1. Syfte regleras i ett stort antal lagar och föreskrifter. Dessa riktlinjer syftar till att ge samlad information om hur farligt specialavfall från vården ska hanteras på ett säkert och miljöriktigt sätt. I vissa fall sker hänvisning till utförligare anvisningar när sådana finns. 2. Ansvar Varje verksamhetsutövare är skyldig att känna till innehållet i de föreskrifter som reglerar den avfallshantering som verksamheten ger upphov till. Vilka lagar och föreskrifter som gäller beror på verksamhetens karaktär. Varje verksamhetschef är ansvarig för att minimera verksamhetens avfall och att lokala och skriftliga rutiner finns för de avfallsfraktioner som uppstår i den egna verksamheten. I de fall ytterligare fraktioner av farligt avfall uppstår i verksamheten, än de som nämnts, eller om tveksamhet råder om hur ett avfallsslag ska hanteras ska verksamheten kontakta CVU Direkt Kundtjänst för stöd och service eller via telefon ring 36 000. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling ansvarar för att kärl för återvinning finns att beställa, miljörum finns inom rimligt avstånd för varje verksamhet, anvisningar finns om hur avfallet ska sorteras, samlas in och sluthanteras. Varje medarbetare ansvarar för att avfall sorteras på ett korrekt sätt. 3. Farligt avfall och vårdens specialavfall 3.1 Översikt Farligt avfall är avfall som kan vara skadligt för hälsa och miljö. I Avfallsförordningen (SFS 2011:927) framgår vilka typer av avfall som räknas som farligt avfall. Inom vården uppkommer branschspecifikt avfall som ska hanteras enligt särskilda anvisningar. Hanteringen regleras av föreskrifter från Socialstyrelsen eller Arbetsmiljöverket. I detta avsnitt finns anvisningar om förpackning och märkning av: Biologiskt avfall Cytostatika Gips Läkemedelsavfall Radiofarmaka Smittförande avfall Sekretessavfall Om anvisningar om förpackning och märkning inte följs får inte avfallshämtare ta med sig det farliga avfallet. Ytterligare krav kan finnas från vaktmästeri, se anvisningar för hämtning på avfallssidorna på intranätet. Riktlinjer - administrativa Sida 1/6 3. Allmänheten
3.2 Biologiskt avfall Med biologiskt avfall avses fast ämne eller fast substans från människa (samma definition som i SOSFS 2001:8). De allmänna råden i SOSFS 2001:8 gäller inte för sådant biologiskt avfall som omfattas av begravningslagen (SFS 1990:1144) eller foster eller abortmaterial som omhändertagits efter abort. Exempel på biologiskt avfall är vävnader eller organ, identifierbara kroppsdelar och kasserade anatomiska preparat. Med preparat och kroppsdelar menas avfall som kan vara estetiskt stötande. Hit räknas till exempel inte avfall som naglar och hår. För att motverka läckage ska låda med läckageskydd alternativt plasttunna användas. Dubbla sopsäckar av plast kan användas om rikligt med absorberande material läggs i botten på den innersta säcken. Max 35 kilo/kolli. Ska märkas med texten "biologiskt avfall". Förvaring Exempel på etikett Biologiskt avfall som ska förvaras längre tid än ett dygn men kortare tid än fem dygn ska förvaras i ett utrymme med en lufttemperatur av högst + 8 C. Biologiskt avfall som ska förvaras längre tid än fem dygn ska frysas. Fryst, biologiskt avfall får inte förvaras längre tid än ett år. 3.3 Cytostatika Styrande för hantering av hantering är AFS 2005:5 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Här innefattas läkemedel som är Cytostatika (ATC-kod L01) samt läkemedel med bestående toxisk effekt. Exempel på cytotoxiska läkemedel kan finnas inom ATC-kod L02, L03, L04 och J05. Material förorenat med ovan nämnda läkemedel, exempelvis ampuller, injektionsflaskor, infusionspåsar, använda kanyler och aggregat, engångssprutor och engångshandskar ska hanteras på samma sätt som rester av själva läkemedlet. Avfall med cytotoxiska egenskaper klassas som farligt avfall och även som farligt gods vid transport på väg (ADR-S), (MSBFS 2016:8). Övriga läkemedel, som inte går under denna definition och inte heller klassas som farligt avfall enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927), ska hanteras enligt rutin för läkemedelsavfall. Riktlinjer - administrativa Sida 2/6 3. Allmänheten
Det cytotoxiska läkemedelsavfallet läggs i en plastpåse och placeras därefter i en typgodkänd behållare avsedd för cytotoxiska läkemedel. Behållaren ska förslutas så att avfall inte kan läcka ut. Om behållaren innehåller mycket vätska så ska det även finnas absorbentmaterial i behållaren. Behållare kan fyllas till påfyllnadsgränsen, men absolut inte över, innan låsning av locket. Endast det avfall som anges på etiketten får läggas i behållaren. Behållaren ska vara av sådan storlek att den snabbt kan fyllas och avyttras. Behållaren ska vara märkt med etikett som är ifylld och godkänd enligt ADR-S. Exempel på etikett Se även anvisningar i Hantering av cytostatika/cytotoxiska läkemedel 3.4 Gips Omfattar gips som ska deponeras på grund av att det inte är brännbart och frigör skadliga gaser (svaveldioxid) vid upphettning. För gips med personuppgifter se Sekretessavfall. Gips av plast omfattas inte men plastgips kan vara farligt avfall, se information i produktens säkerhetsdatablad. Plastgips som inte är farligt avfall kastas i brännbart avfall. Paketeras i max 35 kilo/kolli. Märks med gips. 3.5 Kemikalier och kemiska produkter Omfattar kemikalier och kemiska produkter märkta med något av faropictogram nedan: Här innefattas även förpackningar till kemikalier och kemiska produkter som är märkta med dödskalle eller döda fisken. Vissa läkemedel klassas som farligt avfall och ska hanteras tillsammans med kemikalier och kemiska produkter. Det gäller till exempel läkemedel som innehåller giftiga ämnen som antimon, arsenik, bly, krom, koppar, kvicksilver eller tenn samt tekniska lösningar. För cytostatika, se särskilt avsnitt Cytostatika. Riktlinjer - administrativa Sida 3/6 3. Allmänheten
Förpackas i originalförpackning/ likvärdig förpackning. Blanda aldrig olika kemikalier! Originalförpackningen/annan likvärdig förpackning placeras i en plastpåse med absorptionsmedel (t.ex. vermikulit) i ytterförpackning som är godkänd för kemikalietransporter. Innerförpackning märks med innehåll och farligt avfall. Ytterförpackning märks farligt avfall och med avfallskod. Blankett för avsändning av farligt avfall (LiÖ1055 i blankettarkivet) ska fyllas i och finnas tillsammans med det förpackade farliga avfallet. 3.6 Läkemedelsavfall Omfattar avfall från substans eller kombination av substanser 1. som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller 2. som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos. (SFS 1992:859). Tabletter och kapslar tömda ur sin burk och blisterkartor läggs i läkemedelsavfallspåse. (Burkar sorteras som förpackning.) Infusionspåsar med kvarvarande flytande läkemedel läggs i en tät läkemedelsavfallspåse som försluts. Flytande läkemedelsavfall och läkemedel i sprutor töms i plastflaska som är märkt Flytande läkemedel. (Tomma sprutor slängs i brännbart.) Plåster med läkemedel, inhalatorer, vaginalinlägg, injektionspennor med arenalin läggs i läkemedelsavfallspåse. Läkemedelsavfallspåse och plastflaska med flytande läkemedel läggs sedan i läkemedelsavfallskartong. Se även särskilda hanteringsanvisningar på intranätet. Undantag Läkemedel som enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927) klassas som farligt avfall på grund av att de innehåller giftiga ämnen som antimon, arsenik, bly, krom, koppar, kvicksilver eller tenn samt tekniska lösningar ska hanteras som kemikalier och kemiska produkter. Cytostatika och cytotoxiska läkemedel är farligt avfall, se särskilda anvisningar under Cytostatika. Infusionslösningar, näringslösningar och fysiologiska saltlösningar utan tillsatser av läkemedel kan spolas ner i avloppet. Riktlinjer - administrativa Sida 4/6 3. Allmänheten
3.7 Radiofarmaka Kontakta avdelning för sjukhusfysik, nuklearmedicin eller motsvarande för anvisningar om hantering av radiofarmaka. 3.8 Smittförande avfall Avfall med smittförande egenskaper klassas som farligt avfall och även som farligt gods vid transport på väg (ADR-S) (MSBFS 2016:8). Skärande/stickande smittförande avfall ska samlas upp i typgodkända behållare som skyddar mot skär- och stickskador. Se hantering, förpackning och märkning i särskilda riktlinjer för avfall utfärdat av Vårdhygien. 3.9 Sekretessavfall Kontorspapper, datamedia, elektronik, gips och annat avfall som är märkt med personuppgifter. Datamedia och elektronik ska inte läggas bland sekretesspapper eftersom det kan skada sekretesstugg och kontaminerar pappret som ska återvinnas. Gips med personuppgifter (förekommer inom tandvården) kräver specialhantering (krossning av gipset), hanteras separat. Provrör som är märkta med personuppgifter samlas i kärl med förslutbart lock som efter förslutning inte kan öppnas igen. Vid blodsmitta eller misstanke om blodsmitta, se vårdhygiens anvisningar om smittförande avfall. Övrigt brännbart sekretessavfall som till exempel muggar, armband med personnummer avidentifieras genom att stryka över personnumret och kan sedan kastas i brännbart avfall. Förvaring Förvaras i låst utrymme i väntan på hämtning av transportör. 5. Materialåtervinning Avfall ska källsorteras och återvinnas i så stor utsträckning som möjligt. Exempelvis ska förpackningar, papper, metall, plast och glas återvinnas. Varje verksamhet ansvarar för att de har kärl för sortering. Kärlen töms sedan i miljörum som ska finnas på rimligt gångavstånd från varje verksamhet. För mer information om tömning, beställning av kärl med mera se anvisningar på intranätet under FM Portalen/avfall. 6. Matavfall I verksamheter där större mängder matavfall uppstår, såsom i kök, cafeteria, restaurang ska matavfall återvinnas för t.ex. produktion av biogas. När så är möjligt ska även matavfall sorteras i personalrum, mottagningskök etc. där mindre mängder matavfall uppstår. Riktlinjer - administrativa Sida 5/6 3. Allmänheten
7. Deponi och brännbart avfall Deponi är avfall som deponeras på en soptipp. Detta avfall ska enligt lag (SFS 2001:512) inte innehålla material som kan hanteras på något annat sätt, exempelvis återvinnas eller förbrännas. Det får inte heller innehålla farligt avfall. Det avfall som inte är farligt avfall eller kan sorteras ut till återvinning eller deponi ska hanteras som brännbart avfall. 8. Uppföljning och analys Avfallsmängder och materialåtervunnen mängd per sjukhus följs upp och redovisas i årsrapport till tillsynsmyndighet och i miljöredovisning. Varje chef ansvarar för att regelbundet följa upp att de egna rutinerna följs och att de stämmer överrens med riktlinjer och anvisningar för avfallshantering. Riktlinjer - administrativa Sida 6/6 3. Allmänheten