RIKSDAGENS ROLL I SAMHÄLLET Lena Wängnerud lena.wangnerud@pol.gu.se Rösträttens århundrade Kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige Urval av kapitel Demonstrationsfrihet med förhinder Rösträttens garderob Rösträttens mediehistoria Kvinnor och lokalpolitik Inför beslutet 1919: Reformism eller revolution? Rösträttens begränsningar efter 1921 Populärkulturella föreställningar om rösträttens betydelse Vägen till varannan damernas Kvinnor och män på svenska valaffischer Nya, gamla och nygamla skiljelinjer EU-medlemskapet och EU:s framtid Demokratins utveckling i världen info@makadambok.se
PRESENTATION I TRE DELAR Riksdagen Väljare Framtidsscenarier Olika fokus men inga skarpa gränser Riksdagen är folkets främsta företrädare RF 1 kap 4
RIKSDAGEN
Genomsnittlig andel kvinnor och män i riksdagen 1922-2014 Genomsnitt andel kvinnor i nationella parlament: Globalt 23.4% Europa 27.3% www.ipu.org (1 Januari 2018)
VÄLJARNAS VIKTIGASTE SKÄL FÖR PARTIVAL Resultat från valundersökningarna, Göteborgs universitet År Kvinnliga väljare Manliga väljare 2014 Utbildning Socialpolitik Arbetsmarknad 2010 Socialpolitik Utbildning Arbetsmarknad 2006 Socialpolitik Arbetsmarknad Utbildning 2002 Socialpolitik Utbildning Äldreomsorg 1998 Socialpolitik Arbetsmarknad Äldreomsorg 1994 Arbetsmarknad Miljöfrågor Socialpolitik 1991 Miljöfrågor Socialpolitik Familjepolitik 1988 Miljöpolitik Familjepolitik Socialpolitik 49% 35% 28% 44% 33% 30% 39% 32% 31% 54% 43% 29% 30% 27% 19% 39% 26% 25% 29% 27% 26% 50% 24% 18% Utbildning Arbetsmarknad Socialpolitik Arbetsmarknad Socialpolitik Ekonomi Arbetsmarknad Socialpolitik Utbildning Socialpolitik Utbildning Skatter Arbetsmarknad Socialpolitik Skatter Arbetsmarknad Ekonomi Socialpolitik Ekonomi Arbetsmarknad Miljöfrågor Miljöfrågor Skatter Socialpolitik 33% 32% 28% 33% 29% 20% 37% 26% 18% 44% 35% 25% 33% 20% 18% 42% 37% 18% 24% 23% 22% 43% 23% 12%
Exempel på åsikter i två sakfrågor Andel i valundersökningarna, Göteborgs universitet, som säger mycket eller ganska bra förslag Förbjuda alla former av pornografi 90 80 70 72% 60 65% 50 40 45% 30 31% 20 10 0 1985 1988 1994 2002 2006 2010 Kvinnor Män Införa 6-timmars arbetsdag 80 70 71% 60 50% 50 40 54% 30 37% 20 10 0 1985 1988 1994 2002 2006 2010 2014 Kvinnor Män
Andel inrikes respektive utrikes födda i riksdagen 1982-2014.
Andel riksdagsledamöter i olika åldergrupper, 1982-2014
VÄLJARE
Varför behövs forskning om val och väljarbeteende? Val är viktigt för maktfördelningen i samhället De största kollektiva eventen i ett modernt samhälle Val är nyckelmekanismen för att välja ledare i demokratiska samhällen Att tolka och förstå signaler från väljarna Väljarnas beteende vid valurnorna är exempel på beteenden som berättar en längre historia om samhällelig och politisk förändring jämförelser över tid! jämförelser mellan länder!
Valdeltagande & Förtidsröstning i Sverige 1921-2014 www.valforskning.pol.gu.se
Få är permanenta soffliggare 76% röstade i alla tre valen 2006, 2010 och 2014 13% röstade i två av tre val 7% röstade i ett av tre val 4% röstade inte i något av valen 2006, 2010 och 2014 KÄLLA: VALUNDERSÖKNINGARNA 2006, 2010 OCH 2014 (RÖSTLÄNGDSKONTROLLERADE UPPGIFTER)
KÄLLA Källa: IDEA/Öhrvall (2010) Svenskt valdeltagande under 100 år. Stockholm: SCB
Andel politiskt intresserade och andel som diskuterat politik minst en gång i veckan (procent) 100 90 80 70 60 56 64 50 40 30 41 36 20 10 0 Diskuterat politik Politiskt intresse Kommentar: Hur intresserad är du i allmänhet av politik?, Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna: Diskuterat politik?. Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen 1993-2016. www.som.gu.se
www.valforskning.pol.gu.se
www.valforskning.pol.gu.se
2010 FÖRVAL 2014 Partival 2010 Röstningsintention Partival 2014 1-4 veckor före valet De stabila: Uppgav samma parti vid samtliga tre tillfällena: 63 procent Kalla fötter : Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett annat före valet 2014 men föll tillbaka och röstade på samma parti som 2010: 6 procent Tidiga bytare: Bytte parti mellan 2010 och tidpunkten före valrörelsen 2014: 21 procent Sena bytare: Hade intentionen att rösta på samma parti som 2010 men bytte parti under 2014 års valrörelse: 7 procent De rörliga: Röstade på ett parti 2010, tänkte rösta på ett andra parti inför valrörelsen 2014 men röstade till sist på ett tredje parti: 3 procent. Källa: Valundersökningarnas mellanvalspanel 2010-2014 www.valforskning.pol.gu.se
Bedömning av demokratin, 1998-2016 (procent nöjda) 100% 90% 80% 70% 60% Valår Valår Valår Valår Valår 64 61 59 50% 40% 30% 36 20% 10% 0% 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 EU Sverige Västra Götalandsregionen Den kommun där du bor Kommentar: Hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i: Svarsalternativen är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Inte särskilt nöjd, Inte alls nöjd. Figuren visar andelen som svarat mycket alternativt ganska nöjd. Källa: Den västsvenska SOM-undersökningen 1998-2016. www.som.gu.se
Källa: Åsa von Schoultz, Helsingfors universitet
FRAMTIDEN?
Sammanvägning av opinionsmätningar från SCB, Demoskop, Novus, Ipsos och Sifo Kantar
Källa: Lindvall, Johannes, Hanna Bäck, Carl Dahlström, Elin Naurin & Jan Teorell (2017) Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin. SNS Demokratirapport 2017. Stockholm: SNS Förlag.
gillar starkt ogillar starkt Källa: SOM-undersökningarna 2016
Grön Alternativ Libertär Vänster Höger Traditionalistisk Auktoritär Nationalistiskt
Svenska folkets önskeregeringar 1968-2014 (procent) Källa: Oscarsson & Holmberg (2016) Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer.
TACK FÖR ATT NI LYSSNAT! Rösträttsdemonstration vid Jacobs kyrka i Stockholm 20 april 1902. Teckning av Carl Axel Krawe 1907.