Sida 1 av 14 ARSREDOVISNING 2017-01-01--2017-12-31 för Arsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Sida 2 6 7 9
Sida 2 av 14
Sida 3 av 14 ARSREDOVISNING FÖR SVERIGEs SPORTFISKE- OCH FISKEVARDSFÖRBUND styrelsen och generalsekreteraren för avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01--2017-12-31. FÖRVAL TNINGSBERÄ TTELSE Information om verksamheten är en ideell förening med uppgift att värna medlemmarnas intressen i frågor som rör sportfiske baserat på sunda ekologiska principer. Förbundets mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart sportfiske som är tillgängligt för alla. Förbundet är en demokratisk organisation som bygger sin verksamhet på medlemmarnas engagemang. Förbundets strävan är att organisera alla sportfiskeintresserade i Sverige. Förbundet företräder ett sportfiske utövat på fritiden för nöje och rekreation. Förbundet har till uppgift att: - Värna och vårda vatten - Verka för livskraftiga bestånd i friska vatten - Sätta vattenmiljö-och fiskevård i centrum för all verksamhet. - Värna och vårda fiskbestånden och motverka alla former av överexploatering - Skapa opinion_ i samhället för 5Rortfiske och fiskevård. -Genom ungdomsverksamhet stimulera fiske- och natunntresset hos ungdom Förvaltning Förbundets verksamhet förvaltas av en styrelse samt en generalsekreterare och anställd kanslipersonal. På kongressen i mars 2016 valdes nedanstående personer till styrelseledamöter. Ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Joakim Ollen Michael Kanold Mikael Tuneld Carina Wallin Ewa Falklind Tony Söderblom Per Larsson Dan Källman Förbundsstyrelsen har under året hållit 6 stycken protokollförda sammanträden.
Sida 4 av 14 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Organisation och ekonomi Sportfiskarna är en ideell medlemsorganisation vars högsta beslutande organ är kongressen som hålls vartannat år. Kongressen utser styrelsen som är förbundets verkställande organ mellan kongresserna. styrelsen har till sin hjälp en tjänstemannaorganisation som utför det operativa arbetet. Sportfiskarnas huvudkontor är beläget i Bromma. Därutöver finns fem regionkontor samt ett antal kontor med koppling till förbundets fiske- och vattenvårdsverksamhet Under året har styrelsen påbörjat ett visions- och strategiarbete. Syftet med arbetet är att formulera en vision, en strategisk inriktning och övergripande mål för Sportfiskarnas verksamhet 2019-2023. Under året genomfördes ett antal workshops som engagerat sportfiskarnas styrelse och ledning, personalen samt vissa externa intressenter. Arbetet slutförs under andra kvartalet 2018. Under verksamhetsåret 2017 har det intressepolitiska arbetet främst inriktats på att verka för en ny och tidsenlig lagstiftning för vatten samt att miljöanpassa vattenkraften. Arbetet har riktats mot politiken och berörda myndigheter samt allmänheten. En annan viktig uppgift har varit att påverka den nationella fiskepolitiken och fiskeförvaltningen för ett ökat engagemang för sportfisket och den växande sportfiskenäringen. Fiske- och vattenvårdsarbetet fortsatte att växa i omfattning vilket medverkat till bättre fiskbestånd, friskare kustmiljö och en rikare biologisk mångfald. Vår stora satsning på barn och ungdomar samt integrationsverksamhet fortsatte under året i samverkan med klubbar och skolor. Totalt sett nådde vi 36 000 barn och ungdomar. Den sedan flera år positiva trenden när det gäller antalet organiserade medlemmar fortsatte och vid slutet av året hade vi 60 000 medlemmar. Vår tjänstemannaorganisation uppgick till 48 personer fast anställda och omsättningen blev 47 Mkr. Kommunikation Under 2017 har förbundet haft stor synlighet i media, lanserat flera fiskefilmer och även intensifierat kommunikationen med medlemmarna. Sportfiskarnas kommunikationsavdelning sysselsätter tre medarbetare på heltid. Avdelningen ansvarar för både intern och extern kommunikation samt har en viktig funktion i förbundets intressepolitik. Medlemstidningen Svenskt Fiske utkom med fem nummer under året. Webbplatsen uppdaterades med bland annat säkerhetsprotokoll Sportfiskarnas nyhetsbrev har snart 20 000 mottagare som varje månad mottar aktuell information och medlemsförmåner. Sportfiskarna ger även ut nyhetsbrevet ph6.2 med nyheter om försurning och kalkning. En av årets mer uppmärksammade frågor var Sportfiskarnas tonfiskprojekt på Västkusten som fick stort medialt genomslag. Det rapporterades under året även om bland annat skarv, Sportfiskarnas malprojekt, miljöministerns besök i Sportfiskarnas gäddfabrik på Gotland i samband med Almedalsveckan och Sportfiskarnas nya gäddfabrik i Södermanland som invigdes av landshövdingen där. Den årliga Sportfiskemässan hölls i Jönköping i mars och noterade ännu ett nytt besöksrekord. Boken Fiskevård- för friska fiskbestånd i friska vatten släpptes i samband med mässan. Förbundet deltog också på Fiskekryssningen och Båtmässan i Göteborg. Under 2017 avslutades fyra filmprojekt. Filmerna har fått stor spridning digitalt. Arbete påbörjades under slutet av året för att ta fram ett lättillgängligt informationsmaterial om allemansrätten och fiskeregler. Materialet kommer att översättas till vanliga språk och spridas till olika intressenter. Under året hölls också arrangemanget Fiskevård på turne. Fem orter besöktes under hösten där öppna möten hölls för inspiration och samtal om fiskevård.
Sida 5 av 14 Intressepolitik Miljöanpassning av svensk vattenkraft samt en för ändamålet förnyad vattenlagstiftning har varit Sportfiskarnas viktigaste intressepolitiska fråga under 2017. Förbundet har intensifierat arbetet med att få en ny lagstiftning på plats genom ett omfattande påverkansarbete. Sportfiskarna har uppvaktat de politiska partierna, regeringen, berörda departement, ansvariga myndigheter och berörda näringsintressen med förslag och synpunkter på den kommande lagstiftningen. Förbundet har även genomfört olika uppvaktningar och aktiviteter tillsammans med övriga miljöorganisationer; SNF, WWF samt Älvräddarna. En proposition om ny vattenlagstiftning är för närvarande under beredning. Hållbar fiskeförvaltning är en annan viktig intressepolitisk fråga. Under 2017 har Sportfiskarna innehaft ordförandeskapet för Internationella Fiskesekretariatet, som jobbar för ett hållbart fiske i EU med fokus på Östersjön. Annars sker den största arbetsinsatsen inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik genom den europeiska sportfiskeunionen European Anglers Alliance, EAA. Genom EAA har vi ett lobbykontor i Bryssel, en plats i Baltic Sea Advisory Council och en gemensam plattform för de europeiska sportfiskeförbunden att driva intressegemensamma frågor. Det övergripande målet är att våra gemensamma fiskbestånd måste förvaltas hållbart och i fokus har legat den akuta situationen för östersjötorsken. Utöver detta träffar Sportfiskarna årligen svenska EU-parlamentariker, politiker och departementstjänstemän för att driva på för en mer hållbar fiskeförvaltning samt för att sportfisket ska ses som en viktig tillgång för samhället. Sportfiskarna har även uppmärksammat den påverkan som de växande skarv- och sälpopulationerna har på svaga fiskbestånd. Sportfiskarna deltar också i den nationella rådgivande gruppen för fritidsfiskefrågor. Bland annan nationell samverkan kan nämnas den med övriga aktörer inom sportfiskenäringen, som Svensk Sportfiskehandel och Sveriges Fisketurismföretagare. Sportfiskarna sitter också med i övervakningskommitten för Europeiska Havs- och Fiskeriprogrammet Fiske- och vattenvård Förbundet har under 2017 haft en fortsatt positiv utveckling för det praktiska åtgärdsarbetet och har ytterligare etablerat sig som en utav landets största genomförare av akvatisk naturvård. Arbetet spänner över en stor bredd av åtgärder från återetablering av flodpärlmussla till vattendragsrestaureringar, utrivning av vandringshinder återskapande av våtmarker och restaurering av grunda kustmiljöer. Av de åtgärder som utförts under året bör särskilt nämnas projektering av ett stort antal våtmarker på Öland, restaurering av våtmarker i Blekinge-, Södermanland- och Stockholms län samt framtagande av ansökningshandlingar för storskaliga restaureringsprojekt i Hamrångeån i Gävleborg och för Paviken på Gotland. Regionkontoret i Göteborg har som första aktör i Sverige lyckats utföra en kontrollerad infektering av larver från flodpärlmussla på öring för återintroduktion av unga musslor i västsvenska vattendrag. l september 2017 genomfördes det första tonfiskmärkningsprojektet i svenska och danska vatten. Projektet skedde med stöd av ICCAT och var ett samarbete mellan Sportfiskarna, SLU Aqua, DTU Aqua och WWF. Sportfiskarna organiserade den svenska fiskeinsatsen när totalt 18 stora blåfenade tonfiskar märktes, varav 14 i Sverige. Detta var första gången sedan 1964 som tonfisk spöfångades i Sverige och projektet uppmärksammades i sportfiskekretsar över hela världen. Fiske- och vattenvårdsarbetet bedrivs till stor del med utgång från de lokala projektkontoren vilket möjliggör ett nära samarbete med regionala aktörer som kommuner, vattenvårdsförbund, länsstyrelser och inte minst de nära 400 fiskeklubbar som är anslutna till förbundet. Flera projekt har bedrivits i samarbete med andra ideburna organisationer, exempelvis WWF, Naturskyddsföreningen, Jägareförbundet och Sveriges ornitologiska förening. En stor del av de vattenvårdande åtgärder som genomförs av Sportfiskarna utgörs av tillståndspliktig ~ vattenverksamhet enligt miljöbalken. Framtagande av underlag och detaljerade projekteringar inför, ansökningsprocesser är därför en central del i arbetet. Arbete i vatten ställer höga krav på
Sida 6 av 14 miljöhänsyn. Åtgärderna utförs i möjligaste mån vid låg vattenföring och torra markförhållanden för att undvika grumling och körskador. Vid upphandling av entreprenörer ställs krav på användning av miljövänliga hydrauloljor och tillgång till relevant saneringsutrustning och utbildning. Arbete undviks under känsliga fiskarters leksäsong eller fåglars häckning. Främjandeverksamhet- barn, unga och tävling Förbundets främjandeverksamhet uppvisar ett starkt 2017, såväl vad gäller antalet anslutna medlemmar och föreningar som den praktiska verksamheten riktad mot barn, unga och tävling. 2016 ökade det statliga anslaget till det organiserade friluftslivet. Paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv beslutar om fördelningen av medlen. Sportfiskarna har genom anslagsökningen avsevärt ökat genomförandetakten i främjandearbetet, bl. a. via anställda regionala ungdomsansvariga på flera kontor i landet. De statliga pengarna har också växlats upp med lokal och regional medfinansiering, vilket möjliggjort för fler barn och unga att komma ut i naturen. Sportfiskarnas portalsatsning inom främjandeverksamheten-klassdraget-möjliggjorde under 2017 för 13 500 elever att uppleva en riktig friluftsdag på isen eller vid metevattnet tillsammans med förbundets anslutna föreningar. Sammantaget tog förbundet ut drygt 36 000 barn och unga på fiske och fiskevård via Sportfiskarnas personal och genom bidrag från förbundet centralt till anslutna klubbar och distrikt. Utöver Svenskt Friluftsliv var även Svenska Postkodstiftelsen en betydande samarbetspartner. Många medlemmar i Sportfiskarna tävlingsfiskar och förbundet har under året fortsatt utvecklingen av befintliga grenar liksom framtagandet av nya tävlingskoncept Särskilt populärt är tävlingsfisket inom grenarna pimpel och gädda. Mycket av förbundets verksamhet inom barn och ungas fiske, tävlingsfiske, lokalt och regionalt påverkansarbete liksom praktiskt fiske- och vattenvårdsarbete sker ute bland anslutna klubbar och distrikt. Det är därför mycket glädjande att förbundets medlemsutveckling är fortsatt positiv. Medlemsutveckling 2017 2016 2015 Medlemmar 60 351 57 919 56 012 Föreningar 382 383 377 Distrikt 26 26 26 2014 54 294 377 26 ö vers "k t f or " b un d ets utvec mg 2017 2016 2015 Intäkter 47 622 200 43 435 922 38 725 164 Kostnader 48 530 145 41 663 375 38 381 392 Finansiellt netto 368 367 34 764 72 936 Eget kapital 27 885 292 28 424 874 26 617 562 2014 36 587 654 34 881 484 130 921 26 200 854 Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt hänvisas till nedanstående resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor.
Sida 7 av 14 RESUL T ATRÄKNING Not 2017-01-01 2016-01-01 2017-12-31 2016-12-31 Verksamhetsintäkter Medlem savgifter 10 663 468 10068961 Projektmedel och bidrag 25 308 803 21 372 092 Gåvor 107 230 1 130 674 övriga intäkter 11 542 699 10 864 195 47 622 200 43 435 922 Verksamhetskostnader 1 Kommunikation -3 829 721-3 580 571 Fiskevård/l ntressepolitik -25 979 545-21 987 840 Främjandeinsatser -6 475 837-5 829 950 Medlemskap och organisation -12 245 042-10 265 014 Summa kostnader -48 530 145-41 663 375 Verksam hetsresultat -907 945 1 772 547 Resultat från finansiella investeringar övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2 369 176 35 302 Räntekostnader och liknande resultatposter -809-538 Resultat efter finansiella poster -539 578 1 807 311 ARETS RESUL T AT (före fördelning) -539 578 1 807 311 Fördelning av årets resultat enligt ovan: 9 Arets resultat enligt ovan: -539 578 1 807 311 Utnyttjande av ändamålsbestämda medel: 1195 157 1 027 044 Avsättning till ändamålsbestämda medel -645 861-2 105 043 Kvarstående belopp av årets resultat 9 718 729 312
Sida 8 av 14 BALANSRÄKNING Not 2017-12-31 2016-12-31 TILLGANGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 3 6 748 557 6 888 922 Inventarier 5 778 737 927 549 7 527 294 7 816 471 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 6 100 000 100 000 100 000 100 000 Summa anläggningstillgångar 7 627 294 7 916 471 Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror 7 156 37 032 Kortfristiga fordringar 7156 37 032 Kundfordringar 1 493 286 1 856 402 övriga fordringar 57 853 8 651 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 3 375 364 3 536 590 4 926 503 5 401 643 Kortfristiga placeringar övriga kortfristiga placeringar 11 497 741 11166409 11 497 741 11166 409 Kassa och bank 17 241146 15 840 647 Summa omsättningstillgångar 33 672 546 32 445 731 SUMMA TILLGANGAR 41 299 840 40 362 202
Sida 9 av 14 Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund BALANSRÄKNING Not 2017-12-31 2016-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Fritt eget.k:apital Balanserat kapital 22 719 484 21 990 176 Andamålsbestämda medel g 5 156 090 5 705 386 Kvarstående belopp av årets resultat 9 718 729 312 27 885 292 28 424 874 Summa eget kapital 27 885 292 28 424 874 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 409 538 1 539 279 Övriga kortfristiga skulder 3 288 627 2 996 384 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 10 8 716 383 7 401 665 13 414 548 11 937 328 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 41 299 840 40 362 202 ställda panter och ansvarsförbindelser Inga Inga
Sida 10 av 14 TILLÄGGSUPPL YSNINGAR Redovisningsprinciper Förbundets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Med gåvor avses främst insamlade medel från privatpersoner och företag. Begreppet bidrag används främst för att beteckna medel som erhållits av externa bidragsgivare efter ansökan. Aterstående del av erhållna återredovisningsskyldiga bidrag som inte utnyttjats skuldförs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna är redovisade till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas ekonomiska livslängd. Avskrivningar enligt plan är gjorda enligt följande: Byggnader Datorer Inventarier 2% 33% 20% Varulager Varulagret är värderat enligt lägsta värdets princip, d v s till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet är först-in-först-ut-principen tillämpad. Verkligt värde utgörs av beräknat försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kollektiv värdering är tillämpad för homogena varugrupper. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Sida 11 av 14 Noter Not 1 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda med fördelning på kvinnor och män uppgår till Kvinnor Män Totalt Löner och ersättningar uppgår till: styrelsen och generalsekreterare övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader enligt lag och avtal Pensionskostnader Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader 2017 2016 6 7 42 39 48 46 993 161 936 088 17 599 049 14 986 610 18 592 210 15 922 698 5 836 537 5 210 325 1 520 407 1 220 282 25 949 154 22 353 305 Av bolagets pensionskostnader avser 315.094 kr (f.å. 259.188 kr) generalsekreteraren. Not 2 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2017 2016 Reavinster 331 333 o Ränteintäkter 37 843 35 302 Summa 369 176 35 302 Not 3 Byggnader och mark 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärden 8 656 996 8 656 996 Inköp o o Försäljningar/utrangeringar o o Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 8 656 996 8 656 996 Ingående avskrivningar -1 768 074-1 627 709 Om klassificeringar o o Arets avskrivningar enligt plan -140 365-140 365 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 908 439-1 768 074 Utgående planenligt restvärde 6 748 557 6 888 922
Sida 12 av 14 Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Arets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde 2017-12-31 2016-12-31 3 090 078 2 021 087 326 203 1 068 991 3 416 281 3 090 078-2 162 529-1 721 266-475 015-441 263-2 637 544-2 162 529 778 737 927 549 Not 6 Andelar i koncernföretag 2017 2016 l ngående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde 100 000 100 000 100 000 100 000 Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa 2017-12-31 420 622 2 954 742 3 375 364 2016-12-31 439 260 3 097 330 3 536 590
Sida 13 av 14 Not 8 Förändring i eget kapital Ändamåls- Kvarstående Balanserat bestämda belopp av kapital medel årets resultat Belopp vid årets ingång 21 990 176 5 705 386 729 312 överföring av föregående års resultat 729 312-729 312 Nyttjande av ändamålsbestämda medel -1 195 157 Avsättning till ändamålsbestämda medel 645 861 Kvarstående belopp av årets resultat 9 718 Utgående balans 22 719 488 5 156 090 9 718 Not 9 Ändamålsbestämda medel Ingående Utgående balans Avsatt Utnyttjat balans Fiskevårdsfonden 1 814 902 55 924 219 153 1 651 673 Kompetensutveckling. 26 035 o 18 696 7 339 Främjande/Klassdraget 602 163 o o 602 163 storstadsnära fiske 134 818 o 281 134 537 Fiskesnack 368 010 o 200 000 168 010 Ekonomisystem 58 131 o o 58 131 Ge fan i våra vatten 1 637 906 548 937 645 871 1 540 972 Naturbonus 100 000 35 000 111 156 23 844 Gåvor till rovfiskprojekt o 6 000 o 6 000 Unga Sportfiskares förbund 963 421 o o 963 421 Summa 5 705 386 645 861 1 195 157 5 156 090
Sida 14 av 14 Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2017-12-31 2016-12-31 ( Upplupna semesterlöner 1 148 239 1 040 403 Upplupna sociala avgifter 360 777 805 273 Förutbetalda intäkter 6 667 181 4 987 056 övriga po~j~ ~------------ - ----- -- --- - - -- -- ------------ ---- - --------- -~~9 _!~.?..~~~ -~ -- Summa 8 716 383 7 401 665 ( ( ~~~ockholm 14~ru~ri a f ' l -.r.--.~ J akim Ollen rdförande u haeika old ~Ju:rdr::;;d!c;(_ Mikael Tuneld ~) ~....c ' - o~~ Carina Wallin ~--- - Dan Källman Ewa Dahlgren Falklind <:\ }. -~ T ony~derblom Per Larsson (
Allegretto Revisionsberättelse Revision Till kongressen i Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund, Org.nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund för räkenskapsåret 2017. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av förbundets finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns ansvor samt Den förtroendevalda revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Annan information än årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för den andra informationen. styrelsen har inte lämnat någon annan information under detta verksamhetsår och har därför inget att rapportera i det avseendet. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera förbundet, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Den auktoriserade revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: - identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamälsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. - skaffar jag mig en förståelse av den del av förbundets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. - utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. - drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en förening inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett <iitt <n m <IPr P n riittvi<rinrlp hilrl /
2 (2) ( Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Den förtroendevalda revisorns ansvar Jag har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. ( ( ( Rapport om andra krav en ligt lagar och andra författ ningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Sveriges Sportfiske och Fiskevårdsförbund för räkenskapsåret 2017. Vi tillstyrker att kongressen beviljar Styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Gru nd för uttalande Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Den auktoriserade revisorns ansvor respektive Den förtroendevalda revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen Stockholm den 14 februari 2018