ETSF05 Repetition av KomSys

Relevanta dokument
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

ETSF05 Repetition av KomSys

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

KomSys Repetition. Jens A Andersson

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

ETSF05. Repetition av KomSys. Detta är vårt huvudproblem! Information och binärdata. Jens A Andersson

KomSys Repetition Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

Stora datanät. Maria Kihl

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Tillförlitlig dataöverföring. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Access till nätet. Maria Kihl

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

KomSys Repetition. Emma Fitzgerald

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Tentaexempel. Maria Kihl

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Digital kommunikation. Maria Kihl

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Datakommunikation vad är det?

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Access till nätet. Maria Kihl

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Internetprotokollen. Maria Kihl

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

ETS130 Kommunikationssystem :00-13:00. Anvisningar. Lycka till! /Jens

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Datakommunikation vad är det?

ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Internetprotokollen. Maria Kihl

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

6. Blandade uppgifter

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Performance QoS Köteori. Jens A Andersson (Maria Kihl)

TCP/IP och Internetadressering

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Grundläggande datavetenskap, 4p

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Sammanfattning Datorkommunikation

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Repetition. Maria Kihl

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

DIG IN TO Nätverksteknologier

Transkript:

ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson

Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2

Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta kallas för Pulse Code Modulation (PCM). 3

Dataöverföring på en länk Två datorer kommunicerar över en länk. Länken består av ett utbredningsmedium. 4

Digital kommunikation 110101 110101 Nätadapter länk Nätadapter I sändaren finns det en nätadapter som omvandlar bitarna till signaler som sedan skickas på länken. Nätadaptern i mottagaren översätter signalerna till bitar igen. Linjekodning: NRZ, Manchester 5

Översättning från bitar till signaler (2) Ett annat sätt att skicka bitar över en länk är genom att använda så kallad modulering. Bitarna representeras av en sinusvåg som är olika beroende på om det är en etta eller nolla som skickas. Sinusvåg: g(x)=a*sin(fx+p) x=0..2π 6

Protokoll Applikation information Applikationsprotokoll Applikation information Nätadapter Fysisk länk Nätadapter 7

Länkprotokoll och Datapaket Länkprotokollet beskriver bl a hur bitströmmen delas upp i paket. Ett paket består av upp till tre delar: huvud, data och svans huvud (header) data (payload) svans (tail) Huvud och svans innehåller kontrollinformation. Gör det möjligt att hitta fel 8

Att hitta bitfel Det är viktigt att mottagaren kan hitta de bitfel som uppstår. Sändaren lägger till en eller flera bitar vars värde beror på innehållet i paketet. data extrabitar Paritetsbitar Checksumma 9

Felkorrigering: Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren är att mottagaren bekräftar alla paket som kommer fram korrekt. Paket 1 ACK 1 Metoder för felkorrigering Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 10

Multiplexering Två datorer som som skall skicka data över en länk får ej skicka samtidigt på samma frekvensband eftersom signalerna då överlagras och förstörs. 11

Kontroll av dataöverföring Simplex: Endast en sändningsriktning är möjlig. Halv duplex: Överföring i båda riktningarna, men inte samtidigt. Full duplex: Båda sändningsriktningarna samtidigt. Kräver uppdelning i två kanaler, där varje dator har en kanal. 12

Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex 3. Tidsmultiplex 4. Koduppdelad multiplexering 13

Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av endast en fysisk länk som flera datorer är kopplade till. Ett LAN kan också bestå av flera fysiska länkar som är sammankopplade med så kallade bryggor. 14

Egenskaper hos ett enlänks-lan All information som skickas på länken når samtliga datorer (broadcast). Ett enlänks-lan har en begränsad storlek eftersom en signal som skickas på länken dämpas efter hand. tar tid på sig att nå från ena änden till den andra. Länken kan förlängas med en repeterare, som förstärker signalen på länken. (återskapar signalen, regenerering) 15

Att sända data på ett enlänks-lan Paket till C Paket till C A B C D Den dator som har rätt mottagaradress läser in paketet. 16

Att få tillgång till länken För att få ett enlänks-lan att fungera måste samtliga datorer vara överens om hur de skall få tillgång till länken. Detta kallas för en accessmetod. Pollning (master slave) Aloha/Slotted Aloha CSMA/CD (Token Ring) 17

IEEE 802.x standarder Länkhanteraren delas in i två skikt: Logical Link Control (LLC) Medium Access Control (MAC) Alla 802.x-nät använder samma LLC-protokoll (802.2). MAC-protokollet beror på det fysiska nätet. En MAC-adress består av 48 bitar. 18

IEEE 802.3 Länken har kapaciteten 10 Mbitar per sekund Koaxialkabel Tvinnad partråd Fiberkabel Bitarna omvandlas till signaler med hjälp av Manchesterkodning. MAC-protokollet är CSMA/CD. Idag: IEEE 802.3 u (100Mbps) och 802.3ab (1Gbps) 19

Ethernet & IEEE 802 Ethernet är en egen standard som utvecklades av Xerox, Intel och DEC redan 1976. IEEE 802.3 bygger på Ethernet. Ethernet II ingår i 802.3 Olika ramformat (båda kan samexistera på ett LAN). Preamble SFD DA SA Type/ Length Data CRC 7 1 6 6 2 46-1500 4 SFD=Start frame delimiter DA=Destination address SA=Source address 20

IEEE 802.11 Kan vara uppbyggt kring en basstation eller fungera som ett ad-hoc nät. Använder MAC-protokollet CSMA/CA som är en snällare version av CSMA/CD. 21

Bryggans funktion A B C Länk 1 Länk 2 Brygga D E F Bryggan har en adresstabell så att paket skickas till rätt länk när sändare och mottagare finns på olika länkar. 22

Protokollstruktur i en brygga Sändare applikation Brygga Mottagare applikation LLC MAC nätadapter överföring MAC MAC nätadapter nätadapter LLC MAC nätadapter LAN 1 LAN 2 23

Nätarkitektur Vi måste koppla ihop LAN Alla stora datanät består av noder och länkar. slutnod vägväljare 24

Dataöverföring i stora datanät Det finns två typer av datanät: Kretskopplade nät En direkt fysisk väg kopplas upp mellan sändare och mottagare Paketförmedlande nät Data skickas i form av paket, ingen egen fysisk väg Kan använda logiska vägar, så att alla paket går samma väg. 25

Vad är en vägväljare? Till vägväljaren kommer det paket, som skall vidare till nästa länk. Vägväljaren kopplar ihop en inkommande länk med en utgående länk. 26

Paketförmedlad dataöverföring Två typer av dataöverföring: Förbindelseorienterad Förbindelsefri 27

Sammankoppling av nät med olika länkprotokoll WAN WAN ryggradsnät MAN LAN LAN LAN LAN accessnät LAN LAN 28

Nätprotokoll Nödvändigt för trafik över olika länktyper! sändare applikation mottagare applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk Ny adress: Nätadress 29

Ett nätprotokoll: IP IP = Internet Protocol IP är det nätprotokoll som används på Internet. Adresseringen sker med hjälp av IP-adresser. Data överförs i form av IP-paket. Förbindelsefri dataöverföring. Ingen felhantering eller kontroll att mottagaren kan ta emot datan. Sådan dataöverföring kallas för best-effort. 30

Internet Protocol Det finns idag två versioner av IP: version 4 (IPv4) och version 6 (IPv6). Alla datorer och vägväljare mellan sändare och mottagare måste använda samma version. IPv4 är den gamla versionen utvecklad på 70-talet. IPv6 innehåller fler adresser, stöd för nya tillämpningar tex realtidsapplikationer samt funktioner för kryptering och autentisering. 31

ARP (1) 32

ARP (2) 33

Vägvalsalgoritmer Flooding Least-hop path Least-cost path 34

Förbindelseorienterad dataöverföring I förbindelseorienterad dataöverföring kopplas först en förbindelse upp mellan sändare och mottagare. New connection Connection approved Data transfer End connection Connection ended Exempel: TCP 35

Förbindelsefri dataöverföring I förbindelsefri dataöverföring sätts ingen förbindelse upp utan all data skickas direkt. Data transfer Exempel: UDP 36

Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk 37

Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 38

Sändarsidan applikation transport AH S TH S AHS AH S data nät NH S TH S data länk LH S NH S TH S data AH S fysisk länk 11010101100011100011... 39

Mottagarsidan applikation AH S transport TH S AH S nät NH Z TH S AH S länk LH U NH Z TH S AH S fysisk länk 110100111011000011... 40

Network models Why? Too complicated Divide and conquer Layers Hierarchy Specialisation Simplification 2012-09-03

Datordialog New connection Acknowledged Data request Data transfer End connection Acknowledged Dialogstart Informationsutbyte Dialogavslutning 42