Maligna melanom i huden

Maligna melanom i huden REGIONAL REGISTERRAPPORT 1990-2010 Regionalt Cancercentrum Västra Sjukvårdsregionen

Beställningsadress: Regionalt cancercentrum väst Västra Sjukvårdsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 GÖTEBORG Tfn: 031 343 90 70 Fax: 031 20 92 50 E-post: mail@oc.gu.se Rapporten kan laddas ner från Regionalt cancercentrum västs hemsida: www.rccvast.se Regionalt cancercentrum väst, Västra sjukvårdsregionen Göteborg 2012 2

Innehåll Innehåll 3 Figurer 4 Tabeller 5 1 Förord 6 1.1 Regionala melanomgruppen................................. 7 1.2 Geografisk indelning..................................... 8 2 Anmälande sjukvårdsenheter 9 3 Data ur cancerregistret 14 3.1 Incidens............................................ 14 3.2 Täckningsgrad........................................ 15 3.3 Åldersfördelning....................................... 19 3.4 Antal fall fördelat på år och kön.............................. 20 4 Data ur kvalitetsregistret 21 4.1 Kliniskt stadium vid diagnos................................ 21 4.2 Tumörlokalisation....................................... 24 4.3 Tumörtjocklek enligt Breslow................................ 29 4.4 Ulceration........................................... 33 4.5 Sentinel Node Biopsi (SNB)................................. 34 4.6 Histogenetisk typ....................................... 35 4.7 Ledtider............................................ 38 5 Relativ överlevnad 41 A Begreppsförklaring 45 3

Figurer 3.1 Incidens............................................. 15 3.2 Incidenskarta........................................... 16 3.3 Antal fall i cancerregistret respektive kvalitetsregistret................... 18 3.4 Åldersfördelning för män och kvinnor............................. 19 3.5 Antal fall per år och kön.................................... 20 4.1 Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp........................ 24 4.2 Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp...................... 25 4.3 Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp..................... 26 4.4 Bål: antal fall per kön och åldersgrupp............................. 27 4.5 Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp............. 28 4.6 Tumörtjocklek uppdelat på ålder och kön............................ 29 4.7 Tumörtjocklek enligt Breslow per kön och år.......................... 31 4.8 Tumörtjocklek enligt Breslow per boendeområde....................... 32 4.9 Ulcererad primärtumör..................................... 33 4.10 Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor diagnosåret 2010 (invasiva melanom). 35 4.11 Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSN.............. 37 4.12 Tid från första läkarbesök till primärkirurgi........................... 39 4.13 Tid från primärkirurgi till patientinformation......................... 39 4.14 Tid från primärkirurgi till utvidgad kirurgi.......................... 40 4.15 Tid från primärkirurgi till SNB................................. 40 5.1 Reletiv överlevnad per kön................................... 42 5.2 Reletiv överlevnad per Breslowklass.............................. 43 5.3 Reletiv överlevnad beroende på ulceration........................... 44 4

Tabeller 1.1 Ledamöter i regionala melanomgruppen............................. 7 1.2 Befolkningsunderlag per geografiskt område.......................... 8 2.1 Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans............. 10 2.2 Antal invasiva melanom registrerade via Sahlgrenska...................... 11 2.3 Antal invasiva melanom registrerade via SÄS.......................... 11 2.4 Antal invasiva melanom registrerade via NU.......................... 12 2.5 Antal invasiva melanom registrerade via SKAS......................... 12 2.6 Antal invasiva melanom registrerade vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka............................................ 12 2.7 Antal invasiva melanom registrerade per patologenhet..................... 13 2.8 Antal in-situmelanom registrerade per patologenhet...................... 13 3.1 Täckningsgrad kvalitetsregistret mot cancerregistret...................... 17 3.2 Täckningsgrad per gografiskt område.............................. 18 4.1 Patienter med sateliter eller in-transit-metastaser....................... 21 4.2 Patienter med kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser................ 21 4.3 Patienter med fjärrmetastaser.................................. 22 4.4 Patienter med enbart primärtumör................................ 23 4.5 Tumör i huvud/hals fördelat på ålder och kön......................... 24 4.6 Tumör i övre extremitet fördelat på ålder och kön....................... 25 4.7 Tumör i nedre extremitet fördelat på ålder och kön...................... 26 4.8 Tumör i bålen fördelat på ålder och kön............................. 27 4.9 Tumör i handflata/fotsula/subungualt fördelat på ålder och kön............... 28 4.10 Tumörtjocklek enligt Breslow uppdelat på ålder och kön................... 30 4.11 Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret 2010.................... 30 4.12 Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön......... 30 4.13 Andel tunna melanom per område............................... 30 4.14 Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm (1990-2010)..... 32 4.15 Andel och antal tumörer med ulceration............................. 33 4.16 Positiva SNB per patologenhet och år............................. 34 4.17 Positiva SNB vid Sahlgrenska.................................. 34 4.18 Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön................. 36 5

Förord Kapitel 1 Denna rapport är en redovisning av kvalitetsregistret för maligna hudmelanom i Västra sjukvårdsregionen. Sammanställningen bygger på data från 1990 till och med år 2010 (data från kvalitetsregistret, cancerregistret samt befolkningsregistret). Sedan 2006 registreras även melanom in situ till kvalitetsregistret. 1 Nationella rapporter kan hämtas via hemsidan för Regionala Cancercentrum i Samverkan www.cancercentrum.se 2. Den som vill använda registerdata för att studera en viss frågeställning är välkommen att vända sig till styrgruppen för det nationella registret med en förfrågan och projektbeskrivning via respektive Regionalt Cancercentrum. Erik Bülow Statistiker Karin Terstappen hudläkare 1 Från och med år 2011 är det dock enbart Sjukvårdsregionerna Väst och Stockholm Gotland som rapporterar melanom in situ. 2 Vid denna rapports utgivande pågor arbetet med en ny hemsida och därmed också en ny adress. Förhoppningsvis gäller adressen från maj 2012. 6

1.1. Regionala melanomgruppen 1.1 Regionala melanomgruppen Tabell 1.1: Ledamöter i regionala melanomgruppen. NAMN ENHET BEFATTNING Karin Terstappen Hudkliniken/Kärnsjukhuset i Skövde Hudläkare/processägare Karin Andersson Hudkliniken Varbergs sjukhus Hudläkare Ann-Chatrin Edvinsson Kirurgmottagningen/Kärnsjukhuset i Skövde Sjuksköterska Thord Ekström ÖNH kliniken/näl ÖNH läkare Håkan Hallberg Kirurgkliniken/Kärnsjukhuset i Skövde Kirurg Gunilla Hedbäck Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Eva Karnå Hagakliniken Göteborg Hudläkare Kirsten Küssner Hudkliniken Uddevalla sjukhus Hudläkare Lena Lindberg Hudläkarmottagningen Telegrafen Hudläkare Jan Mattsson Kirurgkliniken SU/Sahlgrenska Kirurg Anna Månesköld Hudkliniken/SÄSBorås Hudläkare Lena Mölne Unilabs Skövde Patolog Annika Orrenius Hudmottagningen/Kärnsjukhuset i Skövde Sjuksköterska Dolores Santos Martin Primärvården VåC Vara Distriksläkare Ulrika Stierner Jubileumskliniken Göteborg Onkolog Judit Sundström Kirurgkliniken SÄS/Borås Kirurg Annika Ternesten-Bratel Unilabs Skövde Seniorkonsult patolog Mårten Walhammar Läkarhuset Göteborg Hudläkare Peter Wroblewski Plastikkirurgen SU/Sahlgrenska Plastikkirurg Carin Wångblad Kirurgkliniken Uddevalla sjukhus Kirurg RCC Stödteam Erik Bülow Regionalt Cancercentrum Väst Statistiker Kerstin Dreymertz Regionalt Cancercentrum Väst kvalitetsregistersekreterare Ann-Sofie Isaksson Regionalt Cancercentrum Väst kvalitetsledare/sjuksköterska Katarina Peltz Regionalt Cancercentrum Väst Sjuksköterska/monitor 7

Kapitel 1. Förord 1.2 Geografisk indelning I denna rapport används för vissa uppgifter en gografisk uppdelning baserad på patientens folkbokföringsadress vid diagnostillfället. De fem områdena definieras genom följande kommunuppdelning: Storgöteborg Härryda, Partille, Öckerö, Göteborg och Mölndal. Fyrbodal Stenungsund, Tjörn, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Ale, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Kungälv, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Vänersborg, Trollhättan och Åmål. (Namnet Fyrbodal kommer av Fyrstad, Bohuslän och Dalsland. Områdets omfattning varierar beroende på vilken definition som avses. Ibland exkluderas Södra delen av Bohuslän.) Södra Älvsborg Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Alingsås, Borås och Ulricehamn. Skaraborg Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm och Falköping. Norra Halland Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Tabell 1.2: Befolkningsunderlag per geografiskt område. Antal fokbokförda den 31 december 2011. (Totalt i Halland: 151 618 kvinnor och 150 106 män samt 301 724 totalt.) Område Kvinnor Män Totalt Fyrbodal 135 706 136 797 272 503 Storgöteborg 388 173 383 873 772 046 Södra Älvsborg 144 531 143 725 288 256 Skaraborg 127 890 128 710 256 600 N:a Halland 88 228 87 606 175 834 Totalt: 884 528 880 711 1 765 239 8

Kapitel 2 Anmälande sjukvårdsenheter 9

Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.1: Antal anmälda invasiva melanom till cancerregistret per vårdinstans. Ej detsamma som primär diagnostik. Ej detsamma som antalet anmälningar till kvalitetsregistren. Nytillkomna vårdcentraler efter 1992 har av Socialstyrelsen ej tilldelats individuell inrättningskod. Således kan enbart äldre vårdcentraler särskiljas genom namngivning medan nyare inkluderas i samlingsgrupperna privat respektive icke privat läkarmottagning inom respektive område. Vårdinstanser med färre än totalt 20 anmälda fall inkluderas i gruppen Övriga. Vårdinstans 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Fyrbodal Dagsons VC 6 2 7 3 3 21 Fyrbodal Dalslands sjh Bäckefors 10 24 7 10 3 54 Fyrbodal Icke priv läk mott Bohuslän 7 11 21 49 18 106 Fyrbodal Kungälvs sjukhus 33 27 19 13 3 95 Fyrbodal NU-sjukv. Lysekils sjukhus 8 8 9 11 2 38 Fyrbodal NU-sjukv. Strömstads sjukhus 11 4 2 13 0 30 Fyrbodal NU-sjukv. Uddevalla sjukhus 75 90 86 152 65 468 Fyrbodal NU-sjukvården, NÄL 46 70 110 147 11 384 Fyrbodal Privat läk mott Bohuslän 6 22 18 25 8 79 Fyrbodal Stenungsunds VC 7 14 8 3 2 34 Fyrbodal Strömstads VC 2 3 9 14 6 34 Fyrbodal Tanumshede VC 6 6 7 7 1 27 Fyrbodal Tjörns VC 2 5 8 14 5 34 Fyrbodal Torpa VC 7 1 10 6 0 24 Norra Halland Falkenberg 5 22 26 25 5 83 Norra Halland Gruebäck/Hjortsbergs VC 17 8 4 6 1 36 Norra Halland Hallands sjukhus Halmstad 4 4 10 13 1 32 Norra Halland Hallands sjukhus Kungsbacka 22 22 27 34 9 114 Norra Halland Hallands sjukhus Varberg 34 39 59 52 18 202 Norra Halland Icke priv läk mott Hallands län 6 4 10 12 4 36 Norra Halland Privat läk mott Hallands län 11 8 26 67 25 137 Norra Halland Varberg VC 13 2 6 6 0 27 S:a Alvsb. Alingsås lasarett 32 28 27 21 7 115 S:a Alvsb. Floda VC 7 2 7 5 1 22 S:a Alvsb. Icke priv läk mott Älvsborgs län 7 16 26 26 3 78 S:a Alvsb. Lerum VC 8 6 3 8 0 25 S:a Alvsb. Privat läk mott Älvsborgs län 31 42 49 53 9 184 S:a Alvsb. Skene VC 6 8 12 5 0 31 S:a Alvsb. Svenljunga VC 1 5 10 6 0 22 S:a Alvsb. SÄS Borås 79 96 135 243 52 605 S:a Alvsb. SÄS Skene 17 16 18 12 1 64 S:a Alvsb. Ulricehamn VC 7 6 14 3 2 32 Skaraborg Guldvingen VC, Lidköping 6 18 36 40 10 110 Skaraborg Hjo VC 2 5 7 7 0 21 Skaraborg Icke priv läk mott Skaraborgs län 8 4 6 17 3 38 Skaraborg Privat läk mott Skaraborgs län 3 5 7 8 3 26 Skaraborg SkaS/Falköping 18 17 12 11 1 59 Skaraborg SkaS/Lidköping 24 29 30 35 8 126 Skaraborg SkaS/Mariestad 12 17 16 11 0 56 Skaraborg SkaS/Skövde 67 74 125 185 59 510 Skaraborg Skara VC 2 3 12 9 1 27 Skaraborg Tibro VC 4 7 7 4 0 22 Skaraborg Vara VC 5 3 8 3 3 22 Skaraborg Ågårdsskogen VC, Lidköping 3 5 6 6 5 25 Storgöteborg Capio Lundby Närsjukhus 50 123 49 78 17 317 Storgöteborg Carlanderska 53 52 40 45 3 193 Storgöteborg Frölunda specialistsjukhus 52 97 125 116 31 421 Storgöteborg Icke priv läk mott Gbg kommun 2 3 8 28 11 52 Storgöteborg Läkarhuset S Vägen 27 GBG 0 0 0 58 8 66 Storgöteborg Privat läk mott Gbg kommun 88 147 182 196 58 671 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Mölndals sjukhus 69 67 76 47 2 261 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Sahlgrenska Sjh. 296 337 387 518 114 1652 Storgöteborg Sahlg. Univers.sjh. - Östra sjukhuset 28 20 9 12 2 71 Övrigt Övriga 210 292 251 268 46 1067 Total 1535 1946 2189 2766 650 9086 10

Tabell 2.2: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. För historiska data inkluderas även Östra Sjukhuset och Mölndals Sjukhus. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Akutmott 0 0 0 1 0 1 Barnkirurgisk klin 0 1 0 0 0 1 Handkirurgisk klin 1 0 4 1 0 6 Hud klin 62 117 134 225 48 586 Infektionsklin 1 0 0 0 0 1 Kir klin 83 61 50 44 10 248 Klinik saknas 0 0 0 2 0 2 Kvinnoklin 1 0 0 1 0 2 Lung med klin 0 0 1 0 0 1 Med klin 2 0 4 1 1 8 Neurokirurgisk klin 1 0 0 1 0 2 Onk allm 10 17 18 2 1 48 Onk gyn 1 1 1 0 0 3 Ortoped kirurgisk klin 1 2 4 3 1 11 Plastikkirurgisk klin 220 212 241 282 57 1012 Thoraxkirurgisk klin 1 0 1 0 0 2 Urologisk klin 0 3 0 0 0 3 Ögon klin 0 0 1 0 0 1 Öron-näs-halssjd 9 10 13 14 0 46 Total 393 424 472 577 118 1984 Tabell 2.3: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid SÄS. För historiska data inkluderas även tidigare data för Borås sjukhus och Skene lasarett. (Historiska data för Alingsås lasarett har inte inkluderats.) Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Hud klin 27 35 103 201 48 414 Kir klin 61 66 44 43 5 219 Klinik saknas 1 0 0 0 0 1 Långvård/Geriatrik klin 1 0 0 0 0 1 Ortoped kirurgisk klin 0 0 1 0 0 1 Reumatologisk klin 0 0 0 1 0 1 Ögon klin 0 0 1 0 0 1 Öron-näs-halssjd 6 11 4 10 0 31 Total 96 112 153 255 53 669 11

Kapitel 2. Anmälande sjukvårdsenheter Tabell 2.4: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid NU-sjukhusen. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Dalslands sjukhus (Bäckefors respektive DLM), Lysekils sjukhus, NÄL, Strömstads sjukhus samt Uddevalla sjukhus. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Hud klin 22 83 104 172 37 418 Kir klin 107 89 86 126 37 445 Klinik saknas 1 1 1 3 0 6 Kvinnoklin 0 1 0 0 0 1 Med klin 1 0 0 0 1 2 Ortoped kirurgisk klin 1 0 1 1 1 4 Ögon klin 1 0 1 2 0 4 Öron-näs-halssjd 17 21 21 30 5 94 Total 150 196 214 334 81 975 Tabell 2.5: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid SKAS. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid sjukhusen i Skövde Lidköping, Falköping och Mariestad. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Hud klin 2 13 41 99 45 200 Kir klin 95 90 97 104 19 405 Klinik saknas 1 0 0 0 0 1 Kvinnoklin 0 2 1 1 0 4 Lung med klin 0 0 0 1 0 1 Med klin 4 5 1 2 0 12 Ortoped kirurgisk klin 0 1 1 1 0 3 Urologisk klin 1 1 2 0 0 4 Öron-näs-halssjd 18 25 40 34 4 121 Total 121 137 183 242 68 751 Tabell 2.6: Fördelning av antalet invasiva melanom vid registrerande kliniker vid Hallands Sjukhus Varberg och Hallands Sjukhus Kungsbacka. För historiska data inkluderas även tidigare registrerade fall vid Kungsbacka Vårdcentral och Varbergs sjukhus. Fall från Hallands Sjukhus Halmstad (tidigare Halmstads lasarett) rapporteras till Södra sjukvårdsregionen och omfattas inte av denna registerrapport. Klinik 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Hud klin 8 1 8 14 3 34 Kir klin 36 47 65 64 18 230 Klinik saknas 9 7 7 8 0 31 Kvinnoklin 0 1 1 0 0 2 Med klin 0 0 1 1 0 2 Ortoped kirurgisk klin 2 1 1 1 1 6 Urologisk klin 0 0 1 0 0 1 Öron-näs-halssjd 5 8 12 11 6 42 Total 60 65 96 99 28 348 12

Tabell 2.7: Fördelning av antalet invasiva melanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 20 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Borås pat 225 273 338 396 75 1307 Carlanderska pat 65 1 0 0 0 66 Halmstad pat 74 103 164 224 63 628 Medialab, Malmö pat 185 238 100 7 0 530 Medilab Täby 24 83 82 72 28 289 SU/Sahlgrenska pat 471 566 699 905 177 2818 Su/Östra pat 71 199 83 0 0 353 Trollhättan pat 223 236 284 487 125 1355 Unilab Skövde pat 178 222 426 654 178 1658 Övriga 19 25 13 21 4 82 Total 1535 1946 2189 2766 650 9086 Tabell 2.8: Fördelning av antalet in-situmelanom anmälda per patologenhet. Enheter med färre än totalt 20 anmälda fall inkluderas i kategorin Övriga. Patologenhet 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Borås pat 135 111 124 157 37 564 Carlanderska pat 37 1 0 0 0 38 Halmstad pat 16 39 62 142 57 316 Medialab, Malmö pat 90 78 31 2 0 201 Medilab Täby 21 46 46 60 17 190 SU/Sahlgrenska pat 263 211 271 586 128 1459 Su/Östra pat 27 71 42 0 0 140 Trollhättan pat 72 79 96 194 41 482 Unilab Skövde pat 65 79 180 462 128 914 Övriga 4 3 1 3 1 12 Total 730 718 853 1606 409 4316 13

Data ur cancerregistret Kapitel 3 3.1 Incidens Den åldersstandardiserade incidensen i regionen ligger och har legat över den i riket sedan 1970- talet, se figur 3.1. Orsakerna till detta är okänt. Kust- och båtliv som ger hög solexponering kan vara bidragande liksom genetiska faktorer. Detta tycks även avspeglas i högre kustnära incidens enligt figur 3.2. Det finns en nationell patologgrupp (KVAST; Kvalitets- och standardiseringskommittén) för att säkerställa att de diagnostiska kriterierna är lika över landet varför överdiagnostik knappast kan förklara en konstant högre incidens. Andra faktorer är tillgängligheten till sjukvård och kunskapen om melanom bland vårdgivarna och inte minst allmänhetens kunskap. Dessa faktorer torde dock ha störst betydelse för tumörtjockleken enligt Breslow och prognos men mindre för incidensen. 14

3.2. Täckningsgrad 40 35 30 grupp Regionen Kvinna Regionen Man Riket Kvinna Riket Man Antal fall per 100 000 individer 25 20 15 10 5 0 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 3.1: Åldersstandardiserad incidens (mot Sveriges medelbefolkningn år 2000) av invasivt malignt hudmelanom i Västra Sjukvårdsregionen och i hela Sverige, för män respektive kvinnor. Y-axeln visar antal fall per 100 000 individer. 3.2 Täckningsgrad Täckningsgraden (tabell 3.1) är ett mått på hur stor andel canceranmälda melanom som anmäls till kvalitetsregistret. Målsättningen är från och med 2006 att alla invasiva och in situmelanom skall anmälas till kvalitetsregistret. En hög täckningsgrad i kvalitetsregistret är av största betydelse för att registret ska kunna användas för utvärdering och kvalitetssäkring av vården. Kvalitetsregistren gör det möjligt att se hur vårdprogrammens riktlinjer följs och för att utvärdera behandlingsresultaten. 15

Kapitel 3. Data ur cancerregistret Figur 3.2: Åldersstandardiserad incidens för invasiva maligna melanom i Västra sjukvårdsregionen 2006-2010, det vill säga de senaste fem åren 16

Tabell 3.1: Täckningsgrad (avrundat till hela procent). Första raden (Tck) anger andelen fall från lagstadgade cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret (fr o m 2006 inklusive melanom in situ). Andra raden (Reg) anger andel fall i cancerregistret som på något sätt även registrerats i kvalitetsregistret men då detta inte nödvändigtvis omfattar just en klinisk anmälan. Första raden (Tck) är vad som normalt definierar täckningsgraden för ett register. Under senare del av förra decenniet räknades dock inkommen B-blankett som fullgod kvalitetsregisteranmälan för melanom in situ (därav minskning i andelarna på första raden). Tredje raden (Invasiv) anger andelen invasiva fall i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. (Denna rad sammanfaller per definition med första raden till och med 2005.) Fjärde raden (Insitu) anger andelen in situ-melanom i cancerregistret som också fått en klinisk anmälan i kvalitetsregistret. In situ-melanom ingår från och med 2006 i kvalitetsregistret. Uppgifter för tidigare år inkluderas enbart som information och ska inte värderas i termer av låg täckning. 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Tck 98 98 98 95 96 96 97 100 99 99 100 99 98 98 98 99 81 78 75 77 85 Reg 98 98 98 96 98 98 98 100 99 100 100 99 98 98 99 100 99 99 98 97 95 Invasiv 98 98 98 95 96 96 97 100 99 99 100 99 98 98 98 99 94 91 85 80 88 Insitu 14 13 24 22 19 23 26 23 19 12 1 2 10 11 86 68 59 57 57 71 80 3.2. Täckningsgrad 17

Kapitel 3. Data ur cancerregistret Tabell 3.2: Täckningsgrad i procent per upptagningsområde och år från och med år 2009. Med täckningsgrad menas att canceranmälan följts upp av klinisk anmälan till kvalitetsregistret (detta oberoende av om patologanmälan gjorts eller inte). År Fyrbodal N:a Halland S:a Alvsb. Skaraborg Storgoteborg 2009 75 52 88 74 82 2010 85 82 92 89 81 1000 kvalitetsregistret cancerregistret 800 Antal registrerade fall 600 400 200 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Artal Figur 3.3: Figuren visar antalet fall i cancerregistret som borde ha anmälts till kvalitetsregistret samt det antal fall där så skett. Den stora ökningen av fall i cancerregistret från 2005 till 2006 avspeglar alltså inte det faktiska antalt fall i cancerregistret utan bara att melanom insitu från och med 2006 även skall anmälas till kvalitetsregistret. För uppgifter om samtliga fall, se figur 3.5. Antalet fall som visas för kvalitetsregistret är enbart de fall som fått en klinisk anmälan (vilket definierar täckningsgraden). Kvalitetsregisteranmälan kan ha inkommit från patolog men inkluderas då inte i denna graf. 18

3.3. Åldersfördelning 3.3 Åldersfördelning Hudmelanom förekommer i alla åldrar från puberteten och uppåt. Åldersfördelningen för diagnos av malignt melanom skiljer sig något mellan kvinnor och män. Det kan bero på att kvinnor i större utsträckning undersöker sin hud och kontrollerar sina födelsemärken men också att kvinnor av någon anledning insjuknar tidigare i livet. Manliga patienter 1990 2010 Manliga patienter 2006 2010 Antal registrerade fall 0 200 400 20 40 60 80 100 Aldersgrupp Aldersgrupp Kvinliga patienter 1990 2010 Antal registrerade fall 0 100 300 500 Antal registrerade fall 0 50 100 200 20 40 60 80 100 Kvinliga patienter 2006 2010 Antal registrerade fall 0 50 100 200 20 40 60 80 100 20 40 60 80 100 Aldersgrupp Aldersgrupp Figur 3.4: Åldersfördelning för manliga respektive kvinnliga patienter för hela perioden (1990-2010) samt för de senaste fem åren (2006-2010). 19

Kapitel 3. Data ur cancerregistret 3.4 Antal fall fördelat på år och kön Invasiva melanom 300 Man Kvinna Antal registrerade fall 250 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Artal Melanom in situ 250 Man Kvinna Antal registrerade fall 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Artal Figur 3.5: Antal fall fördelat på diagnosår och kön. Övre grafen avser invasiva melanom. Nedre grafen avser melanom in situ (förstadium till invasivt melanom kan per definition inte ge dottersvulster). 20

Kapitel 4 Data ur kvalitetsregistret 4.1 Kliniskt stadium vid diagnos Tabell 4.1: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha antingen satelliter eller intransitmetastas per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Satelliter 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Ja 26 21 24 10 2 Nej 1464 1889 2145 2584 631 Andel 1.74 % 1.1 % 1.11 % 0.39 % 0.32 % Tabell 4.2: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha kliniskt palpabla regionala lymfkörtelmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva malanom. Metastaser 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Ja 24 17 34 17 0 Nej 1466 1893 2135 2577 633 Andel 1.61 % 0.89 % 1.57 % 0.66 % 0 % 21

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Tabell 4.3: Antal och andel (i procent) patienter som anges ha fjärrmetastaser per anmälningsperiod. Avser enbart invasiva melanom. Fjarrmetastaser 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Ja 9 8 5 16 0 Nej 1481 1902 2164 2578 633 Andel 0.6 % 0.42 % 0.23 % 0.62 % 0 % 22

Tabell 4.4: Antal patienter med enbart primärtumör (Ja). Andel anger andelen ja av andelen ja och nej. AndelTot inkluderar även patienter med okänd status i nämnaren. Uppgifterna avser både invasiva melanom och melanom in-situ. En extra ökning av antalet okända fall från och med år 2009 beror på att uppgift saknas tillfördes som formellt svarsalternativ på inrapporteringsblanketten vid övergången til INCA. Primärtumör 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ja 309 285 295 287 360 373 375 476 356 399 384 431 456 471 519 652 635 628 708 734 806 Nej 17 12 11 8 13 8 11 11 8 11 9 10 16 15 4 11 8 6 11 8 3 Okänt 5 6 6 5 2 5 6 5 9 3 3 1 7 2 6 7 6 10 7 28 59 Andel 95 % 96 % 96 % 97 % 97 % 98 % 97 % 98 % 98 % 97 % 98 % 98 % 97 % 97 % 99 % 98 % 99 % 99 % 98 % 99 % 100 % AndelTot 93 % 94 % 95 % 96 % 96 % 97 % 96 % 97 % 95 % 97 % 97 % 98 % 95 % 97 % 98 % 97 % 98 % 98 % 98 % 95 % 93 % 4.1. Kliniskt stadium vid diagnos 23

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.2 Tumörlokalisation Figurerna 4.1-4.5 illustrerar förändringar av tumörlokalisation för invasiva melanom i 5 tidsperioder. Varje figur är uppdelad per åldersgrupp, 0-49 år eller 50 år och äldre, samt kön. Observera att den sista tidsperioden innehåller färre år än övriga men att denna period fylls på kommande år. Huvud/hals 150 Man 50+ Kvinna 50+ Man < 50 Kvinna < 50 Antal registrerade fall 100 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 Figur 4.1: Huvud/hals: antal fall per kön och åldersgrupp 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 50+ Man 81 102 113 158 26 Kvinna 80 94 120 133 29 <50 Man 8 11 12 29 6 Kvinna 8 5 18 17 5 Tabell 4.5: Huvud/hals: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 24

4.2. Tumörlokalisation Övre extremitet 150 Man 50+ Kvinna 50+ Man < 50 Kvinna < 50 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 Antal registrerade fall 100 50 0 Figur 4.2: Övre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.6: Övre extremitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 50+ Man 49 56 95 157 43 Kvinna 92 110 145 176 56 <50 Man 17 21 21 36 6 Kvinna 25 35 30 55 15 25

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Nedre extremitet 300 Man 50+ Kvinna 50+ Man < 50 250 Kvinna < 50 Antal registrerade fall 200 150 100 50 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 Figur 4.3: Nedre extremitet: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.7: Nedre extrimitet: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 50+ Man 59 73 73 100 25 Kvinna 167 225 235 290 68 <50 Man 23 35 27 36 12 Kvinna 99 107 122 126 22 26

4.2. Tumörlokalisation Bål 600 Man 50+ Kvinna 50+ Man < 50 500 Kvinna < 50 Antal registrerade fall 400 300 200 100 0 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 Figur 4.4: Bål: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.8: Bål: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 50+ Man 362 472 526 574 129 Kvinna 116 187 248 250 44 <50 Man 134 141 138 115 26 Kvinna 123 197 156 156 24 27

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Handflata/fotsula/subungualt 25 20 Man 50+ Kvinna 50+ Man < 50 Kvinna < 50 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 Antal registrerade fall 15 10 5 0 Figur 4.5: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal fall per kön och åldersgrupp Tabell 4.9: Handflata/Fotsula/Subungualt: antal patienter med invasivt malignt melanom, uppdelat på två åldersgrupper (0-49 år respektive 50 år eller äldre), kön och anmälningsperiod. 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 50+ Man 12 16 13 6 3 Kvinna 18 9 16 14 2 <50 Man 2 2 2 0 0 Kvinna 3 2 0 4 3 28

4.3. Tumörtjocklek enligt Breslow 4.3 Tumörtjocklek enligt Breslow Tjockleken på en tumör vid diagnostillfället beror på hur tidigt tumören upptäcks. Figur 4.6 illustrerar andel tumörer per Breslow- och åldersklass (tabell 4.10 ger det exakta antalet). För både män och kvinnor ser vi att andelen tunna melanom minskar med ålder. Antal registrerade fall 0 100 200 300 400 500 600 Man 0 1 Kvinna 0 1 M 1 2 Kv 1 2 M 2 4 Kv 2 4 M 4 Kv 4 39 40 49 50 59 60 69 70 79 80+ Aldersklass Figur 4.6: Ålders- och könsspecifik tumörtjocklek enligt Breslow, diagnosåren 2006-2010, det vill säga de senaste fem åren. Figuren kan vara något svårtydd men till exempel den översta enheten i respektive åldersstapel anger antal fall för kvinnor (rosa färg) där tumörtjockleken enligt Breslow uppgår till mer än 4 mm. Nedersta enheten i respektive åldersstapel anger andelen fall män (blå färg) där Breslowtjockleken uppgår till maximalt 1 mm. De tumörer vars angivna tjocklek ligger på gränsen mellan två intervall redovisas i det nedre intervallet. Till exempel en tumör med tjocklek 1 mm tillfaller intervallet 0-1 mm (inte intervallet 1-2 mm). 29

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Tabell 4.10: Antal registrerade fall uppdelat på tumörtjocklek enligt Breslow (mm) samt ålder och kön för diagnosåren 2006-2010, det vill säga de senaste fem åren. -39 40-49 50-59 60-69 70-79 80+ 0-1 mm Man 51 89 115 159 122 68 Kvinna 98 133 140 150 106 79 1,01-2 mm Man 23 23 35 72 50 45 Kvinna 32 36 47 31 47 39 2,01-4 mm Man 10 14 27 40 51 37 Kvinna 14 10 24 18 40 42 4,01- mm Man 3 9 10 32 43 48 Kvinna 4 10 17 15 22 46 Tabell 4.11: Tumörtjocklek enligt Breslow per kön diagnosåret 2010. Breslowklass 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Total Man 139 66 40 27 272 Kvinna 138 62 34 28 262 Total 277 128 74 55 534 Tabell 4.12: Median tumörtjocklek enligt Breslow (mm) per anmälningsperiod och kön. Tidsperiod 1990-1994 1995-1999 2000-2004 2005-2009 2010 Total Man 1.05 0.95 1.00 1.000 1 1.00 Kvinna 0.85 0.80 0.81 0.850 1 0.85 Total 0.95 0.85 0.90 0.935 1 0.90 Tabell 4.13: Andel tunna melanom (i procent) per område där tunnt melanom är melanom med tumörtjocklek max 1 mm enligt T-stadium T1, T1a och T1b. Avser enbart invasiva fall. Område 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fyrbodal 28 31 55 68 55 42 44 N:a Halland 52 38 54 47 55 37 36 S:a Alvsb. 49 37 55 44 49 47 47 Skaraborg 55 48 46 56 51 40 47 Storgoteborg 49 41 53 54 46 45 46 30

4.3. Tumörtjocklek enligt Breslow 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 2 4 6 8 Man Tumörtjocklek enligt Breslow (mm) 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 0 2 4 6 8 Kvinna Tumörtjocklek enligt Breslow (mm) Figur 4.7: Boxplottar för tumörtjocklek enligt Breslow för män respektive kvinnor1990-2010. Fall tjockare än 10 mm har exkluderats. 31

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Fyrbodal Goteborg N:a Halland S:a Alvsb. Skaraborg 0 2 4 6 8 Tumörtjocklek per upptagningsområde Tumörtjocklek enligt Breslow (mm) Figur 4.8: Boxplottar för tumörtjocklek enligt Breslow per upptagningsområde inom regionen 1990-2010. Fall tjockare än 10 mm har exkluderats. Geografiska skillnader kan alltså här ej påvisas. Med Goteborg avses här Storgöteborg enligt avsnitt 1.2. Tabell 4.14: Antal mitoser för patienter med tumörtjocklek enligt Breslow 0-1 mm (2009-2010). Mitosindex är, näst tumörtjocklek, starkaste oberoende prognostiskt faktor för melanom med tumörtjocklek enligt Breslow på max en mm. Mitoser Ja Nej Uppgift saknas Total Antal 218 242 72 532 32

4.4. Ulceration 4.4 Ulceration Ulceration innebär destruktion av vävnad, en egenskap som torde underlätta metastasering. Andelen ulcererade tumörer ökar med tumörtjocklek enligt Breslow. Kvinna Man 250 Nej Ja 250 Nej Ja 200 200 Antal registrerade fall 150 100 Antal registrerade fall 150 100 50 50 0 0 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm 0 1 mm 1,01 2 mm 2,01 4 mm 4,01 mm Figur 4.9: Ulcererad primärtumör (ja/nej) i respektive Breslowklass, diagnostiserade 2009-2010 (tiden efter INCA:s införande). Uppdelat på kön. Tabell 4.15: Andel och antal tumörer med ulceration per Breslowklass och kön samt boendeområden. Underlag för denna tabell är samma information som visas grafiskt i figur ovan. 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Kvinna 4% (10/266) 16% (16/99) 48% (28/58) 67% (29/43) Man 3% (8/254) 20% (23/113) 42% (29/69) 65% (32/49) Storgoteborg 2% (3/179) 18% (12/65) 49% (20/41) 69% (20/29) Fyrbodal 4% (6/137) 19% (11/58) 27% (7/26) 74% (17/23) S:a Alvsb. 3% (3/88) 18% (6/33) 57% (16/28) 59% (10/17) Skaraborg 5% (4/74) 22% (8/37) 29% (5/17) 67% (10/15) N:a Halland 5% (2/42) 11% (2/19) 60% (9/15) 50% (4/8) 33

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.5 Sentinel Node Biopsi (SNB) Lymfkörtelmetastaser är en av de viktigaste prognostiska faktorerna när det gäller malignt melanom. Med hjälp av radioaktiva isotoper och/eller färg kan man identifiera den/de lymfkörtlar som dränerar det aktuella tumörområdet, (sentinel node). Sentinel node biopsi är numer en etablerad metod för stadieindelning av malignt melanom enligt AJCC. För att utföra SNB säger riktlinjerna att något av följande skall vara uppfyllt: Tumörtjockleken enligt Breslow är 1 mm eller mer, eller Clarknivå IV eller V, eller Ulcererad tumör Gäller inte melanom i huvud- och halsregionen. Enligt ovanstående kriterier skulle 522 patienter ha blivit föremål för SNB år 2010. Vi vet att mycket gamla patienter, de som är multisjuka eller har spridning vid eller kort tid efter diagnos inte kommer ifråga för SNB. 309 (59 %) SNB har registrerats i kvalitetsregistret. Det är emellertid bara en liten del av dessa som följs upp med registrering av blankett C Histopatologi lymfkörtelkirurgi i INCA; 103 registreringar (33 % av de 309). Detta medför att data presenterade i tabell 4.16 avseende andel positiva SNB kanske inte är en korrekt spegling av verkligheten. För att exemplifiera detta presenteras i tabell 4.17 data från kirurgkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som sedan år 2004 har fört ett eget register över sina SNB. Tabell 4.16: Antal positiva SNB (minst en körtel med metastas) av antalet utförda SNB per patologenhet och år samt andel positiva totalt för respektive år och patologenhet. Det finns mycket stark anledning att ifrågasätta dessa uppgifter utifrån faktiskt utförd verksamhet. Dock är dessa uppgifter de som rapporterats in till kvalitetsregistret. Patologenhet 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andel pos. Borås pat 0/0 0/2 1/2 2/20 3/16 3/18 1/15 14 % Halmstad pat 1/1 0/0 0/1 1/8 1/4 2/4 1/8 23 % Medilab Täby 0/0 0/0 0/1 0/2 0/1 0/0 0/0 0 % S:t Görans pat 0/0 0/0 0/0 0/0 1/1 0/0 0/0 100 % SU/Sahlgrenska pat 1/3 1/2 1/8 2/16 7/35 7/31 3/33 17 % Trollhättan pat 0/0 0/0 0/3 1/22 6/41 4/14 3/27 13 % Unilab Skövde pat 0/0 0/0 0/3 0/11 3/20 1/4 3/20 12 % Andel pos. 50 % 25 % 11 % 8 % 18 % 24 % 11 % 15 % Tabell 4.17: Antal positiva SNB samt totalt antal utförda SNB vid Sahlgrenska universitetssjukhusets kirurgklinik (Källa: Jan Mattsson) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Andel pos 3/30 8/73 14/85 6/44 8/91 7/63 6/69 11 % 34

4.6. Histogenetisk typ 4.6 Histogenetisk typ När man tar hänsyn till tumörtjocklek enligt Breslow har den histogenetiska typen ingen betydelse för prognos. Ur etiologiskt perspektiv är den dock intressant då man allmänt anser att den UVinducerade ökningen av melanom är av SSM-typ. Antal registrerade fall 0 100 200 300 400 Man Kvinna SSM LMM NM ALM Annan Histogenetisk typ Figur 4.10: Histogenetisk typ uppdelat på män respektive kvinnor diagnosåret 2010 (invasiva melanom). 35

36 Tabell 4.18: Antal invasiva melanom per histogenetisk typ per år och kön. 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Man SSM 61 68 62 76 95 98 98 138 100 121 139 123 145 125 100 140 135 121 145 176 211 LMM 8 16 16 12 13 12 17 16 14 16 11 12 15 14 17 26 13 20 15 25 15 NM 51 40 36 38 41 32 47 50 41 44 40 52 57 61 39 69 59 59 69 60 61 ALM 2 4 3 4 2 5 3 1 6 2 5 4 2 2 0 1 2 3 2 1 3 Annan 17 14 19 13 9 12 10 20 16 10 6 17 17 19 23 28 16 16 16 25 19 Kvinna SSM 67 56 58 58 113 109 112 143 106 129 142 151 148 156 123 136 142 158 161 212 217 LMM 13 17 18 11 14 19 16 20 9 17 16 22 15 16 21 20 18 15 18 21 16 NM 42 33 33 29 21 37 36 41 36 41 31 39 44 51 54 52 54 45 56 47 44 ALM 4 4 2 3 8 2 2 8 2 1 5 6 3 2 3 5 3 1 2 5 3 Annan 18 15 22 18 25 21 11 14 14 18 9 14 17 20 21 22 16 8 16 19 25 Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret

4.6. Histogenetisk typ 70 60 Man Kvinna 1990 1994 1995 1999 2000 2004 2005 2009 2010 Andel tumörer av typ SSN (%) 50 40 30 20 10 0 Figur 4.11: Andel invasiva melanom per kön som är av histogenetisk typ SSN. 37

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret 4.7 Ledtider Följande ledtider är av intresse att följa för att illustrera patientens väg genom sjukvårdssystemet: 1. Från första läkarbesök till primärkirurgi (figur 4.12) 2. Från primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar (figur 4.13) 3. Från primärkirurgi till utvidgad kirurgi (figur 4.14) 4. Från primärkirurgi till SNB (figur 4.15) 5. Från positiv SNB till lymfkörtelutrymning 1 Ledtiderna illustreras nedan med så kallade Kaplan-Meier-kurvor. X-axeln avser tid i dagar rån ledtidens start. Y-axeln avspeglar den andel patienter som vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut. Exempelvis mediantiden (det antal dagar som krävs för att hälften av patienterna ska ha gått från ledtidens början till dess slut) avläses som X-axelns värde då Y-axeln visar 0,5. Vi kan se det som att vi så snabbt som möjligt vill gå från 0 till 1 (0 till 100 %) på Y-axeln och när vi når målet har ledtiden avslutats för samtliga patienter. Samtidigt som vi strävar uppåt har dock även tiden sin gång varför vi samtidigt också tvingas färdas i X-led. Ju kortare X-axel, desto snabbare ledtid. Ledtiderna presenteras per geografiskt område och den översta kurvan i varje graf representerar området med kortast ledtid (en större andel patienter har vid given tidpunkt uppnått ledtidens slut). Följande grafer baseras på uppgifter från INCA, det vill säga för patienter diagnostiserade 2009-2010. De fall som inkluderas är de fall där datum registrerats för både ledtidens början och slut. 1 Dessa datum finns definierade i kvalitetsregistret men inmatat underlag är i dagsläget för litet för att presentera. 38

4.7. Ledtider Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Första läkarbesök till primärkirurgi Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar Fyrbodal S:a Alvsb. Storgoteborg N:a Halland Skaraborg Figur 4.12: Tid i antal dagar från första läkarbesök, då patienten sökte för sin hudförändring, till primärkirurgi. Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till diagnosbesked till patienten utifrån PAD Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 Antal dagar Fyrbodal S:a Alvsb. Storgoteborg N:a Halland Skaraborg Figur 4.13: Tid i antal dagar från primärkirurgi, till diagnosbesked till patienten utifrån PAD-svar efter första diagnostiska ingrepp. 39

Kapitel 4. Data ur kvalitetsregistret Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till utvidgad kirurgi Ledtid i antal dagar per område 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar Fyrbodal S:a Alvsb. Storgoteborg N:a Halland Skaraborg Figur 4.14: Tid i antal dagar från primärkirurgi till utvidgad kirurgi. Andel som uppnått ledtidens slut 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 Primärkirurgi till SNB Ledtid i antal dagar 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 Antal dagar Fyrbodal S:a Alvsb. Storgoteborg N:a Halland Skaraborg Figur 4.15: Tid i antal dagar från primärkirurgi till SNB. 40

Kapitel 5 Relativ överlevnad 41

Kapitel 5. Relativ överlevnad Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per kön 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos Män Kvinnor Figur 5.1: Relativ överlevnad uppdelad per kön för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2010 i Västra Sjukvårdsregionen. Relativ överlevnad korrigerar för annan dödlighet än sådan som förorsakats av malignt melanom. De heldragna linjerna omsluts av streckade konfidensintervall med punktvis konfidensgrad på 95 procent. Då intervallen inte överlappar (viket här är fallet) innebär det att vi har en statistiskt signifikant skillnad i överlevnad mellan könen. 42

Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat per tumörtjocklek enligt Breslow Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos 0-1 mm 1,01-2 mm 2,01-4 mm 4,01- mm Figur 5.2: Relativ överlevnad uppdelad per tumörtjocklek enligt Breslow för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2010 i Västra Sjukvårdsregionen. För tunna melanom ser vi att den relativa överlevnaden ligger runt 100 procent. Det betyder att patienter med tunna melanom inte dör i högre utsträckning än normalbefolkningen efter diagnos. Med andra ord, tidig diagnostistik är mycket viktigt! För patienter med fler än en invasiv malignitet avser tumörtjockleken den först registrerade tumören. 43

Kapitel 5. Relativ överlevnad Kumulerad sannolikhet 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 Relativ överlevnad för invasiva fall Uppdelat på ulcererad respektive inte ulcererad tumör 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter diagnos Ulcererad Inte ulcererad Figur 5.3: Relativ överlevnad uppdelad på patienter med ulcererad respektive inte ulcererad tumör för patienter med invasiva maligna melanom diagnostiserade 1990 2010 i Västra Sjukvårdsregionen. För patienter med fler än en invasiv malignitet avser ulcerationen den först registrerade tumören. 44

Kapitel A Begreppsförklaring Boxplot Strecket i mitten av den färgade delen av dessa plottar representerar medianen, avståndet från toppen till botten av den färgade delen kallas det interkvartila avståndet. En outlier definieras som ett värde som ligger mer än 1.5 gånger det interkvartila avståndet från 75:e resp 25:e kvartilen. En extreme outlier definieras som ett värde som ligger mer än tre gånger det interkvartila avståndet från 75:e respektive 25:e kvartilen. De horisontella strecken en bit ovanför respektive under den färgade delen representerar det största respektive minsta värde som inte är en outlier. Histogenetisk typ för invasiva melanom SSM Superficiellt Spridande Melanom LMM Lentigo Maligna Melanom NM Nodulärt Melanom ALM Acralt Lentiginöst Melanom INCA INCA är ett informationsnätverk för cancervården en nationell IT-plattform för hantering av register kring cancerpatienter avseende vård och forskning. Besök: www.incanet.se Relativ överlevnad Relativ överlevnad ger ett mått på hur den undersökta populationen överlever en viss tid efter diagnos relativt normalbefolkningen till skillnad från observerad överlevnad som är ett mått på hur stor andel av den undersökta populationen som överlevt en viss tid efter diagnos. 45

Bilaga A. Begreppsförklaring SNB Sentinel Node Biopsi Ulceration Med ulceration menas en epiteldefekt som omfattar hela epidermis tjocklek. Åldersstandardiserad incidens För att möjliggöra jämförelse med uppgifter för hela riket, eller över tiden, har incidensen åldersstandardiserats med Sveriges befolkning 2000 som standard. 46