Intergalva 2012 Den världsomspännande varmförzinkningskonferensen Intergalva 2012 hölls i Paris den 11-15 juni 2012. Arrangör av konferensen var EGGA (European General Galvanizers Association), tillsammans med värdlandets representant, den franska förzinkningsföreningen Galvazinc. I detta referat återges kortfattat ett antal av de föredrag som presenterades. Den som önskar ytterligare information om något ämne är välkommen att höra av sej till Nordic Galvanizers Informationskontor. Allmänt kan sägas att det presenterades ett antal intressanta nyheter när det gäller teknisk utveckling. Konferensen var välbesökt med runt 450 delegater, en stor del av dessa från Asien. Varmförzinkningsbranschen i Frankrike Konferensen inleddes med en presentation av hur marknadsläget för varmförzinkning ser ut i Frankrike. Branschföreningen Galvazinks medlemmar motsvarar 80 % av marknaden. År 2000 var ett rekordår för fransk varmförzinkningsindustri, med 850 000 ton stål, medan tonnaget nu sjunkit till 600 000 ton/år. Marknaden i Frankrike har alltså minskat med närmare 30 %, medan marknaden i resten av Europa ökat med 6 %. Frankrikes tre viktigaste kundsegment är byggnad, vägprodukter samt jordbruk. När det gäller trender på marknaden kan nämnas att allt fler kunder fokuserar på produkternas finish, samt att efterfrågan på högre skikttjocklek än enligt standard, 100-140 µm, blir allt vanligare. Varmförzinkade produkter för järnvägstrafik i Frankrike Över 250 000 varmförzinkade stolpar för strömförsörjning av järnvägstrafik finns utplacerade. Korrosionsmässigt har det fungerat mycket bra, med mer än 50 års livslängd. Liksom Trafikverket i Sverige vill även den franska järnvägsmyndigheten ha högre skikttjocklekar än vad som anges i standarden EN ISO 1461, och man styr kiselhalten för att uppnå runt 120 mikrometer. Varmförzinkade produkter för järnvägstrafik i Spanien Idag finns 2000 km järnväg i Spanien, och varmförzinkade fästelement har använts under lång tid. Plötsligt valde dock kunden att byta från varmförzinkade bultar till epoxybelagda, vilket förvånade och oroade varmförzinkningsbranschen. Varför? Upplevde man tekniska problem? Det finns inga metallurgiska problem som gör att det inte skulle gå att använda varmförzinkat stål. Kraven på produkterna är i och för sig höga, då tågen går i mycket höga hastigheter. Detta innebär naturligtvis stora påkänningar på spåren. Man har utvärderat alla mekaniska egenskaper hos de varmförzinkade produkterna och sett att de är goda. De dimensioner som används är bultar av storleken 15,6 och 22 mm. Det finns inga tecken på väteförsprödning från varmförzinkningsprocessen, och heller inte utmattningsskador under användning. Utmattningshållfastheten har även testats i laboratorium med gott resultat. Även korrosionsegenskaperna är mycket goda, så i Spanien är man mycket förvånad över att marknaden valt att frångå de varmförzinkade produkterna, men man hoppas kunna återerövra de marknadsandelar man förlorat. Varmförzinkat stål i brokonstruktioner Med varmförzinkat stål kan man nå mer än 80 års livslängd hos brokonstruktioner. Andra korrosionsskydd kräver renovering efter ca 20 år, enligt föredragshållaren. I Tyskland har man hittills endast haft äldre data angående korrosion i atmosfären. Nyare, aktuella data saknas. Inom detta projekt har man därför gjort en studie för att se hur broar korroderar. Man har även utvärderat utmattningsegenskaperna, genom att exponera produkterna för pulserande last. I studien har stål av typen S355-S460 ingått. Olika typer av svetsar har också omfattats av denna undersökning, och man har gjort jämförelser mellan teoretiska utmattningskurvor och experimentella resultat. För att utvärdera utmattningen används små fjädrar som belastas när bron belastas. I de fall sänkt utmattningshållfasthet kunnat konstateras, tror man att någon av följande orsaker ligger bakom: LMAC dvs smältmetallsprickor Små defekter i stålytan, vilka visat sig sedan zinken betats av Sprickor från zinkskiktet deltafas, som vid belastning växer till in i stålet Varmförzinkat stål och utmattning Vid universitetet i Metz i Frankrike har det utförts ett doktorsarbete där man studerat effekten av varmförzinkning på stålets utmattningshållfasthet. Varmförzinkningsföretaget Galva 45, som jobbar mycket mot bilindustrin, har varit involverade i projektet. Från litteraturen vet man att glödgning av stålet förbättrar utmattnings-
hållfastheten, medan varmförzinkning kan sänka den något. Det finns mycket information om varmförzinkning och dess inverkan på utmattningshållfastheten i litteraturen, men många uppgifter är motstridiga. Det är viktigt att jämföra samma saker. Enligt vissa källor leder varmförzinkning till ca 10 % reduktion i utmattningshållfasthet hos stålet. I projektet har man bland annat kunnat konstatera att åldrad fluss ger upphov till frätgropar, vilket skulle kunna vara startpunkter för sprickor i materialet. Detta är dock inte huvudorsaken till inverkan på utmattningshållfastheten, utan skillnader i skiktets mikrostruktur på olika typer av stål. Kompakt järn-zinkfas innehåller ofta små mikrosprickor, som kan verka som startpunkter för utmattningssprickor in i stålet. Ju mer järn-zinkfas i skiktet, desto större risk för utmattningssprickor i stålet. Fosfatbehandling av höghållfasta bultförband I Japan ska friktionskoefficienten för ett bultförband vara högre än 0.4. Detta kan uppnås genom t ex blästring, men även skapas genom fosfatbehandling, vilket man har mycket goda erfarenheter av. Fosfatbehandlingen är enkel att utföra. Appliceringen sker med hjälp av borste, och tekniken är både bra och billig jämfört med andra metoder. Detta föredrag tog även upp varmförzinkningsprocessen, och här förespråkade man en legering innehållande 5 % aluminium, som enligt föredragshållaren fungerade utmärkt för styckeförzinkning. Japan är omgärdat av hav och korrosionsförhållandena är svåra. Aluminium-zinklegeringen klarar sej enligt uppgift bättre än vanlig varmförzinkning i denna miljö. Man anser att denna legering är mycket lämplig för vägräcken, och man tror att den marknaden ska växa. Low glossy treatment en metod att få högblanka skikt mer matta I detta föredrag beskrevs en metod att få bort det högblanka utseendet som ofta ses hos nyförzinkat gods, och som ger starka ljusreflektioner, vilket kan vara störande för omgivningen. Skillnaderna på hur t ex en mast smälter in i naturen efter denna behandling visades på bild och var mycket tydlig. För att uppnå det mer matta utseendet hos produkten behandlas den med zinkfosfatpermanganat. Att återvinna zink från bottendross Zink-offugnen från företaget Pyrotek är välkänd för många varmförzinkare. Tidigare har man dock inte kunnat återvinna zink från bottendross med denna metod. Bottendross innehåller mindre än 50 % fri zink, medan resterande zink är bundet till järn. Med dagens metallpriser är dock även denna zink intressant, och Pyrotek har utvecklat en metod för att komma åt den bundna zinken. Genom att tillsätta aluminium påverkas kemin och sammansättningen hos drosset förändras, så att det järn som varit bundet till zinken istället reagerar med aluminium, vilket gör zinken tillgänglig för återvinning. Teknologi för ugn och gryta Företaget Zinco Service har använt avancerade datorprogram för att titta på värmeöverföring mellan ugn och gryta. Man vill öka förståelsen för hur värmeöverföringen kan optimeras för bästa energiutnyttjande. Man vill skapa förbättrad kontroll av ugnen, förbättra skötseln av badet och optimera hela processen. Varmförzinkare är nöjda med 25 % energiutnyttjande enligt föredragshållaren, som menade att ökad kunskap kan hjälpa varmförzinkarna till effektivare energiutnyttjande och därmed besparingar. Det tyska företaget WIR Technologies berättade om en värmereflekterande keramisk beläggning för varmförzinkningsugnar. Bästa sättet att spara energi är enligt dem att tillföra mindre energi från början. Beläggningen (ITC) är inte ett alternativ för ett bra isoleringsmaterial, utan ett komplement. Värmereflektionen från en vanlig isolering ökar väsentligt med ITC och ger betydligt bättre utnyttjande av den totala energin, vilket även ger bättre produktkvalitet på det varmförzinkade godset. Beläggningen är snabb och enkel att applicera i samband med grytbyte. Det tar ca 6 timmar för två personer att spruta på materialet. Fördelarna är flera; bland annat jämnare temperatur och längre livslängd hos infodringen. Beläggningen kan appliceras på alla isoleringsmaterial och return of investment är ofta mindre än ett är. Det engelska företaget Hasco-Thermic berättade om ett Intelligent ugnsstyrningssystem med en rad fördelar; bättre värmestyrning, mindre drossbildning samt optimerad zinkförbrukning. GIMECO Impianti informerade om sina nya höghastighetsugnar. Traditionellt används två typer av ugnar inom varmförzinkningsindustrin; Flat flame furnance samt High velocity furnance. Båda har sina för- och nackdelar. GIMECO:s nya idé är att dela ugnen så att det blir som två separata ugnar för en och samma gryta. Man kan då ha två temperaturzoner med ca 10 grraders skillnad, vilket minskar risken för flytande dross.
Varmförzinkat stål i gruvindustrin Sydafrikas Varmförzinkningsförening presenterade en studie där man utvärderat hur varmförzinkat stål fungerar inom gruvindustrin. Den studerade gruvan är djup, 1000-1500 meter då studien inleddes, medan man nu är nere på under 3000 meter! Miljön blir mer korrosiv ju längre ned man kommer. Miljön är tuff med fukt, förhöjd temperatur, förorenad atmosfär, nötning mm. Inom projektet har man studerat hur zinken klarar att upprätthålla ett korrosionsskydd i denna miljö både vad det gäller barriäreffekter och katodiskt skydd. Man kan inte stoppa korrosionsangreppet, men det gäller att ta ned korrosionshastigheten. Skikttjockleken var från början 234 µm. Mätningar utfördes efter ca 10 år, och visade på varierande angrepp. Vissa horisontella ytor i våta områden hade ingen zink kvar. Dessa hade utsatts för kraftig korrosionsattack i kombination med nötning från fallande material. I vissa områden var angreppet snarare erosion än korrosion. För att minska detta föreslås att vattnet leds bort och de uppåtvända ytorna skyddas mot nötning. Varmförzinkat ståls egenskaper vid brand Markku Heinisou från Tammerfors Tekniska Universitet berättade om en studie där man jämfört värmeledningsförmågan i samband med brand hos varmförzinkat respektive obelagt stål. Studien har visat att varmförzinkade plattor inte uppnådde lika hög temperatur som obelagda plattor. Detta är mycket intressant då materials brandegenskaper efterfrågas alltmer, och många rostskyddsfärger numer även innehåller brandskyddande komponenter. De första minuterna av en brand är de mest kritiska, både när det gäller att begränsa elden och att utföra räddningsinsatser. Detta är en inledande studie och mer arbete kommer att utföras. Om det kan verifieras att varmförzinkat stål har bättre brandegenskaper än obehandlat/rostskyddsmålat stål är detta ett viktigt försäljningsargument Framtidens konstrutionsstål Frank Goodwin från IZA, zinkproducenternas branschorganisation, berättade om ett projekt där man studerat utvecklingen inom stålindustrin. Förr användes främst stål med låg hållfasthet, och korrosionsskydd i form av färg eller zink förekom sällan. För bilindustrin användes 1 mm plåt för karossdelar, medan delar för underreden ofta var 2 mm tjocka. Idag används avancerade höghållfasta stål. Vissa stål har en kombination av hög hållfasthet och töjningsmöjlighet. Dessa är optimala ur många aspekter men dyra. Varm- och kallvalsade material får olika mikrostruktur, vilket kan påverka deras egenskaper vid varmförzinkning. I kraftigt gods är det större risk för variationer i mikrostruktur - och kanske även i kemisk sammansättning? Hög hållfasthet hos stål kan skapas på olika sätt; genom legering, termomekanisk valsning eller olika värmebehandlingar. De senare kan påverkas av varmförzinkningen så att deras hållfasthetsegenskaper förändras. Marknadsföring med hjälp av webb och sociala media Ett spektakulärt och uppfriskande föredrag om marknadsföring hölls av en fransman som inte tillhörde den traditionella varmförzinkningsvärlden. Internetanvändningen har ökat från 0.4 till 2 miljarder användare under senare år! Världen krymper! Internet har inga tidszoner och det är aldrig stängt. Man kan få information om sina kunder och konkurrenter dygnet runt. Vad är nytt för businessen? Internet är snabbt och det finns inga fysiska gränser. Enligt föredragshållaren är det 5 ggr billigare och 100 ggr mer kraftfullt än någon annan typ av annonsering. 97 % av alla som söker information på nätet avänder google, som har ett mycket starkt läge på marknaden. Det är med andra ord viktigt att vara på första sidan i google! Om man söker på Galvanizing fås över 824 000 träffar! 60 500 gånger per månad söks det på Galvanizing. Man kallar det för Buzzzz (noise) på nätet. Allt större andel av annonsering och marknadsföring sker via nätet. Man kan maila bilder och filmer, delta i nätverk och diskussionsforum samt blogga. För att vara framgångsrik behöver man alla kanalerna, inte bara en snygg hemsida. Var inte rädd att visa era priser, utbrast föredragshållaren entusiastiskt. Finns inte priserna utsatta vänder sej kunderna till andra leverantörer. (Detta är säkert något som fungerar bra i vissa branscher, men som är svårare för ett varmförzinkningsföretag. Under lunchen frågade jag en representant för ett av Tysklands större varmförzinkningsföretag om han tänkte lägga ut deras priser på webben, men han såg närmast chockad ut.) Adress- och kontaktuppgifter är naturligtvis också mycket viktigt att presentera på ett kundtillvänt sätt. Ge personliga namn - inte bara företagsadresser. Var aktiv inom professionella sociala nätverk. Nätverken kan även användas för lobbying.
Utveckling av varmförzinkningen i Kina Kina producerar mest varmförzinkat stål i världen. Man har flest anläggningar, men tekniknivån måste höjas ordentligt. Det finns 25 företag som varmförzinkar mer än 100 000 ton per år! Totalt finns det 1 200 varmförzinkningsföretag i landet. Östra Kina står för den snabbaste utvecklingen. 2011 var zinkförbrukningen 5 200 000 ton! De viktigaste marknaderna är den statliga järnvägen samt vägsystem för biltrafik. Det är många stora vägprojekt på gång. Kraftindustrin är också mycket viktig och står för 44 % av marknaden! En nyhet inom produktionen är att de flesta nu har gått över till saltsyrabetning. Många bad är stora och trenden är att kapaciteten hos baden ökar. Grytorna har generellt låg livslängd, ofta endast tre år. 16 % av zinkförbrukningen går till zinkaska, medan dross står för 8 % av zinkförbrukningen. Merparten av företagen har idag ingen rening, men renare produktion eftersträvas, och man jobbar med en rad aktiviteter för att uppnå detta. Förbättrad drift och kvalitet, regelbundna kemiska analyser, bättre miljö, bättre ledarskap, ordning och reda i anläggningen är saker som eftersträvas. Man har lyft nivån ordentligt. Det finns fyra pilotanläggningar deltar i ett kvalitetshöjande projekt. IZA (Zinkproducenternas branschförening) är en av de organisationer som står bakom detta projekt. Varmförzinkning och arkitektur Från Frankrike berättades om ett intressant byggprojekt, där man använt stora mängder varmförzinkat stål för omfattande renoveringsarbete. Det är äldre byggnader som renoveras, och för att bibehålla deras karaktär bygger man in det varmförzinkade stålet så att det inte syns. Ett annat intressant projekt från Frankrike är byggnationen av Marseillestadion för Euro 2016. Det är ett nybyggnadsprojekt, och 1500 ton stål har gått åt. Byggnaden är en så kallad High-end stadium för UEFA elite. Korrosivitetsklassen har angivits till C4, och livslängdskravet är 30 år. Inom projektet har man gjort en kostnadsjämförelse mellan varmförzinkning och målning, och kommit fram till följande: Målning kostar 480 Euro per ton stål vid nyproduktion. Efter 15 år måste ommålning utföras, vilket genererar en kostnad på 512 Euro per ton stål, dvs totalt under den 30-åriga livslängden 992 Euro per ton stål i konstruktionen. Varmförzinkat stål klarar 30 års livslängd utan någon åtgärd förutom en inspektion av säkerhetsskäl, vilket ger totalkostnaden (varmförzinkning + inspektion på plats) på 622 Euro per ton varmförzinkat stål. Det är många fördelar med varmförzinkning; bland annat att man får ett inre skydd i ihåliga konstruktioner, och att det är mer miljövänligt. En stor fördel med att slippa utföra underhåll är att man inte behöver stänga sportanläggningen och förlora intäkter. Galvanizing Awards priser till bästa byggprojekt I år hade tävlingen två vinnare en kulturpark för rekreation och sport i Italien och Stockholmsmässans AE-hall, ritad av Rosenbergs Arkitekter. Alessandro Ripellino från Rosenbergs Arkitekter fanns på plats för att ta emot sitt pris och berätta hur han tänkt runt konstruktionsutformning och materialval. Varmförzinkat stål ger en vacker yta som man gärna vill visa upp ansåg Alessandro, som vi hoppas även ska delta vid Nordic Galvanizers höstmöte i Skagen, och då berätta mer om projektet. Det fanns även en tävling för arkitektstudenter att skapa något för den kommande olympiaden, en sportarena eller någon annan typ av byggnad. Denna tävling hade ordnats av den franska förzinkningsföreningen Galvazinc, för att öka arkitektstudenternas intresse för att arbeta med varmförzinkat stål. Nordic Galvanizers ordförande Bill Carlsson tillsammans med Alessandro Ripellino från Rosenbergs Arkitekter, vinnare av Galvanizing Awards 2012. Zinkskiktets livslängd i olika miljöer Det finns flera standarder som anger livslängd för material i olika miljöer. Vanligtvis exponeras plåtar utomhus på olika teststationer representativa för de olika korrosivitetsklasserna, och man utvärderar korrosionshastigheten efter ett år. Resultatet används för att räkna fram korrosionen per år. När det gäller zinkskikt är sambandet mer eller mindre linjärt, så denna typ av utvärdering är ett bra sätt att förutsäga livslängden. Jämförelser mellan beräknad och uppmätt korrosion har visat att den beräknade är något högre. En vikig bidragande orsak
till att zinkens korrosion har gått ned är att halten svaveldioxid i atmosfären har gått ned. I Tjeckien genomförs omfattande vägsaltning vintertid, vilket är aggressivt för vägprodukterna. Bland annat tunnelmiljöerna är svåra. I vissa fall kommer korrosionsangreppen snabbt, beroende på konstruktionsutformningen, och om kombination med rostfritt stål förekommit, vilket givit galvanisk korrosion. ECOINVENT - Databas för miljödata Franska förzinkningsföreningen har bildat en grupp som arbetar med insamling miljödata, bland annat ifrån materialleverantörer. Det finns olika metoder att utvärdera kvaliteten på datainformationen. Man har tre nivåer; adapted, adapted with restrictions samt rejected. I databasen finns data för tre olika typer av varmförzinkade produkter. Varmförzinkade stöttor för vinrankor Stöden används för att hålla vinrankorna så att druvorna exponeras mot solen. Det går åt ganska många i ett plantage. Möjliga material för denna produkt är trä, stål eller plast, där trä hittills har störst marknadsandel med 61 %. När det gäller varmförzinkat stål så finns produkten både som stycke - förzinkad, kontinuerligt förzinkad med enbart zink samt med aluzink och ZAM, som innehåller zink, aluminium och magnesium. Än så länge dominerar de styckeförzinkade produkterna. Skikttjockleken är viktig, speciellt på den del som är nedstucken i jorden. Dessvärre har det visat sej att kvaliteten på dessa produkter varierar högst betänkligt. Enligt föredragshållaren beställer kunden 80 µm, men vid mätning visar det sig ofta att skikttjockleken ligger mellan 10-19 µm. 10 µm är inte mycket för en produkt nedgrävd i jorden. ph i marken beror på vilken typ av druva man odlar. Man har uppmätt korrosionshastigheten för några olika ph-värden och fått följande resultat; ph 6 = korrosionshastigheten 1,5 µm/år, ph 7,5 = korrosionshastigheten 1 µm/år. Korrosionshastigheten är ungefär densamma oberoende zinkskiktets sammansättning. Olika jordar, men med samma ph, kan ge olika korrosionshastighet. Korrosionshastigheten i atmosfären i Frankrike varierar mellan 1 och 3 µm/år. Ny metod för att bedöma återstående livslängd för zinkskikt Man fotograferar den varmförzinkade produkten och bearbetar därefter fotografiet i en dator. Bilderna omvandlas till data. Olika parametrar, bland annat färgnyansen hos skiktet, används för att bedöma återstående livslängd. En färgskala från blå till brun motsvarande olika korrosionsnivåer har utarbetats. Metoden är intressant för stora konstruktioner, t ex en kraftledningsstolpe, där man inte kommer åt att mäta överallt. Färgade zinkskikt med hjälp av titantillsatser till zinkbadet Med hjälp av så kallade interferensskikt tunna oxidskikt - kan färger skapas. I detta föredrag från ett universitet i Ungern, beskrevs hur man genom att legera zinkbadet med titan, som hamnar i den sist stelnade delen på ytan av zinkskiktet där det oxideras, kan skapa olika färgnyanser. Varmförzinkade ytor kan ju som bekant se olika ut. De kan vara blanka och släta, blanka o knottriga eller matta och mörkskiftande. Med titan i ytan bildas snygga interferensskikt. Färgen beror på hur skikten bildats samt deras tjocklek. Många titanoxider har sin egen färg. TiO är gul, TiO2 vit, Ti2O3 lila. Av föredraget framgår att det inte är helt lätt att skapa dessa skikt genom att legera zinkbadet med titan. Någon form at tvåstegs skiktbildning verkar krävas. HAl-Ga - två års fältstudier från varmförzinkning med högt aluminiuminnehåll HAl-Ga är ett Gimecopatent som omfattar badmetallurgi och fluss. I denna process är aluminiumhalten 15-25 gånger högre än i traditionell varmförzinkning. Man slipper råa, ojämna ytor och svarta fläckar. Enligt Gimeco är skikten blankare, tunnare och snyggare än efter varmförzinkning i standardbad, och zinkförbrukningen är 3-5 % lägre. Arbetarsäkerhet i fabriken Förzinkningsföretaget Wedge Group med flera anläggningar i Storbritannien hanterar stora mängder stål varje år, vilket innebär att deras personal utsätts för risker. I ett föredrag om arbetarsäkerhet berättade de om hur de förbättrat sina arbetsmetoder och fått olyckor och tillbud att minska. Det är viktigt med väl genomarbetade rutiner för hur materialet ska hanteras. Man kan inte förlita sej på tur. Hälsa
och säkerhet måste prioriteras, och cheferna måste vara synliga. Allt slarv med säkerheten måste konfronternas direkt. Säker hängning av gods Det franska företaget Prestia Group utvecklar krokar och andra anordningar för säker hängning av gods. Bommen ska t ex inte kunna lossna från traversen. I många anläggningar utförs stora, tunga lyft, vilket utgör en säkerhetsrisk. Tålig maskering för att skydda ytor som inte ska förzinkas Tom Langhill från den amerikanska förzinkningsföreningen berättade om maskeringsmaterial som faktiskt ska fungera för att skydda ytor ifrån zink. Produkten ska vara lätt att ta bort, och kunna täcka både platta och gängade ytor. Maskningsmaterial används frekvent, och både varmförzinkare och kunder frågar ofta vad som är bäst. I den här studien har man utvärderat olika produkter. Man har använt sej av platta prover med hål där man testat maskningsprodukterna. Man har även testat hur det fungerar att ta bort produkten. Kriteriet för att en produkt ska anses bra är att 90 % eller mer av den maskerade ytan ska vara obelagd. En produkt som uppfyllt dessa kriterier är Galva Stop. Homogenitet i zinksmältan Roger Pankert från Boliden höll ett intressant föredrag om hur man mäter smältans sammansättning. Hur ska man mäta, kan resultatet variera beroende på analysmetod och laboratorium? I zinkbadet finns förutom zink normalt fyra typer av element närvarande - de reaktiva elementen aluminium och nickel, som påverkar processen, och de icke reaktiva elementen bly, tenn och vismut, som inte påverkar järn-zinkreaktionen men däremot smältans egenskaper, som vätning och viskositet, föroreningselement som koppar och kadmium, samt järn, som alltid är närvarande till minst mättnadsvärde. I en studie har man tagit prover vid samma tillfälle från samma område hos ett bad och skickat till sex olika laboratorier för jämförelse. Resultatet visar att det förekommer en oönskad spridning i resultat, framförallt när det gäller aluminium. Analysen kan också ge ett för högt nickelvärde, på grund av att en drosspartikel fångats och följt med i provet. Eftersom det är viktigt att veta vad man har i badet så rekommenderar Roger att man använder samma laboratorium. Det finns olika metoder att mäta och det påverkar resultatet. Utställningen/mässan som pågick parallellt med konferensen bjöd på många intressanta produkter. Det belgiska varmförzinkningsföretaget Galwa Power har en avknoppad forsknings- och utveckligsenhet, Fontaine Technologie där de utvecklar och säljer patent för styckeförzinkning. En intressant produkt som det talats om i många år, men som det varit svårt att få att fungera kommersiellt, är styckeförzinkning med 5 % aluminium. Fontaine har en lösning på detta, och visade ett prov på en unerredesdetalj för bilindustrin. Detaljen till höger i bild hade suttit sex år under en bil i trafik, och på denna tid hade det bara förbrukats 1 mikrometer av skiktet! Metoden är ett komplement till vanlig förzinkning och läplig för seriegods. Mycket intressant! Förhoppningsvis kommer vi att ha en föredragshållare från Fontaine Technologie på vårt höstmöte i Skagen. Tyvärr var det inte så många nordbor som deltog i koferensen, men Rolf Bjerknes från FerroZink Trondheim AS fanns på plats tillsammans med sin fru. Här i hotellets lobby i sällskap med Bill Carlsson samt EGGA:s VD Murray Cook. Danderyd 2012 06 26 Annikki Hirn