Köp av verksamhet 2015 KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER

Köp av verksamhet 215 KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER 26 215

Upplysningar om innehållet: Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 2 Tfn 8-452 7 Fax 8-452 7 5 www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting 3:e upplagan, augusti 217 Text Mona Fridell, Lars Kolmodin, Siv-Marie Lindquist, Thomaz Olsson Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Bild omslaget Rickard Liljero Eriksson Tryck Linköpings Tryckeri AB Papper Skandia 2 White 2 gr (omslag), Maxioffset 12 gr (inlaga) Typsnitt Chronicle och Whitney ISBN 978-91-7585-87- 2 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

Förord Kommuner, landsting och regioner köper allt mer verksamhet. Ökningen mellan åren 26 215 var större de första åren och har därefter planat ut. Utvecklingen ser olika ut mellan verksamhetsområdena. Det finns också stora skillnader mellan enskilda kommuner, landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting (skl) fortsätter att följa utvecklingen av hur mycket verksamhet som kommuner, landsting och regioner köper. I rapporten finns ett antal diagram och tabeller som redovisar utvecklingen. I årets upplaga redovisas dels omfattningen av verksamhetsköp i ekonomiska termer, dels valfrihetssystemens utveckling. Då antalet privata utförare av välfärdstjänster ökar blir alltfler individer berörda, som till exempel patienter, brukare och elever. Skriften har tagits fram av Mona Fridell, Lars Kolmodin, Siv-Marie Lindquist och Thomaz Ohlsson, avdelningen för ekonomi och styrning. Lena Svensson har varit projektledare. Stockholm i november 216 Annika Wallenskog Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 3

Innehåll 5 1. Köp av varor, tjänster och verksamhet 7 Iakttagelser under 215 9 Många är berörda 9 Underlag och definitioner 11 2. Kommuner 12 Kommunernas köp av verksamhet 26 215 15 Kommunjämförelse vilka köper mest respektive minst? 16 Verksamhetsjämförelse inom vilka områden köps mest verksamhet? 2 Kommuner många är berörda 29 3. Landsting och regioner 29 Landstingens och regionernas köp av verksamhet 26 215 33 Landstingsjämförelse andel köpt verksamhet från privata utförare skiljer sig över landet 34 Verksamhetsjämförelse inom vilka områden köps mest verksamhet? 43 Landsting och regioner många är berörda 75 4. Sysselsättningen inom vård, skola och omsorg [enbart i pdf-versionen av rapporten] 75 Sysselsättningen ökar både i privat och offentlig regi 215 77 SKL:s bearbetning av RAMS-statistiken 89 5. Privata utförare [enbart i pdf-versionen av rapporten] 89 Antal privata utförare i kommuner, landsting och regioner 99 Företagen i välfärdssektorn 11 Branschens utveckling 55 Bilaga 1 Definitioner 55 Definitioner kommuner 59 Definitioner landsting och regioner 61 Bilaga 2 Tabeller kommuner 65 Bilaga 3 Tabeller landsting och regioner 83 Bilaga 4 Sysselsättningen [enbart i pdf-versionen av rapporten] 4.1 Konjunkturinstitutets beräkning över privat sysselsättning i kommunalt finansierade välfärdstjänster 4.2 Tabeller 4.3 SNI-koder 4 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

1 KAPITEL Köp av varor, tjänster och verksamhet Kommuner, landsting och regioner köper årligen verksamhet för stora belopp. Under 215 motsvarade detta 18 procent av verksamheternas totala kostnader. Utvecklingen skiljer sig mellan de olika verksamhetsområdena och det finns stora skillnader mellan enskilda kommuner, landsting och regioner. Sveriges kommuner, landsting och regioner fortsätter att köpa allt mer varor, tjänster och verksamhet för att genomföra sina uppdrag. 215 uppgick detta till 37 miljarder kronor, vilket är en ökning från 214 med drygt 2 miljarder, motsvarande 6 procent. Kommuner, landsting och regioners kostnader för köp av verksamhet uppgick till 161 miljarder kronor. Kostnaden har ökat med cirka 8 procent mellan åren 214 och 215. Kommunerna köpte verksamhet för 11 miljarder kronor samt landsting och regioner för 59 miljarder kronor, en ökning med 9 respektive 8 procent jämfört med år 214. Sveriges kommuner, landsting och regioners totala kostnader för verksamhet uppgick till nästan 9 miljarder kronor. 59 procent utgörs av kostnader för bland annat personal i den verksamhet som drivs i egen offentlig regi. Denna kostnad benämns nedan som Övriga kostnader. Ytterligare 23 procent utgörs av köpta varor och tjänster. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 5

1. Köp av varor, tjänster och verksamhet Övriga 18 procent, vilket motsvarar drygt 16 miljarder kronor, utgörs av köpt verksamhet. Med köp av verksamhet avses kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata företag eller andra kommuner, landsting och regioner för de egna invånarnas del. 127 miljarder, vilket motsvaras av 14 procent av totalkostnaden eller 79 procent av den köpta verksamheten, avser köp av verksamheter från privata utförare. I köp av verksamhet ingår till exempel köp av pedagogisk verksamhet, vård och omsorg om äldre, hälso- och sjukvård, tandvård samt infrastruktur och trafik. Tabell 1 Verksamheternas totala kostnader 215, miljoner kronor och andelar, fördelat på olika typer av kostnader Miljoner kronor och procent Kommuner Landsting och regioner Totala kostnader 572 165 1 % 324 674 1 % Köp av verksamhet 11 354 18 % 59 32 18 % Externa varor 22 938 4 % 48 937 15 % Tjänster och bidrag 76 141 13 % 61 291 19 % Övriga kostnader 371 732 65 % 155 126 48 % Källa: Statistiska centralbyrån. Tabell 2 Köp av verksamhet 215 och andelar av verksamhetens totala kostnader samt fördelat på olika typer av utförare Miljoner kronor och procent Kommuner Landsting och regioner Köp av verksamhet totalt, totalt 11 354 18 % 59 32 18 % Köp av offentliga utförare 13 332 2 % 2 362 6 % Köp av privata utförare 88 22 15 % 38 958 12 % varav köp fr privata företag 74 33 13 % 37 856 12 % varav köp fr föreningar, stiftelser o enskilda 13 989 2 % 1 12,3 % Källa: Statistiska centralbyrån. I köp av verksamhet redovisas köp från såväl offentliga som privata utförare. Köp från privata utförare bryts också ner på köp från privata företag, från ideella föreningar och stiftelser samt från enskilda. 6 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

1. Sammanfattning Iakttagelser under 215 För första gången minskar de privata utförarnas andel inom äldre - omsorgen De privata utförarnas andel av hemtjänsten ökade mellan 28 till 214 med 9 procentenheter, men en förändring skedde under 215 då andelen minskade något. Inom särskilda boenden ökade de privata utförarnas andel i snabb takt mellan 28 fram till 211, därefter avtog den procentuella ökningen och sjönk med en procentenhet mellan 214 och 215. Sex kommuner har avvecklat valfrihetssystemet inom hemtjänst Under de senaste två åren har sex kommuner avvecklat sina valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Vanligaste orsakerna har varit ändrad politisk inriktning eller att det inte funnits tillräckligt med privata utförare. Antalet kommuner som har infört valfrihet inom något område enligt lagen om valfrihetssystem (lov) fortsätter att öka. 16 kommuner med valfrihetssystem för hemtjänst har inga privata utförare Totalt är det 159 kommuner som har valfrihetssystem enligt lov inom hemtjänsten. I 16 kommuner finns inte någon godkänd privat utförare. 11 av dessa 16 kommuner återfinns bland de 3 kommuner med lägst antal hemtjänstbrukare för de kommuner som infört valfrihetssystemet. Merparten av des sa 16 kommuner återfinns i Västra Götaland, 7 stycken och i Kalmar län, 4 stycken. 52 procent av gymnasieeleverna går i gymnasieskola i den egna kommunen 52 procent av gymnasieeleverna återfinns i den egna kommunens gymnasie - skola. Övriga väljer en skola hos annan utförare, exempelvis annan kommun, fristående skola eller skola som drivs av landsting. En anledning till att låg andel elever återfinns i hemkommunen beror på att inte alla kommuner har en egen gymnasieskola. Det är vanligt att två eller flera kommuner samverkar för att kunna erbjuda eleverna ett bredare utbud av utbildningar. Ökade kostnader inom riktade insatser För kommunerna skedde en stor ökning inom området riktade insatser med 127 procent. Flyktingmottagandet står för hela denna förändring. Intäkterna för flyktingmottagandet har ökat ungefär i samma takt som kostna derna. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 7

1. Köp av varor, tjänster och verksamhet För landsting och regioner ligger ökningen främst inom områdena tandvård, trafik samt övrig hälso- och sjukvård. Förändringarna kan bero på flyktingmottagandet och att landsting och regioner tagit över ansvaret för lokal - trafik. Landsting och regioners kostnader för regional utveckling har ökat Inom begreppet regional utveckling avses till merparten, 99 procent, trafik och infrastruktur. Totalt köpte landsting och regioner verksamhet inom trafik och infrastruktur för 8,8 miljarder kronor under 215. En ökning med 2 procent i förhållande till 214. Allt mer primärvård utförs av privata utförare Andelen vårdcentraler som bedrivs av privata utförare ökar. 42 procent av samtliga vårdcentraler drivs av privata utförare, en ökning med en procent enhet i förhållande till 214. Förekomsten av privata vårdcentraler varierar stort över landet. Allt fler patienter söker upp privata utförare. 45 procent av samtliga besök i primärvården skedde under 215 hos en privat utförare. Antalet besök inom specialiserad öppenvård fortsätter att öka Antal besök fortsätter att öka i absoluta tal inom alla kategorier, offentliga och privata utförare, läkare och andra yrkeskategorier. Ökningen av antalet besök totalt mellan 26 och 215 är 13 procent inom specialiserad somatisk vård, respektive 26 procent inom specialiserad psykiatrisk vård. Den privata vården ökar procentuellt mest, men från en betydligt lägre nivå. 25 procent av läkarbesöken inom den specialiserade somatiska vården sker hos privata utförare, respektive 28 procent av läkarbesöken inom den specialiserade psykiatriska vården. Även landsting avvecklar valfrihetssystem Likväl som nya vårdvalssystem tillkommer har under året också ett landsting beslutat avveckla ett vårdval inom öppen specialiserad vård, nämligen öron-, näsa- och halssjukdomar. Som motiv för denna avveckling angav landstinget att utförandet inte motsvarat de behov som fanns, varken med avseende på geografisk lokalisering eller produktion. 8 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

1. Köp av varor, tjänster och verksamhet Många är berörda En stor del av brukare, elever och patienter finns i offentligt finansierad verksamheter som utförs av privata utförare. Andelen har succesivt ökat. Tabell 3 Andel personer/timmar/vårdcentraler/besök där verksamheten drivs av privata utförare, år 215 Procentuell andel Verksamhet Procent Förskola 2 Grundskola 15 Gymnasieskola 26 Hemtjänsttimmar* 24 Särskilt boende* 19 Korttidsboende* 12 Vårdcentraler 42 Läkarbesök i primärvård 43 Övriga besök i primärvård 46 Läkarbesök spec somatisk vård 25 Läkarbesök spec psykiatrisk vård 28 *65 år och äldre. Källa: Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Underlag och definitioner Underlagen för rapporten är till största delen uppgifter från den nationella statistiken. Kostnadsuppgifterna är hämtade från scb:s Räkenskapssammandrag (rs) för kommuner respektive landsting och regioner för åren 26 215. Materialet utgår för kommunerna från den verksamhetsindelning som följer utifrån rs och för landstingen och regionerna vi 2. Kommunernas verksamhetsstatistik är hämtad från Skolverket och Socialstyrelsen. Landstingens och regionernas verksamhetsuppgifter är hämtade från den enkätundersökning som skl gör årligen (vi 2). Uppgifterna utgår från kommuner, landsting och regioners kostnader. Dock föreligger skillnader i redovisning mellan kommuner och landsting. De kostnader som hänförs till kommuners företag redovisas inte i detta material vilket innebär att stora verksamhetsområden som fastigheter, energi endast delvis finns med. Köp av stödverksamhet, som städning, fastighetsskötsel extern förhyrning av lokaler, entreprenader inom bygg- och infrastruktursektorn, it-kostnader eller liknande ingår inte i köp av verksamhet utan i köp av tjänster i kommunerna. Motsvarande gäller inte landsting och regioner. Kost na- Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 9

1. Köp av varor, tjänster och verksamhet der för deras eventuella företag ingår i totalkostnaden och kostnader för serviceverksamhet ingår i verksamheterna. Alla uppgifter om kostnader avser löpande priser. Den beräknade procentuella förändringen mellan åren redovisas utan korrigering utifrån den allmänna kostnadsökningen. Begreppet köp av verksamhet är en del av kommuner, landsting och regioners totala kostnader. Övriga delar är externa varor, köp av tjänster och bidrag samt övriga kostnader. Övriga kostnader är den största delen och innefattar kostnader för bland annat personal i egen regi. Med köp av verksamhet avses kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata företag eller andra kommuner, landsting och regioner för de egna invånarnas del. I köp av verksamhet ingår köp av hela verksamheter, exempelvis grundskola, vård och omsorg om äldre eller primärvård. Med kommunernas totala kostnad avses alla verksamheter exklusive affärsverksamhet. När kostnader ställs i förhållande till totala kostnader är det den totala kostnaden exklusive affärsverksamhet som avses. För landsting och region används vid kostnadsuppgifter nettokostnaden som är det kostnadsbegrepp som används i landstingen och regionernas rs. Kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen är exkluderad. Oavsett verksamhetsområde används begreppen offentlig utförare och privat utförare. I Bilaga 1 finns ytterligare begrepp definierade. 1 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2 KAPITEL Kommuner I detta kapitel presenteras utöver totala kostnader även hur kommuner köpt verksamhet inom olika verksamhetsområden samt vilka kommuner som köpt mest respektive minst verksamhet. Kapitlet avslutas med att fler människor berörs av köpt verksam - het. Dessutom redovisas utvecklingen inom valfrihetsområdet, främst avseende hemtjänst. Kommunerna köpte under 215 verksamhet för 11 miljarder kronor, vilket motsvarar 17,7 procent av deras totala kostnader. Tabell 4 Kommunernas kostnader och andel av totalkostnad 215 Miljoner kronor och andel av totalkostnad Miljoner kronor Andel Totala kostnader 572 165 1 % Köp av verksamhet totalt 11 354 18 % Köp av offentliga utförare 13 332 2 % Köp av privata utförare 88 22 15 % varav köp från privata företag 74 33 13 % varav köp föreningar, stiftelser och enskilda 13 989 2 % Källa: Statistiska centralbyrån. Det är främst inom de pedagogiska verksamheterna och inom vård- och om - sorgs sektorn som kommunerna köper verksamhet. Inom dessa två områden köpte kommunerna under 215 verksamhet för 44 miljarder kronor vardera. Detta motsvarar 17,9 procent av de totala kostnaderna inom den pedagogiska Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 11

2. Kommuner verksamheten och 19,4 procent av de totala kostnaderna inom vård- och omsorg. För kommunerna redovisas en stor procentuell ökning inom området riktade insatser, som ökat med 127 procent. Flyktingmottagandet står för hela denna förändring. Intäkterna för flyktingmottagandet har samtidigt ökat ungefär i samma takt som kostnaderna. Kommunernas köp av verksamhet 26 215 Kommunal verksamhet totalt Diagram 1 Kommunernas totala kostnader åren 26 215 Miljarder kronor Övriga kostnader Köp av verksamhet Tjänster o bidrag Externa varor 6 5 Miljarder kronor 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Med köp av verksamhet avses kommunernas kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata företag eller andra kommuner, för de egna kommuninvånarnas del. I köp av verksamhet ingår bland annat grundskola samt vård och omsorg om äldre. Köp av stödverksamhet, som städning och fastighets skötsel ingår i kostnadsposten köp av tjänster. Kommunernas totala kostnader uppgick till 572 miljarder kronor under 215 varav köp av verksamhet uppgick till 11 miljarder. Externa varor köptes för 23 miljarder. Kostnader för tjänster och bidrag såsom konsultuppdrag, ekonomiskt bistånd, övriga tjänster och externa lokalhyror uppgick till 76 miljarder. Sammanlagt uppgår de externa kostnaderna till 2 miljarder kronor. Den största kostnadsposten enligt indelningen i diagram 1 ovan är övriga kostnader vilka uppgick till 372 miljarder under 215. Merparten är kostnader 12 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner för verksamhet i egen regi. Personalkostnader ingår bland annat i denna post, samt kostnader kopplat till myndighetsutövning. Kostnaderna för egen regi utgör 65 procent av de totala kostnaderna. Köp av verksamhet från olika utförare Diagram 2 Kommunernas köp av verksamhet fördelat per utförare 26 215 Miljarder kronor Köp av verksamhet totalt Privata utförare Offentliga utförare 12 1 Miljarder kronor 8 6 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat från 48 miljarder kronor 26 till 11 miljarder kronor 215. Kostnadsökningen mellan åren omfattas till merparten av köp från privata utförare, en ökning från 41 miljarder kronor år 26 till 88 miljarder kronor 215. Andelen har under samma period ökat från 1 till 15 procent av de totala kostnaderna. I rs är försäljning till andra kommuner och landsting exkluderade på riks - nivå för att undvika dubbelredovisning av kostnaden. Med denna nettoberäkning uppgick köp från offentliga utförare till 13 miljarder kronor under 215. Utgår man från bruttokostnaderna för köp från offentliga utförare är de kostnaderna, liksom de totala kostnaderna för köp av verksamhet, cirka 11 miljarder högre under 215 jämfört med nettokostnaderna. Det innebär att kommunerna köper nästan dubbelt så mycket verksamhet från varandra än vad som framgår i Räkenskapssammandraget. Under 215 utgjorde andelen köpt verksamhet 17,7 procent av kommunernas totala kostnader, vilket innebär en ökning med 5,9 procentenheter jämfört med 26. Ökningstakten mellan 214 till 215 uppgick till,6 procentenheter. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 13

2. Kommuner I begreppet privata utförare ingår föreningar, privata företag och enskilda personer. I begreppet offentlig utförare ingår andra kommuner, kommunalförbund, landsting, stat och egna kommunala företag. Köp från privata utförare Diagram 3 Kommunernas köp från privata utförare 26 215 Miljarder kronor per organisationsform Privata företag Föreningar o stiftelser Enskilda 8 7 6 Miljarder kronor 5 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Kommunerna köpte verksamhet från privata utförare för 15 procent av totala kostnader, vilket motsvarade 88 miljarder kronor under 215. Merparten utgörs av det som levererades av privata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag). Från dessa köptes under 215 för 74 miljarder kronor, vilket motsvarar 13 procent av kommunernas totala kostnader. Kommunerna köpte verksamhet från föreningar och stiftelser för 14 miljarder kronor, eller 2 procent av kommunens totala kostnader. En liten del av verksamheten köptes från enskilda personer, till exempel personliga assisten - ter, kontaktpersoner och familjehemsplaceringar. 14 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner Diagram 4 Kommunernas köp från privata utförare 26 215 Procentuell andel per organisationsform i procent av nettokostnad 15 Andel av totala nettokostnader, privata Andel av totala nettokostnader, föreningar o stiftelser Andel av totala nettokostnader, enskilda 12 Procent 9 6 3 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Kommunjämförelse vilka köper mest respektive minst? Under 215 var det 43 kommuner som köpte verksamhet för mindre än 1 procent av sina totala kostnader. 178 kommuner köpte verksamhet från privata utförare för mindre än 1 procent av de totala kostnaderna och 47 kommuner köpte från privata utförare för mindre än 5 procent. Under 215 var det 57 kommuner som köpte verksamhet för mer än 2 procent av sina totala kostnader. 28 kommuner köpte verksamhet från privata utförare för mer än 2 procent. Av dessa 28 återfinns 2 kommuner i Stockholms län. De övriga åtta kommunerna är Helsingborg, Knivsta, Linköping, Staffanstorp, Tommelilla, Uppsala, Vellinge och Västerås. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 15

2. Kommuner Tabell 5 Andel köp från privata utförare av totala kostnaden Procent Köper mest verksamhet Köper minst verksamhet Kommun Andel Kommun Andel Täby 49 Degerfors 2 Upplands Väsby 42 Ludvika 2 Solna 42 Arvidsjaur 3 Vellinge 39 Älvsbyn 3 Danderyd 38 Smedjebacken 3 Nacka 37 Strömstad 3 Sollentuna 35 Sölvesborg 3 Österåker 34 Skinnskatteberg 3 Stockholm 33 Olofström 3 Vaxholm 29 Tibro 3 Källa: Statistiska centralbyrån. Verksamhetsjämförelse inom vilka områden köps mest verksamhet? Diagram 5 Kommunernas köp av verksamhet 26 och 215 fördelat per verksamhet Miljarder kronor 5 26 215 4 Miljarder kronor 3 2 1 Politisk Infrastruktur Kultur/fritid Pedagogisk Vård/omsorg Riktade insatser Källa: Statistiska centralbyrån. Det är främst inom de två största verksamhetsområdena pedagogisk verksam - het och vård och omsorg som det köps mest verksamhet. Under 215 köpte kommunerna verksamhet för 44 miljarder kronor inom respektive område. Inom områdena infrastruktur och riktade insatser sker succesivt en ökning mellan 26 till 215. Ökningen beror i huvudsak på att allt större del av räddningstjänsten köps från kommunalförbund och ett ökat flyktingmottagande. 16 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner Diagram 6 Kommunernas köp av verksamhet 26 och 215 fördelat per verksamhet Procent 25 26 215 2 Procent 15 1 5 Politisk Infrastruktur Kultur/fritid Pedagogisk Vård/omsorg Riktade insatser Källa: Statistiska centralbyrån. Pedagogisk verksamhet Diagram 7 Köp av verksamhet 26 215 per utförare Miljarder kronor 45 4 Privata utförare Offentliga utförare 35 Miljarder kronor 3 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Kostnader för köp från andra kommuner minskas med försäljningsintäkter. Läs mer i Bilaga 1, under Interkommunala köp. Kostnaden för den pedagogiska verksamheten uppgick till 246 miljarder kronor under 215. Av denna köptes verksamhet för 44 miljarder kronor varav Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 17

2. Kommuner 4 miljarder kronor, eller 16,4 procent av totala kostnader för området, köptes från privata utförare. De totala kostnaderna för köpt verksamhet inom de pedagogiska verksamheterna har ökat från 24 miljarder kronor 26 till 44 miljarder kronor 215. Ökningen beror på att andelen barn och elever som går i fristående verksamheter ökar för varje år. De privata utförarnas andel av totala kostnader har ökat från 11 procent till 16 procent mellan 26 215. Det är framförallt andelen köp från privata företag som har ökat. Inom förskolan och grundskolan står även föreningar och stiftelser för en del av ökningen. De senaste åren har dock den årliga öknings - takten mattats av något. Kostnad per typ av privata utförare framgår av Bilaga 2. Vård och omsorg Diagram 8 Köp av verksamhet 26 215 fördelat per utförare Miljarder kronor 4 Privata utförare Offentliga utförare 35 3 Miljarder kronor 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Kostnaden för vård och omsorg uppgick till 228 miljarder kronor under 215. Av detta köptes verksamhet för 44miljarder kronor varav 39 miljarder kronor, eller 17,4 procent av totala kostnader för området, köptes från privata utförare. De totala kostnaderna för köpt verksamhet inom vård och omsorg har ökat från 21 miljarder kronor 26 till 44 miljarder kronor 215. 18 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner Vård och omsorg per delverksamhetsområde Diagram 9 Köp av verksamhet 26 och 215 fördelat per delverksamhet Miljarder kronor 35 Omsorg om äldre o pers m funktionsnedsättning Missbrukarvård för vuxna Barn o ungdomsvård Övr IFO inkl. familjerätt 3 25 Miljarder kronor 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Diagram 1 Köp av verksamhet 26 och 215 som andelen av delverksamhetens netto - kostnader Procent Andel omsorg om äldre o pers. m funktionsnedsättning 4 Andel missbrukarvård för vuxna Andel barn o ungdomsvård Andel övr IFO inkl. familjerätt 35 3 Procent 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 19

2. Kommuner Stor del av verksamheten för äldre och för människor med funktionsnedsättning utförs i egen regi. Andelen köpt verksamhet har ökat mellan 26 och 215, från 11 till 17 procent av de totala kostnaderna. Verksamheter som köps är bland andra korttidsvistelse, särskilt boende, boende enligt lss för barn/ unga, andra former av boendeplatser. Andelen köp av verksamhet för missbruksvård för vuxna samt barn- och ungdomsvård har inte förändrat nämnvärd under perioden utan ligger runt en tredjedel av de totala kostnaderna för respektive verksamhet. Kommuner många är berörda En stor del av brukare och elever finns i offentligt finansierade verksamheter som utförs av privata aktörer. Andelen har ökat. Tabell 6 Andel personer/timmar/vårdcentraler med verksamhet som drivs av privata utförare, år 215 Procent Förskola 2 Grundskola 15 Gymnasieskola 26 Hemtjänsttimmar* 24 Särskilt boende* 19 Korttidsboende* 12 *65 år och äldre. Källa: Skolverket och Socialstyrelsen. Vård och omsorg Socialstyrelsen publicerar sedan några år tillbaka statistik över andelen personer i åldern 65 år och äldre som har insatser enligt socialtjänstlagen, sol, som utförs av privata utförare. I statistiken görs ingen skillnad om verksamheten är upphandlad enligt entreprenadsmodellen eller om det är ett valfrihetssystem. De privata utförarnas andel av hemtjänsten ökade mellan 28 till 214 med 9 procentenheter, men en förändring skedde under 215 då andelen minskade något. Inom särskilda boenden ökade de privata utförarnas andel i snabb takt mellan 28 fram till 211, därefter avtog den procentuella ökningen och sjönk med en procentenhet mellan 214 och 215. Inom korttidsboende har det endast skett mycket små förändringar över åren. Vid mättillfället den 1 oktober 215 utfördes 24 procent av knappt 5532 beviljade/beräknade hemtjänsttimmar inom äldreomsorgen av privata utförare. Vid samma tillfälle var det knappt 88 personer i åldern 65 år och 2 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner Diagram 11 Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar för personer i särskilt boende samt dygn i korttidsboende, de privata utförarnas andel Procent 25 Hemtjänst Särskilt boende Korttidsboende 2 15 Procent 1 5 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Socialstyrelsen. äldre som bodde permanent i särskilt boende. Av dem bodde 19 procent i särskilt boende som drevs av privata utförare. Knappt 77personer i åldern 65 år och äldre erhöll korttidsvård och de privata utförarnas andel av antalet dygn i korttidsboende i äldreomsorgen uppgick till 12 procent. Diagram 12 Omsorg om personer med funktionsnedsättning ( 64 år) beviljade/beräknade hemtjänsttimmar för personer i särskilt boende samt dygn i korttidsboende, de privata utförarnas andel Procent 6 Hemtjänst Särskilt boende Korttidsboende 5 4 Procent 3 2 1 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Socialstyrelsen. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 21

2. Kommuner Även när det gäller omsorg om personer med funktionsnedsättning i åldern 64 år utförs stor andel av verksamheten i egen regi. Inom hemtjänsten har andelen hos privata utförare ökat med cirka 17 procentenheter mellan 28 och 215. Av de cirka 571 beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per den 1 oktober 215 utfördes 33 procent av privata utförare. Inom särskilda boenden har andelen mellan olika huvudmän inte förändrats nämnvärt mellan 28 215. Av de cirka 4 1 personer i åldern 64 år som 215 bodde permanent i särskilt boende uppgick andelen boende i privat regi till 27 procent. Under 215 var det knappt 1 personer i åldern 64 år erhöll korttidsvård. Inom detta område har de privata utförarnas andel sjunkit från 5 procent 28 till 44 procent under 215. Diagram 13 Missbruk, frivillig institutionsvård, andel beviljade vårddygn under året efter typ av vårdgivare Procent Offentlig vårdgivare Privat/enskild vårdgivare Privat/enskild delad med offentlig 8 7 6 5 Procent 4 3 2 1 212 213 214 215 Källa: Socialstyrelsen. Barn och unga som har behov av hem för vård och boende (hvb) kan få beslut enligt Socialtjänstlagen (sol) eller enligt lagen om vård av unga (lvu). Tidigare har huvuddelen av vården enligt sol utförts av privata utförare. Sedan 211 har andelen varit jämn mellan privata och offentliga utförare. Det totala antalet platser har ökat kraftigt de senaste åren. Den största anledning - en till ökningen har varit ett ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn, som oftast har placerats i hvb. När det gäller hvb enligt lvu drivs dessa till största del av privata utförare. Se de följande diagrammen 14 och 15, som endast har data fram till 214 då data från 215 ännu inte har publicerats. 22 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner Diagram 14 Barn- och unga med HVB-placering enligt SoL 26 214, andel per huvudman Procent 8 HVB Privata utförare HVB Offentliga utförare 7 6 5 Procent 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Källa: Socialstyrelsen. Diagram 15 Barn- och unga med HVB-placering enligt LVU 26 214, andel per huvudman Procent 9 8 7 HVB Privata utförare HVB Offentliga utförare 6 Procent 5 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Källa: Socialstyrelsen. Valfrihetssystem enligt LOV i kommunerna Över hälften av kommunerna hade i april 216 infört ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (lov). Sex kommuner, Kristinehamn, Fagersta, Södertälje, Skurup, Vindeln och Robertsfors, har haft valfrihetssystem i drift men beslutat att avbryta. Båstad har fattat beslut om att avskaffa valfrihetssystemet inom lov. Vanligaste an- Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 23

2. Kommuner ledning till att valfrihetssystemet har avskaffats har varit ändrad politisk inriktning, eller att det inte funnits tillräckligt med underlag av privata utförare. Tabell 7 Beslutsläge valfrihetssystem enligt LOV i kommuner 21 216 Antal i april varje år 21 211 212 213 214 215 216 Har infört LOV 45 89 118 143 153 155 158 Beslut att LOV ska införas 72 69 51 36 24 21 18 Utreder införande av LOV 79 26 52 37 33 31 32 Beslut att inte införa LOV 12 28 27 41 47 49 46 Beslut om att avbryta LOV 3 6 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Tabell 8 Andel av kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV inom hemvården Antal och procent Län Kommuner Kommuner m LOV inom hemvården Andel i % Blekinge 5 2 4 Dalarna 15 3 2 Gotland 1 1 1 Gävleborg 1 7 7 Halland 6 5 83 Jämtland 8 3 38 Jönköping 13 12 92 Kalmar 12 8 67 Kronoberg 8 5 63 Norrbotten 14 2 14 Skåne 33 23 7 Stockholm 26 24 92 Södermanland 9 6 67 Uppsala 8 8 1 Värmland 16 4 25 Västerbotten 15 3 2 Västernorrland 7 2 29 Västmanland 1 2 2 Västra Götaland 49 32 65 Örebro 12 2 17 Östergötland 13 5 38 Totalt 29 159 54,8 Källa: Valfrihetswebben, september 216. 24 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner Kommuner, landsting och regioner är skyldiga att annonsera fastställda förfrågningsunderlag för beslutade valfrihetssystem på Upphandlingsmyndighetens webbplats www.valfrihetswebben.se. Den vanligaste tjänsten där valfrihetssystem enligt lov tillämpas är inom hemtjänsten. Tabell 9 Antal externa utförare inom hemtjänsten i kommuner som tillämpar LOV, 215 216 Antal utförare juli 215 september 216 st 11 16 1 5 st 85 87 6 1 st 38 33 11 15 st 8 14 16 2 st 4 1 21 25 st 3 4 26 utförare eller fler 6 4 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Av de 159 kommuner som infört valfrihetssystem för hemtjänsten är det 16 kommuner som för tillfället inte har någon godkänd privat utförare. 11 av dessa 16 kommuner befinner sig bland de 3 kommuner med lägst antal hemtjänstbrukare för de kommuner som har ett valfrihetssystem enligt lov. Merparten av dessa 16 återfinns i Västra Götaland (7 stycken) och i Kalmar län (4 stycken). Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 25

2. Kommuner Tabell 1 Utförare och brukare i kommuner som infört valfrihetssystem enligt LOV i hemtjänsten Antal och procent Län Kommuner m Privata ut- Brukare av Brukare av Andel personer LOV inom förare god- hemtjänst hemtjänst i med valfrihet hemvården kända i länet i länet kommuner m LOV* enligt LOV Blekinge 2 5 3 29 1 719 54 % Dalarna 3 6 6 462 1 984 31 % Gotland 1 8 1 37 1 37 1 % Gävleborg 7 21 5 3 4 12 82 % Halland 5 35 5 757 5 6 97 % Jämtland 3 22 2 923 1 86 62 % Jönköping 12 25 5 817 5 154 89 % Kalmar 8 18 5 526 4 76 74 % Kronoberg 5 14 3 56 2 85 81 % Norrbotten 2 3 4 65 697 15 % Skåne 23 71 2 46 12 944 63 % Stockholm 24 228 32 53 3 68 94 % Södermanland 6 3 4 57 2 58 55 % Uppsala 8 25 4 76 4 76 1 % Värmland 4 4 5 254 2 361 45 % Västerbotten 3 22 4 84 2 117 44 % Västernorrland 2 11 4 712 2 74 44 % Västmanland 2 18 6 81 3 825 63 % Västra Götaland 32 52 25 978 12 998 5 % Örebro 2 47 5 383 2 59 48 % Östergötland 5 22 8 259 4 559 55 % Total 159 166 69 11 441 66 % *Vissa kommuner har endast infört lov för servicetjänster, vilket innebär att inte alla brukare är berörda som ingår i statistiken. Källa: Sveriges Kommuner och landsting samt personstatistik från Socialstyrelsens mätning per den 31 oktober 215. Kommunerna med flest privata aktörer godkända inom valfrihetssystemet för hemtjänst är Stockholm med 134 privata utförare, Nacka med 5 privata utförare och Örebro med 43. Cirka 6 unika företag är godkända inom valfrihetssystemen för hemtjänst i Sverige. De mest frekvent förekommande är Ugglans Hemtjänst/Extramamman som återfinns i 3 kommuner. De följs av Attendo Care/Sverige som är verksamma inom hemvårdens valfrihetssystem i 2 kommuner. Seniorbolaget, FemtioFemPlus, HomeMaid, Humana och Enklare Vardag återfinns i tio eller fler kommuner. Bland de företag som bara är verksamma i en kommun finns bland många andra Sjöriket i Ljungby, Storåns Bykooperativ i Krokom och Just Maid it i Katrineholm. 26 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

2. Kommuner Pedagogisk verksamhet Diagram 16 Befolkningsutveckling i åldrarna 19 mellan åren 1991 och 215 Tusental personer 5 år 6 15 år 16 19 år 12 1 Tusental personer 8 6 4 2 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Förskole- och skolverksamhetens omfattning är starkt beroende av befolkningens åldersstruktur. Under den aktuella perioden har den stora ungdomspuckeln med barn födda åren 1988 1995 passerat genom grund- och gymnasieskolan. Inom gymnasieskolan har ett stort antal friskolor etablerat sig under perioden samtidigt som antalet gymnasieelever kraftigt har ökat. De flesta förskolebarn går antingen i en kommunal förskola i den egna kommunen eller i en fristående förskola. Inom förskolan tog etablering av fristående alternativ fart redan i början av 199-talet och därför sker det numera inte så stora förändringar mellan åren. I grundskolan går de flesta elever, cirka 84 procent år 215, i en grundskola som drivs av den egna kommunen. Ungefär 1,3 procent går i en annan kommuns skola och nästan 15 procent går i en fristående skola. Andelen elever i fristående skolor har ökat med cirka 6,5 procent sedan 26 medan andelen i egna sko lor minskar med motsvarande. Det är framförallt inom gymnasieskolan som eleverna väljer skola hos annan utförare (annan kommun, fristående skola eller skola som drivs av landsting). Det är endast cirka 52 procent av eleverna som går i den egna kommunens gymnasieskola. En anledning till att låg andel elever återfinns hos egna kommunen beror på att inte alla kommuner har en egen gymnasieskola. Det är vanligt att två eller flera kommuner har samverkansansvar för att kunna erbjuda eleverna ett bredare utbud av utbildningar. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 27

2. Kommuner Andelen elever i annan kommuns gymnasieskola har under de senaste åren legat lite över 2 procent. Andelen elever som går i fristående gymnasieskola uppgick 215 till 26 procent. Sedan 26 har andelen elever som går i fristående gymnasieskola ökat med cirka 11 procentenheter medan andelen elever i egna skolor har minskat med samma andel. Diagram 17 Andel barn och elever per utförare 26 215 Andel Egen regi Annan kommun Landsting Fristående 1 9 8 7 Procent 6 5 4 3 2 1 Förskola 26 Förskola 215 Grundskola 26 Grundskola 215 Gymnasieskola 26 Gymnasieskola 215 Källa: Skolverket. 28 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

3 KAPITEL Landsting och regioner I detta kapitel presenteras landsting och regioners kostnader för såväl egen verksamhet, som för köpt verksamhet inom olika verk - samhetsområden. Fördelningen av köpt verksamhet från privata utförare i olika landsting och regioner presenteras. Kapitlet avslutas med en redovisning som visar att allt fler berörs av köpt verksamhet från privata utförare, vilket även inkluderar en redovisning av utvecklingen inom vårdvalsområdena. Underlaget från rs 215 för landstingen och regionerna avser de uppgifter som fanns tillgängliga i juni 216. Landstingen och regionernas köp av verksamhet 26 215 Tabell 11 Landsting och regioners köp av verksamhet Miljoner kronor och procent Mnkr Andel, % Totala kostnader 324 674 1 Köp av verksamhet totalt 59 32 18 Köp av offentliga utförare 2 245 6 Köp från utlandet 117 Köp av privata utförare 38 958 12 varav köp från privata företag 37 856 12 varav köp föreningar, stiftelser och enskilda 1 12,3 Källa: Statistiska centralbyrån. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 29

3. Landsting och regioner Det är främst inom den somatiska vården och primärvården som landstingen och regionerna köpte verksamhet. Landstingen och regionerna köpte verksamhet för 26 miljarder kronor eller 2 procent av totala kostnader för den somatiska vården och 16 miljarder kronor eller 38 procent för primärvården. Landstingens och regionernas verksamhet totalt Diagram 18 Landstingens totala kostnader åren 26 215 Miljarder kronor 35 Övriga kostnader Köp av verksamhet Tjänster o bidrag Externa varor 3 25 Miljarder kronor 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Med köp av verksamhet avses landstingens och regionernas kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata företag eller andra landsting och regioner, för de egna invånarnas del. I köp av verksamhet ingår bland annat primärvård. Landsting och regioners totala kostnader uppgick till 325 miljarder kronor under 215 varav köp av verksamhet uppgick till 59 miljarder. Externa varor köptes för 49 miljarder kronor, i denna post ingår även läkemedel. Kostnaden för tjänster och bidrag uppgick till 61 miljarder. Den största kostnadsposten utgörs av kostnader för de verksamheter som landsting och regioner driver själva. I övriga kostnader finns framförallt personalkostnader för egen personal. Kostnaderna för egen personal uppgick till 155 miljarder kronor under 215, vilket utgör 48 procent av totalkostnaden. Om man ser till den procentuella kostnadsutvecklingen, så är det köpt verksamhet som ökat mest mellan 26 och 215. 3 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

3. Landsting och regioner I fortsättningen av detta kapitel används vid kostnadsuppgifter nettokostnaden som är det kostnadsbegrepp som används i landstingen och regionernas rs. Se även definitionerna i Bilaga 1. Kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen är exkluderad. Totalt uppgick kostnaden för läkemedel inom läkemedelsförmånen till drygt 21 miljarder kronor år 215. Centrala servicekostnader ingår i verksamheternas kostnader. Köp av verksamhet från olika utförare Diagram 19 Landstingens köp av verksamhet 26 215 fördelat på typ av utförare Miljarder kronor 4 Privata utförare Offentliga utförare 35 3 Miljarder kronor 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Kostnaden för köp av verksamhet har ökat från knappt 3 miljarder kronor 26 till dryga 59 miljarder kronor under 215. Kostnadsökning har till stor del omfattats av en ökning av köp från privata utförare. Under 26 köpte landsting och regioner för 18 miljarder kronor från privata utförare och 12 miljarder från offentliga utförare. Under 215 uppgick köp från privata utförare till 39 miljarder kronor och köp från offentliga utförare till 2 miljarder kronor. Under 215 utgjorde andelen köpt verksamhet 24 procent av landsting och regioners nettokostnader, vilket motsvarar en ökning med 6,2 procentenheter jämfört med 26. Ökningstakten mellan 214 till 215 uppgick till,6 procentenheter. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 31

3. Landsting och regioner Köp från privata utförare Diagram 2 Landstingens köp av verksamhet från privata utförare 26 215 Miljarder kronor 4 Privata företag Ideella föreningar o hushåll 35 3 Miljarder kronor 25 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Diagram 21 Landstingens köp av verksamhet från privata utförare 26 till 215 Andel av nettokostnaderna 18 16 Privata företag Ideella föreningar o hushåll 14 12 Procent 1 8 6 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Landsting och regioner köpte från privata utförare för 16 procent av totala nettokostnader vilket motsvarar 39 miljarder kronor under 215. Merparten köptes från privata företag (aktiebolag, handelsbolag eller enskilda företag). Från dessa köptes under 215 för 38 miljarder. Landstingen 32 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

3. Landsting och regioner och regionerna köpte verksamhet från ideella föreningar och hushåll för drygt 1 miljard under 215. Det är främst inom primärvård, tandvård samt regional utveckling och då framförallt inom trafik och infrastruktur som köpt verksamhet från privata företag har ökat. Landstingsjämförelse andel köpt verksamhet från privata utförare skiljer sig över landet Stockholms läns landsting köpte både volymmässigt och procentuellt mest verksamhet från privata utförare av alla landsting. De landsting/regioner som procentuellt köpte verksamhet för 1 procent eller mer är Stockholm, Skåne, Kronoberg, Gävleborg, Uppsala, Jönköping, Kalmar och Halland. Procentuellt köpte Jämtland Härjedalen, Norrbotten och Västerbotten minst verksamhet av privata utförare. Tabell 12 Andel köp av verksamhet från privata utförare av totala kostnader Miljarder kronor och procent Landsting/region Totala kostnaden, mdkr Andel, % Stockholm 75,3 21 Skåne 42,1 18 Kronoberg 6,5 15 Gävleborg 9,6 15 Uppsala 14,3 14 Jönköping 11,3 12 Kalmar 8, 12 Halland 9,5 1 Västmanland 8,6 8 Örebro 1,2 8 Västra Götaland 52,4 7 Sörmland 8,7 6 Västernorrland 7,6 6 Östergötland 14,8 5 Värmland 8,6 4 Blekinge 5,2 4 Dalarna 9,2 4 Jämtland Härjedalen 4,5 3 Norrbotten 8,4 3 Västerbotten 9,9 2 Riket 324,7 12 Källa: Statistiska centralbyrån. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 33

3. Landsting och regioner Verksamhetsjämförelse inom vilka områden köps mest verksamhet? Diagram 22 Landstingens köp av verksamhet år 26 och år 215 fördelat på verksamhet Miljarder kronor 3 26 215 25 Miljarder kronor 2 15 1 5 Tandvård Primärvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Övrig hälsoo sjukvård Regional utveckling Politisk verksamhet Källa: Statistiska centralbyrån. Diagram 23 Landstingens köp av verksamhet år 26 och år 215 fördelat på verksamhet Andel av nettokostnaderna 26 215 5 4 Procent 3 2 1 Tandvård Primärvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Övrig hälsoo sjukvård Regional utveckling Politisk verksamhet Källa: Statistiska centralbyrån. Under 215 köpte landsting och regioner verksamhet för 26 miljarder inom den somatiska vården och för 16 miljarder inom primärvården. Inom området 34 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

3. Landsting och regioner regional utveckling köpte landsting och regioner verksamhet för 1 miljarder kronor under 215. Kostnaderna för köpt verksamhet inom regional utveckling avsåg merparten, 99 procent, trafik och infrastruktur. Totalt köpte landstingen och regionerna verksamhet inom trafik och infrastruktur för 9,6 miljarder kronor under 215. En trolig orsak till ökningen är att flera landsting har tagit över kostnads ansvaret för kollektivtrafiken i sitt län. Centrala servicekostnader ingår i verksamheternas kostnader. Hälso- och sjukvård Diagram 24 Landstingens köp av verksamhet inom hälso- och sjukvården 26 215 fördelat per organisationsform Andel av nettokostnaderna Privata företag Andra landsting Landstingsägda bolag Staten Kommuner o kommunala bolag Ideella föreningar o hushåll 15 12 Procent 9 6 3 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. I samlingsbegreppet hälso- och sjukvård ingår verksamheterna primärvård, specialiserad somatisk vård, specialiserad psykiatrisk vård, tandvård samt övrig hälso- och sjukvård. Nettokostnaden för verksamhet inom området hälsooch sjukvård har ökat från 152 miljarder kronor 26 till 218 miljarder kronor 215. Centrala servicekostnader ingår i verksamheternas kostnader. Kostnaden för politisk verksamhet ingår inte i uppgifterna då definitionen ändrades 27 och verksamheten därmed inte är jämförbar mellan åren. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 35

3. Landsting och regioner Totalt köpte landsting och regioner verksamhet inom hälso- och sjukvård för 49,5 miljarder kronor varav 3 miljarder kronor, eller 13,8 procent av nettokostnaden för området, köptes från privata utförare. Orsaken till ökningen i primärvården är införandet av vårdval från och med 27 och i tandvården den bolagisering som genomförts de senaste åren. Inom offentliga utförare dominerar andra landsting och landstingsägda bolag. Bland annat är en stor del av den specialiserade vården i Stockholm lagd i bolag liksom tandvården i flera landsting. Primärvård Diagram 25 Landstingens köp av verksamhet inom primärvården Miljarder kronor 16 Köp av verksamhet från privata utförare Köp av verksamhet från offentliga utförare 14 12 Miljarder kronor 1 8 6 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Centrala servicekostnader ingår i verksamheternas kostnader. Sedan 1 januari 21 är vårdval i primärvården obligatorisk enligt hälsooch sjukvårdslagen, men införandet inleddes redan 27 i Halland. Åren därpå följde flera andra landsting efter. Grundprinciperna med vårdval är etableringsfrihet för utförare och att invånarna väljer vilken vårdcentral man vill tillhöra. Resursfördelning till utföraren följer i huvudsak individens val av vårdcentral (vårdval). Endast i liten omfattning påverkas utförarens ersättning av antalet besök på vårdcentralen. Nettokostnaden för primärvården uppgick 215 till 41 miljarder kronor. Landstingen och regionerna producerade själva 61,4 procent av verksamheten 36 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

3. Landsting och regioner och köpte verksamhet för 38,6 procent eller 16 miljarder kronor. Av detta köptes för cirka 15 miljarder från privata utförare och 1 miljard från offentliga utförare, vilket i huvudsak utgörs av patientens fria val av primärvård i andra landsting. Diagram 26 Landstingens köp av verksamhet inom primärvården Andel av totala nettokostnaden 4 Privata utförare Offentliga utförare 35 3 25 Procent 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Specialiserad somatisk vård Diagram 27 Landstingens köp av verksamhet 26 till 215 inom specialiserad somatisk vård Miljarder kronor 18 16 14 Köp av verksamhet från privata utförare Köp av verksamhet från offentliga utförare Miljarder kronor 12 1 8 6 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 37

3. Landsting och regioner Diagram 28 Landstingens köp av verksamhet 26 till 215 inom specialiserad somatisk vård Andel av totala nettokostnaden 14 Privata utförare Offentliga utförare 12 1 Procent 8 6 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Diagram 29 Landstingens köp av verksamhet 26 och 215 inom specialiserad somatisk vård Andel av nettokostnaden 8 26 215 7 6 5 Procent 4 3 2 1 Privata företag Ideella föreningar o hushåll Andra landsting Landstingsägda bolag Kommuner o kommunala bolag Staten Källa: Statistiska centralbyrån. Specialiserad somatisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges inom primär vård - en. Centrala servicekostnader ingår i verksamheternas kostnader. Nettokostnaden för specialiserad somatisk vård uppgick 215 till 129,6 miljarder kronor. Landstingen och regionerna producerade själva 79,6 procent av verksamheten och köpte verksamhet för 2,4 procent eller 26 miljarder kronor. 38 Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215

3. Landsting och regioner Till skillnad från primärvården kommer den köpta verksamheten inom den specialiserade somatiska vården främst från offentliga utförare och då framförallt från andra landsting, 6 procent, och landstingsägda bolag, 6 procent. Privata utförare svarade för knappt 8 procent av nettokostnaden. Totalt köpte landsting och regioner för 16 miljarder från offentliga utförare och 1 miljarder från privata utförare. En anledning till att stor del av specialiserad somatisk vård köps från annat landsting kan vara att vårdgarantin inte kan uppfyllas i hemlandstinget eller att det sker en ökad koncentrering av specialiserad somatisk vård till olika landsting och regioner. Specialiserad psykiatrisk vård Diagram 3 Landstingens köp av verksamhet 26 215 inom specialiserad psykiatrisk vård, fördelat på typ av utförare Miljarder kronor 2,5 Köp av verksamhet från privata utförare Köp av verksamhet från offentliga utförare 2, Miljarder kronor 1,5 1,,5, 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Källa: Statistiska centralbyrån. Specialiserad psykiatrisk vård definieras som hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges inom primärvården. Centrala servicekostnader ingår i verksamheternas kostnader. Nettokostnaden för specialiserad psykiatrisk vård uppgick 215 till 21 miljarder kronor. Landstingen och regionerna producerar själva 86 procent av verksamheten och köpte verksamhet för 14 procent eller nästan 3 miljarder kronor. Stockholm läns landsting stod själva för hälften, 1,5 miljard kronor. Landstingen och regionerna köpte vård från privata utförare för drygt 2 miljarder kronor Köp av verksamhet 215 Kommuner, landsting och regioner 26 215 39