BRUKSANVISNING ÄKTA DIREKTSÅDD 85200 ALAVIESKA FINLAND Tel. +358 (0)8 430 9300, Fax +358 (0)8 430 509 602402 VM kansi cyan magenta keltanenmusta
VM- Äktadirektsådd Innehåll 1. BÄSTA KUND 2 2. TEKNISKA DATA 3 3. JUSTERING AV MASKINEN OCH SÅDD 4 3.1 Såningsposition 4 3.2 Reglering av sådjup 5 3.3. Utförande av vridprov 7 3.4 Bottenklaffens läge 10 3.5 Utmatningsanordningar 10 3.6 SÅNINGSTABELL 11 3.7 Småfröbehållare - såningstabell 12 3.8 Kontroll av sådjupet 12 3.9 Traktorns styrbarhet 12 4. OGRÄSBEKÄMPNING 13 4.1 Bekämpning av kvickrot 13 5. TRÖSKNING/HALM 14 6. SERVICE 15 6.1 Uppsättning av maskinen för service 15 6.2 Nödvändiga serviceåtgärder 15 6.2.1 Kraftöverföring 15 6.2.2 Smörjställen 17 6.2.3 Smörjning av maskinen 17 6.2.4 Byte av skivbill och lager 19 6.2.5 Byte av billhjul 19 6.2.6 Lossning av bakhjulspaketet 20 6.2.7 Demontering av hjulpaketet för reparation av däck 20 6.2.8 Däcktryck 20 6.2.9 Bultarnas åtdragningsmoment 20 6.2.10 Förvaring av maskinen 21 7. TILLÄGGSUTRUSTNING 21 7.1 Mellanpackare 21 7.2 Anordning för sådd av småfröer 21 7.3 Hydraulisk markör 22 7.4 Mekanisk sålinjemarkör 22 7.5 LH-Agro automatiksats 22 7.6 Betningsapparat 23 7.7 Elektrisk fjärrkontroll för gödselmatning 23 7.8 Efterharv 24 7.9 Framharv 24 7.10 Nivåvakter 24 7.11 Elventil 24 7.12 Såbillspinne 25 7.13 Rybshjul 25 8 AREALMÄTARE 25 8.1 Koppling av givar- och strömkablar 25 8.2 Säkerhetsåtgärder 26 8.3 Ibruktagning och kalibrering av mätaren 26 8.4 Användning av mätaren 28 9. SÄKERHETSANVISNINGAR 29 9.1 Allmänna råd 29 9.2 Hydraulik 30 9.3 Gardering för olja och fett 30 9.4 Spillolja 31 9.5 Olycksfall 31 9.6 Rengöring av kombisåmaskinen 31 10. ANSVARSVILLKOR 31 11. GARANTIVILLKOR 32
1. BÄSTA KUND Vi gratulerar dig till ett lyckat val av såmaskin och hoppas att din maskin kommer att tjäna dig länge. Med VM Äktadirektsåmaskinen kan du spara tid och minska kostnaderna. VM Äktadirektsåddmetodens fördelar jämfört med traditionella såmetoder: - Tack vare att plöjningen och bearbetningen uteblir, minskar arbetsmängden till en fjärdedel, - Maskinkostnaderna halveras, - Bränslekostnaderna minskar till en sjättedel, - Miljöutsläppen halveras Dessutom, då antalet körvändor minskar: - Komprimeringen av jorden minskar - Jordmånens struktur förbättras - Markfaunas aktivitet ökar och naturens eget näringskretslopp börjar fungera till gagn för odlingen. VM Äktadirektsådd representerar framtidens såteknik. Du kan dra nytta av den redan idag!
2. TEKNISKA DATA VM250 VM300 VM400 Arbetsbredd/cm 250 300 400 Totalbredd/cm 280 330 430 Höjd/cm 174 192 194 Längd/cm 480 480 485 Tomvikt/kg 2850 3600 4600 Behållarvolym/l 1900 3300 4300 Antal såbillar 16 20 28 Däck, baktill 315x15,5/ 8ply 315x15,5/ 8ply 15.0/55X17/10 ply Hjul på alla såbillar luftdäck 4x8/6ply eller resårdäck 90x350 STANDARDUTRUSTNING: VM250 VM300 VM400 Belysningsanordning x x x Gödselsikt x x x Hydr. såbilltryckning x x x 50-175 kg Markörer baktill x x - TILLÄGGSUTRUSTNING: VM250 VM300 VM400 Efterharv x x x LH-Agro automatiksats x x x Betningsapparat x x x Småfrö-/startgödselbehållare x x x Mellanpackare x x x Hydr. stötstångi x x standardutrustning Elektrisk fjärrkontroll för gödsel x x x Nivåvakter i behållaren x x x Hydr. markörer x x standardutrustning Elventil 3/8 x x x
3. JUSTERING AV MASKINEN OCH SÅDD Maskinen i horisontalt läge Cylindrarna inskjutna Fjädertryck enligt jordmån Parallellstödarmarnas läge snett nedåt under sådden 3.1 Såningsposition Maskinen ställs i såningsposition så att såmaskinens lyftcylindrar (A) är i sitt nedre läge under såningen. Traktorns dragstänger ställs i vågrätt läge. I detta läge är traktorns styrbarhet bra. Med hjälp av stötstången (E) sätter man maskinen i rätt såningsposition. På tunga marker sätts sidobalken (C) vågrätt och på lättare marker blir balkens främre kant 20 50 mm högre än dess bakre kant. De parallella stödarmarna (D) blir då bakåtriktade och aningen hängande. Då sår maskinen bra och stiger lätt även över högre hinder. Då man använder mellanpackaren (F) sätter man maskinen i rätt läge med hjälp av stötstången. Då man sår utan mellanpackaren, bör man se till att lyftanordningens höjdläge inte ändras under såningen. Fel såningsposition - dragstängerna för högt uppe Fel såningsposition - dragstängerna för lågt nere Rätt såningsposition 4
3.2 Reglering av sådjup Reglering av sådjup Resårgummidäck Luftgummidäck Sådjupet i genomsnitt 3 cm, justering i det 3:e -4:e hålet framifrån Bild 3.2 Sådjupet på VM Äktadirektsåmaskinens regleras med individuella stödhjul för varje såbill. Såbillens stödhjul är antingen luftfyllda eller av resårgummi. Man ställer in sådjupet genom att flytta på sådjupsbegränsarens läge. Förutom stödhjulets läge påverkas sådjupet också av såmaskinens läge, såbillfjäderns tryckkraft, såbillhjulens däcktryck samt markens mjukhet. Stödhjulet, som reglerar billens sådjup, sluter såfåran och täcker fröna. Då äkta direktsådd utförs direkt i stubben rekommenderar vi ett sådjup på i medeltal 3 cm för spannmålsutsäde och för småfröer i medeltal 2 cm. Samma arbetsdjup gäller både för vårsäd och för höstsäd. Körhastigheten påverkar sådjupet. Den rätta såningshastigheten är 8 13 km/h. Man bör kontrollera sådjupet med normal körhastighet på ett redan kört ställe. Det grunda sådjupet vid äkta direktsådd möjliggörs av att såbädden är solid och att åkermyllan, som täcker fröna, har komprimerats. Vattnet stiger kapillariskt ända till åkerytan och gör att fröna gror och gödseln smälter bra. Stubb- och halmmassan gör att fuktigheten hålls kvar också under torra förhållanden. På grund av detta passar ett och samma sådjup för alla jordarter. Då man sår i fin och fuktig mark bör man se upp med att inte så för djupt, eftersom fuktig jord lätt komprimeras på fröna och brodden inte orkar tränga igenom den täta marken. För såning i plöjda och bearbetade jordarter gäller samma sådjupsrekommendationer som för de traditionella såmaskinerna. På hårda och klumpiga lermarker är sådjupet 5-6 cm. På lätta och fina s.k. friska marker är passande arbetsdjup 3 4 cm. Lägg märke till att bearbetningsdjupet inte får vara större än sådjupet så att det inte blir lös mylla, som kunde hindra groningen, under fröna. 5
Sådjupett påverkas också av följande saker: 1. Såmaskinens position bör vara vågrät. Läget på traktorns lyftanordning påverkar sådjupet: om maskinen lyfts snett uppåt, minskar sådjupet och om den sänks ned, ökar sådjupet. 2. Såbillens fjäderkraft ställs in enligt jordart och jordmånens hårdhet. Fjäderkraften kan fritt regleras mellan 50 och 175 kg. På lätta marker används mindre fjäderkraft och på tunga marker större fjäderkraft. 3. Däcktrycket i såbillarnas stödhjul påverkar sådjupet så att sådjupet är större vid lågt däcktryck än vid högt. Däcktrycket regleras mellan 0,5 och 1,0 bar. Avsikten med det låga däcktrycket är att lossa leran från däckytan under våta förhållanden. Innan sådden inleds är det skäl att kontrollera att luftrycket är lika i alla hjul. Annars kan sådjupet variera mellan enskilda billar. 4. Markens mjukhet påverkar sådjupet så att sådjupet tenderar att växa på mjuka marker och minska på hårda marker. Därför är det skäl att ställa in billtrycket individuellt för varje jordart. Om maskinen är försedd med en automatisk billtrycksreglering kan trycket regleras under körningen. Till exempel i åkerns mullrika ända kan billtrycket minskas och i den leriga ändan kan det ökas. På det sättet kan man hålla önskat sådjup. En visare på maskinens högra sida indikerar billtryckets storlek. Dessa faktorer hjälper att hålla önskat sådjup. Bild 3.3 Hydraulisk såbillstryckning 6
3.3. Utförande av vridprov 1. Lyft maskinen uppåt med lyftcylindern så mycket att kuggkontakten i kraftöverföringen frigörs. 2. Ta bort kraftöverföringens skydd. Lyfts upp på de nyare modellerna. 3. Sänk ner matartrattarna och placera vridprovtråget under utmataraxlarna, där vridprovet skall utföras (bilderna 3.4 och 3.5). 4. Lossa splinten från utmataraxelns kugghjul (bild 3.6) på gödsel- eller sädessidan. Vridprovet tas vid den utmatarrad vid vilken sprinten ännu sitter på plats. Bild 3.4 Nedsänkning av utmatningstrattarna Bild 3.5 Montering av vridprovstråget Bild 3.6 Sprintar på utmataraxlarna Maskinens främsta behållare är avsedd för gödsel, den bakersta för säd och behållaren baktill i övre hörnet för småfröer. 5. Utmatningsmängden regleras med ett reglerhjul av skruvtyp. Huvudskalan för såningsmängden finns vid reglerhjulets låsanordning och mellanskalan vid reglerhjulets krans. Såningstabellen på maskinens gavel ger riktvärden för inställning av utmataranordningarna. I såningstabellen indikerar den vertikala skalan utmatningsmängden per hektar. Den horisontala skalan indikerar ställvärden för reglerhjulet. På den horisontala Kransskala Huvudskala Bild 3.7 Reglerhjul med skalor 7
skalan indikerar de nedre större siffrorna värdena på huvudskalan och de övre mindre siffrorna värdena på mellanskalan. Man väljer riktlinjen för säd och gödsel från linjerna i såningstabellen. Korsningspunkten för den önskade såningsmängden och riktlinjen indikerar reglerhjulets position på den horisontala skalan. Om man till exempel sår 200 kg korn/ha, är reglerhjulets ställvärde ca 4,7. Reglerhjulet bör vridas så att spåret på hjulets krans träffar punkt 4 på huvudskalan. Därtill bör reglerhjulet vridas till sådant läge att kransskalans spår träffar nr 7 i låsanordningen. Då man vrider reglerhjulet på sädessidan utåt, ökar den sådda sädesmängden. Då man vrider reglerhjulet på gödselsidan inåt, ökar den utmatade gödselmängden. Man kan försäkra sig om saken också genom att observera utmataranordningen: Utmatningsmängden ökar då valsen går in i utmataren och minskar då valsen kommer ut ur utmataren. Det finns en pil ovanför reglerhjulen som visar åt vilket håll hjulet bör vridas. SÅNINGSTABELL Bild 3.8 Såningstabell Efter vridprovet är det viktigt att sätta alla sprintar tillbaka på plats, eftersom utmatningen inte fungerar vid de axlar som saknar sprint! 8
6. Rotera axeln med vridprovsveven (Bild 3.9) medsols 1 varv på sekund. En areal på 1 ar får man att vrida på VM250 maskinen 4 varv på VM300 maskinen varv på VM400 maskinen 9 varv De äldre maskinerna har ett större draghjul i kraftöverföringen. Då krävs det mera varv vid vridprovet. Förändringen skedde sommaren 2002. Se även kalibrering av arealmätaren. På äldre maskiner är varvtalen följande: På VM300 maskinen 14 varv På VM400 maskinen varv Bild 3.9 Vridprovsvevens rotationsaxel 7 Väg de mängder som faller i trågen och reglera med reglerhjulet tills vägningsresultatet motsvarar den önskade mängden. Den mängd, som vridprovet ger, motsvar ungefär en areal på ett ar, vilket innebär att den mängd som behövs för en hektar är hundra gånger så stor.. 8. Regleringen av utmatningsmängder från gödsel- och småfröbehållarna görs på samma sätt. 9. Det är viktigt att komma ihåg att sätta sprinten tillbaka på plats efter att vridprovet har gjorts 10. Montera kraftöverföringens skydd på plats. SAKER ATT OBSERVERA - Efter att vridprovet har utförts är det viktigt att sätta alla sprintar på plats på utmataraxlarna, eftersom utmatningen inte fungerar vid de axlar, som saknar splintar. - De riktvärden, som anges i såningstabellen, är genomsnittliga och därmed bara ungefärliga. - Det är skäl att utföra vridprovet alltid då utmatningsmängderna behöver ändras. I synnerhet på gödselsidan kan mängderna variera mycket på grund av gödselns fuktighet och fluten- 9
het. På sädsidan påverkar betningsämnet och sädens renhet flutenheten. Det får inte finnas halmbitar bland säden eftersom de täpper till utmatarna. - Då man kör på landsvägen med behållarna fulla kan gödseln pga. vibreringen välva sig. Därför bör man innan sådden inleds kontrollera att det kommer ut gödsel från alla utmatare. På hösten eller efter regn kan gödseln suga fukt in i utmatarna och på så sätt ändra gödselns flutenhet. - Om du misstänker att det har hamnat fukt i utmatarna eller att gödseln har välvt sig pga. vibreringen lönar det sig att utföra ett vridprov i trågen och med ögonmått konstatera att utmatningen från alla utmatare är jämn. Sätt splinten tillbaka efter provet. - Om den sådda gödselmängden överskrider 700 kg/ha bör man byta ett mindre kedjehjul i maskinens kraftöverföring! Det kan beställas från fabriken. - Vid äkta direktsådd rekommenderas en ökning av utsädesmängden med 10-20 %. 3.4 Bottenklaffens läge En sak som avsevärt påverkar utmatningsmängder av säd och gödsel är läget på utmatarens bottenklaff. Bottenklaffens läge 0 är avsett för utsäde av småfröer (spel 0,5 mm). Läge 1 är avsett för utsäde av frön och gödsel. Lägena 2 och 3 är SKÅRSKALA avsedda för stora frön, såsom ärter. Man reglerar bottenklaffens läge genom att flytta reglerspaken REGLERSPAKEN längs skårskalan (Bild 3.10). Reglerspakens läge är väsentligt med tanke på en lyckad sådd då flyttning av reglerspaken till intilliggande skåra kan ändra utmatningsmängden med ca 17 %. Det går att ställa in reglerspakens 0-läge individuellt genom att reglera skårskalan. Der är viktigt att kontrollera att bottenklaffens och utmatningsvalsarnas spel är 0,5 mm då reglerspaken är i 0-läge. Man kan konstatera detta genom att trycka bottenklaffen 0-LÄGE SPEL 0,5 MM mot utmatningsvalsen med fingret. Utmatarnas inbördes spel vid varje utmatningsaxel kan regleras individuellt vid varje bottenklaff så att spelet blir lika hos alla utmatare. Härmed blir Bild 3.10 utmatningsmängderna jämna över hela såbredden. 3.5 Utmatningsanordningar Utmatningsanordningarna är av s.k. skjuträfflad typ dvs. det går att reglera utmatningsmängden genom att ändra på räfflans effektiva längd. Utmatningsanordningarna får sin drivkraft via en kedja från drivhjulen på maskinens vänstra sida. Det finns en avstängningsplåt i utmatningsanordningen mellan utmatningskammaren och behållaren. Med den är det möjligt att stänga av utmatningen helt. Genom att stänga av en del av utmatningsanordningen med en avstängningsplåt kan man så över mindre bredd. Vid rybs sådd bör avstängningsplåt stängas tre (3) hack och vid höfrösådd två (2) hack. 10
Man tömmer maskinens behållare genom att ösa ut överflödigt utsäde eller gödsel ur behållaren genom såbillarna på en presenning. Om maskinen är nästan tom kan en liten mängd tappas av genom utmatningsanordningarna in i vridprovstråget, varifrån det kan tas i förvar. Det går att reglera den mängd som går till vridprovstråget med utmatarens bottenklaffspak. Till sist öppnas klaffen helt och utmatarna roteras med veven varvid maskinen töms helt. Till sist kan tömningen effektiviseras med en tryckluftpistol, med vilken kan man blåsa alla resterande frön och gödsel ur behållarna och utmatarna. Bild 3.11 3.6 SÅNINGSTABELL VÄRDENA I SÅNINGSTABELLEN ÄR UNGEFÄRLIGA PGA. VARIATIONER I UTSÄDETS OCH GÖDSELNS KVALITET. UTMATNINGSMÄNGDERNA KAN KONTROLLERAS MED ETT VRIDPROV. VID UTARBETANDET AV TABELLEN HAR DET NOTERATS ATT HJULET SLIRAR 5 %. DETTA KAN DOCK PGA. JORDARTEN VARA 5-10 %. Bild 3.11 Såningstabell 11
3.7 Småfröbehållare - såningstabell SMÅFRÖBEHÅLLARE - SÅNINGSTABELL Värdena i tabellen är ungefärliga pga. variationer i utsädets kvalitet. De kan kontrolleras med ett vridprov. T.ex. reglerskalans värde 3,5 motsvarar den önskade utsädesmängden av timotej på 32 kg/ha. 3.8 Kontroll av sådjupet Det är skäl att kontrollera sådjupet några gånger under dagen både i traktordäckens spår och mellan hjulen. Kontroll av sådjupet kan utföras genom att skrapa vid såraden med t.ex. en spjäla. Man kan lägga spjälan på flatsidan på åkerytan ovanför fåran och därefter mäta sädens djup i fåran med ett måttband. Observera dock att körhastigheten påverkar sådjupet. Den rekommenderade körhastigheten är 8-13 km/h. 3.9 Traktorns styrbarhet En mindre traktors styrbarhet kan försämras vid dragning av en äkta direktsåmaskin, eftersom en del av såmaskinens vikt flyttas på traktorns bakaxel. Om styrbarheten försämras, rekommenderar vi att man använder frontvikter på traktorn. Också traktorns viktförflyttningssystem borde kopplas bort. Orsaken till detta är att lyftanordningens höjd kan ändras efter belastningen när man använder viktfö rflyttningssystemet och detta i sin tur påverkar sådjupet. Det är möjligt att förse lyftanordningen med en tudelad kätting med ändlänkarna i dragtapparna och mittlänken i fästpunkten för stötstångstappen. Med kättingen går det att ställa in dragstången till en lämplig höjd samt att sänka lyftanordningen till kättingens stöd. 12
4. OGRÄSBEKÄMPNING 4.1 Bekämpning av kvickrot Vid äkta direktsådd bearbetar man inte jorden på något sätt. Därför måste fleråriga rotogräs såsom kvickrot bekämpas med glyfosat. Även om det bara förekommer litet kvickrot eller andra fleråriga ogräs, måste de bekämpas. Annars kommer de under sommarens lopp att övervinna den övriga vegetationen och på så sätt förorsaka skördeförluster. Enligt användarnas erfarenheter är den bästa tiden för bekämpning av kvickrot före sådden. Då är växtperioden i sin början och fleråriga ogräs är väl synliga för bekämpningen. På våren är ogräsen som känsligast för bekämpning och redan en halv dos av glyfosat (1,5-2 l/ha) räcker. Nackdelen med bekämpning som har utförts före sådden är att växtperioden inte har börjat ännu för alla ogräs och dessa växter kan spira senare. Därför bör man vänta tillräckligt länge med besprutningen tills växtperioden säkert har börjat. Besprutningen kan även utföras efter sådden före groningen. Då har växtperioden hunnit längre, men nackdelen är att en del av ogräsvegetationen är täckt av den mylla som såbillen har kastat. Detta försämrar bekämpningsresultatet. Bekämpning efter sådden innebär också en väderrisk. Om det regnar eller blåser häftigt efter sådden kan det hända att bekämpningen inte kan utföras innan brodden börjar spira. Det löner sig att reservera glyfosat för vårbekämpning i god tid, eftersom ämnet inte nödvändigtvis är tillgängligt på våren. Bekämpningen av kvickrot kan också utföras på hösten. Nuförtiden är det tillåtet att utföra bekämpningen före skörden men nackdelen med detta är att rester av bekämpningsmedel kan flyttas framåt i näringskedjan. Hur bra bekämpningen lyckas efter tröskningen beror på väderleksförhållandena och hur bra ogräsen syns. På hösten är temperaturen lägre än på våren och växtperioden närmar sig sitt slut. Därför behöver man mera bekämpningsmedel (3-4 l/ha). Av denna anledning löner det sig att vid tröskningen lämna stubben längre än normalt för att inte några av ogräsbladen skulle bli framme. Tröskans klippare bör hållas i bra skick och utspridarskivorna så inställda att hacket sprider sig över tröskans hela arbetsbredd. Tröskningen utförs så att det inte bildas högar av halm i åkerändarna. Höstbesprutningen kan också utföras med en tröskmonterad spruta som en s.k. precisionsbesprutning dvs. man doserar endast bekämpningsmedlet på de ställen det behövs och utför den egentliga besprutningen först på våren. Förutom bekämpning av fleråriga ogräs utförs även normal bekämpning av fröogräs samt sjukdomsbekämpning enligt behov. Erfarenhet har visat att det inte förekommer mer sjukdomar än normalt vid äkta direktsådd. Sjukdomsförekomsten kan minskas med växelbruk. De olägenheter för miljön som orsakas av glyfosatanvändning är avsevärt mindre vid äkta direktsådd än vid traditionell odling. Vid direktsådd plöjs glyfosatet inte in i marken utan blir på ytan, där mikroberna bryter sönder det. 13
5. TRÖSKNING/HALM Vid VM äkta direktsådd bereder man såbädden med skördetröskan och sprutan. Då man tröskar lönar det sig att lämna lång stubb. Då blir det mindre halmhack och hacket täcker inte ogräsen i sin helhet. Upprätt bestånd och lång stubb underlättar också ogräsbekämpningen i och med större antal löv blir synliga under tröskningen. Det lönar sig att klippa halmmassan så kort som möjligt och sprida ut hacket över tröskans hela bredd. Man bör planera tröskningen så att det inte bildas rikligt med halmhögar. Halmhögarna stör inte sådden men de inverkar störande på groningen. Därtill skyddar de ogräs för besprutningen. Därför är det skäl att sprida ut halmhögarna jämnt över åkerytan med en stubbkross, hövändare eller halmräfsa. Vid VM äkta direktsådd rekommenderar vi att halmmassan inte bränns eller samlas upp, om den inte behövs för något nyttigt syfte. Ett halmtäcke medför också mycket nytta för åkern i och med att den bildar gynnsamma förhållanden för mikroorganismernas aktivitet. Det håller också temperaturen på åkern lämplig för mikroorganismerna samt hindrar avdunstningen av den överflödiga fukten under hela växtperioden. Halmmassan tjänstgör också som näringskälla för mikroorganismerna. För att inte göra spår på åkern bör man undvika onödiga körgånger under skördeperioden, i synnerhet med tunga spannmålslass. Man kan jämna ut eventuella spår genom att lättbearbeta stället. SÅNINGSTID: Enligt användarnas erfarenheter är den bästa tiden för såningen några dagar senare än med den traditionella såningsmetoden. I allmänhet är den bästa tiden för besprutningen på våren då folk som idkar traditionellt jordbruk börjar bearbetningen. Sådden börjas ca 2 3 dagar efter besprutningen. Vid äkta direktsådd bör man undvika för tidig sådd i för våt mark. Det bästa resultatet uppnår man om man väntar tills marken är tillräckligt torr, då smulas jorden sönder under sådden och såfåran sluts. Jorden är för våt för sådden om såfåran blir fast vid sina kanter och inte sluts ordentligt. VÄXTTAKT: Jorden som är täckt av stubb värms upp och torkas långsammare som bearbetad jord. Därför är växttakten vid Äkta direktsådd höstbetonad. Växten förmår hinna upp skillnaden mellan såningstiderna under sommaren och man kan i allmänhet börja tröskningen vid samma tid som vid den traditionella metoden. 14
6. SERVICE 6.1 Uppsättning av maskinen för service Före utförande av service-, rengörings-, smörjnings-, monterings- och inställningarbeten skall du alltid försäkra dig om att kraftöverföringen och hydrauliken är bortkopplade och att motorn har stängts av. Ta bort startnyckeln för att hindra oavsiktlig igångsättning av traktorn eller arbetsmaskinen. Stöd maskinen ordentligt på plats innan servicearbetet inleds. 6.2 Nödvändiga serviceåtgärder 6.2.1 Kraftöverföring I kraftöverföringen är det kedjorna som kräver service. De bör demonteras och rengöras efter sådden samt sättas i vinterförvar i ett kärl fyllt med motorolja. På våren, då maskinen tas i bruk, torkas kedjorna genom att låta dem hänga. Kedjorna smörjs inte under driftsäsongen. Kedjorna regleras till rätt spänning. Kraftöverföringens lager kontrolleras medan kedjorna inte är på. Då kan varje axel roteras för hand och lagrens skick konstateras. Lagren är permanentsmorda. Kedjans rotationsriktning Bild 6.1 Bild 6.2 Detaljerna på följande sida Spänningen på huvuddrevets kedja kontrolleras efter inkörningen och därefter 2 3 gånger under driftperioden. Kedjan finns på insidan av bakaxelns sidobalk D. Man spänner kedjan genom att flytta på spännhjulet i längdled längs balken (Bild 6.3). Efter detta fästs spännhjulet på plats. Kuggkontaktens kedja spänns med kedjespännaren C (Bild 6.4). Man spänner utmataraxelns drivkedja genom att flytta på ledlagerhuset B (Bild 6.6) bakåt. Nedskakningsaxelns kedja spänns med spännhjul A (Bild 6.5). Kuggkontaktens spänning regleras med den fjäderbelastade spännaren E (Bild 6.8). Spänning på småfrö-/startgödselbehållarens kedja regleras med spännhjul F (Bild 6.2). Spänning på kraftöverföringens fästbultar, såsom lagerenheternas, bör kontrolleras före varje driftssäsong. Kontrollera dock rullkedjornas spänning redan under såddens första dag! 15
Bild 6.3 (Inne i balken) Punkt D Punkt C Bild 6.4 (Reglering av kuggkontaktens kedja) Punkt A Punkt B Bild 6.5 (Nedskakaraxeln kedja) Bild 6.6 (Utmataraxelns kedja) Bild 6.7 (Smörjning av sprinthjulet, glidlager) Bild 6.8 (Kuggkontaktens fjäder) 16
6.2.2 Smörjställen Såbillarnas parallella stödarmar bör smörjas varannan dag, med minst med 50 hektars intervaller. Övriga smörjställen smörjs minst en gång under driftssäsongen. I samband med smörjningen bör man försäkra sig om att smörjnippeln är öppen och att smörjningen pågår tills fettet tränger ut ur leden. Överflödigt fett torkas bort. Lagren i skivbillarna och kraftöverföringen är permanentsmorda och behöver inte någon smörjning. Vanligtvis räcker det med att 1 2 tryckningar av fett pressas in i smörjnipplarna. För förvaringen efter driftssäsongen rekommenderas det att metallytorna sprejas med maskinskyddsolja, som är avsedd för detta ändamål, efter att maskinen tvättats med högtryckstvätt och torkats. Spreja inte olja på gångplattformarna! Smörjställe Smörjningsintervall Driftssäsong 50 ha 100 ha St. VM250 St. VM300 St. VM400 Parallellarmar x x 64 80 112 Hjullager x x 4 4 6 Såbillhjul x 16 20 28 Hjulspak x x 16 20 28 Lyftcylinder x 4 4 4 Billtryckaxel x 16 20 28 Reglerhjulets lager x x - 2-4 2-4 Bakaxelns fastsättning x x 2 2 2 Draganordning x x 2 2 2 Hydr. markerare x x 6 6 6 Billtryckcylinder x x 2 2 2 Mellanpackare x x 4 4 4 Rullkedjor x 4-6 4-6 4-6 Kugghjul med sprintar x I de parallella stödarmarna används segt, långfibrigt fett. 6.2.3 Smörjning av maskinen Lederna i såbillarnas parallellstödarmar bör smörjas med 50 hektars intervaller. I samband med smörjningen bör man försäkra sig om att smörjnippeln är öppen och att smörjningen pågår tills fettet tränger ut ur leden. Överflödigt fett torkas bort. (Bild 6.9). Långfibrigt tappfett bör användas. De nyare modellerna är permanentsmorda. Skivbillarnas lager är permanentsmorda. Därför behöver de inte någon smörjning alls. Bild 6.9 17
Det finns smörjnipplar i billtryckslederna (Bild 6.10). Dessa måste smörjas före såsäsongen. Fettet pressas in tills det börjar tränga ut ur ledbussningen. Överflödigt fett torkas bort. Bild 6.10 I stödhjulen vid varje såbill (Bild 6.11) finns det smörjnipplar som kräver smörjning en gång under driftssäsongen. Stödhjulspakens bussning (Bild 6.12) smörjs på samma gång. Överflödigt fett torkas bort. Bild 6.11 Bild 6.12 I ledbussningarna på bakaxelns upphängning, i behållarens framhörn, finns det smörjnipplar som bör smörjas med 50 timmars mellanrum. Fettet pressas in tills det börjar tränga ut ur ledbussningen. Överflödigt fett torkas bort. 18 Kuva 6.13
Det finns smörjnipplar i draganordningen som kräver smörjning. Fettet pressas in tills det börjar tränga ut ur ledbussningen. Överflödigt fett torkas bor. Pga. den stora belastningen bör smörjningen utföras dagligen! Bild 6.14 Bild 6.15 6.2.4 Byte av skivbill och lager Försäkra dig om att maskinen står stadigt på plats och att lyftcylindrarna är i sitt övre läge samt att de stängts med kulkranarna. Parkeringsbromsen bör vara påkopplad och motorn avstängd innan man går under maskinen. Den bakre gångplattformen lyfts till sitt övre läge och låses med ringsplintar. För byte av tallriken behöver man en hammare och en skruvmejsel med vilka man lossar lagrets skyddskopp. Tvätta helst såbillarna med en högtryckstvätt före byte. Det finns en låsskruv på lagerhusets nav under lagerkoppen. Skruven på den vänstra sidan är vänsterhänt och högerhänt på den högra sidan. Efter lossning av skruven kan lagerhuset tvingas av navet t.ex. med ett däckspett. Skivbillen har fästs med fyra låsskruvar vid lagerhuset. För lossning av skruvar bör man fästa billen i ett skruvstycke. Använd skyddshandskar och se upp för vassa kanter! Lagret har fästs i sitt hus med en låsring som lossas med en låsringstång. Efter att låsringen lossats pressas lagret ut ur huset med en verkstadspress. Lagret är permanentsmort och det kan inte smörjas. Efter att delarna bytts ut måste man ännu försäkra sig om att skivorna pressas tillräckligt kraftigt mot varandra. Presskraften är lämplig då skivorna är i kontakt med varandra över en fjärdedels sträcka av kransen. I och med att såbillen slits kan presskraften ökas genom att avlägsna shimsen från lagrets undersida eller genom att byta den mot en tunnare shims. Under normala förhållanden blir spänning eller utbyte av skivbillarna aktuell först efter flera arbetssäsonger. 6.2.5 Byte av billhjul Försäkra dig om att maskinen sitter ordentligt fast i traktorn. Traktorns parkeringsbroms bör vara påkopplad. Den bakre gångplattformen lyfts till övre läge och fästs med ringsplintar. Lyft upp maskinen så mycket att såbillarna lyfts från marken. Lägg två stycken 2 x 4 battenbitar på flatsidan ovanpå varandra under det trasiga billhjulet. Sänk ner såbillen på battenbitarna för att lyfta såbillen högre än de övriga såbillarna så att det är möjligt att lossa hjulupphängningens spindeltapp. Hjulet med upphängningsramen lyfts upp för reparationen. Lagrets skyddskopp vrids öppen varefter det blir möjligt att lossa lagrets spännmutter. Hjulet demonteras från sin axel och däcket tvingas av från fälgen med ett däckspett eller en däckmaskin. Om ett luftdäck skadas, reparerar man slangen. Hjulet med upphängning monteras åter på plats. 19
6.2.6 Lossning av bakhjulspaketet Kör såmaskinen på ett hårt och jämnt underlag. Koppla på traktorns parkeringsbroms. Lyft maskinens behållare till sitt övre läge med lyftcylindrarna. Sätt stadiga ca 0,5 meter höga stödbockar ungefär vid sidobalkarnas mittpunkter och sänk ner lyftcylindrarna. Stäng av traktorn och ta bort startnyckeln för att hindra oavsiktlig start. Stäng av lyftcylindrarnas kulkranar. Lossa skruvarna i det defekta däckpaketets lagerfäste. Sänk ner traktorns lyftanordning. Nu lyfts den bakre ändan upp och däckpaketet kan rullas bort från maskinens undersida. 6.2.7 Demontering av hjulpaketet för reparation av däck Blås ut luften från alla hjul i hjulpaketet. Lossa pinnbultarna (6 st.) genom att skruva muttrarna. Ventilerna demonteras från sin fläns så att däcket kan tas loss. Det är skäl att ta det däck som skall repareras till en gummiverkstad, eftersom demontering av ett däck med 8 vävnader från fälgen med handverktyg är svårt. Däcket är av tubeless-typ. Däcket repareras och vid behov monteras en slang. Under återmonteringen bör man notera skarvslangskopplingarnas täthet samt se till att luftslangarna inte hamnar mellan pinnbultarna eller fälgarna. Dra åt pinnbultarna jämnt genom att öka momentet flera gånger så att hjulpaketet blir så rakt som möjligt. Det slutgiltiga åtdragningsmomentet bör vara ca 12 kpm. Kontrollera bultarnas moment under den följande arbetsdagen. 6.2.8 Däcktryck Däcktrycket i såbillarnas stödhjul är 0,5 1,0 bar. Det låga däcktrycket i såbillarnas stödhjul hjälper att hålla däcket rent under våta och leriga förhållanden. Däcktrycket i såbillarnas stödhjul bör ständigt följas med. Ett tomt däck påverkar sådjupet. Samma däcktryck bör användas i alla stödhjul, annars kan arbetsdjupet variera mellan de enskilda såbillarna. I resårgummidäck kan lufttrycket inte regleras. 6.2.9 Bultarnas åtdragningsmoment Åtdragningsmoment på bakaxelns pinnbultar bör kontrolleras efter att maskinen körts in. Efter detta kontrolleras bultarnas spänning årligen. Åtdragningsmomenten finns på sista sidan i reservdelskatalogen. Då man servar maskinen är det skäl att kontrollera att alla bultar är ordentligt åtdragna och att sprintarna i alla tappar är på plats. 20
6.2.10 Förvaring av maskinen Maskinen förvaras på ett torrt ställe skyddad mot solljus. Gödselbehållaren och maskinens lackerade ytor bör rengöras väl efter användningen. De kan tvättas med ett lämpligt tvättmedel och varmt vatten. Var försiktig med att inte släppa vatten in i elanordningarna. Det är skäl att lossa småfröbehållarnas förrensningstråg och tvätta bort gödsel som fastnat på trågets botten. Skivskären kan rengöras med en högtryckstvätt varefter de kan besprutas lätt med olja för att förhindra rostbildningen. En skadad lackyta kan bättras på med målfärg efter tvätten. Den lackerade ytan kan skyddas lätt med olja. Maskinen bör förvaras så att såbillarna är en aning loss från marken och att såbillarnas tryckning är i sitt minsta läge. 7. TILLÄGGSUTRUSTNING Med tilläggsutrustningen följer monterings- och installationsanvisningar för respektive utrustning. Anvisningarna innehåller också en reservdelslista. 7.1 Mellanpackare Mellanpackaren används mellan traktorns hjul för att göra såbädden lika tät över hela bredden. Detta påverkar groningens jämnhet och spannmålen mognar samtidigt. Mellanpackaren lyfts upp för landsvägskörningen och hålls nere bara under sådden. 7.2 Anordning för sådd av småfröer VM Äktadirektsåmaskinen kan levereras utrustad enligt val med två, tre eller fyra behållare. Den bakre behållaren på en maskin med tre behållare används för småfröer eller startgödseln. Vridprovet kan göras med såningsanordingen på samma sätt som med själva såmaskinen, direkt in i testtrågen. Man kan så småfrön på åkerytan genom att avlägsna trågkassetten, som leder till föreningstratten. Nackdelen med denna metod är att vinden kan sprida fröna ojämnt över åkerytan. 21
7.3 Hydraulisk markör Körlinjemarkörer används då man önskar göra tydliga spår på åkerns yta för följande körvända. Körlinjemarkören får sin drivkraft från traktorns hydraulik (manuell manövrering). Manövreringen sköts med en dubbelverkande ventil. Hydrauliska markörer markerar traktorns mittlinje. Vi rekommenderar att markera mittlinjen på motorhuven. Hydrauliska markörer är standarutrustning på VM400. 7.4 Mekanisk sålinjemarkör Körlinjemarkörer används då man önskar göra en linjemarkering på åkerns yta för den aktuella såfårans mittpunkt och för nästa såfåra. Markören sitter fast i efterharvens ram och den lyfts automatiskt upp med efterharven, då maskinen lyfts upp från såningsposition (se bild 7.8). 7.5 LH-Agro automatiksats Med hjälp av körlinjemarkören kan man bryta av utmatningen vid traktorns hjulspår för att åstadkomma körspår som underlättar besprutningsarbetet. Markeraren manövreras med en strömbrytare som styrs antingen manuellt eller med hjälp av en dator från hytten. Datorutförandet är därtill försett med sensorer som följer själva funktionen och meddelar om eventuella störningar på displayen i hytten. Systemet kalkylerar själv enligt på förhand inmatade värden när det är dags att göra ett körspår. Om såmaskinen är försedd med en körspårsmarkör inkluderar denna också en elektrisk arealmätare. Då körspårsmarkören kopplas till traktorns eluttag, kopplas den elektriska arealmätaren samtidigt på. Mätarens funktion förutsätter en driftspänning på 12 V. I allmänhet tillförs strömmen till traktorns eluttag då parkeringsljusen är på. Mätaren får sin impuls från givaren på maskinens vänstra sida runt vilken en högeffektmagnet roterar då maskinen är i rörelse. Givarens funktionsprincip är följande: givaren uppladdas då magneten passerar givarens ena ända och urladdas då magneten passerar givarens andra ända. 22
Den fjärde siffran från slutet på mätardisplayen indikerar antalet hektar. Talet 21315 betyder 21 ha och 31,5 a. På grund av slirningen och åkerfigurernas oregelbundna form (överlappning av sådden) kan areans tiondelar struntas i. Det finns ett batteri inne i mätaren som utan laddning varar i ca 5 år. Batteriet laddas upp alltid då det får en impuls Mätaren kan nollställas med en tryckknapp. 7.6 Betningsapparat Betningsapparaten betar frön i samband med utsädet och man slipper en särskild betningsfas. Man får ett noggrant betningsresultat med betningsapparaten och det blir inte några betade frön över efter sådden. Betningsapparaten lämpar sig för alla pulverbetningsmedel. 7.7 Elektrisk fjärrkontroll för gödselmatning Äktadirektsåmaskiner kan även utrustas med en fjärrkontroll för gödselmatning med vilken man kan reglera utmatningsmängden under körningen från hytten. Regleringsmöjligheten för gödselmatningen behövs i synnerhet på åkerfigurer där jordarten varierar. Med trycknappspanelen i kabinen styr man elcylindern på utmataraxeln. Visardisplayen finns vid maskinens högra framhörn. 23
7.8 Efterharv Efterharven fästs i tapparna på de bakre sidobalkarna. Harven hängs upp med en fjädrad kätting. Man ställer in rätt arbetsdjup genom att ändra på kättingens längd. Då såmaskinen lyfts till transportläge, lyfts också efterharven upp samtidigt. 7.9 Framharv Framharven tar med all halmhögar och sprider dem jämnt ut på åkern. Samtidigt markerar den såspåret för såbillen i växtmassan på åkerytan. Den hindrar den smittade halmen från att smitta en ny värdväxt. Framharvens höjdläge regleras med en cylinder. 7.10 Nivåvakter Frö- och gödselbehållarna kan förses med elektriska nivåvakter som ger larm om behållarna blir tomma genom att aktivera summern och signalljuset i kabinen. Aktiveringstidpunkten kan kalibreras med ställskruven på givaren. LH-Agro automatiksats inkluderar nivåvakterna. 7.11 Elventil 24 Elventilen är monterad i mellanrummet på dragbommen. Normalt används den för manövrering av den hydrauliska såbillsvikten, framharven och den hydrauliska stötstången. Det kommer bara två hydraulslangar från traktorn till ventilen. Spakbrytaren, med vilken man styr hydrauloljeflödet från traktorn till den önskade cylindern på såmaskinen, sitter i tryckknappspanelen i kabinen.
7.12 Såbillspinne Hindrar utsädet och gödseln från att skutta från fårans botten till övre jordlager. Man kan köra snabbare under vissa besvärliga förhållanden. 7.13 Rybshjul Minskar utmataraxelns varvtal på frösidan i förhållande ett till sju, dvs. utsädesmatningen minskar till en sjundedel. Då blir precisionen vid sådd av rybs och övriga småfröer bättre. 8 AREALMÄTARE 8.1 Koppling av givar- och strömkablar Data i mätarens minne förvaras under elavbrottet tack vare den interna batterisäkringen. Bild 8.1 Koppla den svarta ledningen till maskinens ram. F röd: driftsspänning 12 24 V Säkring max. 400 ma, snabb. Kan uttas från traktorns säkringsdosa eller från något annat ställe, förutsatt att detta inte förorsakar störningar på mätare eller andra strömkretsar. Vid montering på fabriken har ledningarna dragits färdigt för att anslutas direkt till traktorns bakre strömuttag. 25
Risk för eldsvåda. Om du vill koppla mätaren direkt till kontinuerlig ström och mätarhuvudbrytaren är kopplad till minus (-) ledningen, kontakta leverantören för närmare anvisningar. S C A vit: givarens (+) pol kopplas till den vita ledningen, (-) polen kopplas till maskinens ram. violett: tidsräknarens styrning kopplas till el-kretsen. Den manövrerande om styrningen inte används kopplas den till maskinens ram. gul: kopplas inte Efter monteringen kan VM-ELTRIP mätarens display vara mörk. Man kan koppla på den genom att trycka på någon av tangenterna 0...4. 8.2 Säkerhetsåtgärder Lossa mätaren från elanslutningen då svetsarbeten utförs. Trots att mätaren är skyddad internt mot spänningsstörningar som normalt förekommer i ett fordon, kan det under svetsningen uppstå så stora spänningsvärden att de kan söndra känsliga elektroniska apparater. Om mätarens säkring brinner, tyder detta i allmänhet på ett allvarligt fel. Ersätt den utlösta säkringen endast med en likadan säkring (400 ma, snabb). 8.3 Ibruktagning och kalibrering av mätaren Efter monteringen kan VM-ELTRIP mätarens display vara mörk. Man kan koppla på den genom att trycka på någon av tangenterna 0...4. Redan på fabriken har ett utgångsvärde, som är skilt för maskiner med olika arbetsbredd, programmerats in i mätaren. Mätaren bör programmeras på nytt om t.ex. dess batterisäkring inte fungerar. Kalibreringen görs på nytt efter att det nya batteriet monterats. Kalibreringen 1. Nollställ mätarens räknare genom att trycka ned tangenterna 1 och N samtidigt. 2. Tryck ned tangenterna 1 och T samtidigt för att komma till kalibreringsläge 26
3. Ställ in kalibreringsvärdet, t.ex.13420 som är fabriksinställningen för en 3 meter bred maskin. I kalibreringsläget ändrar du värdet enligt följande: - Med tangent 2 ökar du 250 enheter - Med tangent 3 ökar du 100 enheter - Med tangent 4 ökar du 10 enheter - Med tangent S ökar du 1 enhet Antalet enheter är märkta på tangenterna. Genom att trycka samtidigt på tangenterna 1 och 2 får du fram siffran 1000. Minskning av siffran sker på samma sätt: du trycker 0-tangenten ned samtidigt med tangenten i fråga. 4. Kvittera det kalibrerade värdet och gå ut från kalibreringsläget genom att trycka på N-tangenten 5. Nollställ räknarna 0...8 (tryck tangenten som motsvarar 0-räknarens visning och tryck på N-tangenten). Mätaren är nu färdig att tas i bruk. Då man roterar vridprovsveven VM300SK 11 varv, visas det på displayen 0000,01 = 1 ar som motsvarar en sträcka på 33,3 meter. Beroende på jordarten förekommer det slirning vid maskinens bakhjul. Pga. detta kan kalibreringen ändras. 14 varv med vridprovsveven på VM 250, 12 varv på VM300 samt 9 varv på VM400 avser 5 6 % slirning.. KALIBRERINGSVÄRDEN: DRAGHJUL Z 17 kuggar VM250 VM300 VM400 Slirningsprocent 5-6 % 15700 13420 10000 10-12 % 14770 12650 9400 DRAGHJUL Z 21 kuggar VM300 VM400 Slirningsprocent 5-6 % 16800 12320 10-12 % 15700 11510 KONTROLLERA OCH TESTA T.ex. under tangenterna 0...4 har 5 olika räknare, som all kan nollställas skilt, placerats. Tack vare detta kan du mäta den totala såningsarealen skilt med 5 mätare och härmed konstatera arealen på de olika åkerfigurerna individuellt. Du kan alltså jämföra resultaten med arealerna på åkerfigurkartorna och ställa in kalibreringsvärdet lämpligare efter jordarten. 27
8.4 Användning av mätaren RÄKNARE 0 4 S Displayen blir mörk T Totalareal N Nollställning Av räknare 0 4 0...4-räknarna är alla skilt nollställbara arealräknare. De inkluderar alla: - en räknare för mellanareal (dist) med noggrannhet på 1 ar, - en tidsräknare med noggrannhet på 1 minut, - en räknare för den totala arealen med noggrannhet på 1 ha Vid varje räknare fungerar dessa funktioner samtidigt. Signalljusen på displayens högra sida visar vilken funktion som är aktiv i displayen. Mellanarealräknare visas i displayen då man trycker på en av tangenterna 0...4 en gång. Du kan låsa arealvisningen på displayen genom att hålla tangenten nedtryckt. Trots detta fortsätter denna räknare att mäta arealen normalt. Med tangenten T får du fram följande uppgifter från varje räknare - 1. tryckning tid, det mellersta ljuset vid sidan av displayen lyser (time) - 2. tryckning totalareal, det nedersta ljuset lyser (tot) Signalljusen på knapparna informerar vilken eller vilka av räknarna som är aktiva. - signalljuset brinner kontinuerligt -> räknaren är aktiv, men dess innehåll visas inte på displayen. - signalljuset blinker så att det lyser en längre tid än vad det är mörkt -> räknaren är aktiv och dess innehåll visas på displayen. - signalljuset blinker så att det är mörkt en längre tid än vad det lyser -> räknaren är inte aktiv men dess innehåll visas på displayen. Du märker skillnaden genom att prova på olika inställningar!! 28
9. SÄKERHETSANVISNINGAR Varning! Före utförande av service-, rengörings-, smörjnings-, monterings- och inställningarbeten skall du alltid försäkra dig om att kraftöverföringen och hydrauliken är bortkopplade och att motorn har stängts av. Ta bort startnyckeln för att hindra oavsiktlig igångsättning av traktorn eller arbetsmaskinen. Stöd maskinen ordentligt på plats innan servicearbetet inleds. 9.1 Allmänna råd Fäst särskild uppmärksamhet vid följande saker innan såmaskinen tas i bruk: Läs noggrant igenom bruksanvisningarna innan såmaskinen tas i bruk samt försäkra dig om att du förstår innehållet i dem. Utför aldrig servicearbeten eller reparationer under maskinen om den inte är stödd. Se även till att maskinen lyfts upp på ett stadigt underlag, eftersom dess nedsänkning på ett mjukt underlag förorsakar klämningsfara. Försäkra dig om att de hydrauliska markerarnas rörelsebana är fri från hinder! Innan den hydrauliska markeraren sänks ner skall du försäkra dig om att det inte finns några personer i farozonen och att du själv inte heller kan klämmas under dem. Därför skall du alltid hålla den hydrauliska markeraren låst med kulkranarna då maskinen inte används på åkern. Klättra inte på hjulen då maskinen står på plats eftersom de kan rulla. 29
Vistas inte på maskinen då såmaskinen transporteras på landsväg eller under sådden! Se upp så att du inte kläms mellan maskinens rörliga delar då maskinen lyfts eller sänks. Då du stiger på maskinen eller ned från maskinen skall du försäkra dig om att det bakre gallret är på plats, annars kan du falla och skada dig. För att upprätthålla maskinens kvalitet och funktionssäkerhet bör du endast använda genuina VM-såmaskinsreservdelar. Alla garantiförpliktelser och reklamationsrättigheter förfaller om andra än genuina reservdelar har använts. Försäkra dig om att lyftcylindrarnas båda kranar är öppna innan maskinen lyfts. 9.2 Hydraulik 30 1. Det råder alltid ett högt tryck i hydraulsystemet efter att maskinen har använts. Hydraulolja som utlöses under högt tryck tränger genom huden och kan förorsaka allvarliga skador. Det råder skaderisk även när läckageställen söks. 2. Var försiktig med alla hydraulkomponenter. De medför alltid kläm- eller skärningsfara. 3. Traktorns hydraulik får inte vara under tryck då hydraulledningarna ansluts. 9.3 Gardering för olja och fett 1. Använd alltid vederbörliga skyddskläder och oljetåliga skyddshandskar då du hanterar olja eller fett 2. Undvik hudkontakt med olja och fett. Huden kan skadas. 3. Använd aldrig olja eller smörjningsfett för rengöring av huden! Dessa ämnen kan innehålla små metallpartiklar som förorsakar sår som förvärras ytterligare av oljan.
4. Följ smörjmedeltillverkarnas hanteringsanvisningar samt säkerhetsföreskrifter. 5. Syntetiska oljor är ofta frätande och förorsakar stark retning. 9.4 Spillolja Spilloljan bör tas till vara och levereras till vederbörlig förstörning enligt de nationella bestämmelserna. 9.5 Olycksfall 1. Om olja spills ut på marken måste dess spridning förhindras och den bör samlas upp t.ex. genom att absorbera i torv. 2. Kontakta genast läkare om olja eller smörjningsfett har förorsakat hudskador. 9.6 Rengöring av kombisåmaskinen 1. Kombimaskinen bör rengöras alltid då säd- eller gödselsorten byts. 2. Om maskinen förvaras utan att användas över natten eller efter ett långvarigt regn bör man alltid tömma gödselbehållaren och rengöra utmatningsräfflorna genom att vrida på utmatningens reglageanordning från det ena ändläget till det andra. Gödseln kan lösas upp och täppa till utmatarna. 3. Vattenstrålen bör inte riktas mot elanordningarna. 4. Då man använder tvättmedel bör man alltid kontrollera deras lämplighet samt följa de säkerhetsbestämmelser och -anvisningar som tillverkaren gett. 10. ANSVARSVILLKOR Denna instruktionsbok baserar sig på fabrikens långa erfarenheter och feedback av kunderna. Råd och anvisningar i boken bör anses som vägledande och de binder på inget sätt Vieskan Metalli Oy och dess representanter. Maskinens ägare/förare har fullt ansvar för transportering av maskinen på landsvägen, användning och service. Maskinens ägare/förare bär det fulla ansvaret för att såmaskinen används på ett riktigt sätt. VM Äktadirektsåmaskiner har kvalitetskontrollerats och deras funktion har testats före leveransen. Ansvaret för maskinens operation under verkliga arbetsförhållanden är dock hos köparen/ användaren. Ersättningskrav på skador som inte berör själva maskinen förblir obeaktade. Detta innebär också att vi inte svarar för skador som förorsakats av felaktig användning av maskinen eller felaktiga ställvärden. Tillverkaren är inte ansvarig om maskinen används i strid med lag, säkerhetsföreskrifter eller anvisningar i denna instruktionsbok. I och med att det vid användning av maskinen kan förekomma situationer vid vilka det inte finns råd eller bestämmelser, hänvisas maskinens användare att agera enligt allmänna maskinsäkerhetsbestämmelser och direktiv. Lägg märke till att felaktigt bruk av gödsel och växtskyddsmedel kan förorsaka skador på växter, människor, djur, vattendrag och mark. Följ noggrant de anvisningar som tillverkare av dessa ämnen samt övriga specialister och myndigheter har givit för hantering och bruk av sådana ämnen. Tillverkaren svarar inte heller för felaktigt vald säd-, växtskyddsmedel- eller gödselmängd eller för felaktigt sådjup. Användaren bör också hela tiden följa med att det önskade sådjupet bibehålls. Om man inte är tillräckligt erfaren själv bör man fråga specialister om råd. Tillverkaren är inte heller ansvarig om sådden misslyckas. Användaren bör under alla skeden följa med förbrukningen av frön och gödsel och härmed försäkra sig om att utsädesmängden förblir på en nivå som anses lämplig i alla utmatingsdosorna. 31
Tillverkaren svarar inte för skador som förorsakas av användning av andra tillverkares komponenter. Tillverkaren svarar inte för skador som förorsakas av att maskinen används med andra maskiner eller anordningar. Tillverkaren förbehåller sig rätten att utveckla eller ändra maskinens konstruktion. Ägaren svarar för att alla personer som använder maskinen gör sig förtrogna med maskinens bruksoch säkerhetsanvisningar. 11. GARANTIVILLKOR 1. Maskinens garantitid är 12 månader i jordbruksarbete i sådan verksamhet som maskinen är avsedd för. 2. I kommunalt, industriellt eller yrkesmässigt eller motsvarande bruk är garantitiden 6 månader. 3. Garantitiden börjar den dag då återförsäljaren överlåter den nya anordningen. 4. Garantin ersätter tillverknings- och materialfel. De skadade delarna repareras eller byts ut mot funktionsdugliga antingen på fabriken eller vid en kontraktverkstad. 5. Reparation under garantitiden förlänger inte garantitiden. 6. Ur garantin ersätts inte skador som är förorsakade av felaktig användning eller service som strider mot anvisningar givna i denna instruktionsbok, av för hög belastning eller av normalt slitage. Ur garantin ersätts inte heller följdskador, stådagar, reseersättningar, frakter, dagpenningar, övertidsarbete eller omändring av maskinens ursprungliga konstruktion. I garantiärenden ombeds ni kontakta försäljaraffären som avfattat garantibeviset. Före vidtagning av garantiåtgärder måste de samt deras eventuella kostnader överenskommas med tillverkaren i förväg. 7. Garantin gäller endast om garantikortet har returnerats vederbörligt ifyllt inom 14 dagar från leveransdagen till maskinens tillverkare. EU- FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE Enligt EG-direktivet 89/392 Vieskan Metalli Oy Linnalantie 10 85200 ALAVIESKA Finland Puh.+358 (0)8 430 9300 Fax +358 (0)8 430 509 Anmäler att den följande maskintypen som denna anmälan gäller, stämmer överens med de i EU-direktivet 89/392 omnämnda grundsäkerhets- och hälsokraven samt övriga gällande EU-direktiv. Alavieska den / 20 Ari Koutonen Verkställande direktör 32