I STOCKHOLM 2011-06-15 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8953-10 1 KLAGANDE MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 22 juli 2010 i mål nr UM 19320-10 (Migrationsverkets ärende nr SAKEN Svenskt medborgarskap MIGRATIONSÖVERSTOLENS AVGÖRANDE avslår överklagandet. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 09:00-16:00
2 BAKGRUND medborgare i Libanon, är gift med en svensk medborgare 1998. Makarna är bosatta i Saudiarabien. ansökte den 8 mars 2010 om svenskt medborgarskap. Migrationsverket avslog ansökan i beslut den 31 mars 2010. Som skäl för beslutet anfördes att inte uppfyllde kravet på hemvist i Sverige och att hon inte heller bedömdes ha tillräckligt stor anknytning till Sverige eller tillräckligt stort behov av svenskt medborgarskap för att dispens från hemvistkravet skulle kunna beviljas på grund av giftermål med en svensk medborgare. överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen som genom dom den den 22 juli 2010 avslog överklagandet. Migrationsdomstolen fann, i likhet med Migrationsverket, att inte hade hemvist i Sverige och att hon inte heller hade tillräckliga skäl för att medges dispens från hemvistkravet. YRKANDEN M.M. överklagar migrationsdomstolens dom och yrkar att hon ska beviljas svenskt medborgarskap. Till stöd för sin talan anför hon bl.a. följande. Hon och hennes make har varit gifta i tolv år. Hon har en stark anknytning till Sverige genom maken och hennes tre barn som är svenska medborgare. Maken är anställd på ett svenskt företag och arbetar för närvarande i Saudiarabien. Läget i Saudiarabien är inte stabilt. Under år 2003 attackerades hus på den anläggning där hon och hennes familj bor. Maken och barnen kunde evakueras till Sverige medan hon blev kvar i Saudiarabien. Det inträffade även en incident när hon och hennes familj var på semester i Libanon år 2006. Maken och barnen kunde lämna Libanon och evakueras till Sverige medan hon själv fick söka skydd i Syrien. Det är inte rimligt att hennes familj kan evakueras till Sverige medan hon får söka skydd på annat
3 håll. Med hänsyn till det spända läge som råder är det rimligt att hela familjen kan resa till Sverige tillsammans. Migrationsverket Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och hänvisar till sitt beslut och migrationsdomstolens dom. Migrationsverket anser att vad nu har anfört inte föranleder någon annan bedömning. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser m.m. Av 11 4 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (medborgarskapslagen) framgår att en utlänning efter ansökan kan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har hemvist här i landet a) sedan två år i fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, b) sedan fyra år i fråga om den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen (2005:716), c) sedan fem år i fråga om övriga utlänningar. I 12 första stycket medborgarskapslagen föreskrivs att om kraven i 11 inte är uppfyllda får, om inte annat följer av andra stycket, sökanden ändå naturaliseras, om 1. sökanden tidigare har varit svensk medborgare, 2. sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller 3. det annars finns särskilda skäl till det. Det föreligger inte någon absolut rätt att erhålla svenskt medborgarskap genom naturalisation även om sökanden uppfyller kraven på ålder, hemvist och vandel. Beslutsmyndigheten har en diskretionär prövningsrätt och kan
4 uppställa ytterligare förutsättningar för ett bifallsbeslut (se prop. 1975/76:136 s. 34 och prop. 1997/98:178 s. 6). En av förutsättningarna för att svenskt medborgarskap ska kunna beviljas är enligt 11 medborgarskapslagen att sökanden har hemvist i Sverige sedan som huvudregel fem år. Av utredningen i målet framgår att inte har hemvist i Sverige men att hon är gift med en svensk medborgare. Frågan är om det finns förutsättningar att med stöd av 12 första stycket 2 medborgarskapslagen bevilja henne dispens från hemvistkravet. Möjligheten till dispens från hemvistkravet för en person som är gift med en svensk medborgare infördes genom lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap. Det skedde i samband med att den tidigare regeln om att en utländsk kvinna förvärvade svenskt medborgarskap automatiskt vid giftermål med en svensk medborgare slopades. I motivuttalanden angående hemvistkravet och möjligheten till dispens från detta för en person som är gift med en svensk medborgare anfördes bl.a. följande (se SOU 1949:45 s. 39). Det synes vara ganska naturligt att fordra att den som vill förvärva medborgarskap åtminstone till någon mån levt sig in i landets förhållanden. Å andra sidan medför en utländsk kvinnas äktenskap med en inländsk man i allmänhet en så stark anknytning till landet att det är motiverat att i sådana fall avsevärt sänka den tid som eljest förutsätts för naturalisation. De föreslagna lagbestämmelserna utesluter inte naturalisation av en kvinna som har hemvist i utlandet, men denna möjlighet bör begagnas endast i undantagsfall. Som exempel på tillfällen då naturalisation bör kunna komma i fråga fast makarna är bosatta utomlands kan nämnas att makarna bor i ett annat land än hustruns hemland och mannen där representerar ett företag i sitt hemland eller eljest annars fortfarande visat sig äga samhörighet med hemlandet. Vidare kan humanitära skäl tala för naturalisation, exempelvis behov av diplomatiskt skydd under oroliga förhållanden i vistelselandet.
5 Departementschefen anförde vidare bl.a. följande (se prop. 1950:217 s. 41 f.). Att generellt avstå från kravet på hemvist är inte lämpligt. Det synes nämligen naturligt att fordra att den som blir svensk medborgare inte står fullkomligt främmande för Sverige och svenska förhållanden. Vad beträffar frågan om naturalisation av svensk mans hustru som är bosatt utomlands kan förhållandena i de särskilda fallen vara mycket olika, varför det är svårt att uppställa någon allmängiltig regel. Det finns ofta ett legitimt intresse för en i utlandet bosatt svensk att hans hustru utan dröjsmål kan bli svensk medborgare. I sådana fall, då diplomatiskt skydd erfordras, försvåras ett effektivt ingripande om detta måste begränsas till ena maken. Som ett annat exempel kan nämnas den situationen då kvinnan inte kan få tillstånd att lämna hemlandet förrän hon har förvärvat mannens medborgarskap. har i ett avgörande angående den situationen när en sökande är sammanboende med en svensk medborgare men har kortare hemvisttid i Sverige än den i 11 4 medborgarskapslagen föreskrivna funnit att dispens från hemvistkravet kunde ges när sökanden hade tre års hemvist här och varit sammanboende med en svensk medborgare i över två år (MIG 2007:28). s bedömning Inledningsvis konstaterar att en sökande som är gift med en svensk medborgare anses kunna beviljas svenskt medborgarskap även om han eller hon inte har eller har haft hemvist i Sverige. När det gäller de närmare förutsättningarna för detta finner att ett grundläggande krav i princip bör vara att sökanden är bosatt utanför det land där han eller hon själv är medborgare. är, som framgått av det föregående, bosatt utanför sitt hemland. konstaterar vidare att syftet med hemvistkravet är att sökanden ska ha hunnit få en viss kännedom om svenska förhållanden innan han eller hon upptas till svensk medborgare. Giftermål med en svensk
6 medborgare bidrar i allmänhet till en ökad kännedom om svenska förhållanden och ger normalt en snabbare anknytning till Sverige. Om sökanden inte har eller har haft hemvist i Sverige bör äktenskapet dock ha varat under en längre tid för att kunna utgöra grund för dispens från hemvistkravet. Enligt praxis har det krävts att äktenskapet ska ha varat under minst tio år. det krav som kan ställas på äktenskapets längd. äktenskap, som har varat i över tolv år, uppfyller Enligt s mening krävs att sökanden, utöver äktenskapet, har någon ytterligare anknytning till eller samhörighet med Sverige, t.ex. genom tidigare bosättning eller vistelse i landet, anställning vid svenskt företag eller svensk utlandsmyndighet eller kunskaper i svenska språket. Hänsyn bör också tas till den sökandes behov av svenskt medborgarskap, t.ex. på grund av behov av diplomatiskt skydd vid oroligheter i vistelselandet. Om den sökande har en särskilt stark anknytning till Sverige eller ett starkt behov av svenskt medborgarskap kan kravet på äktenskapets längd sänkas. är gift med en svensk medborgare sedan drygt tolv år och hennes barn är svenska medborgare. Av utredningen i målet framgår dock att hon aldrig har varit bosatt i Sverige och att hon har begränsade kunskaper i det svenska språket. Hon innehar inte heller anställning vid svenskt företag eller utlandsmyndighet. får därmed anses ha en begränsad anknytning till Sverige. Vad har uppgett om att hon besökt Sverige en gång om året ändrar inte denna bedömning. har anfört att hon har ett behov av svenskt medborgarskap på grund av att situationen i det land där hon och hennes familj för närvarande är bosatta inte är stabil. noterar dock att de händelser som har beskrivit ligger långt tillbaka i tiden. anser att inte har visat att hon har ett starkt behov av
7 svenskt medborgarskap på grund av att det förekommer oroligheter i vistelselandet. finner mot denna bakgrund att det inte finns förutsättningar att medge dispens från kravet på fem års hemvist i Sverige. Överklagandet ska därför avslås. Domen får inte överklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). lagman kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent föredragande