordbruksverket ser en potential för en ökad svensk export av jordbruksvaror och livsmedel. I flera undersökningar har företagen pekat på att exportörer vill att myndigheterna ger dem samlad information kring exportfrågor och hanterar ansökningar om lands- och anläggningsgodkännande effektivt. Enligt riksdagsbeslut på budgetproposition 2016 erhåller vi 5 000 tkr årligen under perioden 2016-2019 för arbete med att främja livsmedelsexporten. Landsbygdskommitténs betänkande I januari 2017 redovisade Landsbygdskommittén sitt betänkande. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Kommittén föreslår att Jordbruksverket bör samordna genomförandet av en nationell landsbygdspolitik. Jordbruksverket delar kommitténs bedömning och anser att denna uppgift ligger väl i linje med vårt uppdrag i övrigt. Det är nu inte möjligt att ha någon uppfattning om vilka resursinsatser som behövs, bland annat behövs riktlinjer om vilka prioriteringar statsmakterna kommer att göra. Övrigt Krisberedskap Jordbruksverket har de senaste åren genomfört ett flertal projekt som finansierats med medel från anslaget 2:4 Krisberedskap. En stor del av projekten har implementerats fullt ut i linjeverksamheten och resulterat i att Jordbruksverket har förbättrat sin krisberedskap inom Jordbruksverkets ansvarsområde. Den befintliga ramen har dock inte gett utrymme för att fullt ut kunna dra nytta av den ökade kunskapen och den ökade förmågan till samverkan som projekt finansierade av 2:4-anslaget har genererat. 20
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 Anslag 2:4 Krisberedskap är avsett för utveckling av samhällets krisberedskap och ska endast användas till utveckling som ligger utanför myndigheternas eget ansvar och dessa medel fördelas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som prioriterar tilldelningen. Jordbruksverket kan därför inte få del av anslag 2:4 Krisberedskap för insatser som enbart stärker den egna krishanteringsförmågan. Även bibehållande av krishanteringsförmågan, som inte finansieras av anslag 2:4, kräver kontinuerligt arbete, bl.a. i form av utbildningar, övningar och samverkan med andra myndigheter. Dessutom behöver vi fortsatt prioritera att öka den operativa förmågan. Jordbruksverket tog i budgetunderlaget för 2016-2018 upp behovet av extra medel till utveckling, övningar och utbildning inom krisberedskap. I det ingick även medel för att implementera och effektivt förvalta kunskap och erfarenheter såväl som att fullfölja den ökade samverkan som projekt finansierade med medel från anslaget 2:4 Krisberedskap har resulterat i. Jordbruksverkets slutsats blev då att, i avvaktan på ställningstagande om hur denna verksamhet långsiktigt ska finansieras, hemställa om 4 000 tkr årligen under förvaltningsanslaget. I budgetunderlaget för perioden 2017-2019 avstod Jordbruksverket med hemställan om medel med hänsyn till statsmakternas tidigare bedömning. Även i hemställan för perioden 2018-2020 avstår Jordbruksverket från att återkomma om hemställan om medel. När ytterligare klarhet har nåtts om vad arbetet kommer innebära återkommer vi med en beräkning om medelsbehov. Civilt försvar Enligt regeringens beslut om gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret ska beredskapsplanering genomföras även för civila aktörer och då i första hand de ansvariga myndigheterna, bl.a. Jordbruksverket. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har konstaterat att det idag i mycket begränsad omfattning genomförs någon planering inför höjd beredskap vid de berörda civila myndigheterna. Än mindre genomförs utvecklingsinsatser inom området. Jordbruksverket bedömer att regeringens planeringsanvisningar leder till merarbete för att inom sektorn säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret (värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga). I ett första steg behöver vi bl.a. genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i sektorn, utreda Sveriges försörjningsförmåga för livsmedel, öka samverkan med Försvarsmakten, utbilda och kompetensutveckla vår personal, se över lagstiftningen och säkerställa att samhällsviktig verksamhet inom sektorn är robust. Dessutom medför de säkerhetskrav som lagstiftningen föreskriver för arbete med frågor som rör rikets säkerhet en ökad kostnad för lokaler, rutiner och kommunikationsmöjligheter. Från 2015 har Jordbruksverket arbetat med civilt försvar. Vi tog i budgetunderlaget för 2016-2018 upp behovet av extra medel för civilt försvar. Vi bedömde då medelsbehovet till 1 000 tkr per år. Med hänsyn till statsmakternas tidigare bedömning, avstår Jordbruksverket nu från att återkomma om en hemställan för 2018-2020. Strategin för Östersjöregionen Jordbruksverket har fått ett regeringsuppdrag om strategin för Östersjöregionen som bl.a. pekar ut att vi ska inrätta en s.k. PAC-roll vilket motsvarar en årsperson. Vi räknar med att uppdraget kan hanteras inom befintliga resurser. Nya programperioden från 2021 Under 2017 påbörjas även arbetet med att ta fram underlag till Regeringskansliet över de förslag och utkast till ny lagstiftning som tas fram av kommissionen gällande den nya programperioden från 2021. EU-kommissionen överväger fem olika alternativ: 21
1. Inga förändringar i nuvarande jordbrukspolitik men med fokus på förenklingar 2. Ingen gemensam jordbrukspolitik 3. Fokus på stöd till landsbygdsutveckling och riskbaserade instrument istället för som idag arealbaserade stöd 4. Fortsatt fokus på arealbaserade stöd men med mer uttalade krav att uppnå vissa ekonomiska och miljömässiga fördelar på ett förenklat sätt 5. Arealbaserade stöd, men stor omfördelning av stöd från stora till mindre och miljövänligare producenter. Alternativ tre och fyra är kanske i nuläget de mest realistiska eller en kombination av flera olika alternativ. Främst alternativ tre, men även fyra och fem bedöms preliminärt kräva omfattande utvecklingsarbete. Dessa alternativ kommer att ställa radikalt olika starka krav på implementeringen. En viktig aspekt är också vilka nationella val som kommer att bli möjliga och vilka prioriteringar som kommer att göras i Sverige. För den andra delen av politiken, landsbygdspolitiken och havs- och fiskeripolitiken, ska medlemsländerna utarbeta egna program. Hur dessa program utformas kommer också att ställa olika stora krav på implementeringen. Jordbruksverket återkommer med kostnadsberäkningar när det är möjligt. Härledning av hemställt anslagsbelopp för räkenskapsåret 2018 framgår av nedanstående tabell. Tkr Anslagsbelopp 2017 603 563 Inga avdrag eller hemställan om medel är aktuella 0 Hemställt anslagsbelopp för 2018 603 563 År 2019 Utvecklingsarbete inför den nya programperioden från 2021 Jordbruksverket har ännu inga uppgifter på hur förberedelsearbetet för den nya politiken från räkenskapsåret 2021 kommer att påverka förvaltningsbudgeten och eventuella TA-medel. När det är möjligt återkommer vi med uppgifter om detta. Av denna anledning har vi inte tagit upp något belopp nedan. Härledning av hemställt anslagsbelopp för 2019 framgår av nedanstående tabell. Tillagt anslagsbelopp avser tidigare beslut om höjning av anslaget för hantering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Enligt taget beslut anslås 21 000 tkr för 2016, 19 000 tkr årligen för 2017 och 2018 samt 22 000 tkr för 2019. Tkr Hemställt anslagsbelopp för 2018 603 563 Hantering av den gemensamma jordbrukspolitiken 3 000 Utvecklingsarbete programperioden från 2021? Hemställt anslagsbelopp för 2019 606 563 22
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 År 2020 Härledning av hemställt belopp för 2020 framgår av nedanstående tabell. Förutom att beloppet enligt riksdagsbeslut minskar för hantering av den gemensamma jordbrukspolitiken har Jordbruksverket inte tagit upp något annat. Med nuvarande verksamhet kommer det att bli kännbart 2020 att anslagsmedel för Hantering av den gemensamma jordbrukspolitiken som Jordbruksverket erhöll under fyra år försvinner från 2020. Detta får tas upp samlat tillsammans med implementeringsarbetet för den nya programperioden från 2021 i kommande budgetunderlag. Anslagsbeloppet för 2020 beräknas till 584 563 tkr. Hemställt anslagsbelopp för 2019 606 563 Avdrag-Hantering av den gemensamma jordbrukspolitiken -22 000 Utvecklingsarbete programperioden från 2021 m.m.? Hemställt anslagsbelopp för 2020 584 563 Jordbruksverket hemställer om en tilldelning av anslagsmedel om 603 563 tkr för år 2018 och för räkenskapsåren 2019 och 2020 hemställs om 606 563 tkr respektive 584 563 tkr. Vidare hemställs om en anslagskredit om 18 100 tkr för år 2018. 23
1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost 1 (tkr) 2016 2017 2018 2019 2020 24 Utfall Prognos Anslag 104 305 106 283 106 414 106 420 106 425 Utfall 1) -104 305-106 283-106 414-106 420-106 425 Utgående sparande 0 0 1) Samtliga belopp för åren 2018-2020 är angivna i prisnivå 2017 Beräkningsförutsättning Under anslaget anvisas medel för ersättning för veterinär service enligt förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse omfattande riks-täckande djurhälsovård, deltagande i beredskapsorganisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt ersättning för beredskap för djursjukvård under jourtid. Under anslaget anvisas även medel för att minska veterinärkostnader för akut sjukvård av livsmedelsproducerande djur vid avlägset belägen djurhållning. Anslaget inrymmer medel för distriktsveterinärerna samt de privata veterinärerna med åtagande inom ramen för anslaget. Under 2010-2016 genomfördes nästan 200 upphandlingar av veterinär jourberedskap. Distriktsveterinärerna har tilldelats uppdragen i samtliga områden förutom i Dingle där en privat aktör tilldelades uppdraget under 2014 samt i Svenljunga där en privat aktör tilldelades uppdraget 2015. Under 2017 kommer nuvarande form av upphandlingar upphöra och arbete istället påbörjas med att hitta en annan utformning av upphandlingar rörande veterinär service av allmänt intresse. Det finns i närtid inget konkret ärende om att en privat aktör ska tilldelas uppdraget om jourberedskap. Jordbruksverket ansvarar för att det finns veterinärer för att säkerställa ett gott smittskydd och djurskydd i hela landet. Distriktsveterinärerna ska a. delta i en beredskapsorganisation vid utbrott av smittsamma djursjukdomar, b. tillhandahålla beredskap för djursjukvård under jourtid, och c. tillhandahålla djurhälso- och djursjukvård i sådana områden av landet där det bedöms att tillfredställande veterinär service inte skulle kunna bedrivas på marknadsmässiga grunder (tillfredställande veterinär service). Anslaget ska även gå till att minska veterinära reskostnader för d. avlägset belägen djurhållning Distriktsveterinärerna har under 2016 erhållit knappt 103 000 tkr av det totala anslaget. Detta täcker knappt 20 % av kostnaderna för att upprätthålla ovanstående. Ersättning till avlägset belägen djurhållning syftar till att minska kostnaderna för animalieproduktionens djurägare om avståndet till veterinär överstiger 45 minuters restid. Ersättning lämnas vid förrättningar rörande akut sjuka djur som uteslutande hålls för produktion av livsmedel. Tkr 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Ersättning till avlägset belägen djurhållning 5 808 6 250 6 250 6 250 6 250 - varav via privata veterinärer 902 950 950 950 950 Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten i nivå med beloppen i regeringen budgetproposition 2016/17:1 för perioden 2018-2020. Av beloppet föreslås att ersättning till avlägset belägen djurhållning kan uppgå årligen till högst 6 250 tkr.
BUDGETUNDERLAG 2018 2020 1:5 Djurhälsovård och Djurskyddsbefrämjande åtgärder, anslagspost 2 Totalt (tkr) 2016 2017 2018 2019 2020 Ingående överföringsbelopp 6 319 3 371 Disponibelt anslagssparande 0 0 Utfall Prognos Anslag 14 933 14 933 9 933 9 933 9 933 Disponibla medel 14 933 14 933 Utfall -11 562-14 933-9 933-9 933-9 933 Totalt utgående sparande 3 371 0 Då anslagspost 1, Djurskyddsbefrämjande åtgärder har utgått, bör Djurskyddsbefrämjande åtgärder tas bort i rubriken till anslaget 1:5. Beräkningsförutsättning Anslagspost 2 Djurhälsovård Medel från denna anslagspost går till olika djurhälsovårdsaktiviteter avseende nötkreatur, svin, fjäderfä, får, hästar och odlad fisk. Mottagare är branschens organisationer såsom till exempel Växa Sverige, Gård & Djurhälsan AB och Svenska Fåravelsförbundet. Medlen används till förebyggande åtgärder och utvecklingsarbete på djurhälsoområdet. Detta har stor betydelse för att producera säkra livsmedel och vidmakthålla djurhållning som uppfyller högt ställda etiska och kvalitativa krav från konsumenten. Den förebyggande djurhälsovårdens främsta uppgift är att genom rådgivning inom avel, skötsel, utfodring och gårdsmiljö minska eller balansera de olika riskfaktorerna för olika sjukdomar samt för förebyggande smittskyddsåtgärder. Det omfattar ofta så kallade produktionssjukdomar, dvs. vanligt förekommande hälsoproblem som inte omfattas av statligt ingripande, men som har stor betydelse för djurhälsan, djurvälfärden och lönsamheten t.ex. mastiter och klövsjukdomar hos mjölkkor, lunginflammationer och diarréer hos grisar och kalvar. En god djurhälsa minskar behovet av antibiotikabehandling och därmed minskad risk för utveckling av antibiotikaresistens. Medlen bidrar till möjligheten för näringarna att kontinuerligt ha och utveckla central kompetens på dessa områden och att de därmed kan fungera som samarbetspartner till myndigheterna i djurhälsofrågor. Hälsovårdsprogrammen bedöms ha stor betydelse för möjligheten att nå det uppsatta målet inom djurpolitiken. Under flera år har dessa aktiviteter tilldelats drygt 9 900 tkr årligen men ansökningar från branschens organisationer har varit i storleksordningen 13 000 15 000 tkr. Behovet av att kunna genomföra prioriterade djurhälsovårdsaktiviteter överstiger enligt vår mening tilldelade anslagsmedel. En översyn av den verksamhet som finansieras av anslagsposten kommer att göras i syfte att bland annat identifiera andra möjliga finansieringskällor såsom landsbygdsprogrammet. Med hänsyn till våra övriga prioriteringar hemställer Jordbruksverket om en tilldelning till anslagsposten om 9 933 tkr för bidrag till djurhälsovård för åren 2018-2020 samt en årlig anslagskredit om 3 %. 25