SVENSK STANDARD SS-EN 539-2

SVENSK STANDARD SS-EN 539-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1998-10-23 1 1(26) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK STANDARD. EFTERTRYCK UTAN TILLSTÅND ÄR FÖRBJUDET. Tak Takprodukter Takpannor av tegel Del 2: Frostprovning Clay roofing tiles for discontinuous laying Determination of physical characteristics Part 2: Test for frost resistance Europastandarden gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den svenska språkversion av. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som årligen ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. ICS 91.100.20 Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: 08-617 74 00. Telefax: 08-617 74 30 Prisgrupp R Tryckt i november 1998

EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 539-2 Maj 1998 ICS 91.100.20 Nyckelord: byggnader, taktäckning, takpannor, terrakotta, utformning, provning, bestämning, egenskaper, klimateffekt, frysmotstånd, försämring, geografisk fördelning Svensk version Tak Takprodukter Takpannor av tegel Del 2: Frostprovning Tuiles de terre cuite pour pose en discontinu Détermination des caractéristiques physiques Partie 2: Essais de résistance au gel Clay roofing tiles for discontinuous laying Determination of physical characteristics Part 2: Test for frost resistance Tondachziegel für überlappende Verlegung Bestimmung der physikalischen Eigenschaften Teil 2: Prüfung der Frostwiderstandsfähigkeit Denna standard är den officiella svenska versionen av. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN 1998-04-09. CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 1998 CEN Rätten till alla former av mångfaldigande och spridning i alla länder förbehållen CEN:s medlemmar. Ref. Nr. Sv

Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehåll Sida Förord... 2 1 Omfattning... 3 2 Referenser... 3 3 Definitioner... 3 4 Provkroppar... 4 5 Provningsmetod A... 4 6 Provningsmetod B... 8 7 Provningsmetod C... 16 8 Provningsmetod D... 19 Bilaga A (bindande) Blötning av provkroppar... 24 Bilaga B (bindande) Bestämning och beräkning av vattenabsorption... 25 Bilaga C (bindande) Bestämning av torrdensitet med hydrostatisk vägning... 26 Förord Denna europastandard har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 128 Taktäckningsprodukter av överläggstyp och ytterväggsprodukter, vars sekretariat innehas av IBN. Denna europastandard skall ges status som nationell standard, antingen som publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast i november 1998, och motstridande nationella standarder skall upphävas senast i november 1998. Del 2 av denna standard är en i en grupp standarder avseende takpannor av tegel. Övriga standarder i denna grupp är enligt följande: EN 1304 EN 538 EN 1024 Tak Takprodukter Takpannor av tegel Produktdefinitioner och krav, Tak Takprodukter Takpannor av tegel Böjhållfasthetsprovning, Tak Takprodukter Takpannor av tegel Bestämning av form och mått. Del 2 av EN 539 föregås av Del 1: EN 539-1 Tak Takprodukter Takpannor av tegel Del 1: Täthetsprovning Enligt CEN/CENELEC:s interna regler är följande länder förpliktade att införa denna europastandard Belgien, Danmark., Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

Sida 3 1 Omfattning Denna del av denna europastandard avser fyra provningsmetoder för bestämning av frostmotstånd hos takpannor med tillbehör av tegel för tillämpning inom produktens geografiska användningsområde enligt de förutsättningar som är beskrivna i EN 1304. 2 Referenser Denna europastandard innehåller genom daterade och odaterade referenser föreskrifter ur andra publikationer. Dessa bindande referenser citeras på tillämplig plats i texten och publikationerna är förtecknade nedan. Senare tillägg till eller revideringar av någon av de daterade referenserna gäller för denna europastandard endast när de införlivats med den genom tillägg eller revision. För odaterade referenser gäller den senaste utgåvan av den publikation som anges. EN 1304:1998 Tak Takprodukter Takpannor av tegel Produktdefinitioner och krav 3 Definitioner I denna standard gäller följande definitioner: 3.1 Grop Se definition i 4.4.17.3 i EN 1304:1998. 3.2 Hårspricka Ytlig spricka ej bredare än 0,15 mm. 3.3 Uppkommande spricka Ofarlig sprickbildning i kanten, endast obetydligt inträngande i det keramiska materialet. 3.4 Ytspricka Spricka bredare än 0,15 mm men ej genomträngande det keramiska materialet. 3.5 Fjällning Förhöjning av ytan av flis- eller sprickbildning, som orsakar skada. 3.6 Avskalning Skada uppkommen av förlust av ytliga delar av provkroppen. 3.7 Ytskada Avbrytning (avskiljande) av ytliga delar av det keramiska materialet i provkroppen. 3.8 Flagning Skada uppkommen av fortskridande förlust av material från hela eller del av provkroppens tjocklek. 3.9 Strukturell spricka Se definition i 4.4.17.5 i EN 1304:1998 3.10 Förlust av falsar (kanter) Skada genom förlust av material från falsar eller förstärkta kanter. 3.11 Brott Se definition i 4.4.17.1 i EN 1304:1998

Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview 3.12 Delaminering Skada i form av laminell avflagning vilket kan leda till provkroppens uppdelning i successiva parallella lager. 4 Provkroppar Om pannorna eller tillbehören säljs med en ytbeläggning, skall provningarna göras på provkroppar med beläggning. När pannorna eller tillbehören tas från en arbetsplats eller byggnad, skall de provas i det tillstånd som de är tagna, men provningsresultaten skall ta hänsyn till de belastningar som sådana monterade produkter utsatts för efter tillverkningsstadiet, för att uppfylla kraven enligt EN 1304. 5 Provningsmetod A 5.1 Princip Provkropparna nedsänkas i vatten under vakuum vid ett absolut lufttryck av 4 x 10 4 Pa. Därefter utsätts de för ett bestämt antal frysning-/upptiningscykler, efter vilket varje enskild provkropp undersöks för eventuella skador orsakade av frysningen. Den kalla luftströmmen är ensidigt riktad mot den exponerade sidan av pannan. Efter varje frysförlopp tinas provkropparna fullständigt i vatten. Den föregående blötningen och frysning-/upptiningscyklerna utförs enligt en noggrann procedur. 5.2 Utrustning 5.2.1 Torkugn Temperaturen i ugnen skall vara inställbar för temperaturen (110±5) C. 5.2.2 Våg Den skall ha mätnoggrannheten 1 g. 5.2.3 Programkontrollerad frysenhet Består av: och: en kammare för exponering, värmeisolerad och försedd med ett galler. Kammaren skall rymma minst en provkropp; ett luftcirkuleringssystem som kan ge en jämn luftström riktad mot den nedre delen av kammaren och med hastigheten ungefär 1,5 m/s mätt ovanför provkroppen samt så att värmeuttaget från provkropparnas yta motsvarar: (300± 60) W/m 2 vid (-15±3) C (100±20) W/m 2 vid (-5±1) C en frysenhet med kapacitet att sänka lufttemperaturen i systemet från (18±2) C till (-15±3) C på 1 h 45 min ± 15 min; ett upptiningssystem, med möjlighet att förse kammaren med vatten och leda bort vatten från kammaren, samt med ett överflödessystem och en anordning för återuppvärmning till (18±2) C av det vatten som använts för upptiningen. Denna enhet skall också ha kapacitet att kunna fyllas och tömmas på vatten på mindre än 15 min; en kontroll- och mätenhet, kapabel att styra och kontrollera de successiva frysning-/upptiningscyklerna enligt det bestämda programmet. Temperaturmätningar skall göras med noggrannheten 0,5 C. Mätningen görs 25 mm

Sida 5 från mitten av provkroppen i mitten av kammaren. Provkroppens temperatur mäts mitt i grusfyllningen under provkroppen. 5.2.4 Diverse utrustning Följande utrustning är också nödvändig för att utföra provningen: material för att kunna sätta ihop provenheten (se figur 1) som består av två provkroppar monterade med baksidorna mot varandra på avståndet cirka 50 mm, fyllt med ett material som tillåter en ensidig frysning av provkropparna och en fuktig omgivning omkring nederkanten (t ex grus med kornstorleken 2 mm till 4 mm); avtorkningsmaterial, märkbläck, rent vatten. 5.3 Provtagning 5.3.1 Laboratorieprov Laboratorieprovet skall väljas slumpvis ur produktionen eller det aktuella partiet och skall bestå av 8 hela och oskadade tegelpanneprovkroppar. De utvalda provkropparna skall uppfylla kraven angivna i EN 1304. 5.3.2 Prov Provet består av 6 av de 8 provkropparna enligt ovan. Efter blötning enligt beskrivning i 5.4.3 tas de tre provkroppar med högst vattenabsorption ut, liksom slumpvis tre andra. Dessa provkroppar skall märkas med vattenfast märkbläck. De återstående två provkropparna behålles som referens för utvärdering av provningsresultaten. 5.4 Förberedande behandling 5.4.1 Torkning av provet Torka provkropparna vid (110±5) C i 48 h. Väg varje provkropp i sitt torra tillstånd med noggrannheten 1 g för att bestämma torrvikten (M d ) efter avkylning i den omgivande luften på laboratoriet. 5.4.2 Okulär besiktning av provet Undersök de torra provkropparna med blotta ögat och i vanligt dagsljus för möjliga defekter. Märk varje defekt med vattenfast märkbläck. 5.4.3 Blötning av provkropparna Nedsänk provet i vatten enligt blötningsproceduren föreskriven i bilaga A. Efter blötningen ta ut provkropparna ur vattentanken, torka av ytan och väg med noggrannheten 1 g för att bestämma våta vikten (M s ). Beräkna vatteninnehållet (Ws) i % av torrvikten med följande formel: W s = (M s -M d ) / M d i procent 5.5 Procedur 5.5.1 Placering av provkroppar Arrangera provkropparna parvis med användning av elastiska band eller motsvarande för att göra en enhet som visas i figur 1 och så att provkropparna sitter med baksidan mot varandra med ett avstånd av cirka 50 mm mellan de närmaste punkterna. Gapet mellan provkropparna fylls med grus (2 mm till 4 mm kornstorlek). Sätt en temperaturgivare bakom provkroppen med det högsta vatteninnehållet; detta är bara för att kontrollera temperaturen.

Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview Sätt provenheterna vertikalt på gallret i frysning-/upptiningskammaren med avstånd minst 50 mm mellan dem. Om erforderligt, sätt fast provenheterna i gallret för att förbättra stabiliteten i undervattensläge. 1. Grus 2. Platta av cellplast 3. Elastiska band Figur 1 Exempel på provenhet med två pannor 5.5.2 Frysning-/upptiningsprogram Utsätt provet för 24 frysning-/upptiningscykler, bestående av 12 cykler med lufttemperaturen (-15±1) C i frysningsdelen, följt av 12 cykler med lufttemperaturen (-5±0,5) C i frysningsdelen. Sänk ner provkropparna i vatten med (15±3) o C under upptiningsdelen. Varje frysningsperiod skall vara 8 tim ± 6 min och varje upptiningsperiod skall vara 4 tim ± 6 min. Frysningsperiodens 8 tim ± 6 min inkluderar den erforderliga tiden för att sänka temperaturen till och behålla den vid (-15±3) C. Upptiningsperiodens 4 tim ± 6 min inkluderar den erforderliga tiden för att fylla och tömma vatten. 5.5.3 Utförande av provningen Utför frysning-/upptiningsprovningen som beskrivits i 5.5.2 efter blötningsperioden i vatten vid (18±2) C som skall vara minst 2 tim och högst 4 tim. Börja de 24 frysning-/upptiningscyklerna med en frysningsdel med lufttemperaturen (-15±3) C. 5.5.4 Utvärdering av möjlig skada orsakad av frysning 5.5.4.1 Torkning av provkropparna Efter frysning-/upptiningsprovningen tas provenheten isär och provkropparna tvättas noggrant i rent vatten och torkas sedan i (110±5) C i 48 h.

Sida 7 5.5.4.2 Slutlig okulär besiktning Undersök varje enskild provkropps alla ytor med blotta ögat i vanligt dagsljus på avståndet 250 mm till 400 mm efter synliga frostskador uppkomna under provningen. Bokför typ, position och utsträckning av varje möjlig frostskada enskilt för varje provkropp enligt definitionerna i avsnitt 3. 5.6 Tolkning av resultat Provet skall anses vara frostbeständigt om ingen av provkropparna uppvisar någon av följande skadetyper, som medför underkänt prov: fals- eller kantbrott; ytspricka(or) eller genomgående spricka(or); brott; fjällning eller ytskada; avskalning; delaminering; flagning; och om alla provkroppar har behållit en klack opåverkad*) En provkropp som visar en hårspricka i en kant skall sågas igenom för att kontrollera om det förekommer intern delaminering. För jämförelse skall de provkroppar som hålls i reserv (se 5.3.2) också sågas igenom. Hårsprickor i pannans kanter beroende på intern delaminering uppkommen under provningen och följdaktligen ej återfunna på referensprovkropparna, skall bedömas vara frostskada medförande underkänt prov. Oavsett dimension skall, gropar orsakade av en koncentration av pyrit eller kalk, hårsprickor och uppkommande sprickor inte bedömas vara frostskada medförande underkänt prov. Likaså skall mycket små skador av: fjällning; avskalning; flagning ej bedömas som frostskada medförande underkänt prov, förutsatt att: den skadade ytan är mindre än 200 mm 2 ; det genomsnittliga djupet är mindre än 2 mm med ett lokalt maximum av 3 mm; skadan ej på något sätt är relaterat till intern delaminering (som kontrolleras med genomsågning). 5.7 Redovisning Rapport över provningen skall innehålla: a) provets benämning inkluderande beskrivning och identifiering av pannorna eller tillbehören såsom typ, dimensioner, tillverkarens namn, och om möjligt tillverkningsdatum (referens till märkning och krav enligt EN 1304); b) nummer på denna europastandard, EN 539-2; c) använd provningsmetod A; *) Detta sista krav avser endast provkroppar som har en eller flera klackar före provning

Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview d) provningslaboratoriets namn; e) datum när laboratoriet mottog provet; f) provningens datum; g) en tabell för varje provkropp, listande: ursprunglig torrvikt, M d ; vatteninnehåll efter blötning, W s ; typ, position och utsträckning av varje synbar frostskada uppkommen under provningen; h) en utvärdering av frostbeständigheten efter de krav som fastställts i den använda provningsmetoden; i) erforderliga kommentarer; j) underskrift av den som utfört provningen. 6 Provningsmetod B 6.1 Princip Naturligt kritiska frysning-/upptiningscykler simuleras genom befuktning av provkroppar med vatten och därefter exponera dem för ensidig svår nedfrysning. Den övre (utvändiga) ytan av lämpligt preparerade provkroppar utvalda enligt statistiska principer utsätts direkt för nedfrysning i en programkontrollerad nedfrysningsenhet därefter upptinade genom duschning med återuppvärmt vatten, följt av nedsänkning i vatten. Frysning-/upptiningscyklerna upprepas tills provkropparna uppvisar tecken på allvarliga skador eller tills 150 frysning-/upptiningscykler har genomförts. 6.2 Utrustning 6.2.1 Ventilerad torkugn Den skall ha kapacitet att uppnå en temperatur av minst 120 C. 6.2.2 Våg Den skall väga med noggrannheten 1 g. 6.2.3 Vattentank Behållare t ex av stål eller plast. 6.2.4 Duschningsanordning (se figur 2) Den består av en behållare försett med ett observationsfönster. Två bärreglar läggs i den lägre tredjedelen av behållaren i 15 lutning. Läkt utlägges på reglarna så att tre rader provkroppar kan arrangeras som på ett tak. Läkten skall vara så lång att tre provkroppar kan läggas sida vid sida. Botten av duschningssystemets behållare utgör en bassäng för uppsamling av vatten. En förångningsanordning finns i den lufttäta behållaren för att hålla den relativa fuktigheten på minst 95% inuti behållaren. Två duschmunstycken sitter 50 cm över provtakytan för att duscha provkropparna med vatten. Det sammanlagda flödet genom munstyckena skall vara 12 l/min.

Sida 9 1. Observationsfönster 2. Duschmunstycke 3. Förångningsanordning Figur 2 Duschningsanordning 6.2.5 Programkontrollerad frysningsenhet (se figur 3) 1. Kylelement 2. Hållare för provkroppar 3. Täckskiva 4. Avledare 5. Sidoväggar 6. Munstycke Figur 3 Schematisk framställning av en programkontrollerad frysningsenhet fylld med provkroppar