Hälsofrämjande samhällsplanering. den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt,

Relevanta dokument
Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Från Vision till mål?

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Folkhälsoplan Essunga kommun

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Antagen 14 mars 2017 Handlingsplan

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Hälsoplan för Årjängs kommun

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Folkhälsoplan

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Sveriges elva folkhälsomål

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr LST Z

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

mötesplats mitt i Dalarna!

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

1. Så här fungerar en kommun

Strategiskt folkhälsoprogram

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Nationella ANDT-strategin

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

En god hälsa på lika villkor

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör.

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Strategiska planen

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Folkhälsostrategi

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Folkhälsoplan Huddinge kommun

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

FOLKHÄLSA PARTILLES STR ATEGI FÖR FOLKHÄL SA OCH SOCIAL HÅLLBARHE T

Verksamhetsinriktning

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

POLICY. Policy för medborgardialog

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Prioriterade Folkhälsomål

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för Social hållbarhet

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

SKL:s kongressmål och prioritering

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

Transkript:

Hälsofrämjande samhällsplanering den fysiska miljöns påverkan på sociala aspekter Marianne Dock arkitekt, marianne.dock@gmail.com,

PÅ SPANING EFTER ETT SOCIALT HÅLLBART SAMHÄLLE Vad är ett socialt och hälsofrämjande samhälle?

Nationella målområden för folkhälsa Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.

WHO:s Healthy Cities

FAS IV WHO:s skrift Healthy Urban Planning stadsplaneringens möjligheter att påverka befolkningens hälsa HUR och med VEM

Staten har lagt över sitt ansvar på kommunerna och kommunerna litar i allt högre grad på att privata initiativ ska ta över samhällets uppdrag

Healthy Urban Planning några behov: Medborgare behöver (åtminstone) få svar på Varför Förtroendevalda behöver konsekvensbedömningar

Malmös verktyg för sociala konsekvensbedömningar SKB www.malmo.se

Social Konsekvensbedömning Största nyttan: att tillsammans ha diskuterat sociala konsekvenser oavsett verktyg! Verktyget är inte bättre än processledarens och gruppens gemensamma kunskaper

Kan social hållbarhet byggas in i den fysiska miljön?

Kan social hållbarhet byggas in i den fysiska miljön?

Kan social hållbarhet byggas in i den fysiska miljön?

Platsens betydelse för Tillit

Tillit - möten bonding - bridging Bostaden/ Trappuppgången Gården Kvarteret Stadsdelen Centrum Från Gehl Architects

Nätverkande omgivningar BONDING BRIDGING

Lokala Mötesplatser

Närlekplatser

Temalekplatser

En hälsosam stad erbjuder en fysisk och byggd omgivning som uppmuntrar, möjliggör och stödjer hälsa, rekreation, välmående, trygghet, sociala möten, tillgänglighet och rörlighet, en känsla av stolthet och kulturell identitet samt tar ansvar för alla medborgares behov. WHO:s Healthy Cities, Fas V, Healthy Urban Environment and Design.

Nätverkande stadsplanering Från Dahlgren & Whitehead

Det lätta valet ska vara det rätta valet Individens ansvar Samhällets ansvar

Påstående: Med en medveten utformning kan man underlätta så att människor känner sig delaktiga, har jämlika villkor, har tillit till sin omgivning, är fysiskt aktiva och mår väl.

Underlätta förståelse En plats ska vara begriplig för dess invånare och besökare. Funktioner, förhållningssätt, sammanhang och orienterbarhet ska vara tydliga och enkla att förstå.

Förståelse från privat till mer och mer offentligt Bostaden/ Trappuppgången Gården Kvarteret Stadsdelen Centrum Från Gehl Architects

Underlätta för det nära mötet Att möta andra människor, spontant eller arrangerat, ökar förståelse och tillit. Andra människors närhet bidrar till trygghet. Bonding

Läsbarhet: tydlig struktur, skillnad på privat och offentligt, lätt att hitta Socialt liv: platser för grannar att umgås på Utformning: uppsikt över gemensamma ytor som lekplats, garage m.m. Attraktivitet: välkomnande utformning, storlek, relationer, skala

3 Underlätta för folkliv, utevistelse och kopplingar Att vara ute och röra på sig är välgörande på många plan. Att möta andra bidrar tillökad tolerans för olikheter. Bridging

Bänkar kan betyda en jämlik plats som utan avgift kan erbjuda spontana eller arrangerade möten med andra

Blandad stad - Blandade möten

Stadens utformning påverkar: Tillit bonding bridging samhällsekonomi social hållbarhet

Underlätta för uppsikt Uppsikt över en plats inger trygghet och bidrar till kontroll. Vetskapen om att själv vara sedd utövar ett socialt tryck på individen.

Kan väktare byggas in?

Underlätta ansvarstagande medvetna gränser Många människor tillsammans kräver också tydliga gränser. Det ska inte råda något tvivel om vem som ansvarar för ett område och vem som har tillträde till det.

Samma sak igen Bostaden/ Trappuppgången Gården Kvarteret Stadsdelen Centrum Från Gehl Architects

Underlätta för fysiska aktiviteter En trygg och inbjudande omgivning som inbjuder till utevistelse ger förutsättningar för att välja hälsofrämjande fysiska aktiviteter.

Med möjlighet till motion och utevistelse förbättras konditionen och framtida hjärt och kärlsjukdomar har bättre förutsättningar att undvikas.

fetmaframkallande miljöer

Markeffektivt, kopplande, tryggt, hälsosamt.

Underlätta för grönska Kontakt med naturen ger positiva hälsoeffekter, påverkar återhämtning från stress och förbättring av koncentrationsnivån.

Förtätningsproblematik

Personer som bor nära ett grönområde använder grönområdet oftare, och lider också mer sällan av stressrelaterade besvär.

Områden med hyreshus utan nära natur har 30 procent fler som betecknades som feta än i övriga områden. Även när man tar hänsyn till faktorer som utbildningsnivå, sysselsättning, ålder och kön så kvarstår skillnaden.

Bland de barn som lever i hårdgjorda miljöer är det betydligt fler som har svårare ADHD än de barn som har mer naturmiljöer kring sig.

Underlätta för underhåll och identitet Vår omgivning måste erbjuda vackra och spännande upplevelser och vara beskaffad på ett sådant sätt att den är lätt att ta till sig och lätt att underhålla.

Djävulen i detaljerna

Leendefaktor

kojindex

Underlätta för god samhällsekonomi Satsningar sedda som investeringar

Barnens miljöer Motorik Koncentrationsförmåga Skolresultat

Lätt som en plätt! Eller? Erfarenheten: motstående intressen Finansiella intressen vem betalar: fastighetsägaren, staden, vägverket Säkerhetsintressen säkerhet för trafikolyckor eller säkerhet för överfall Funktionsintressen tillgängligt för rörelsehindrade eller bilfritt Bevarandeintressen Boendeintressen Politiska intressen m.m.

Tidig dialog En krona i programskedet, motsvarar tio kronor i projektering, motsvarar hundra kronor i bygget, motsvarar tusen kronor i skötsel och underhåll. Erland Ullstad, från Hållbar stadsutveckling

Social & nätverkande stadsplanering Vidgar den sociala sfären (bonding, bridging) Blandar funktioner kompletterar där åtgärderna ger mer än bara nya tillägg Helhetsgrepp i bred samverkan öppnar för nya processer och aktörer

Tack marianne.dock@malmo.se www.healthycities.se

Medborgardialog exempel

Riktig inflyttelse Makt överlämnande Medbestämmande dialog Makthavaren lämnar över beslutsmakten Makt att fatta beslut och bestämma över budgeten formellt lämnas över till deltagare. Makten över beslutet dels med deltagare Tydliga ansvarslinjer och tvåvägskommunikation med dem som ger upp makten Medverkande dialog Tvåvägskommunikation nödvändig Delaktighet i beslutsprocesser och utförande. Tydliga roll och ansvarsfördelning vanligtvis ett gemensam mål Konsultativ dialog Tvåvägskommunikation Deltagare har en aktiv roll som utformare av idéer och resultat, men sista beslut ligger hos beslutsinstans Inventeringsdialog/samtal Kan vara tvåvägskommunikation Samlar in synpunkter och åsikter men sista beslut tas av den som inleder konsultationen Ingen inflyttelse Dekoration Manipulation Information Envägskommunikation Informerar om redan fattade beslut Symbolisk deltagande Medborgare är med så att vi kan säga sen att beslutet byggde på deltagande. Skapar falsk legitimitet. Pedagogiskt syfte Medborgare ska vägledas så att de ändrar sina oinformerade attityder och kommer att stödja våra planer Anpassad från Sherry Arnsteins delaktighetstrappa

1) Erfarenheter (goda och mindre goda) utifrån det ni hört. 2) Vad kan ni göra på hemmaplan för att förbättra för hälsa och sociala aspekter? (tänk både process och slutresultat)