ÅRSREDOVISNING 2009-2010 (16 månader)
Viktiga datum Kvartalsrapport Q1 jan 2011 mar 2011 Publiceras 12 maj 2011 Delårsrapport Q2 jan 2011 jun 2011 Publiceras 25 augusti 2011 Kvartalsrapport Q3 jan 2011 - sept 2011 Publiceras 24 november 2011 Adress Kopparberg Mineral AB (publ) Verkstadsvägen 52 714 36 Kopparberg Administrativt kontor: Kopparberg Mineral AB (publ) Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala Tfn 0580-888 90 Fax 0580-888 99 www.kopparbergmineral.se org nr: 556704-4168
Innehållsförteckning: Kopparberg Mineral i korthet...4 Styrelseordförande har ordet... 6 Förvärvet av Lundin Mining Exploration AB... 7 Framtida utveckling... 7 Prospekteringsmetoder... 8 Prospekteringsprocessen...10 Pågående projekt... 11 Våra intresse- och dotterbolag...18 Marknadsöversikt...19 Ägarförhållanden och aktieinformation...22 EKONOMISK REDOVISNING Förvaltningsberättelse... 24 Väsentliga händelser under året... 24 Väsentliga händelser efter årets utgång... 26 Ekonomiskt utfall... 27 Risker och osäkerhetsfaktorer... 28 Flerårsjämförelse... 29 Resultatdisposition... 29 Koncernresultaträkning... 30 Koncernbalansräkning... 31 Koncernens förändringar i eget kapital... 33 Kassaflödesanalys för koncernen... 34 Moderbolagets resultaträkning... 35 Moderbolagets balansräkning... 36 Moderbolagets förändringar i eget kapital... 38 Kassaflödesanalys för moderbolaget... 39 Noter... 40 Revisionsberättelse...54 Styrelsen...55 Advisory board...57 Ordlista...58
Kopparberg Mineral i korthet Kopparberg Mineral, som bildades 2006, är ett prospekteringsbolag med målsättningen att genom investeringar i prospektering och förvärv av utvecklingsbara mineralprojekt i olika stadier skapa ett framgångsrikt gruvbolag. Kopparberg Mineral har en mycket omfattande projektportfölj. Bolaget kontrollerar per den 31 december 2010 totalt 50 undersökningstillstånd med en total area av 33 300 hektar samt en 36 hektar stor bearbetningskoncession. Kopparberg Minerals målsättning är att genom prospektering lokalisera och förädla förekomster med basmetallerna zink, bly och koppar samt ädelmetallerna guld och silver. Den omfattande projektportföljen, tillsammans med Bolagets kunniga och erfarna personal, egen geofysisk mätutrustning samt en terränggående borrigg för morän och bergkaxprovtagning gör att Bolaget har alla förutsättningar för att bedriva en framgångsrik och kostnadseffektiv prospektering. Affärsidé Kopparberg Minerals affärsidé är att genom egen prospektering lokalisera, eller på annat sätt förvärva och utveckla, förekomster med tillräckliga malmreserver för att medge en långsiktig lönsam produktion i Bolagets regi. Mål Kopparberg Minerals långsiktiga målsättning är att bli ett betydande gruvbolag med förekomster som med god lönsamhet kan bryts i egna gruvor och förädlas i egna verk. Strategi Genom egen prospektering, förvärv eller genom samarbeten med andra mineralbolag avser Bolaget att successivt utöka projektportföljen och att genom fortsatta undersökningar vidareförädla projekten till brytvärda malmer. Genom det helägda dotterbolaget Argo AB bedriver Kopparberg Mineral även en viss serviceverksamhet på uppdrag av andra prospekterings- och gruvbolag. Kopparberg Mineral AB Kopparberg Mining Exploration AB Ägarandel 100% Argo AB Ägarandel 100% Nordic Iron Ore AB Ägarandel 28% 4 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Våra fem första år 2006 Kopparberg Mineral bildades och de första undersökningstillstånden beviljades. 2007 Prospekteringen riktades i huvudsak mot områden inom de erhållna undersökningstillstånden. Bolaget beslöt att investera i en borrigg och geofysisk mätutrustning. Aktien noteras på AktieTorget. Ett samarbete med Archelon AB och IGE Nordic AB inleds för att utveckla bolagens järnmalmsförekomster. Servicebolaget Argo AB bildas i syfte att skapa en intäktsbas genom att tillhandahålla tjänster till andra aktörer. 2008 Prospekteringen fortsatte inom de egna undersökningstillstånden. Bland annat genomfördes borrningskampanjer i Laxbergetområdet och inom det under året förvärvade undersökningstillståndet Grönhög. Ett sammarbete med Zinflex Ltd. etablerades för undersökning av Grönhögförekomsten. 2009 Prospekteringen inom de egna undersökningstillstånden fortsatte med oförminskad intensitet med bl.a. borrning inom områdena Frukostmossen, Laxberget och Storfallsberget. Ett avtal träffades med Lundin Mining om förvärv av Lundin Mining Exploration AB. Med Sandvik AB tecknades ett ramavtal gällande borr- och geologitjänster. Ett samarbetsavtal slöts med Sweden Diamond Drilling vilket innebar att Bolaget också kan erbjuda diamantborrningstjänster. 2010 Förvärvet av Kopparberg Mining Exploration AB (namnändrat från Lundin Mining Exploration till Kopparberg Mining Exploration AB) genomfördes. Undersökningstillstånden för Håksbergsfältet, som ingick i förvärvet, såldes till Nordic Iron Ore. Anrikningstester med mineraliserat material från Evafyndigheten påbörjas och Bolaget inledde en prospekteringskampanj, omfattande bland annat kärnborrning, i förekomstens närområde. I augusti tecknade Kopparberg Mineral och Gold-Ore Resources Ltd en avsiktsförklaring om att bilda ett till lika delar ägt prospekteringsbolag med fokus på prospektering och gruvutveckling i Skelleftefältet. Avsikten är att Kopparberg Mineral till det nya bolaget skall överföra det omfattande prospekteringsmaterial från Skelleftefältet som ingick i förvärvet av Lundin Mining Exploration AB medan Gold-Ore Resources Ltd bidrar med zink-bly- och kopparförekomsten Norra Norrliden samt en omfattande geokemisk databas för Skelleftefältet. I Bergslagen utfördes kaxborrning och djupmoränprovtagning inom bl.a Håkansbodaprojektet och i Småland inleddes undersökningar inom Bolagets guldprojekt i Vetlandaområdet. På uppdrag av intressebolaget Nordic Iron Ore AB utarbtade Kopparberg Mineral en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning och det tekniska och ekonomiska underlaget för en ansökan om bearbetningskoncession för Blötbergets järnmalmsgruva. I oktober lämnar NIO in denna ansökan till Bergsstaten. Kopparberg Mineral AB (publ) - 5
Ordförande har ordet Bästa aktieägare! Det är ett händelserikt förlängt räkenskapsår som vi blickar tillbaka på. Under året har Kopparberg Mineral tagit ett stort steg framåt i sin utveckling. Vårt fördelaktiga förvärv i november 2009 av Lundin Mining Exploration AB från Lundin Mining AB innebar att Kopparberg Mineral blev ett av Sveriges största prospekteringsbolag, mätt i projekt och undersökningstillstånd. Den omfattande projektportföjen och geologiska arkiv som bolaget fick tillgång till vid förvärvet medförde att styrelsen i början av 2010 tog ett strategiskt beslut att placera de större projekten i separata bolag, På så sätt bedöms värdet på bolagets utvalda projekt bättre synliggöras och därmed underlätta framtida projektfinansiering, t ex genom separata noteringar. Försäljningen av Håksbergsprojektet till vårt intressebolag, Nordic Iron Ore AB, i mars 2010, är ett exempel på tillämpningen av denna strategi. Försäljningen var även fördelaktig för Nordic Iron Ore AB som därmed fick kontrollen över ett betydande sammanhängande järnmalmsstråk men stora mineraltillgångar i Bergslagen. Nordic Iron Ore AB har nu startat resan mot en marknadsnotering under 2011. Ett annat exempel är avsiktsförklaringen med Gold Ore Resources Ltd. att bilda ett samägt prospekteringsbolag med fokus på basmetaller i Skelleftefältet. Kombinationen av vårt EVA-projekt och Gold Ore Resources Ltd:s Norrlidenprojekt innebär goda förutsättningar att skapa ett intressant gruvutvecklingsbolag med stor regional prospekteringspotential. Tillgången till unika flygmätningar och kombinationen med de omfattande geokemiska data över Skelleftefältet, ger det nya bolaget ett viktigt informationsförsprång gentemot våra konkurrenter i området. Enligt många analytiker kommer den globala efterfrågan på metaller att bestå under många år, och därmed fortsatt höga metallpriser. Efterfrågan på koppar förväntas under överskådlig tid överstiga den tillgängliga produktionen vilket är synnerligen gynnsamt för kopparprisets förväntade utveckling och därmed även för vårt kopparprojekt i Håkansboda. Bolaget står nu bättre rustat än någonsin inför det kommande året, med flera bra gruvutvecklingsprojekt och en välfylld kassa. Därför bedömer jag att det finns goda förutsättningar för ytterligare ett händelserikt år för Kopparberg Mineral och dess aktieägare. Christer Lindqvist Ordförande, Kopparberg Mineral AB (publ) 6 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Förvärvet av Lundin Mining Exploration AB I november 2009 offentliggjorde Kopparberg Mineral att Bolaget tecknat ett avtal för att förvärva Lundin Mining Exploration AB av Lundin Mining AB, och den 18 januari 2010 slutfördes affären. Köpeskillingen, som var 4,5 MSEK, utgjordes av 1,5 MSEK i kontantbetalning för aktierna samt en garanti på 3,0 MSEK för vissa avvecklingskostnader. Därutöver skall en royalty om 1,5 % av net smelter return erläggas vid eventuell framtida produktion från förekomster inom de undersökningstillstånd som Lundin Mining Exploration kontrollerade vid tiden för övertagandet samt vid brytning av förekomster inom nya bearbetningskoncessioner som Kopparberg Mineral erhåller under en sexårsperiod från förvärvet inom områden som täcks av flygmätningarna. Lundin Mining har även rätt att köpa in sig i större mineralfyndigheter, innehållande minst 1 miljon ton zinkoch blymetall eller 0,5 miljoner ton kopparmetall, som kan komma att upptäckas inom de av Lundin Mining Exploration vid överlåtelsetillfället ägda undersökningstillstånden, eller inom det område som täcks av flygmätningarna, under en sexårsperiod från förvärvstillfället. Förvärvet var villkorat av att Kopparberg Mineral vid övertagandet kunde uppvisa en finansiering om minst 19 MSEK. Detta och samtliga övriga villkor uppfylldes genom förträdesemissionen som skedde i februari 2010. Kopparberg Mineral har genom förvärvet erhållit en omfattande portfölj av undersökningstillstånd och projekt i olika utvecklingsstadier såväl som en unik databas med geologisk, geofysisk, geokemisk och processteknisk information. Av speciellt intresse är de unika geofysiska flygmätningarna över Skelleftefältet som ingick i förvärvet. Dessa har bland annat resulterat i upptäckten av den mycket lönsamma Storlidengruvan som Lundin Mining Exploration (dåvarande NAN) hittade 1998. Framtida utveckling För att möjliggöra en effektiv vidareutveckling och finansiering av Bolagets stora projektportfölj har styrelsen beslutat att, när så är fördelaktigt, dela upp verksamheten i separata bolag. Det mellan Kopparberg Mineral och Gold Ore Resources Ltd. planerade nya prospekteringsbolaget stärker förutsättningarna för en framgångsrik prospektering i Skelleftefältet. Genom att kombinera Kopparberg Minerals flygmätning med Gold Ore Resources geokemiska kartläggning av området ökar förutsättningarna för att lokalisera nya mineraliseringar. I Bergslagen avser Bolaget att i första hand utveckla Håkansboda och Tvistbo projekten. Då delar av dessa förekomster är relativt väl kända har styrelsen beslutat att ansöka om bearbetningskoncession för dessa förekomster. Prisutvecklingen på bas- och ädelmetaller ser fortsatt lovande ut. Bolagets projektportfölj, med projekt i olika utvecklingsstadier, innebär goda förutsättningar för Bolagets framtid. Genom att Håksbergsfältet nu ingår i Nordic Iron Ore ökar detta bolags förutsättningar att bli en betydande järnmalmsproducent. Många analytiker tror att nuvarande höga järnmalmspris kommer att bestå under de närmaste åren. Styrelsen bedömer därför att förutsättningarna för att återuppta järnmalmsproduktion i Nordic Iron Ores förekomster i centrala Bergslagen är goda. Det är ägarnas avsikt att skyndsamt utveckla Nordic Iron Ore och genomföra en ägarspridning och separat notering av bolaget under 2011. Kopparberg Mineral AB (publ) - 7
Prospekteringsmetoder Under de senaste årtiondena har prospekteringsmetoder utvecklas avsevärt. Ett mycket betydelsefullt framsteg är användningen av integrerad datorbaserad teknik för att analysera geologisk, geofysisk, geokemisk och geografisk information. Med allt kraftfullare datorer och programvaror kan stora datamängder hanteras och tolkas enklare och effektivare. Ett annat exempel är utvecklingen av de geofysiska flygmätningarna som ökat förutsättningarna för att lokalisera mineraliseringar på större djup. Magnetiska undersökningar utförda från luften har visat sig vara speciellt värdefulla i länder som Sverige, Finland och Kanada, där stora delar av berggrunden är täckt av glaciala avlagringar (t.ex. morän), något som försvårar berggrundskarteringen. Därför har Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) gjort flygmagnetiska mätningar över större delen av Sverige, vilka till stor del ligger till grund för prospekteringsarbeten. För att få en större noggrannhet görs ofta magnetiska markmätningar över intressanta områden. Mark- och flygmagnetiska mätningar Mätningar av jordens magnetfält kan göras längs parallella linjer (profiler) på marken eller från flygplan, s.k. flygmätning. Magnetiska mätningar utnyttjar den avvikelse i jordens magnetiska fält som orsakas av geologiska olikheter i berggrunden. Denna metod möjliggör identifiering av olika bergarter och geologiska strukturer samt magnetiska mineraliseringar, såsom järnmalm eller sulfidmalmer med hög halt magnetiska mineral. 8 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Mark- och flygelektromagnetiska mätningar Elektriska egenskaper hos bergarter och mineral utnyttjas mycket inom malmprospekteringen. Vissa mineral och bergarter är mer elektriskt ledande än andra. Speciellt sulfidmineral som t.ex. kopparkis och blyglans är goda ledare men så är även vissa andra mineral som t.ex. grafit. Vid elektromagnetiska undersökningar används ett instrument som sänder ut ett elektromagnetiskt fält (primärfält). Sändarens styrka och konfiguration avgör till vilket djup i berggrunden det primära fältet sänds ut. Om inga koncentrationer av elektriskt ledande mineral eller bergarter påträffas förblir primärfältet oförändrat. I det fall en elektrisk ledare (t.ex. en mineralisering) uppträder i berggrunden åstadkommer denna ett sekundärfält som strävar efter att släcka ut det pålagda primärfältet. Detta sekundärfält registreras i en motagare. intressanta utan förhöjningen i metallinnehåll jämfört med omgivande bakgrundvärden. De anomala metallhalterna kan sedan spåras till sitt ursprung och leda till upptäckt av en ny malmfyndighet. Exempel på elektromagnetiska och geokemiska anomalier längs en profil över en mineralisering. Geologisk kartering Vid geologisk kartering bestäms de olika bergarternas utbredning och åldersförhållanden samt de omvandlingar och den tektonisering de genomgått. Karteringen baserar sig i första hand på undersökningar av de blottningar som finns i området samt på olika typer av geofysiska mätningar och studier av flyg- och satellitbilder. Kunskapen om ett områdes geologiska uppbyggnad är av största vikt för den fortsatta prospekteringen och för att mer generellt bedöma ett områdes malmpotential. Elektromagnetiska mätningar från flygplan. Utvecklingen av nya instrument och tolkningsprogram under de senaste tio åren har möjliggjort en större djupkänning och en bättre känslighet. Mineraliseringar, som tidigare inte kunnat påvisas med äldre metoder, kan nu upptäckas med dessa nya mätinstrument. Geokemiska undersökningar Kemiska analyser av bl. a. bergarter, bäcksediment, jordprov och morän är en mycket viktig del av modern prospektering. I bl.a. Skandinavien har analyser av olika element i de glaciala bildningarna (moränen) kommit att bli av speciellt intresse i sökandet efter mineraliseringar. De stora istäcken som en gång täckte Skandinavien hyvlade av berggrundsytan och förde med sig krossat berg och fragment från mineraliseringar, vilka spreds över stora ytor i isens rörelseriktning. När istäcket drog sig tillbaka under isavsmältningen lämnades ett moränlager med utspridda fragment av malmmineral kvar i de glaciala sedimenten. En systematisk provtagning och analys av moränen kan avslöja avvikande metallhalter även i extremt låga koncentrationer. Vid denna typ av geokemiska undersökningar är det inte halterna i sig som är det Borrmetoder Inom prospektering används främst två olika borrmetoder, hammar- och kärnborrning. Hammarborrning är den vanligaste metoden för provtagning av bottenmorän och ytberg som täcks av morän eller sediment. Vid hammarborrning slår en hammare sönder berget vilket ger ett bergkax som kan analyseras kemiskt och undersökas visuellt. Ofta provtas också moränen på olika djup. Analyser av sådana moränprover kan avslöja närheten till en mineralisering. Metoden är relativt snabb och förhållandevis billig och den används därför ofta i inledningen av ett projekt. Även för provtagning vid guld- och diamantprospektering, där stora provvolymer behövs, används hammarborrning i stor utsträckning. Kärnborrning är en roterande borrmetod där en diamantbesatt borrkrona skär ut en cirkulär kärna ur berggrunden (s.k. borrkärna). Denna karteras och de delar som bedöms vara mineraliserade klyvs på längden. Den ena kärnhalvan arkiveras tillsammans med den ej provtagna delen av kärnan medan den andra provbereds och analyseras. Från borrkärnorna erhålls bl.a. kunskap om mineraliseringens halter, bredder samt geologsiska och fysiska egenskaper vilka ligger till grund för beräkning av mineraltillgångarna. Kopparberg Mineral AB (publ) - 9
Prospekteringsprocessen Prospektering efter nya malmfyndigheter är en lång process vilken kan delas in i flera faser. I slutet av varje fas fattas beslut om huruvida fortsatt arbete är motiverat eller om projektet ska avslutas. Inledningsfas I inledningsfasen går Bolagets geologer och geofysiker igenom material från tidigare undersökningar. Informationen består av historisk gruvverksamhet, resultat av tidigare kärnborrning, förekomst av mineraliserade block, hällobservationer, moränprovtagning, geofysiska flygmätningar och eventuella markmätningar. Om ett område bedöms ha potential för en malmfyndighet ansöker bolaget om undersökningstillstånd hos Bergsstaten. Fas 2 Bolaget inleder egna undersökningar omfattande bl.a. geologisk kartering, geokemisk provtagning av till exempel bottenmorän, hällar och varp samt geofysisk markmätning. Enstaka kärnborrhål görs också för att indikera eller undersöka en mineralisering. Är resultaten positiva och området bedöms ha potential för en ekonomisk fyndighet inleds fas 3. Fas 3 När en mineralisering har konstaterats inleds arbetet med att undersöka denna. Det inledande, relativt glesa, borrprogrammet avser att ge underlag för att bedöma mineraliseringens utsträckning, dess ungefärliga tonnage samt ungefärliga medelhalt. Borrhålen i denna fas placeras ofta med ett geostatistiskt bestämt avstånd mellan varandra i mineraliseringens längdriktning. Fas 4 Kärnborrningen fortsätter men nu med ett avstånd mellan borrhålen som medger en beräkning och klassificering av mineraltillgångarna. Samtidigt görs inledande anrikningstester samt därefter en så kalllad pre-feasibility -studie. Under Fas 4 utförs också en miljökonsekvensbeskrivning och en ansökan om bearbetningskoncession görs hos Bergsstaten. Fas 5 Säkerheten i mineraltillgångarna ökas genom ytterligare borrning och utökade anrikningsförsök. En beräkning av malmreserverna genomförs tillsammans med en slutlig feasibility -studie. Om alla tester och studier utfaller positivt ansöks om miljötillstånd för brytning och förädling av malmen. Fas 6 När alla tillstånd för brytning och förädling erhållits och om den slutliga feasibility -studien utfaller positivt, inleds arbetet med att finansiera uppbyggnaden av gruv- och processanläggningarna, varefter beslut om en exploatering kan fattas. I slutet av Fas 6 startar produktionen i gruvan och bolaget erhåller intäkter från försäljning av malm eller dess vidareförädlade produkter. 10 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Skelleftefältet Evafyndigheten Pågående projekt Håkansboda Tvistbo Garpen Ställdalen Vetlanda Bergslagen utgör ett av de mest produktiva gruvdistrikten i Sverige genom tiderna. Det har upplevt industriell järn- bas- och ädelmetallbrytning under mer än 700 år. Många av förekomsterna i Bergslagen, som t.ex Grängesberg (järn), Falun (koppar och guld), Zinkgruvan (bly, zink och silver), Garpenberg (bly, zink och silver) och Sala (bly och silver) är även i ett internationellt perspektiv mycket betydande. Kopparberg Mineral AB (publ) - 11
Bergslagen - Håkansboda MINERALTILLGÅNG Beräkning Tonnage, cu% co% AG g/t Au g/t Mton SSAB, 1981* 0,3 1,7 0,1 21,0 0,5 Statsgruvor, 1982* 0,4 1,4-13 0,3 * Beräkningen av mineraltillgångar är historisk och följer ej den kanadensiska standarden NI 43-101. Håkansbodafältet, som är ett av Bolagets högst prioriterade projekt, ligger drygt 20 km norr om Lindesberg. Det har en lång historik och gruvorna har varit i drift under flera kortare och längre perioder ända sedan 1400-talet. Förutom Håkansbodagruvan finns i samma 2,6 km långa stråk ett flertal likartade mineraliseringar vilka bland annat brutits i Värdegruvan, Gårdsgruvan och Eriksgruvan (alla inom Kopparberg Minerals undersökningstillstånd). samtidigt som ett omfattande kärnborrningsprogram genomfördes. Den mineraliserade arean som blottlades på 250 m:s nivån beräknades till 1 090 m 2. Baserat på resultaten från dessa undersökningar gjorde SSAB 1981 en beräkning av mineraltillgångarna* från 255 m:s nivån upp till botten av de utbrutna rummen. Denna slutade på 270 kt med 1.9% koppar, 0,07% kobolt, 0,05% antimon, 0,02% vismut, 21 g/t silver och 0,5 g/t guld. Mineraliseringen i Håkansboda utgörs dels av en upp till 20 m mäktig impregnation av huvudsakligen kopparkis, koboltglans och järnsulfider i karbonatsten dels av i denna uppträdande, upp till 8 m mäktiga, kompakta zoner med en komplex mineralsammansättning karakteriserad av element som bly, arsenik, antimon, koppar, vismut, silver och guld. Den mineraliserade zonen har genom hällobservationer, gruvbrytning och kärnborrhål kunnat följas cirka 900 m i strykningsriktningen och ner till ett djup av cirka 600 m. Efter att ha genomfört en omfattande borrningskampanj från markytan gjorde Gränges International Mining 1976 en översiktlig beräkning av mineraltillgångarna* från dagen ner till 200 m:s djup. Denna slutade på 820 kt med 1,4% koppar. En extrapolering av mineraliseringen mot djupet visade att den möjliga potentialen till 400 m:s djup kunde uppgå till 3,5 Mt med över 1,0% koppar. Mellan 1978 och 1981 drev SSAB på cirka 250 m:s nivån (motsvarar cirka 190 m under markytan i Håkansboda) en 1,4 km lång ort till Håkansboda från den mellan Stråssa och Blanka gruvor gående tunneln. Gruvan tömdes på vatten och de mineraliserade zonerna följdes med orter och rum Gränges International Mining såg en potential på 3,5 miljoner ton för Håkansboda En av AB Statsgruvor 1982 gjord malmberäkning, i vilken en cut-off på 1,0% koppar användes och en gråbergsinblandning på 15% antogs, resulterade i 396 kt med 1,4 % koppar, 13 g/t silver och 0,3 g/t guld. Beräkningen, som är historisk och ej följer NI 43-101 inkluderar mineralisering från nivå 277 m upp till de utbrutna brytningsrummen. Under 1982 genomförde MinPro i Stråssa en serie anrikningstester med mineraliserat material från Håkansboda. Dessa visade ett utbyte för koppar på 94 procent, 75 procent för silver samt 40 procent för guld. Även om dessa tester utfördes för många år sedan ger de en indikation på vilka utbyten som kan erhållas vid en eventuell framtida malmbehandling. Cirka 50-80 meter väster om Håkansbodafältet finns ett stråk med skarnjärnmalmer vilka ofta innehåller sulfidmineral som blyglans, zinkblände och svavelkis. Detta har via ett flertal gruvor och skärpningar kunnat följas en sträcka av 2,1 km. Mineraliseringstypen är intressant då den förutom bly och zink håller höga silverhalter. * Beräkningen av mineraltillgångarna är historisk och följer ej den kanadensiska standarden NI 43-101. 12 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Bergslagen - Tvistbo MINERALTILLGÅNG Beräkning Kt Zn % Pb % Ag g/t Lundin Mining* Indikerat 575 3,3 2,6 22 g Antagen 280 Kopparberg Mineral har efter periodens utgång påbörjat arbetet med ansökan om bearbetningskoncession för zinkbly-silverförekomsten Tvistbo, som ligger i Smedjebackens kommun, ca 10 km norr om centralorten Ludvika. Tidigare prospektering i området, som huvudsakligen fokuserades mot mineraliseringar med järn, bly och zink, har utförts av bland annat Rederi AB Nordstjernan 1961-1978, AB Statsgruvor/LKAB Prospektering AB 1978-1985 och NSG 1978. Kopparberg Minerals nuvarande undersökningstillstånd, Tvistbo nr 100, omfattar flera gamla utmål som Tvistbo nr 1, 2, 3 och 4 samt Norrgruvan. Inom dessa utmål har gruvdrift, i olika omfattning, ägt rum under flera perioder ända sedan 1700-talet. En beräkning av tonnage och halter i Tvistboförekomsten, baserad på resultatet av 16 borrhål, visar att de kända och indikerade mineraltillgångarna* uppgår till 575 kt med 3,3 % zink, 2,6 % bly och 22 g/t silver. Ytterligare 280 kt med snarlika halter har klassificerats som antagna mineraltillgångar. En fyndighet i storlek med Tvistbo kan inte bära kostnaderna för ett eget anrikningsverk och förutsätter därför extern kampanjanrikning vid någon befintlig processanläggning vid en eventuell framtida brytning. För närvarande finns två sådana verk i drift inom rimligt transportavstånd; Garpenberg (10 mil) och Zinkgruvan (16 mil). * Beräkningen av mineraltillgångarna är godkänd av Hans Torshag som är en oberoende QP. I Norrgruvan, som ligger i södra delen av Tvistbo nr 100 (se figur ovan) har bly-zink-silvermalm brutits under flera perioder från 1711 till 1928. Gruvan har avsänkts till ett djup av 105 m. Kopparberg Mineral AB (publ) - 13
Bergslagen - Ställdalen Projektområdet omfattar en del av Ställdalensynklinalen som utgörs av vulkaniska bergarter och karbonatstenar till vilka tidigare kända zink-bly mineraliseringar är knutna. Under åren 2006-2008 genomförde Lundin Mining Exploration geofysiska markmätningar och kärnborrning i området. Flera hål borrades vilka träffade sulfidmineraliserade zoner. Den rikaste mineraliseringen, som höll 15,8 % zink (0,9 m kärnlängd), noterades på 174 meters djup i ett av borrhålen. Den geologiska miljön, i kombination med tidigare brutna mineraliseringar och de positiva borresultaten, gör att förutsättningarna för att lokalisera en malm i området bedöms vara goda. Ett borrprogram omfattande provtagning av morän och bergkax har genomförts. I norra och södra delen av undersökningsområdet har intressanta horisonter påträffats vilka planeras undersökas med ytterligare bergkaxprovtagning. Bergslagen - Garpen Projektet Garpen omfattar sex undersökningstillstånd i anslutning till Bolidens Garpenbergsgruva. Tolkningar av de geofysiska mätningar, som tidigare utförts av Lundin Mining Exploration, utgör underlag för de pågående och planerade undersökningarna. För att lokalisera eventuella mineraliseringar genomför Kopparberg Mineral för närvarande bergkaxprovtagning inom området. 14 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Småland - Vetlanda Kopparberg Mineral har under året beviljats fyra undersökningstillstånd för guld i närheten av Vetlanda. Dessa är exempel på några av de nya intressanta prospekteringsprojekt Kopparberg Mineral fortlöpande identifierar vid genomgång av det omfattande prospekteringsmaterial Bolaget förvärvat av Lundin Mining AB. Inom de inmutade områdena har tidigare moränprovtagning samt provtagning av hällar och block genomförts. Analyserna av en del av proverna från blocken och hällarna visar betydande guldhalter (104 g/ton, 75 g/ton, 45 g/ton och 20 g/ton). Dessa analyser är enbart representativa för de tagna proverna och indikerar inte halten i en eventuell mineralisering. Inom undersökningsområdet har geofysiska mätningar (magnetiska och elektromagnetiska) genomförts inom ett ca 100 ha stort område. För att närmare identifiera målområden för kärnborrning planerar Kopparberg Mineral att genomföra ytterligare geologisk kartering, geofysiska mätningar samt kaxprovtagning i området. Kopparberg Mineral AB (publ) - 15
Skelleftefältet och Evafyndigheten MINERALTILLGÅNG Fyndighet Tonnage, Zn% Pb% cu g/t Ag g/t Au g/t (mt) EVA, indikerad* 5,2 2,4 0,4 0,3 40,0 1,0 Svartliden** 0,07 1,4 0,0 2,8 55,0 0,3 Evaförekomsten är ett av de mest utvecklade projekten i Kopparberg Minerals projektportfölj. Fyndigheten är en massiv komplex sulfidmineralisering belägen i den norra delen av Skelleftefältet. En beräkning av de indikerade mineraltillgångarna, som verifierats av en oberoende konsult*, visar att dessa uppgår till 5,2 miljoner ton med 2,4% zink, 0,4% bly, 0,3% koppar samt 40 gram silver per ton och 1 gram guld per ton. EVA kan med befintlig mineraltillgång utvecklas till en dagbrottsgruva Kopparberg Mineral har, som kartan ovan visar, ett flertal andra undersökningstillstånd i Evaförekomstens närområde. Svartlidenförekomsten, för vilken Bolaget har bearbetningskoncession, har en beräknad historisk mineraltillgång** på 65 000 ton med ett kopparinnehåll på 2,8 procent, ett zinkinnehåll på 1,4 procent samt därutöver ett silverinnehåll på 55 gram per ton och en guldhalt på 0,3 gram per ton. Kopparberg Mineral har under 2010 utfört ytterligare prospektering i Evaförekomstens närområde. I kärnan från ett av de borrade hålen finns en 80 cm:s kärnsektion med 1,6% koppar, 1,5 g/t guld och 21 g/t silver. Borrhålet ligger 150 m väster om ett tidigare borrhål som övertvärade en kopparmineralisering på 3 m med 2,3% koppar och 25 g/t silver***. Resultaten av dessa inledande undersökningar är positiva och motiverar fortsatt prospektering i området. Kopparberg Mineral har tecknat en avsiktsförklaring med Gold Ore Resources om att skapa ett gemensamt ägt prospekteringsbolag med målsättningen att utveckla gruvprojekt i Skelleftefältet. Gold Ore Resources tillgångar utgörs bland annat av Norra Norrlidenförekomsten som har en känd och indikerad mineraltillgång**** på 1,5 miljoner ton med 3,5% procent zink, 0,7% koppar, 0,36% bly samt 0,6 gram guld per ton och 51 gram silver per ton. Evaförekomsten lämpar sig för att brytas i dagbrott men de mineraltillgångar som hittills är kända motiverar inte uppförandet av ett eget anrikningsverk. Det planerade samarbetet med Gold Ore Resources Ltd innebär att mineraltillgångarna i såväl Norra Norrliden- som Evaförekomsten kan ligga till grund för beräkning av en gemensam malmreserv och därmed öka förutsättningarna för en etablering av ett anrikningsverk. * Hans Torshag som är QP enligt Svemins definitioner. ** Beräkningen av mineraltillgångarna är historisk och följer ej den kanadensiska standarden NI 43-101. *** Se pressmedelande 2010-08-11. **** Adam Wheeler QP 16 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Kopparberg Mineral AB (publ) - 17
Våra intresse- och dotterbolag Intressebolaget Nordic Iron Ore AB Kopparberg Minerals ägarandel i Nordic Iron Ore AB är för närvarande 28 procent. NIO bildades 2008 genom en sammanslagning av järnmalmstillgångarna i Archelon Mineral AB, IGE Nordic AB och Kopparberg Mineral AB. Vid bildandet tillfördes bolaget 12 undersökningstillstånd. Antalet undersökningstillstånd har nu utökats till 20 och bolaget har under 2010 ansökt om bearbetningskoncession för Blötberget samt i mars 2011 bearbetningskoncessionen för Håksberg. De mest betydande järnförekomsterna är Blötberget, Håksbergsfältet och Väsmanfältet som alla är belägna vid Ludvika. De ligger i ett ca 2,5 mil långt stråk med järnförekomster som sträcker sig från Blötberget i söder till norra delen av Håksbergsfältet. I både Blötberget och Håksbergsfältet har gruvdrift pågått fram till 1979 då den dåvarande ägaren, SSAB, stängde gruvorna. Dessa var vid denna tidpunkt ingalunda utbrutna utan verksamheten lades ned på grund av låga malmpriser och därmed bristande lönsamhet. Mineraltillgångarna i Blötberget och Håksberg framgår av tabellen till höger. Beräkningarna av mineraltillgångarna ingår i ansökningarna för bearbetningskoncession som bolaget lämnat till Bergsstaten. Dessa är baserade på slutkartor och slutrapporter som SSAB upprättade 1980 och skall betraktas som historiska då de ännu inte kan klassificeras enligt SveMins regelverk och den kanadensiska standarden NI 43-101. Under 2011 och 2012 avser NIO att genomföra en prefeasibility -studie och därefter en feasibility -studie vilka omfattar geologiska undersökningar och tekniska utredningar. I dagsläget är gruvorna vattenfyllda och dessa måste åtminstone delvis tömmas innan en provbrytning kan ske. Målsättningen är att bryta 5,5 miljoner ton råmalm per år, vilket beräknas ge ca 2,5 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter. Under förutsättning att de historiskt beräknade mineraltillgångarna i Blötberget och Håksberg kan räknas om till malmreserver enligt nuvarande regelverk ger det en potentiell livslängd på minst 12 år. Det finns dessutom goda förutsättningar för att öka mineraltillgången då merparten av mineraliseringen inte är avgränsad mot djupet. Därutöver bedöms Väsmanfältet som är en sydlig fortsättning av Håksbergsfältet, ha en betydande prospekteringspotential ned till ca 1000 meter. Baserat på Ställbergsbolagets prospekteringsarbeten under 1960-talet har de indikerade mineraltillgångarna i Väsmanfältet beräknats till 8 Mt och antagen mineraltillgång till 46 Mt ned till 300 meters djup. En av de viktiga fördelar med Blötberget-Håksbergprojektet MINERALTILLGÅNG Prioriterade Känd/ Antagen (Mt) Projekt Indikerad (Mt) Blötberget* 15 10 Håksberg* 28,5 13 Väsman** 8 46 Totalt 51,5 69 Tillkommande Känd/ Antagen (Mt) Projekt Indikerad (Mt) Stråssa* 7 - Laxsjöfältet* 7 35 Kölen** 50 Totalt 14 85 * Beräkningen av mineraltillgångarna är historisk och följer ej den kanadensiska standarden NI43-101 ** Hans Thorshag QP är närheten till järnväg som ger logistiska fördelar samt att närheten till Ludvika innebär god tillgång till arbetskraft. Fungerande modern logistik är en av de viktigaste förutsättningarna för ett lyckat järnmalmsprojekt. Planerna är att malmprodukterna från Blötberget-Håksbergprojektet skall transporteras på befintlig järnväg till någon av hamnarna i Gävle eller Oxelösund. Till Gävle är avståndet 155 km medan avståndet till Oxelösund är 272 km. Nordic Iron Ore har genomfört två nyemissioner på totalt 26 MSEK. Målsättningen är att marknadsnotera NIO under 2011 för att skapa bättre möjlighet till fortsatt finansiering för slutförande av Blötberget-Håksbergprojektet. Vid nyemissionerna tillkom ägare med lokal och regional förankring. Bolagets största ägare utgörs idag av Kopparberg Mineral AB (28 procent), Archelon Mineral AB (25 procent) och Bengtssons Tidnings AB (20 procent). Bengtssons Tidnings AB äger köpoptioner utställda av Kopparberg Mineral AB respektive Archelon Mineral AB att köpa ytterligare 8 procent av aktierna i Nordic Iron Ore. Dotterbolaget Argo AB Argo AB ägs till 100% av Kopparberg Mineral. Bolagets resurser används för närvarande helt för interna undersökningar och i uppdrag åt Nordic Iron Ore AB. Under första halvåret 2010 utförde bolaget borruppdrag åt Boliden Mineral AB. 18 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Marknadsöversikt Grundläggande för Kopparberg Minerals verksamhet är utvecklingen på världsmarknaden för bas- och ädelmetaller. Prisutvecklingen på dessa metaller har direkt relevans när det gäller att utvärdera prospekterings- och gruvprojekt. Världsmarknadspriset på basmetaller är beroende av den rådande konjunkturen. Basmetallpriserna har återhämtat sig under 2010 och är åter i nivå med det pris som rådde före finanskrisen. Under 2010 har framförallt guldpriset stigit. Vid bedömningen av lönsamheten i prospekterings- och gruvprojekt är det en rad faktorer såsom tonnage, halter, utbyten och brytnings- och förädlingskostnader som måste beaktas. Mot dessa vägs möjliga intäkter som måste vara tillräckligt höga för att täcka investeringar och driftskostnader och även räcka till en rimlig avkastning på satsat kapital. Intäkterna är i huvudsak beroende av den producerade volymen, metallpriserna och den rådande dollarkursen. Med hänsyn till de långa tidsramar som ett gruvprojekt omfattar är det oftast det antagna genomsnittliga metallpriset över en längre tidsperiod som är avgörande för projekten snarare än kortsiktiga upp- eller nedgångar. Efterfrågan på basmetaller och guld Efterfrågan på zink, koppar och andra basmetaller påverkas av den globala konjunkturen. Den drivs generellt av globala investeringar i infrastruktur samt efterfrågan på varaktiga konsumentprodukter. Efterfrågan på zink styrs över tid av produktionsutvecklingen inom fordons- och byggnadsindustrin vilka använder stålplåt som är rostskyddad genom galvanisering och på kortare sikt även av stålindustrins produktion. Stålindustrin som tillverkar den galvaniserade plåten utgör ett led mellan slutanvändarna och producenterna av zink. Efterfrågan på koppar drivs i hög grad av investeringar i infrastruktur, kraftöverföring, husbyggnation och elektroteknik samt till en mindre del av efterfrågan på varaktiga konsumentprodukter som bilar och hemelektronik. Byggnads- och fordonsindustrin är tillsammans med tillverkare av elektronik- och elektrotekniska produkter stora slutanvändare av koppar. Inom byggnadsindustrin används koppar huvudsakligen för kraftöverföring till exempel inom infrastruktur samt för tele-och datakomunikation. Den långsiktiga efterfrågan på zink och koppar styrs i hög grad av urbaniseringsprocesser. Prisutveckling senaste två åren Zink USD/Ton Zink USD/Ton Zink USD/Ton Aktiekursens utveckling SEK Guld Guld USD/Troy USD/Troy oz oz Guld USD/Troy oz Guld USD/Troy oz Koppar USD/Ton Koppar USD/Ton Koppar USD/Ton USD/Ton 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2010 2011 2010 2010 2010 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2011 2011 800 2 800 2 600 800 60024 2 400 600 40022 2 200 400 20020 2 000 200 00018 2 800 1000 80016 1 600 800 60014 1 400 600 40012 1 200 400 20010 1 2008 6 4 2 1500 1500 1500 400 1 400 1 300 400 300 1 200 300 200 1 100 200 100 1 000 100 000 1900 900 000 900 800 800 800 11 000 11 000 11 10 10 000 000 10 9 000 000 9 8 000 000 8 7 000 000 7 6 000 000 6 5 000 000 5 4 000 000 4 000 Moderniseringen av tätbefolkade länder i Asien och Sydamerika samt länder i östra Europa med ökad industriproduktion som följd kräver stora mängder basmetaller. Förutom Kina, som står för cirka 35 procent av världens zinkkonsumtion och cirka 21 procent av kopparkonsumtionen, är Indien, Indonesien, Brasilien, Ryssland och Filippinerna exempel på länder som i hög grad driver den globala metallmarknaden. Det skapar en stark underliggande efterfrågan vid sidan av mer kortsiktiga upp- och nedgångar i konjunkturen. Under 2009 utgjordes cirka 50 % av den globala guldkonsumtionen av smyckestillverkning medan 40 % avsåg investeringar och 10 % övrig industriell verksamhet. Som resultat av framför allt fortsatta betydande investeringar i guld samt ökad efterfrågan på guld för smyckestillverkning och övrig industriell verksamhet anses den globala guldkonsumtionen under 2010 bli högre än under 2009. Denna utveckling kan huvudsakligen tillskrivas den starkt växande efterfrågan i Kina och Indien. Kopparberg Mineral AB (publ) - 19
Utbudet på basmetaller och guld Metallprisernas kraftiga uppgång åren strax innan den globala finanskrisen 2008, gav upphov till ökade investeringar i såväl befintliga gruvor som i prospektering efter nya fyndigheter. Detta har resulterat i en ökande global gruvproduktion, framför allt från zinkgruvor i Kina, Peru och Kazakstan. Jämfört med malmerna i äldre gruvor har nya fyndigheter med zink och/eller koppar ofta lägre metallhalter och de ligger oftast i områden som saknar infrastruktur och har hög politisk risk. Det tar lång tid att få till stånd en global kapacitetsökning. Normalt beräknas det ta tio år eller mer från det att en fyndighet lokaliseras tills den är i produktion. Under de senaste åren har också tillståndsprocesserna för att starta produktion i nya förekomster eller öka produktionen i befintliga gruvor tagit allt längre tid. Nedgången i metallpriserna under 2008 ledde till produktionsneddragningar, främst i zinkgruvor och zinksmältverk. Prisnedgångarna och den generellt minskade tillgången till lånefinansiering för företag har även orsakat förseningar i många gruvprojekt runt om i världen. Den samlade produktionen av guld är betydligt mindre än den totala efterfrågan. Endast cirka 65 procent av världens efterfrågan täcks av guldgruvornas produktion. Resterande del kommer från återvunnet guld eller utförsäljningar från olika länders guldreserver. Under 2009 skedde emellertid ett dramatiskt trendbrott då centralbankerna för första gången sedan 1988 var nettoköpare av guld. Detta berodde huvudsakligen på mindre utförsäljningar från de europeiska centralbankerna och ökande köp från centralbankerna i utvecklingsländerna. Utförsäljningen av guldreserver från europeiska centralbanker är idag reglerad, och den mängd guld som kan tillföras marknaden är begränsad till högst 400 ton per år fram till år 2014. Den största delen av allt guld som någonsin producerats finns kvar. Denna mängd uppskattas till cirka 150 000 ton totalt. Merparten av guldet har producerats under 1900-talet. Varje år utvinns cirka 2 400 ton guld. Under en tioårsperiod minskade produktionen men den har under de senaste två åren åter ökat något. Efterfrågan på järnmalm Efterfrågan på järnmalm följer den globala efterfrågan på stålprodukter. Den har under 2000-talet ökat dramatiskt som resultat av en kraftigt ökad efterfrågan från utvecklingsländer. Kina står numera för mer än 50 procent av den globala stålproduktionen. Drivkraften i efterfrågan i utvecklingsländerna kommer främst från investeringar i infrastruktur och fastigheter men även från ökad förbrukning av kapitalvaror såsom hushållsmaskiner och bilar. Efterfrågan på kvalitativ järnmalm överstiger för närvarande utbudet och förväntas av internationella bedömare kunna bestå över en längre tidsperiod. Utbudet på järnmalm Järnmalmsproduktionen domineras av tre stora internationella producenter: Vale S.A, Rio Tinto Ltd samt BHP Billiton som tillsammans står för mer än 67 procent av världsproduktionen. Australien och Brasilien är de största järnmalmsproducerande nationerna och står för 67 procent av världsmarknaden. Kina är världens största importör av järnmalm och har samtidigt en betydande egen produktion. 20 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Prissättning Prissättningen av basmetaller är global och sker till största del på London Metal Exchange (LME) medan prissättningen av så kallade smältlöner för gruvkoncentrat beror på utbudsoch efterfrågesituationen mellan gruvor och smältverk. Basmetaller handlas dagligen på LME, som även håller fysiska lager. Guld omsätts på den globala marknaden och prissätts i USD per troy ounce som motsvarar 31,1035 gram. Genom sin status som monetär tillgång skiljer sig guldet från de flesta andra metaller och har historiskt utgjort grunden för många valutasystem. I ett historiskt perspektiv har guldpriset stigit under orostider eller när börser och andra marknader visat en negativ utveckling. Guldet har även en stark koppling till utvecklingen av den amerikanska dollarn. En sjunkande dollar har oftast inneburit ett stigande guldpris. Oro för stigande inflation är en annan faktor som bedöms påverka guldpriset positivt. Den globala guldhandeln sker huvudsakligen direkt mellan olika marknadsaktörer på spotmarknaden och genom olika former av derivatinstrument. London, New York och Zürich är de platser där större delen av transaktionerna i den globala guldhandeln sker. Den globala järnmalmsförsäljningen sker i US-dollar. På den europeiska marknaden förefaller handeln med järnmalm fortsättningsvis ske delvis efter årsvis överenskommet riktpris (referenspris/benchmarkpris) mellan branschparterna, medan den asiatiska marknaden använder sig både av kvartalsvis fastställt referenspris och rörligt pris (spotpris). Sedan 2010 noteras spotpriset för järnmalm dagligen av exempelvis Platts och The Steel Index. De senaste åren har tendensen i kinesiska järngruvor visat på allt högre brytningskostnader på grund av ökande inflation och en successiv uppvärdering av den kinesiska valutan, vilket anses skapa ett prisgolv för prissättningen av järnmalm på den internationella spotmarknaden. Kopparberg Mineral AB (publ) - 21
Ägarförhållanden och aktieinformation Kopparberg Mineral AB (publ):s aktier är registrerade hos Bolagsverket, och dess aktieägarförteckning förs av Euroclear Sweden AB/VPC, Box 7822, 103 97 Stockholm. Aktiebrev utfärdas inte för aktierna. Bolagets aktier har under räkenskapsåret handlats på AktieTorget. Den 5 maj 2011 byter bolaget marknadsplats till Nasdaq OMX First North. B-aktierna har kortnamnet KMIN B och ISIN-kod SE0001915190. A-aktierna kommer liksom tidigare ej vara föremål för organiserad handel. Kopparberg Minerals aktiekapital var den 31 december 2010 8190 KSEK med kvotvärde 2 kronor. Av dessa är 30 500 A-aktier med 10 röster vardera och 4 064 715 är B-aktier med 1 röst vardera. Alla aktier har lika rätt till Bolagets tillgångar och vinst. TIO STÖRSTA AKTIEÄGARE PER 2010-12-31 Christer Lindqvist (privat och via bolag) Familjen von Kantzow (privat och via bolag) AK A AK B Innehav Innehav % Röster Röster % 12 050 490 368 502 418 12,27 % 610 868 13,98 % 0 216 667 216 667 5,29 % 216 667 4,96 % Jan Blomquist 0 166 667 166 667 4,07 % 166 667 3,81 % Ulrich Andersson (privat, via bolag och närstående) 8 050 75 210 83 260 2,03 % 155 710 3,56 % Avanza Pension 0 137 566 137 566 3,36 % 137 566 3,15 % Åke Zetterberg 8 000 1 250 9 250 0,23 % 81 250 1,86 % Ingemar Johansson 0 73 170 73 170 1,79 % 73 170 1,67 % Nordnet Pensionsförsäkring 0 65 394 65 394 1,60 % 65 394 1,50 % Venture Securities AB 0 52 911 52 911 1,29 % 52 911 1,21 % Torgny Ottosson 0 50 000 50 000 1,22 % 50 000 1,14 % Övriga aktieägare 2 400 2 735 512 2 737 912 66,85 % 2 759 512 63,16 % Aktiekursens utveckling de senaste två åren Aktiekursens utveckling SEK 2010 2011 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 22 - Kopparberg Mineral AB (publ)
Ekonomisk redovisning: Förvaltningsberättelse... 24 Väsentliga händelser under året... 24 Väsentliga händelser efter årets utgång... 26 Ekonomiskt utfall... 27 Risker och osäkerhetsfaktorer... 28 Flerårsjämförelse... 29 Resultatdisposition... 29 Koncernresultaträkning... 30 Koncernbalansräkning... 31 Koncernens förändringar i eget kapital... 33 Kassaflödesanalys för koncernen... 34 Moderbolagets resultaträkning... 35 Moderbolagets balansräkning... 36 Moderbolagets förändringar i eget kapital... 38 Kassaflödesanalys för moderbolaget... 39 Noter... 40 Revisionsberättelse...54 Styrelsen...55 Advisory board...57 Ordlista...58 Kopparberg Mineral AB (publ) - 23
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Kopparberg Mineral AB (publ.), organisationsnummer nr 556704-4168, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 1 september 2009 31 december 2010. Verksamheten Kopparberg Mineral AB (publ) bildades 2006 och noterades på AktieTorget i februari 2007. Målet är att etablera Bolaget som en betydande aktör inom den svenska prospekteringsbranschen och på mineralmarknaden. Väsentliga händelser under året I januari 2010 slutförde Bolaget förvärvet av Lundin Mining Exploration AB som sedan namnändrades till Kopparberg Mining Exploration AB. Under året uppfyllde Kopparberg Mineral samtliga åtaganden ställda i samband med förvärvet. Prospekteringsverksamhet Under sitt femte verksamhetsår har bolaget sökt och erhållit eller förvärvat 74 undersökningstillstånd om 56 359 ha och frånträtt eller sålt 24 undersökningstillstånd om 23 288 ha, varav tre undersökningstillstånd om 1 437 ha har avyttrats till Nordic Iron Ore AB.» Evaförekomsten Ett av Kopparberg Minerals intressantaste projekt är Evaförekomsten, en massiv komplex sulfidmineralisering liknande de klassiska malmerna i Skelleftefältet. Mineraliseringen, som är mycket homogen, går i dagen och dess övre delar lämpar sig väl för dagbrottsbrytning. En oberoende QP* (Qualified Person) har på basis av 23 kärnborrhål, verifierat att de indikerade mineraltillgångarna i förekomsten uppgår till drygt fem miljoner ton med 2,4 % zink, 0,4 % bly, 0,3 % koppar, 40 g/ton silver och 1 g/ton guld. Kopparberg Mineral har under sommaren 2010 genomfört ett borrprogram för att undersöka orsakerna till geofysiska anomalier i Evaförekomstens närområde. Kärnborrhål LSB10010 övertvärade en 50 cm bred massiv sulfidmineralisering representerad av en 80 cm lång kärnsektion med 1,5 g/ton guld, 21 g/ton silver, 1,6 % koppar och 0,1 % zink. Hålet borrades ca 150 meter väster om ett tidigare borrhål (LSB06001). Den mineraliserade kärnsektionen från detta hål är tre meter lång och innehåller 2,3 % koppar och 25 g/ton silver. Mineraliseringen i LSB10010 är av liknande typ och ligger i samma geologiska miljö som Evaförekomsten sex kilometer söderut. Den genomförda borrningen visar att ytterligare guldförande massiva sulfidmineraliseringar finns i området. Det positiva resultatet motiverar ytterligare kärnborrning för att undersöka mineraliseringen i strykningsriktningen och mot djupet. Den genomförda kärnborrningskampanjen utgör en inledande del av det prospekteringsprogram som planeras inom ett 20 km² stort område i anslutning till Evaförekomsten. Förutsättningarna för att inom detta kunna lokalisera nya förekomster bedöms som goda, då flera mineraliseringar redan är kända, och då det finns omvandlingszoner som typiskt uppträder intill vulkanogena sulfidmalmer. Bolagets geofysiska flygmätning över Skelleftefältet visar att det finns ett flertal geofysiska anomalier som tidigare inte undersökts inom det aktuella området. Eva- och Svartlidenförekomsten i Arvidsjaurs kommun har av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) klassificerats som riksintresse för mineralutvinning enligt miljöbalken. Länsstyrelsen har, med anledning av Bolagets ansökan om bearbetningskoncession för Evaförekomsten, begärt kompletterande information om framförallt hur gruvverksamheten kan anpassas till rennäringen. Detta har försenat beslutet. * Hans Torshag 24 - Kopparberg Mineral AB (publ)