METALLFÖREMÅL FRÅN BRONSÅLDERN I NORRLAND

METALLFÖREMÅL FRÅN BRONSÅLDERN I NORRLAND Av Thomas B Larsson Institutionen för Idé- och Samhällsstudier Umeå universitet UMARK 67 2017 ISSN 1401-5986

Omslagsbild: Svärd/dolk från Skön, Medelpad, daterad till bronsålderns Period V. Foto: Sara Kusmin, SHM. 2

Introduktion Målsättningen med följande sammanställning av metallfynden från bronsåldern i Norrland är att arkeologer, studenter, forskare och en intresserad allmänhet enkelt ska kunna få en uppfattning om källäget idag. Det är många år sedan en kartläggning gjordes och de mest ingående och rikstäckande översikterna har idag 56 resp. 42 år på nacken. Det är Andreas Oldebergs Die ältere Metallzeit in Schweden (1974), som behandlar den äldre bronsåldern och Evert Baudous Die regionale und chonologische Einteilung der jüngeren Bronzezeit im Nordischen Kreis (1960), vars fokus är den yngre fasen. En speciell fyndkategori som också omfattas av denna publikation är stenyxorna från yngre bronsålder; den rätvinkliga, den rombiska, den nackböjda och den äggformiga typen (Baudou 1960:47 ff.). Dessa yxor har sannolik haft kontinentala bronsyxor som förebilder när de tillverkades och därför förtjänar de också en plats i denna presentation av de norrländska bronsföremålen. Markeringarna på sverigekartorna visar de ungefärliga lägena för fynden. I de fall där fyndplatserna är kända har de även markerats på detaljkartor. Tyvärr så har jag inte lyckats få tag på uppgifter och/eller fotografier på flera av fynden. Till stor hjälp vid denna genomgång av fyndmaterialet från bronsåldern har varit möjligheten att själv kunna söka i samlingarna på Statens Historiska Museum: http://historiska.se/upptack-historien-start/sok-i-samlingarna/ Ett stort tack till Ola George, Västernorrlands länsmuseum, Bo Ulfhielm och Maria Björck, Gävleborgs länsmuseum, Karl-Johan Olofsson, Jämtlands länsmuseum, samt Berit Andersson, Västerbottens länsmuseum, som försett mig med bildmaterial från respektive museums arkiv. Förkortningar som används: RAÄ = Riksantikvarieämbetet SHM = Statens Historiska Museum Äbrå = Äldre bronsålder Per. I (1700-1500 f. Kr.) Per. II (1500-1300 f. Kr.) Per III (1300-1100 f. Kr.) Ybrå = Yngre bronsålder Per. IV (1100-900 f. Kr.) Per. V (900-700 f. Kr.) Per. VI (700-500 f. Kr.) 3

Fig. 1. Utbredningen av metallföremål från äldre bronsålder i Norrland. 4

Äldre Bronsålder Metallfynden i Norrland från den äldre bronsåldern uppgår (enl. författarens genomgång) till 21 st. De allra flesta av dessa har påträffats i kustområdet mellan Skellefteå och Söderhamn (se fig. 1). Landskapen Härjedalen, Lappland och Norrbotten saknar registrerade metallföremål från perioden. Nr: 1 Föremål: Fibula (spänne), del av Datering: Äbrå (Per. III) Fyndplats: Södra Åkulla Socken: Jörn Landskap: Västerbotten Förvaringsplats: Skellefteå Museum Inv. Nr: 9416 Fyndomständigheter: Lösfynd. Skivan är 3,9 cm i diameter. Fig. 2. Del av en fibula (spänne) från Södra Åkulla i Jörn. Kopia utställd i Skellefteå Museum. Foto: Thomas B Larsson. 5

Fig. 3. Den påträffade bronsskivan (kopia) från Jörn, som sannolikt är en del av en fibula av sydskandinavisk (dansk) typ. Teckningen överst visar hur spännet sannolikt har sett ut. Utställning i Skellefteå Museum. Foto: Thomas B Larsson. Fig. 4. Fyndplatsen för bronsfibulan från Södra Åkulla, Jörn (karta: Fornsök, RAÄ). Denna typ av fibula är ytterst ovanlig i Sverige norr om Skåne. Fyndet vittnar om långväga kontakter från söderut, på samma sätt som bälteplattan från Flarken i Västerbotten (Nr. 5). 6

Nr: 2 Föremål: Holkyxa Datering: Äbrå (Per. III) Fyndplats: Kusmark Socken: Skellefteå Landskap: Västerbotten Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 19167 Fyndomständigheter: Holkyxan påträffades på 1,2 m djup i samband med dikesgrävning år 1927 vid Kusmarksbrönet. En pollenanalys från fyndplatsen daterar yxan till ca. 1000 f. Kr. (Granlund 1932), även om typen brukar hänföras till äldre bronsålder (Oldeberg 1974). Fig. 5. Fyndplatsen för holkyxan från Kusmark (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 6. Holkyxan från Kusmark i Skellefteå, Västerbotten. Foto: SHM. 7

Nr: 3 Föremål: Nål Datering: Äbrå (Per. III) Fyndplats: Broträsk Socken: Lövånger Landskap: Västerbotten Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 23176 Fyndomständigheter: Nålen påträffades i samband med en arkeologisk undersökning av ett röse (Lövånger, RAÄ 13:1) år 1943 av Gustaf Hallström (Hallström 1942: 310 ff; 1949: 48 ff.). Hallström skriver: Undersökningen utfördes 1943, delvis med frivillig arbetskraft, bl. a. fem av de aktiva deltagarna i den nyss avslutade hembygdskursen i Lövånger. Endast en dag stod till förfogande. Röse nr 3, som såg mest orört och lovande ut, utsågs till första undersökningsobjekt. I toppen lågo stenarna helt lösa mot varandra med tomma hål emellan, särskilt var detta fallet intill det stora blocket. Redan detta förhållande gav en bestämd antydan om att en plundring av röset troligen ägt rum. Vi följde denna anvisning och nådde snart ned till en kista (Hallström 1942:313). I kistan påträffades det enda fyndet, en bronsnål (fig. 10). Vid undersökningen av den lösa bottenbeläggningen var det på grund av det trånga utrymmet nödvändigt att då och då med spade borttaga materialet allt efter som det genomknivats. Därvid tog spaden en gång litet för djupt och nålen följde med. (Hallström 1942:314). Även rösena nr. 1 och 4 undersöktes samma dag, men inga fynd påträffades i dessa. I jämförelse med dagens arkeologiska undersökningsteknik så framstår denna fyndjakt tre rösen på en dag (!) som högst tvivelaktig, men olika tider har ju olika normer för vad som betraktas som vetenskapligt korrekt. Fig. 7. Fyndplatsen för bronsnålen som framkom i samband med Hallströms undersökningar av gravrösen vid Broträsk, Lövånger, år 1943 (karta: Fornsök, RAÄ). 8

Fig. 8. Översiktsplan över rösegravfältet i Broträsk (Hallström 1942:310), där anläggningarna nr. 1, 3 och 4 var till föremål för Hallströms undersökningar. En bronsnål i röse nr. 3 var det enda fyndet (fig. 10). Fig. 9. Röset (nr. 3) med stenkistan, som undersöktes (Hallström 1942:311). 9

Fig. 10. Nålen från röset i Broträsk, Lövånger, som undersöktes av Hallström 1943. Katalogkort från SHM. Nr: 4 Föremål: Dolkblad Datering: Äbrå (Per. I-II) Fyndplats: Hökmark Socken: Lövånger Landskap: Västerbotten Förvaringsplats: Västerbottens Museum Inv. Nr: 2555 Fyndomständigheter: Dolkbladet hittades av Gustaf Granlund från gården Paradiset i Hökmark när han omkring 1920 rensade ett dike vid Östra Sösjön. Fyndplatsen ligger ca 35 m 10

ö h. Den inlämnades senare till Västerbottens Museum (Hallström 1942:276; Oldeberg 1974, nr. 2935). Fyndplatsen har RAÄ nr: Lövånger 596. Fig. 11. Fyndplatsen för dolkbladet från Hökmark, Lövånger (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 12. Dolkbladet från Hökmark, Lövånger. 11,5 cm långt och 2,4 cm brett. Efter Oldeberg 1974. 11

Nr: 5 Föremål: Bälteplatta Datering: Äbrå (Per. II) Fyndplats: Flarken Socken: Nysätra Landskap: Västerbotten Förvaringsplats: Västerbottens Museum (kopia i SHM, nr. 22712) Inv. Nr: 2472 Fyndomständigheter: Bälteplattan hittades av markägaren Valfrid Jonsson och sonen Lennart, i samband med grävning av en grund till en ladugård år 1937. Fig. 13. Fyndplatsen för bälteplattan från Flarken (karta: Fornsök, RAÄ). Fyndet är unikt på denna nordliga breddgrad, då alla andra fynd av bälteplattor i Skandinavien kommer från Danmark, Skåne och södra Norge. I samtliga dessa fall har plattorna påträffats i kvinnogravar från den äldre bronsåldern. Ingenting tyder på att fyndet i Flarken härrör från en grav. Efter dessa uppgifter är det alltså möjligt att föremålet icke nedlagts som gravgods, utan utgör ett lösfynd, som avsiktligt eller oavsiktligt kommit ned i jorden. Kanske ett skattfynd, om man så vill, kanske ett offerfynd. (Hallström 1941:185). Plattan är 19 cm i diameter med en upprättstående ståndare i mitten som är 9 cm hög. Fyndplatsen har RAÄ nr. Nysätra 73:1. 12

Fig. 14. Bälteplattan från Flarken, Västerbotten. Foto: Västerbottens museum. Fig. 15. Bälteplattans fyndplats i Flarken i relation till havsnivån ca 1000 f. Kr. Grå punkter markerar gravrösen. Efter Andersson 2012:3. 13

Även om fyndet är helt unikt för norrländska förhållanden, så kan det konstateras att kvaliteten på metallarbetet är långt sämre än exempelvis de skånska och danska bälteplattorna. Hallström skriver: Fyndet har emellertid mera att säga oss. En närmare granskning av föremålet visar sålunda trots dess pampiga yttre en ganska utpräglad tafatthet i utförandet, desto mer anmärkningsvärd som de motsvarande bälteprydnaderna i södern alla utförts med den största skicklighet och noggrannhet. (1941:191). Han fortsätter: En större tafatthet uppenbarar sig i ståndarens anslutning till skivan. Den står icke endast snett, utan runt om dess fot ses klumpar och andra spår av brons från smältstadiet, vilka inte blivit bortpunsade och kanske icke heller kunnat bortpunsas ur hållfastighetssynpunkt. (1941:192). Även ornamentiken har stora brister vid en jämförelse med de sydskandinaviska bälteplattorna och Hallströms omdöme är: Dylika skönhetsfel äro nästan utan motstycke inom den äldre bronsålderns starkt utvecklade och strängt koncisa konst. (1941:193). Slutsatsen blir att det är en (kanske lokal) hantverkare som utfört arbetet, som haft god kännedom om föremålstypen som sådan, men som saknat de sydliga bronsgjutarnas handlag och skicklighet. En mindre undersökning (15m 2 ) genomfördes 2012 av Västerbottens museum, Umeå universitet och Flarkens byaråd på den plats där bälteplattan påträffades 1937 (Andersson 2012). Vid kontrollgrävning av ett utslag från metalldetektor i områdets SÖ del påträffades ett litet bränt ben. Vid avsökning av området med metalldetektorn påträffades ett flertal metallföremål. Alla utslag (ca 15 st) undersöktes och det var endast sentida järnföremål som framkom. Inga ytterligare bronsföremål verkar finnas i undersökningsområdet. Som framgår av kartan i figur 15 är kustområdet öster om Flarken rikt på gravrösen av bronsåldertyp, de flesta belägna på nivåer mellan 30-45 m ö h. De flesta rösen ligger i strandnära lägen om man ritar in havsnivån för 3000 år sedan, vilket är mycket tydligt om man tittar på kartan (fig. 15). Vid denna tid fanns också flera djupt inskurna vikar som borde ha varit gynnsamma för fiske och även för bosättningar. Rösena är ofta anlagda på uddar som skjuter ut mot havet eller en havsvik och ibland också på små öar. Trots det relativt rikliga gravbyggandet i området, så lyser bronsåldersbosättningarna med sin frånvaro. En möjlig boplats från bronsåldern undersöktes på 1990-talet ca 6 km SÖ om Flarken, men inga helt säkra fynd eller anläggningar hittades (Forsberg 1999). 14

Nr: 6 Föremål: Dolkblad Datering: Äbrå (Per. I) Fyndplats: Prästsjödiket Socken: Umeå Landskap: Västerbotten Förvaringsplats: Västerbottens Museum Inv. Nr:? Fyndomständigheter: Påträffat i samband med en arkeologisk undersökning av en stensättning (RAÄ nr: Umeå 600). Se Lundberg 1999 för mer information om undersökningen. Fig. 16. Fyndplatsen för dolkbladet vid Prästsjödiket, Umeå, som hittades i samband med en arkeologisk undersökning 1998. Fig. 17. Dolkbladet från Prästsjödiket. Foto: Västerbottens museum. 15

Nr: 7 Föremål: Holkyxa Datering: Äbrå (Per. III) Fyndplats: Tjärn Socken: Själevad Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: Örnsköldsviks Museum (kopia i SHM, nr. 19982) Inv. Nr: 2448 Fyndomständigheter: Lösfynd Fig. 18. Holkyxa påträffad i Tjärn, Själevad socken, Ångermanland. Foto: SHM. Fig. 19. Fyndplatsen för holkyxan från Tjärn (karta: Fornsök, RAÄ). 16

Nr: 8 Föremål: Dolk (eller svärdsklinga), fragmentarisk Datering: Äbrå Fyndplats: Sund Socken: Vibyggerå Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 26991 Fyndomständigheter: Gravfynd. Föremålet hittades 1961 i samband med en arkeologisk undersökning av rösen i Sund (RAÄ nr. Vibyggerå 28:1) av Evert Baudou. Det hittades i rösets stenkista (se fig. 21; katalogkort från SHM). Fig. 20. Fyndplatsen för dolkklingan från Sund i Vibyggerå socken, som påträffades i ett röse i samband med en arkeologisk undersökning 1961 (karta: Fornsök, RAÄ). 17

Fig. 21. Katalogkort från SHM, som beskriver fyndet från Sund, Vibyggerå socken, Ångermanland. Nr: 9 Föremål: Dolk Datering: Äbrå Fyndplats: Björkå Socken: Överlännäs Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 9806 Fyndomständigheter: Lösfynd. Inga övriga fyndomständigheter är dokumenterade. 18

Fig. 22. Dolkklinga av brons hittad i Björkå, Överlännäs socken, Ångermanland. Katalogkort från SHM. Nr: 10 Föremål: Dolk Datering: Äbrå (Per. I) Fyndplats: Stavre Socken: Revsund Landskap: Jämtland Förvaringsplats: Jämtlands länsmuseum Inv. Nr: 13692 19

Fyndomständigheter: Lösfynd. Fyndet gjordes 1932 i samband med byggandet av en bro över Gimån vid Revsundssjön. Den hittades på 30 cm djup under en större sten (Björkquist 1933). Fig. 23. Dolkbladet från Stavre i Revsund socken, Jämtland. Längd 14 cm, bredd: 3,5 cm. Efter Oldeberg 1974. Nr: 11 Föremål: Nål Datering: Äbrå (Per. II) Fyndplats: Frötuna, Nysvedberget Socken: Ljustorp Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 17568 Fyndomständigheter: Gravfynd. Upptäcktes den 28 oktober 1920 i samband med letande efter lös sten för flottningsföreningens behov (Hallström 1924:270). Då hittades en stenkista i ett röse, som vid genomgrävning visade sig innehålla ljus, fin sand och en bronsnål. 20

Fig. 24. Fyndplatsen för nålen från röset i Frötuna, Ljustorp socken i Medelpad (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 25. Bronsnålen från röset i Frötuna, Ljustorp socken i Medelpad. Katalogkort från SHM. 21

Hallström utförde en efterundersökning (1921) och skriver: Vid mitt besök året därpå befanns graven i det skick den hade vid igenläggandet. Min undersökning var snart avslutad, på grund av att så gott som ingenting lämnats kvar att undersöka (Hallström 1924:271). Fyndet omnämns också av Baudou (1959:166 f.). Nr: 12 Föremål: Holkyxa Datering: Äbrå (Per. III) Fyndplats: Åviken (Åvike Bruk) Socken: Hässjö Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 16524 Fyndomständigheter: Hittad vid plöjning omkring 1920. Fig. 26. Fyndplatsen för holkyxan från Åviken, Medelpad (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 27. Holkyxa från Åviken, Hässjö socken, Medelpad. Katalogkort från SHM. 22

Fig. 28. Brev från Fru Augusta Enequist, Åvike Bruk, till Nordiska Museet. Katalogkort från SHM. Nr: 13 Föremål: Kantyxa Datering: Äbrå (Per. I) Fyndplats: Lunde Socken: Timrå Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 778 Fyndomständigheter: Upphittad av bonden Pehr Olofsson 1878, på två alnars djup i samband med grustäkt. Fig. 29. Fyndplatsen för kantyxan från Lunde, Timrå socken (karta: Fornsök, RAÄ). 23

Fig. 30. Kantyxan från Lunde by i Timrå, Medelpad. Katalogkort från SHM. Nr: 14 Föremål: Spjutspets Datering: Äbrå (Per. I-II) Fyndplats: Parteboda, Hästholmen Socken: Borgsjö Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 17669:1 Fyndomständigheter: Spetsen ska ha hittats på en holme i Ljungan (Hästholmen) vid harvning av en åker. I samma åker har också hittats en yxa (klubba?) med skaftränna och ett skifferföremål. Inga ytterligare uppgifter om de sistnämnda fynden finns. RAÄ nr: Borgsjö 66:1. 24

Fig. 31. Fyndplatsen för spjutspetsen från Parteboda, Borgsjö socken (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 32. Spjutspets från Parteboda i Borgsjö socken, Medelpad. Katalogkort från SHM. 25

Nr: 15 Föremål: Spiral Datering: Äbrå Fyndplats: Strömma Socken: Harmånger Landskap: Hälsingland Förvaringsplats:? Inv. Nr:? Fyndomständigheter:? Nr: 16 Föremål: Tutulus Datering: Äbrå (Per. II-III) Fyndplats: Norrbo Skans Socken: Bjuråker Landskap: Hälsingland Förvaringsplats:? Inv. Nr:? Fyndomständigheter:? Fig. 33. Läget för Norrbo Skans. 26

Nr: 17 Föremål: Skaftlappsyxa Datering: Äbrå (Per. III-IV?) Fyndplats:? Socken: Färila Landskap: Hälsingland Förvaringsplats: A. Asperéns samling, Stockholm (enl. Oldeberg 1974, nr. 2880) Inv. Nr:? Fyndomständigheter: Okända Fig. 34. Skaftlappsyxa från Färila i Hälsingland. Efter Oldeberg 1974. Nr: 18 Föremål: Dolkblad Datering: Äbrå (Per. I-II) Fyndplats: Norra Sandnäs Socken: Delsbo Landskap: Hälsingland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 23675 Fyndomständigheter: Lösfynd. Dolkbladet hittades av lantbrukaren Erik Olov Olsson år 1946 vid plöjning av en åker nära sjön Dellen och Sanduddens järnvägsstation. 27

Fig. 35. Fyndplatsen för dolkbladet från Norra Sandnäs, Delsbo (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 36. Dolken från Norra Sandnäs i Delsbo, Hälsingland. Katalogkort från SHM. 28

Nr: 19 Föremål: Nål och spiralpärla Datering: Äbrå Fyndplats: Ringnäs, Ängbo Socken: Söderala Landskap: Hälsingland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 20146 Fyndomständigheter: Gravfynd. De båda bronsföremålen påträffades i samband med en arkeologisk undersökning av ett röse år 1932 av Erik Bellander. RAÄ nr: Söderala 55:1. Fig. 37. Platsen för Bellanders röseundersökning år 1932, där en nål och en spiralpärla av brons påträffades (karta: Fornsök RAÄ). Fig. 38. Nålen och spiralpärlan från Ringnäs i Söderala, Hälsingland. Katalogkort från SHM. 29

Fynden hittades i rösets stenkista. Det är svårdaterat och Baudou skriver: Inte heller fyndet från Ringnäs kan närmare dateras. Den något skadade nålen med tillplattat huvud är helt odaterbar (1959:167). Det faktum att nålen och spiralpärlan hittades i en kista i ett röse talar dock starkt för att föremålen bör dateras till äldre bronsålder. Nr: 20 Föremål: Kantyxa Datering: Äbrå (Per. I) Fyndplats: Mörtebo Socken: Skog Landskap: Hälsingland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 19076 Fyndomständigheter: Hittad år 1887 av lantbrukare Nordin i samband med potatismyllning. Fig. 39. Ungefärlig fyndplats för kantyxan från Mörtebo, Skog socken (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 40. Kantyxa från Mörtebo i Skog socken, Hälsingland. Katalogkort från SHM. 30

Nr: 21 Föremål: Holkyxa Datering: Äbrå Fyndplats: Bovik Socken: Årsunda Landskap: Gästrikland Förvaringsplats: Gävle Museum Inv. Nr:? Fyndomständigheter: se Eriksson m. fl. 2007. Fig. 41. Ungefärlig fyndplats för holkyxan från Bovik i Årsunda socken (karta: Fornsök, RAÄ). 31

Yngre bronsålder Från den yngre bronsåldern uppgår antalet metallfynd från Norrland till 22, fördelade på 18 olika lokaler (se fig. 42). En markant koncentration finns i Sundsvallstrakten i Medelpad och i Gästrikland. De två fynden från Lappland är speciella, då dessa holkyxor är av en östlig, rysk typ. Fig. 42. Utbredningen av metallföremål från yngre bronsålder i Norrland. 32

Nr: 1 Föremål: Holkyxa (av rysk Ananino-typ) Datering: Ybrå (Per. VI) Fyndplats: Råstrand Socken: Sorsele Landskap: Lappland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 18031 Fyndomständigheter: Lösfynd. Inlämnad 1926 av jägmästare H. Zetterberg, Sorsele. Hittad i samband med uppodling inom byn Råstrand. Fig. 43. Fyndplatsen för holkyxan från Råstrand, Sorsele (karta: Fornsök RAÄ). Fig. 44. Holkyxa från Råstrand i Sorsele socken, Lappland. Foto: SHM. 33

Nr: 2 Föremål: Holkyxa (av rysk Ananino-typ) Datering: Ybrå (Per. VI) Fyndplats: Bågaträsket Socken: Lycksele Landskap: Lappland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 10450 Fyndomständigheter: Lösfynd. Hittad på en kulle vid sjön Bågaträsket år 1871. RAÄ nr: Lycksele 221:1. Fig. 45. Fyndplatsen för holkyxan från Bågaträsket, Lycksele (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 46. Holkyxan från Bågaträsket i Lycksele, Lappland. Foto: SHM. 34

Montelius skriver: Man torde således böra utan tvekan i den här afbildade bronscelten se ett minne af Lapparnas eller Finnarnas bronsålder (1874:146 f.). Han nämner också att yxan är av sibirisk-rysk typ. Celt är ett äldre ord för holkyxa. Nr: 3 Föremål: Pilspets (kopia av) Datering: Ybrå (Per. V) Fyndplats: Bodumsjön Socken: Bodum Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 24322 Fyndomständigheter: Hittad på stranden av Bodumsjön, i närheten av orten Rossön. Fig. 47. Bodumsjön, där pilspetsen hittades (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 48. Pilspets av brons (kopia) hittad år 1895 på stranden av Bodumsjön (katalogkort SHM). 35

Nr: 4 Föremål: Halsring (del av) Datering: Ybrå (Per. V) Fyndplats: Fullsjön Socken: Borgvattnet Landskap: Jämtland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 26992 Fyndomständigheter: Hittad år 1940 vid nätfiske 7,5 km från sydsidan av Fullsjön. Fig. 49. Ungefärligt läge för fyndet av en halsring i Fullsjön, Jämtland (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 50. Den fragmentariska halsringen från Fullsjön i Jämtland (katalogkort SHM). 36

Nr: 5 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Billsta Socken: Själevad Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 20553 Fyndomständigheter: Lösfynd. Fig. 51. Fyndplatsen för holkyxan från Billsta, Själevad (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 52. Holkyxa från Billsta i Själevad socken, Ångermanland. Katalogkort från SHM. 37

Nr: 6 Föremål: Svärd och dolk Datering: Ybrå (Per. VI) Fyndplats: Stöndarbrännan Socken: Boteå Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: Västernorrlands länsmuseum Inv. Nr: 11966 Fyndomständigheter: Svärdet är 71 cm långt och hittades tillsammans med en dolk i oktober 1944 i samband med ett vägbygge vid Stöndarbrännan. Föremålen låg vid sidan av en jordfast sten omedelbart invid vägens södra sida. RAÄ nr: Boteå 116. 1 2 Fig. 53:1-3. Svärdet (1-2) och dolken (3) från Stöndarbrännan, Boteå sn. Foto: Länsmuseet, Murberget. 38 3

Fig. 54. Fyndplatsen för svärd och dolk från Stöndarbrännan i Boteå socken (karta: Fornsök, RAÄ). Svärdet är ett s.k. Hallstattsvärd, som med största sannolikhet är tillverkat någonstans i Mellaneuropa. Dolken är av liknande typ som den från Skön i Njurunda (Nr. 11), men är något kortare och den saknar Skön-dolkens vackra ornering. Nr: 7 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Öster-Flygge Socken: Liden Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 17153 Fyndomständigheter: Lösfynd. Yxan är 6,4 x 3,2 cm stor. Fig.55. Fyndplatsen för holkyxan från Öster-Flygge (karta: Fornsök, RAÄ). 39

Fig. 56. Holkyxa från Öster-Flygge i Liden, Medelpad. Foto: SHM. Nr: 8 Föremål: Holkyxa, med delvis bevarat träskaft Datering: Ybrå (Per. V) Fyndplats: Lögdö Socken: Hässjö Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 14531:d Fyndomständigheter: se katalogkort nedan. RAÄ nr: Hässjö 56:1. Fig. 57. Fyndplatsen för holkyxan med träskaft från Lögdö Bruk (karta: Fornsök, RAÄ). 40

Fig. 58. Holkyxa med delvis bevarat träskaft från Lögdö Bruk i Medelpad. Katalogkort från SHM. 41

Nr: 9 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå Fyndplats: Myckeläng Socken: Tynderö Landskap: Medelpad Förvaringsplats: Västernorrlands länsmuseum Inv. Nr:? Fyndomständigheter:? Fig. 59. Fyndplats för holkyxa från Myckeläng, Tynderö socken (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 60. Holkyxan från Myckeläng, Tynderö socken. Foto: Länsmuseet, Murberget. 42

Nr: 10 Föremål: Rakkniv Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Röklan 1:6 Socken: Alnö Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 22506 Fyndomständigheter: Gravfynd. Undersökt av G. Ekelund 1939. Se katalogkort nedan. Fig. 61. Rakkniven som hittades i ett röse på Alnön, Medelpad, år 1939. Katalogkort från SHM. 43

Fig. 62. Fyndplatsen för rakkniven från Alnön (karta: Fornsök, RAÄ). Nr: 11 Föremål: Svärd/dolk (1), holkyxa (2) och kniv (3) Datering: Ybrå (Per. V) Fyndplats: Mon (Kubikenborg) Socken: Skön Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 10450:1, 10450:2, 10450:3 Fyndomständigheter: Gravfynd? Det är oklart om det verkligen rör sig om ett gravfynd och Hallström skriver: Nu äro här så vitt jag vet inga rösen längre att se (jag har sökt på några antagliga platser), med förr funnos här på sluttningarna innanför Kubikenborg en stor samling rösen (Hallström 1924:267). Det framkom i alla fall år 1865. Det skänktes 1888 till Nordiska Museet av d:r Olof Wikström i Sundsvall med uppgift att de voro år 1865 uppgräfda ur en hög af jord och sten vid Mon i Sköns s:n (Hallström 1924:268). Med största sannolikhet rör det sig om ett gravfynd. Fig. 63. Gravfyndet från Skön som hittades 1865 (karta: Fornsök, RAÄ). 44

Fig. 64. Bronsföremålen från Skön i Medelpad. Katalogkort från SHM. Fig. 65. Kortsvärdet eller dolken från Skön. Foto: SHM. 45

Fig. 66. Detalj som visar dekoren på klingan (i böjlebandstil), som är typisk för bronsålderns Per. V. Foto: SHM. Fig. 67. Holkyxan från Skön i Medelpad. Foto: SHM. 46

Om holkyxan skriver Baudou: Holkyxan är utan ögla och har upphöjda, svängda lister utmed eggplanets kanter, längd 9,4 cm. Vertikala skaftstöd finnas inuti holken. Av denna typ äro blott tre exemplar kända, de två övriga äro funna i Uppland (1959:165). Hallströms omdöme om knivbladet är att det är synnerligen enkelt och klumpigt utfört och torde vara ett av de råaste föremål vi äga från denna eljest så formvackra tid (1924:268). Nr: 12 Föremål: Svärd Datering: Ybrå (Per V) Fyndplats: Å by, Hummelviksberget Socken: Njurunda Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 2559 Fyndomständigheter: Lösfynd. Svärdet hittades år 1859 i samband med sprängning av sten i ett berg vid Å by, nära Njurunda kyrka. Stenen skulle användas till den nya kyrkobyggnaden, som invigdes 1865. Svärdet låg under en större sten och upphittaren var hemmansägare Olof Sjölund från Västbo. Den plats som markerats på kartan nedan är den som anges i 1964 års fornminnesinventering. RAÄ nr. Njurunda 234:1. Fig. 68. Fyndplatsen för det praktfulla bronssvärdet från Hummelviksberget, Å by i Njurunda socken (karta: Fornsök, RAÄ). 47

Fig. 69. Svärdet från Å by i Njurunda, Medelpad. Foto: SHM. Fig. 70. Katalogkort från SHM som upplyser om svärdsfyndet från Njurunda. Svärdet, med fäste av brons och en stor, rund knapp som avslutning, är mycket väl bevarat och unikt till sin form. Fyndet nämns redan år 1868 av Karl Sidenbladh i hans översikt över fornlämningar i Medelpad och Ångermanland. Montelius skriver om det i sin uppsats Bronsåldern i norra och mellersta Sverige: Detta svärd, som äfven är afbildat i Prof. Nilssons»Bronsåldern» pl. 1 f. 5, är, så vidt vi veta, det enda i sitt slag. Hvarken inom eller utom Skandinavien torde man känna något alldeles dylikt (Montelius 1870-73:181). När Montelius senare omnämner svärdet i Minnen från vår forntid (1917), så ger han en referens till ett svärd med rund knopp från England som är snarlikt Njurundafyndet. Det publicerades av John Evans (1881:286). Det hittades i floden Cherwell (biflod till Themsen) i närheten av Oxford. 48

Fig. 71. Svärdet från floden Cherwell, England. Efter Evans 1881:286. Klingorna är till formen av samma typ, medan fästena skiljer sig åt. De knoppformiga avslutningarna (svärdsknapparna) påminner också mycket om varandra liksom svärdens proportioner; Cherwellsvärdet är 21 tum långt och Njurundasvärdet är 22 tum. Fästena uppges vara 5 tum resp. 4 ¼ tum. Evans kommenterar fästets storlek: which is adapted for a decidedly large hand (1881:287). I RAÄ:s Fornsök anges att: Bronssvärdet är av mellaneuropeisk typ och ett praktfynd. Fästets utformning för tankarna till mellaneuropeiska svärd av den s.k. Mörigen-typen. Sex sådana svärd har påträffats i Sverige, bl. a. ett från Rud, By socken i Värmland. Fig. 72. Mörigensvärdet från Rud i Värmland. Foto: SHM. Fästets infästning i klingan, med parerstångsliknande partier, liksom vulsten på mittpartiet, är detaljer typiska för Mörigensvärd. Det som gör svärdet från Njurunda avvikande från Mörigenmallen är den stora, runda svärdsknappen. Istället är det en skålad knapp, som exemplaret från Rud har, som är det typiska för dessa kontinentala svärd. 49

Nr: 13 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå (Per V) Fyndplats: Viken Socken: Alfta Landskap: Hälsingland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 15783 Fyndomständigheter: Lösfynd. Hittad omkring 1880, 300 m från Telningsån i Vikens by. Fig. 73. Fyndplatsen för holkyxan från Viken i Alfta socken (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 74. Holkyxa från Viken i Alfta socken, Hälsingland. Foto: SHM. 50

Nr: 14 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå Fyndplats: Totra kastalruin Socken: Hamrånge Landskap: Gästrikland Förvaringsplats: Gävleborgs länsmuseum Inv. Nr: 19992 Fyndomständigheter:? Fig. 75. Fyndplatsen för en holkyxa i Totra kastalruin, Hamrånge (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 76. Holkyxan från Totra kastalruin. Foto: Gävleborgs länsmuseum. 51

Nr: 15 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå Fyndplats: Östanbäck Socken: Gävle (tidigare Valbo). Landskap: Gästrikland Förvaringsplats: Valbo hembygdsförening Inv. Nr:? Fyndomständigheter:? Fig. 77. Fyndplatsen för holkyxa från Östanbäck i Valbo (karta: Fornsök, RAÄ). Nr: 16 Föremål: Dubbelknapp och pincett Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Knaperåsen Socken: Gävle (tidigare Valbo) Landskap: Gästrikland Förvaringsplats: Gävleborgs länsmuseum Inv. Nr:? Fyndomständigheter: Påträffad i samband med undersökning av ett röse 1972 (RAÄ Gävle 325:1). Föremålen hittades i en liten stenkista i röset. Brandgrav. 52

Fig. 78. Läget för dubbelknappen och pincetten, som hittades vid en arkeologisk undersökning av ett röse på Knaperåsen 1972 (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 79. Dubbelknappen och pincetten (i två delar) från Knaperåsen. Foto: Gävleborgs länsmuseum. Nr: 17 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå Fyndplats:? Socken: Sandviken Landskap: Gästrikland Förvaringsplats: Gävleborgs länsmuseum Inv. Nr: 11130 Fyndomständigheter:? 53

Fig. 80. Holkyxan från Sandviken. Foto: Gävleborgs länsmuseum. Nr: 18 Föremål: Holkyxa Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats:? Socken: Hedesunda Landskap: Gästrikland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 6609 Fyndomständigheter: Okända. Lösfynd. Fig. 81. Holkyxa från Hedesunda, Gästrikland. Foto: SHM. 54

Stenyxorna från yngre bronsålder Fig. 82. Utbredningen av stenyxor från yngre bronsålder i Norrland. 55

Fig. 83. Baudous klassifikation av stenyxor från yngre bronsålder i Norden (Baudou 1960, Taf. IX). 56

Fig. 84. Baudous klassifikation av stenyxor från yngre bronsålder i Norden (Baudou 1960, Taf. X). 57

Nr: 1 Föremål: Rombyxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Junosuando Socken: Pajala Landskap: Norrbotten Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 8984 Fyndomständigheter: Funnen i en åker. Lösfynd. Fig. 85. Stenyxan från Junosuando i Norrbotten. Katalogkort från SHM. 58

Nr: 2 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Socken: Boden Landskap: Norrbotten Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 13923:1 Fyndomständigheter: Lösfynd. Nr: 3 Föremål: Rombyxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Boda Socken: Skellefteå Landskap: Västerbotten Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 11208 Fyndomständigheter: Funnen vid dikning på 5 kvarters djup, vilket är drygt 70 cm. Fig. 86. Rombyxan från Boda i Skellefteå socken. Katalogkort från SHM. 59

Nr: 4 Föremål: Rombyxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Råström Socken: Tåsjö Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: Inv. Nr:? Fyndomständigheter: Nr: 5 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Strand Socken: Resele Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 17100:1 Fyndomständigheter: Fragment. Hittad tillsammans med ett bryne (?) av sten. Fig. 87. Nackpartiet av en rätvinklig yxa och ett bryne(?). Katalogkort från SHM. 60

Nr: 6 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Lännäs Socken: Överlännäs Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: Inv. Nr:? Fyndomständigheter: Nr: 7 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Löckne Socken: Bjärtrå Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: Uppsala museum Inv. Nr: 5699 Fyndomständigheter: Nr: 8 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Bergsnäs Socken: Nordingrå Landskap: Ångermanland Förvaringsplats: Murberget Inv. Nr: 1439 Fyndomständigheter: Fig. 88. Den rätvinkliga yxan från Bergsnäs, Nordingrå. Foto: Västernorrlands länsmuseum. 61

Nr: 9 Föremål: Äggformig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Handog Socken: Lit Landskap: Jämtland Förvaringsplats: Jämtlands länsmuseum Inv. Nr: 9005 Fyndomständigheter: Hittad i samband med plöjning på 1870-talet. Fig. 89. Den ungefärliga fyndplatsen för den äggformiga stenyxan från Handog, Lit. (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 90. Den äggformiga yxan från Handog, Jämtland. Foto: Jämtlands länsmuseum. 62

Nr: 10 Föremål: Rombyxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Valne Socken: Lockne Landskap: Jämtland Förvaringsplats: Jamtli Inv. Nr: 95 Fyndomständigheter: Påträffad år 1887 vid nyodling i Valne nära stranden av Locknesjön. Fig. 91. Fyndplatsen för Rombyxan från Valne, Jämtland. (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 92. Rombyxan från Valne i Jämtland. Foto: Jämtlands länsmuseum. 63

Nr: 11 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Ansjö Socken: Hällesjö Landskap: Jämtland Förvaringsplats: Jämtlands länsmuseum Inv. Nr: 82 Fyndomständigheter: Hittad vid Ansjöåns utlopp. Fig. 93. Ungefärlig fyndplats för yxan från Ansjö, Jämtland (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 94. Yxan från Ansjö i Jämtland. Foto: Jämtlands länsmuseum. 64

Nr: 12 Föremål: Rombyxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Köljevall Socken: Haverö Landskap: Medelpad Förvaringsplats: Murberget Inv. Nr: 21 Fyndomständigheter: Fig. 95. Rombyxan från Köljevall by i Haverö socken. Foto: Västernorrlands länsmuseum. Nr: 13 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Kilsta Socken: Skön Landskap: Medelpad Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 17343:904 Fyndomständigheter: Nr: 14 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) 65

Fyndplats: Solberg Socken: Njurunda Landskap: Medelpad Förvaringsplats: Murberget Inv. Nr: 27 Fyndomständigheter: Fig. 96. Fyndplatsen för den rätvinkliga stenyxan från Solberg, Medelpad (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 97. Stenyxan från Solberg. Foto: Västernorrlands länsmuseum. 66

Nr: 15 Föremål: Rätvinklig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Sunnäs Socken: Skog Landskap: Hälsingland Förvaringsplats: SHM Inv. Nr: 17939 Fyndomständigheter: Påträffad i samband med plöjning. Insänd till SHM för avgjutning av folkskollärare A. Forsgren (möjligen 1926). Fig. 98. Rätvinklig yxa från Skog i Hälsingland. Katalogkort från SHM. Nr: 16 Föremål: Rombyxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Hemstanäs Socken: Skog Landskap: Hälsingland Förvaringsplats: Gävleborgs museum Inv. Nr: 13163 Fyndomständigheter: 67

Fig. 99. Fyndplatsen för rombyxan från Hemstanäs, Hälsingland (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 100. Rombyxan från Hemstanäs, Hälsingland. Foto: Gävleborgs länsmuseum. Nr: 17 Föremål: Äggformig yxa Material: Sten Datering: Ybrå (Per. IV) Fyndplats: Björke Socken: Hille Landskap: Gästrikland Förvaringsplats: Gävleborgs museum Inv. Nr: 15285 Fyndomständigheter:? 68

Fig. 101. Fyndplatsen för den äggformiga stenyxan från Hille, Gästrikland (karta: Fornsök, RAÄ). Fig. 102. Äggformig stenyxa från Hille, Gästrikland. Foto: Gävleborgs länsmuseum. 69

Tabellen nedan visar de norrländska stenyxornas (1-17) fördelning på olika typer (Baudou 1960). A-serien är s.k. rätvinkliga yxor; B-serien är rombiska yxor; C-serien är nackböjda yxor (har inte påträffats i Norrland); D-serien är s.k. äggformiga yxor (se Fig. 102 ovan). 1 B1d 2 A2b 3 B2 4 B1d 5 A3 6 A2b 7 A2b 8 A3 9 D 10 B2 11 A2a 12 B1d 13 A1a 14 A1b 15 A2a 16 B2 17 D Det är svårt att hitta någon tydlig geografisk gradient i yxornas fördelning i Norrland, dvs. att vissa typer skulle vara nordligare, sydligare eller östligare resp. västligare i sin utbredning. Ett exempel på det är fynden av den Norska yxan av Trønder-typ (B1d), som har sin huvudutbredning i Tröndelag, som i Norrland hittats i Norrbotten, Ångermanland och Medelpad (nr. 1, 4 och 12). Den äggformiga varianten (D-typen) har hittats i Jämtland (inland) och Gästrikland (kustnära), vilket också tyder på en slumpvis geografisk fördelning. Referenser Andersson, Berit. 2012. Arkeologisk delundersökning av fyndplats för bälteplatta RAÄ nr Nysätra 73:1, Flarken 26:4, Nysätra sn Robertsfors kn, Västerbottens län. Västerbottens Museum. Rapport Dnr 622/09. Baudou, Evert. 1959. Till frågan om de norrländska kuströsenas datering. Fornvännen: 161-176. Baudou, Evert. 1960. Die regionale und chonologische Einteilung der jüngeren Bronzezeit im Nordischen Kreis. Stockholm. Björkquist, Lennart. 1933. Jämtlands första bronsåldersfynd. Fornvårdaren V: 5-8. 70

Eriksson, Katarina; Persson, Maria; Ulfhielm, Bo. 2007. Arkeologisk forskningshistorik över Gävleborgs län. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2008:05. Evans, John. 1881. The ancient Bronze implements, weapons and ornaments, of Great Britain and Ireland. London. Forsberg, Lars. 1999. The Bronze Age Site at Mårtenfäboda in Nysätra and the Settlement Context of the Cairns on the Coast of North Sweden. Dig it All. Papers Dedicated to Ari Siiriäinen. Finnish Antiquarian Society. 1999: 251-285. Granlund, E. 1932. De svenska högmossarnas geologi. SGU ser C. 373. Hallström, Gustaf. 1924. Bronsåldersgravar i Medelpad. Fornvännen: 259-280. Hallström, Gustaf. 1941. Bronsåldersfyndet från Flarken i Nysätra socken. En tretusenårig kvinnlig praktprydnad. Västerbotten 22: 180-196. Hallström, Gustaf. 1942. Lövångers sockens forntid, belyst av fynd och fornlämningar. Lövånger. En sockenbeskrivning I. (red. Carl Holm):228-352. Umeå. Hallström, Gustaf. 1949. Lövångers sockens forntid. Lövånger. En sockenbeskrivning II. (red. Gösta Holm):13-89. Umeå. Lundberg, Åsa. 1999. Rapport över förundersökning av lokalerna Prästsjödiket, Klockaråkern, Bölevägen och Röbäcksliden, Umeå sn och kn, Västerbottens län. Kulturhistoriska undersökningar / Västerbottens museum. Montelius, Oscar. 1870-73. Bronsåldern i norra och mellersta Sverige. Antiqvarisk tidskrift för Sverige 3: 173-433. Montelius, Oscar. 1874. En bronscelt funnen i Lappland. Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Månadsblad 1874:145-147. Montelius, Oscar. 1917. Minnen från vår forntid. Stockholm. Oldeberg, Andreas. 1974. Die ältere Metallzeit in Schweden I-II. Stockholm. Sidenbladh, Karl. 1868. Fornlemningar i Ångermanland och Medelpad. 1864-1868. 71