Skrivelse 1(21) Dnr MY

Skrivelse 1(21) 2018-02-09 Dnr MY-2018-45 Kontrollplan - livsmedelskontroll 2018 Myndighetsnämnden i Nybro kommun 1 Sammanfattning 2 2 Mål för den offentliga kontrollen 2 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet 3 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet 5 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 5 3.1 Behörig central myndighet 5 3.2 Behörig myndighet för kontrollen 6 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna 6 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten 7 4 Samordning 6 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter 6 4.2 Samordning inom behöriga myndigheter 7 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 7 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter 7 5.2 Kontrollpersonal och utrustning 7 5.3 Finansiering av kontrollen 8 5.4 Kompetenskrav och utbildning 10 6 Organisation och utförande av kontrollen 11 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt 11 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll 12 6.3 Rutiner för utförande av kontroll 12 6.4 Provtagning och analys 13 6.5 Rapportering av kontrollresultat 13 6.6 Öppenhet i kontrollen 13 7 Sanktioner - åtgärder bristande efterlevnad av lagstiftningen 16 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 18 8.1 Uppföljning 18 8.2 Revisioner 18 8.3 Utvärdering 18 9 Beredskap 19 10 Flerårig nationell kontrollplan 21

2(21) 1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Myndighetsnämnden ansvarar för offentlig kontroll över alla verksamheter som hanterar livsmedel enligt 23 och 25 livsmedelsförordningen, utom enskilda hushåll. Kontroll ska utföras i alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen av livsmedel, dvs. från jord till bord. Ansvaret innefattar kontroll av dricksvatten, livsmedelshygien, redlighet och spårbarhet. Undantagen för nämndens kontroll är tidigare led, såsom primärproduktion och foder för vilka länsstyrelsen har kontrollansvaret samt Livsmedelverkets egen direkta kontroll, vilken i Nybro avser äggpackerier, livsmedelsanläggningar i järnvägsvagnar, fryshus, tillverkningsanläggning för vin, charktillverkare, gårdsslakteri samt gårdsmejeri. Myndighetsnämnden har även tillsyn över efterlevnaden av lagen om måttenheter, mätningar och mätdon samt föreskrifter meddelade med stöd av lagen när det gäller föreskrifter om färdigförpackade livsmedel. Enligt smittskyddslagen ska Myndighetsnämnden svara för orsaksutredningar och se till att smittskyddsåtgärder vidtas mot djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt som sprider eller misstänks sprida smitta. Under kontrollåret 2018 kommer Myndighetsnämnden att: utföra planerad kontroll av industri, detaljhandelsanläggningar, vattenverk och mobila anläggningar Miljösamverkan projekt Samsyn likvärdig kontroll i Kalmar och Gotlands län (MSO) 2018 utöver den planerade kontrollen tillkommer händelsestyrd kontroll såsom extra offentlig kontroll/uppföljande kontroller, utredningar av misstänkta matförgiftningar och andra klagomål, registrering, remissyttranden, riskklassning nya anläggningar, avregistreringar, information, rådgivning, förfrågningar samt rutiner och mallar i EDP Vision, bev. av livstecknet m.m.

3(21) 2 Mål för myndigheterna i livsmedelskedjan Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Gemensamma mål för myndigheterna inom livsmedelskedjan är att: Konsumenterna får säkra livsmedel inklusive dricksvatten, som är producerande och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. De livsmedelsproducerande växterna och djuren är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk. Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap. 2.1 Gemensamma effektmål för myndigheterna i livsmedelskedjan De övergripande målen för den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan framgår av förordningarna (EG) nr 178/2002 och 882/2004. Målen utgår från de övergripande målen med EU:s livsmedelslagstiftning; att skydda människors och djurs hälsa och växters sundhet och att värna konsumenternas intressen samt att se till att den inre marknaden fungerar effektivt och enligt gemensamma principer. Se vidare avsnitt 5, Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan 2018 2021. 2.1.1 Gemensamma effektmål Med utgångspunkt i de övergripande målen har fyra gemensamma effektmål fastställts. Effektmålen utgår från fyra fokusområden; Säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och information i livsmedelskedjan. Säkert dricksvatten Effektmål: För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska. Varför: Dricksvatten är ett baslivsmedel. Effektmålen berör både kontroll och beredskap. Bra dricksvatten bidrar till friska djur och sunda växter.

4(21) Mikrobiologiska risker Effektmål: Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobakter, listeria, EHEC/VETC och norovirus. Varför: Livsmedelsburna utbrott orsakade av campylobakter, listeria, EHEC/VTEC och matförgiftningar orsakade av bristande kunskap eller hantering i storhushåll leder till att många konsumenter drabbas, och i vissa fall med allvarliga konsekvenser som följd. Kemiska risker Effektmål: Minska hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. Varför: För att nå målen om säkra livsmedel, friska djur och sunda växter behöver vi höja kompetensen och öka vårt fokus när det gäller de kemiska riskerna och i synnerhet när det gäller kemiska risker i baslivsmedel och för riskgrupper. Information i livsmedelskedjan Effektmål: Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan. Varför: Spårbarhet är en grundbult i lagstiftningen och omfattar hela livsmedelskedjan, från jord till bord, inklusive införsel och import. Att verifiera att information och dokumentation i hela kedjan är korrekt bidrar till säkra livsmedel, friska djur och växter och att ingen blir lurad. För att nå full spårbarhet, för att informationen ska bli rätt och ingen bli lurad behöver vi utveckla vårt samarbete och våra metoder och underlätta för företagen att göra rätt men också samarbeta med branscherna för att upptäcka fusk. 2.1.2 Operativa mål De gemensamma effektmålen för livsmedelskedjan kompletteras och är nedbrutna i operativa mål inom varje område. Målen och prioriteringarna har generellt sett samma giltighetstid som den nationella kontrollplanen. Det innebär att målen är långsiktiga och att uppföljning och utvärdering i regel sker tidigast året efter att en aktivitet har genomförts. Resultaten redovisas årligen i rapporteringen till livsmedelsverket. De operativa målen tar i första hand sikte på den kontroll som rör livsmedel: som är baslivsmedel som konsumeras av känsliga grupper som barn och äldre som är förknippade med kända säkerhets- eller redlighetsproblem De operativa målen gäller 2017-2019 och ger en inriktning och prioritering av riskbaserade kontrollinsatser inom ramen för den årliga kontrolltiden. För att kontroll ska kunna utföras och ge effekt (skydda

5(21) konsumenternas hälsa och intresse) krävs att även de operativa förutsättningarna finns på plats. De operativa målen finns i bilaga till kontrollplanen. I den detaljerade kontrollplanen finns angivet vilka av de operativa målen som är aktuella på de olika anläggningarna under 2017-2019. 2.2 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Myndighetsnämndens verksamhetsmål är fastställda samt nyckeltal inom Myndighetsverksamheten innefattande kontrollområdet livsmedelskontroll. Mål och nyckeltalen följs upp 3 gånger per år och kommenteras för varje nyckeltal i Stratsys. All myndighetsutöving över verksamheter inom vård, skola och omsorg ska bidra till en hälsosam miljö och säkra livsmedel. All myndighetsutövning ska kännetecknas av god kommunikation. Medborgarna ska uppfatta myndighetsutövninven som ändamålsenlig, meningsfull och rättssäker. All myndighetsutövning inom nämndens ansvarsområdem syftar till att skydda människors hälsa och miljön ska bidra till hållbar samhällsutveckling. Företagarna ska uppfatta myndighetsutövninven som ändamålsenlig, meningsfull och rättssäker. Verksamheten som bedrivs på nämndens uppdrag ska präglas av god ekonomiska styrning, samverkan med andra aktörer och effektiv handläggning. 3 Ansvarsfördelning inom kontrollområdet 3.1 Behörig central myndighet Enligt 18 Livsmedelsförordningen (2006:814) är Livsmedelsverket den behöriga centrala myndigheten för att utföra de uppgifter som enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av livsmedelslagen (2006:804) ankommer på en behörig myndighet. Länsstyrelsen har en operativ kontroll på kommunerna genom revisoner på livsmedelskontrollen. De har även en samordnad funktion för länets kommuner. Se vidare i avsnitt 8, i Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan 2018 2021.

6(21) 3.2 Behörig myndighet för kontrollen Enligt Livsmedelslagen (2006:804) 11 har kommunen den offentliga kontrollen på livsmedelsområdet i kommunen. I Nybro kommun hanteras den offentliga kontrollen av Myndighetsnämnden. Länsstyrelsen har ansvar för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Livsmedelsverket har också en kontrollfunktion inom vissa livsmedelsverksamheter inom Nybro kommun. Se vidare i avsnitt 8, i Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan 2018 2021. 3.3 Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i Livsmedelsförordningen (2006:841). Myndighetsnämnden i Nybro kommun ansvarar för offentlig kontroll över alla verksamheter som hanterar livsmedel, inklusive allmänna dricksvattenanläggningar och dricksvattenanläggningar som förser enskilda livsmedelsanläggningar inom Nybro kommun. Ansvaret omfattar även verksamheter som bedrivs i en livsmedelsanläggning som tillfälligt befinner sig i kommunen men är registrerade i en annan kommun. Offentliga kontrollen omfattar inte enskilda hushåll. Ansvarsfördelning för kontrollen finns redogjord för avsnitt 8, i Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan 2018 2021. 3.4 Ansvarsfördelning inom den behöriga myndigheten Gällande delegationsordning är beslutad av Myndighetsnämnden den 31 augusti 2017, bilaga till MYN :s protokoll 59, 2017-08-31. Artikel 4.1 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheter som ansvarar för de mål och den offentliga kontroll som anges i denna förordning. 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Myndighetsverksamheten har samarbete med Smittskyddsenheten på Landstinget i Kalmar vid misstänkta smittskyddsärenden. Samordningen initieras av smittskyddsläkaren.

7(21) Samordning sker också med länsveterinären på Länsstyrelsen som två gånger per år kallar till länsmöten. Där deltar också en representant från Livsmedelsverket. Samarbetsprojekt sker också mellan kommunerna i Kalmar län samt Gotlands län i Miljösamverkan sydost vilket som ingår i Regionförbundet i Kalmar län. Medverkan sker också i nationella projekt via Livsmedelsverket. Sammarbete är påbörjat mellan kommunerna Emmaboda och Torsås, där formerna ännu inte är fastlagda. Finns en gemensam semesterlista så att kontakt kan tas med de andra kommunerna för råd och stöd vid behov. 4.2 Samordning inom behöriga myndigheter Samordning sker mellan livsmedel-, miljö-, alkohol- och bygglovshandläggare ang. ärende och anläggningar som kan röra flera lagstiftningar. Information om dessa ärende sker även med mailutskick med nyregistrerade ärenden en gång per vecka och då även samordning sker med teknik- och samhällhällsbyggnadsnämnden i Nybro kommun då även TSNs ärenden finns med på listan. En 5-årig detaljerad verksamhetsplan tas fram för livsmedelsenheten för likvärdig och effektiv kontroll av verksamheterna. Inom Myndighetsavdelningen sker samordning genom att livsmedelsinspektörerna avsätter tid för samordning- och samsynsmöten. Rutiner för handläggning ses över årligen och uppdateras vid behov. 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Berör inte Myndighetsnämnden. 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Enligt livsmedelslagen (2006:804) 6-11 och 19 ska kontrollmyndigheten arbeta på sådant sätt att lagen följs och att livsmedel inte påverkar konsumenternas hälsa. Alla livsmedelsföretag ska registrera sin hantering till myndigheten innan start. Myndighetsnämnden ska enligt 20-21 ha rätt till tillträde och upplysningar så att den offentliga kontrollen ska kunna bedrivas ändamålsenligt.

8(21) 5.2 Kontrollpersonal och utrustning En behovsutredning tas fram i samband med kommande årsplanering. Antalet årsarbetskrafter beräknas utifrån livsmedelsföretagens beräknade kontrolltid plus övriga arbetsuppgifter som berör livsmedelshanteringen. För genomförande av livsmedelskontrollen i Nybro kommun 2018 finns 1,7 årsarbetskrafter (2 handläggare). Behovsinventering görs enligt SKL:s beräkningsverktyg för timavgift samt Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. För 2018 finns tillräckligt med personella resurser (se Behovsutredning 2018 livsmedel). På intranätet finns en policy för anställdas bisysslor, jäv och opartiskhet. Uppgifter tas in av arbetsgivaren i samband med nyanställning för att se att personen inte har uppdrag eller annan verksamhet som ligger inom samma arbetsområde som man anställs som. Jävsfrågor sköts enligt förvaltningslagen och kommunallagen. Detta beaktas vid delegationsbeslut och nämndbeslut. Livsmedelsinspektörerna förfogar över tillräckligt stort antal kontorsrum. IT-utrustning för att genomföra kontroll som datorer och läsplatta finns tillgänglig för all personal. Referenstermometrar kalibreras årligen medan handtermometrar kalibreras varje månad. Skyddskläder finns i tillräcklig mängd. Förvaringsutrymme för provtagningsutrustning och kyl/frysförvaring finns. Plomberingstejp finns för omhändertagande av livsmedel på plats. Bilpool och cyklar finns till förfogande för att kontrollerna ska kunna genomföras. Mera finns beskrivet i Rutin för livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov. 5.3 Finansiering av kontrollen Enligt förordning (EG) Nr 882/2004 ska varje medlemsland ha tillräckliga finansiella resurser för livsmedelskontrollen. Sveriges riksdag har enligt förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel beslutat att finansieringen ska ske genom avgifter. Vilka avgifter som får tas ut regleras i förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. Myndighetsnämndens tar ut avgifter för livsmedelskontrollen enligt taxa för prövning och offentlig kontroll inom livsmedelsområdet som kommunfullmäktige har fastställt. Gällande taxa för livsmedelskontrollen antogs i december 2016 KF 223/2016 och räknades upp 2017 med prisindex för kommunal verksamhet (PKV) inför 2018.

9(21) Myndighetsnämnden får enligt 4 den kommunala taxan för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKLs hemsida i oktober månad. Utgångspunkten för indexuppräkningen är oktober månad 2016. Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjekten för att finansiera kontrollen. Avgiftens storlek baseras på kontrollbehov och fastställd timtaxa. Avgifter tas ut enligt Rutin för avgifter vid offentlig kontroll. Timtaxan beräknas som den genomsnittliga kostnaden per handläggningstimme för samtliga miljöhandläggare. Handläggningstiden per handläggare beräknas till 1100 timmar per år. 76 % av handläggningstiden anses debiteringsbar. I kostnadsberäkningen ingår direkta kostnader för livsmedelskontrollen, såsom löner, utbildning, resor, lokalhyror, datorer, facklitteratur mm. Indirekta kostnader är livsmedelskontrollens andel av administrationskostnader, nämndens kostnader samt centrala overheadkostnader. För 2018 beräknas kostnaden per timme till 1103 kr. Taxan är beräknad enligt SKL:s verktyg för beräkning av kontrolltid och ska räknas upp årligen med PKV. Modellen för avgiftssystemet är uppbyggt både som en riskmodul och som en erfarenhetsmodul. Timtaxan är framtagen utifrån handläggningskostnader per timme. Den är framtagen enligt beräkningsmodell som tagits fram av Sveriges kommuner och landstingsförbunds. Vid registrering av nyetablerade företag tas en registreringsavgift ut. Fastställande av den årliga kontrollavgiften görs enligt Livsmedelsverkets vägledning. Erfarenhetsmodulen används årligen och utifrån kontrollbehov klassas företagets tid. Kontrolltiden kan både sänkas och höjas beroende på hur företaget sköts utifrån livsmedelssäkerhet aspekter. Extra offentlig kontroll är den kontroll som vi utför utöver den normala kontrollen, enligt artikel 28 i förordningen (EG) nr 882/2004. Extra kontroller debiteras företaget efter den fastställda timtaxan. Anslagsfinansiering sker av exempelvis rådgiving och information enligt förvaltningslagen och obefogade klagomål.

10(21) 5.4 Kompetenskrav och utbildning I samband med de årliga utvecklingssamtalen görs en bedömning om kompletterade kompetensutbildningar behövs med anledning av förändringar i verksamhetsområdet. Personliga utbildningsplaner tas fram. Grundutbildningen ska bestå av högskola/universitetsutbildning eller motsvarande. Kontrollpersonalens kompetens för området har inventerats enligt kapitel I, bilaga II i förordning (EG) nr 882/2004: ämnesområden för utbildning av personal som utför offentlig kontroll, se Kompetensprofiler livsmedel 2017.doc. Inventeringen visar att samtliga inspektörer och därmed organisationen har en bred kompetens, med både grund- och vidareutbildningar inom kontrollområdet. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2204 De behöriga myndigheterna ska se till : b) att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen, c) att de har, eller har tillgång till, lämplig laboratoriekapacitet för provning och tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, så att offentliga kontroller och därmed förbundna uppgifter kan utföras ändamålsenligt och effektivt, d) att de har lämpliga och väl underhållna utrymmen och utrustning, så att personalen kan utföra den offentliga kontrollen ändamålsenligt och effektivt, g) att foder- och livsmedelsföretagarna är skyldiga att undergå de inspektioner som genomförs i enlighet med denna förordning och att bistå den behöriga myndighetens personal när den genomför sina uppgifter. Artikel 4.4 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. Artikel 6 förordning (EG) nr 882/2004 Den behöriga myndigheten skall se till att samtlig personal som utför offentlig kontroll: a) får utbildning som är lämplig för deras kompetensområde och som gör att de med erforderlig kompetens kan utföra sina uppgifter och utföra offentlig kontroll på ett enhetligt sätt. Denna utbildning skall allt efter omständigheterna omfatta de områden som anges i bilaga II kapitel I,

11(21) b) håller sig uppdaterade på sina respektive kompetensområden och vid behov får regelbunden vidareutbildning, och c) kan samarbeta över kompetensområden. Artikel 8.2 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall se till att det finns rättsliga förfaranden för att säkerställa att personalen vid de behöriga myndigheterna har tillträde till foder- och livsmedelsföretagarnas lokaler och tillgång till deras dokumentation, så att de kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Artikel 26 och artikel 27 förordning (EG) nr 882/2004 26 Medlemsstaterna skall se till att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att tillhandahålla nödvändig personal och andra resurser för offentlig kontroll genom den finansieringsform som anses lämplig, exempelvis allmän beskattning, avgifter eller pålagor. 27.1 Medlemsstaterna får ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll. Bilaga II i förordning (EG) nr 882/2004 Se förordningen. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering av kontrollobjekt Myndighetsavdelningen använder sig av ärendehanteringssystemet EDP Vision för registerhållning. Kontrollobjekten uppdateras löpande och en mer omfattande uppdatering görs årligen, se vidare Rutin för registerhållning av livsmedelsanläggningar (EG förordningen 882/2004) Kontrollobjekten i Nybro kommun består av detaljhandelsanläggningar, sex allmänna dricksvattenanläggningar, en dricksvattenanläggning som förser enskilda livsmedelsanläggningar samt tre industrier. År 2018 finns totalt cirka 170 st anläggningar. Enligt förordning (EG) nr 852/2004 och Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om hygien, ska de flesta anläggningar registreras. Se vidare Rutin för ärendehantering vid godkännande och registrering av livsmedelsanläggning.

12(21) 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet riskbaserad kontroll Kontrollobjekten prioriteras efter riskklassning enligt Livsmedelsverkets modell. Planeringen och prioriteringen för Myndighetsnämndens kontroll görs så att kontrollen är riskbaserad och genomförs regelbundet. Genom riskklassificeringen tilldelas varje anläggning en kontrolltid per år efter hur hög risken är, vilken erfarenhet myndigheten har av anläggningen och om extra tid behövs för kontroll av märkning. En högre risk hos anläggningen ger fler timmar och därmed högre prioritet och fler kontrollbesök under året. Nämnden tar årligen fram en detaljerad kontrollplan som omfattar 5 år. I planen finns samtliga registrerade anläggningar som nämnden har kontrollansvar för. I planen framgår typ av verksamhet och riskklassning, vilka anläggningar som ska ha kontroll per år, antal kontrolltimmar per år, och kontrollotidstillägg för information per anläggning. Se detaljerad kontrollplan 2018-2022. Myndighetsnämnden kontrollerar alla anläggningar i riskklass 1-7 varje år, riskklass 8 tilldelade 2-1 kontrolltimmar vartannat år. Riskklass 1-4 får en revision per år och övriga kontroller utgörs av inspektioner. Riskklass 5-8 får i huvudsak inspektioner men får minst 1 revision inom vart 5 e år. När bristande efterlevnad konstaterats så sker extra offentlig kontroll som uppföljning och denna kontroll debiteras utöver den årliga kontrolltiden, enligt fastställd taxa. För nystartade verksamheter används kontrollmetoden revision samt efterföljande inspektioner. Utökad kontroll av information sker på de verksamheter som har kontrolltidstillägg. För mer övergripande verksamhetsplanering, se Verksamhetsplan för Myndighetsnämnden 2018 samt Behovsutredning/Tillsynsplan 2018. 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Se Rutin för offentlig kontroll. Livsmedelsverket anser att täta oanmälda offentliga kontroller ger positiv effekt på efterlevnaden av reglerna. Myndigheten ska vara synlig. Inom en 5-period ska alla lagstiftningsområden som är aktuella på verksamheten gåtts igenom. Uppföljningar görs årligen.

13(21) Livsmedelsverket har fastställt operativa mål för landets livsmedelskontroll 2017-2019. De operativa målen är ett samlat grepp mot särskilda risker i mat och dricksvatten. 8 operativa mål berör verksamhetstyper i Nybro kommun. Fokusområdena är säker dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemisk risker och säkerställa information. Berörda verksamheter har inventerats och kommer att kontrolleras utifrån målets direktiv. För att alla inspektörer ska bedöma så lika som möjligt görs saminspektioner inom kontoret samt med kommuner i närområdet där målet är att likrikta bedömningarna. Vi använder Livsmedelsverkets kontrollwiki samt hemsida; www.livsteck.net som hjälp för den offentliga kontrollen inom livsmedelsområdet. Kontroll genom provtagning görs på olika sätt; uppföljning av klagomål, misstanke mot brott, misstanke om livsmedelshygieniska brister, misstanke om matförgiftning, misstanke om allergiska reaktioner, övervakning, säkerställa verksamhetens rutiner och i projektform. Till stöd för provtagning avvänder vi oss av Livsmedelsverkets vägledning; Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov som bygger på förordningen EG nr 2073/2005. Samtliga vägledningar och kontrollhandböcker finns att hitta på Livsmedelsverkets hemsida. Vi har också fastställda rutiner som stöd för att utföra den offentliga kontrollen på ett säkert sätt. 6.4 Provtagning och analys Myndighetsavdelningen har avtal med Eurofins. Avtalstiden avser perioden 2014-05-01 till 2018-04-30. Avtals nummer 2013-01. Eurofins bedriver ackrediterad analysverksamhet enligt SS-EN ISO/IEC 17025 samt certifierade enligt SS-EN ISO 9001(kvalitet) och SS-EN ISO 14001 (miljö). Se Rutin för livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov. 6.5 Rapportering av kontrollresultat Rapporteringen om den offentliga kontrollen i Nybro kommun till Livsmedelsverket görs årligen enligt deras frågeställningar, Internet rapportering. Underlaget tas ut från kontorets datorbaserade ärendehanteringssystem EDP Vision. Rapport av kontrollresultat av den offentliga kontrollen görs via brev efter kontrollen. Se Rutin för rapportering av offentlig kontroll.

14(21) 6.6 Öppenhet i kontrollen Alla handlingar diarieförs i kommunens ärendehanteringssystem. Alla handlingar är offentliga med undantag för sekretessbelagda handlingar I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock innehålla uppgifter som är sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt 7 i Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan 2018-2021. Artikel 3.1 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall se till att riskbaserad offentlig kontroll genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i denna förordning med hänsyn till följande: a) Klarlagda risker i samband med djur, foder eller livsmedel, foder eller livsmedelsföretag, användningen av foder, livsmedel eller processer, material, substanser, aktiviteter eller verksamheter som kan påverka foder- eller livsmedelssäkerheten, djurhälsa eller djurskydd. b) Foder- eller livsmedelsföretagarens tidigare resultat i fråga om efterlevnad av foder- eller livsmedels-lagstiftningen eller av bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. c) Tillförlitligheten hos eventuella egna kontroller som redan blivit genomförda. d) Information som kan tyda på bristande efterlevnad. Artikel 7 förordning (EG) nr 882/2004 1. Den behöriga myndigheten skall säkerställa en hög grad av insyn när den bedriver sin verksamhet. För detta ändamål skall relevant information som innehas av myndigheten göras tillgänglig för allmänheten snarast möjligt. Allmänheten skall i regel ha tillgång till:

15(21) a) information om den behöriga myndighetens kontrollverksamhet och dess effektivitet, b) information i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 178/2002. 2. Den behöriga myndigheten skall på lämpligt sätt säkerställa att dess personal inte lämnar ut information som den fått del av i samband med utövandet av arbetet med offentliga kontroller och som är av den arten att den i vederbörligen motiverade fall omfattas av sekretess. Sekretesskyddet får inte hindra spridning via behöriga myndigheter av den information som avses i punkt 1 b. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1) skall inte påverkas. 3. Den information som omfattas av sekretesskydd inbegriper följande: Sekretess i samband med förundersökning eller pågående rättegång. Personuppgifter. De dokument som omfattas av ett undantag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (2). Den information som skyddas av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller tystnadsplikt, sekretess vid överläggningar, internationella förbindelser och nationellt försvar Artikel 8.1 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra offentliga kontroller i enlighet med dokumenterade förfaranden. Dessa förfaranden skall inbegripa information och instruktioner till den personal som genomför offentlig kontroll på bl.a. de områden som avses i bilaga II kapitel II. Artikel 9 förordning (EG) nr 882/2004 9.1. Den behöriga myndigheten skall upprätta rapporter om den offentliga kontrollen som den har utfört. 9.2. Rapporterna skall innehålla en beskrivning av syftet med den offentliga kontrollen, den kontrollmetod som tillämpats, resultaten av den offentliga kontrollen och i förekommande fall de åtgärder som skall vidtas av den berörda företagaren. 9.3. Åtminstone vid bristande efterlevnad skall den behöriga myndigheten lämna en kopia av den rapport som avses i punkt 2 till den berörda företagaren.

16(21) Artikel 10 förordning 882/2004 10.1 Uppgifter i samband med offentlig kontroll skall i allmänhet utföras med användning av lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker såsom kartläggning, övervakning, verifiering, revision, inspektion, provtagning och analys. 10.2.Offentlig kontroll av foder och livsmedel skall bl.a. inbegripa följande verksamhet: a-i) se förordningen Artikel 11 förordning 882/2004 11.1 De provtagnings och analysmetoder som används i den offentliga kontrollen ska överensstämma med relevanta gemenskapsföreskrifter eller a) om sådana inte finns, med internationellt erkända bestämmelser eller protokoll, t ex sådana om har godkänts av Europeiska Certifieringskommittén (CEN) eller sådan om vilka överenskommits i nationell lagstiftning. Eller b) i avsaknad av ovanstående, med andra metoder som lämpar sig för det avsedda ändamålet eller som tagits fram i enlighet med vetenskapliga protokoll. Punkt 11.2-7 se förordningen. 7 Sanktioner - åtgärder bristande efterlevnad av lagstiftningen Myndighetsavdelningens juridiska befogenheter att vidta åtgärder vid bristande efterlevnad finns bland annat i artikel 54 i förordningen (EG) 882/22004. Rutin finns för uppföljning och sanktioner vid offentlig kontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Vi använder oss också av Livsmedelsverkets vägledning om Sanktioner i livsmedelslagstiftningen. Genom interna kontroller samt revideringar mellan samarbetskommunerna Emmaboda och Torsås säkerställs att sanktionsåtgärder vidtas för alla objekt där brister konstaterats vid kontrollen. Artikel 54 förordning (EG) nr 882/2004 Åtgärder vid bristande efterlevnad 54.1. Om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, skall den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper

17(21) situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som skall vidtas skall den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad 54.2. Åtgärderna skall i tillämpliga fall omfatta följande: a) Föreskriva sanering eller andra åtgärder som anses vara nödvändiga för att se till att foder- eller livsmedel är säkra eller att foder- eller livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd följs. b) Begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och import eller export av foder, livsmedel eller djur. c) Övervaka och, vid behov, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras. d) Ge tillstånd till att foder eller livsmedel används för andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för. e) Tillfälligt avbryta driften av eller stänga hela eller delar av det berörda företaget under en lämplig tidsperiod. f) Tillfälligt eller permanent återkalla anläggningens godkännande. g) Åtgärderna som avses i artikel 19 för sändningar från tredjeländer. h) Andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade. 54.3. Den behöriga myndigheten skall till den berörda företagaren eller dennes företrädare överlämna: a) skriftlig underrättelse om sitt beslut om vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med punkt 1 och om skälen till beslutet, och b) information om rätten att överklaga sådana beslut och om de förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta. 54.4. I tillämpliga fall skall den behöriga myndigheten även underrätta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om sitt beslut. 54.5. Samtliga utgifter som uppkommer enligt denna artikel skall bäras av den ansvarige foder-eller livsmedelsföretagaren. Artikel 55 förordning (EG) nr 882/2004 55.1. Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen liksom andra gemenskapsbestämmelser om djurskydd och djurhälsa och skall vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att dessa tillämpas. De sanktioner som föreskrivs skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. 55.2. Medlemsstaterna skall utan dröjsmål delge kommissionen de bestämmelser som är tillämpliga vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen och eventuella ändringar av dessa.

18(21) 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Årligen rapporteras kontrollerna till Livsmedelsverket. Myndighetsnämnden följer upp verksamhetens mål, nyckeltal samt planerade kontrollaktiviteter enligt Verksamhetsplan och Behovsutredning/Tillsynsplan tre gånger per år via Stratsys. För att säkerställa att kontrollplanen med tillhörande rutiner (kontrollinstruktioner etc.) följs av personalen, görs interna kontroller samt revideringar mellan samarbetskommunerna Emmaboda och Torsås. Se Internkontrollplan, bilaga till Verksamhetsplan. Bevakningssystem används för att kontrollera att allvarliga avvikelser åtgärdas. Rutinerna uppdateras årligen och uppdatering av verksamhetsplaneringen görs regelbundet samt årsredovisning görs till Myndighetsnämnden. Livsmedelsinspektörerna har regelbundna möten med Miljö- och byggchef för samordning och uppföljning av planeringen. En aktivitet som genomförs för att öka likriktningen i kontrollen är bl.a. saminspektioner med närliggande kommuners livsmedelsinspektörer, där bedömningar och resultat jämförs och diskuteras. 8.2 Revisioner Länsstyrelsen i Kalmar län utför revisioner av Myndighetsnämndens livsmedelskontroll enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004. 8.3 Utvärdering Myndighetsnämnden utvärderar genomförda kontrollaktiviteter vid uppföljningar av Verksamhetsplan (innehåller nyckeltal) respektive Behovsutredning/Tillsynsplan tre gånger per år, samt genom interna kontroller och samt revideringar mellan samarbetskommunerna Emmaboda och Torsås. Tjänstegarantier - Kommunfullmäktige har fastställt tjänstegarantier, nämndsövergripande, som en del av Nybro kommuns kvalitetsarbete (www.nybro.se).

19(21) Synpunktshantering - Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål från allmänheten (www.nybro.se). Utvärderingar av verksamheten görs genom kundenkäter Insikt m.fl.. Redovisning till nämnden görs i samband med bokslut, fastställande av budget och då verksamhetsplan och behovsutredning fastslås. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall se till: a) att den offentliga kontrollen av levande djur, foder och livsmedel i alla led av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och av användningen av foder är effektiv och ändamålsenlig Artikel 4.6 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och skall med beaktande av resultaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i denna förordning. Dessa revisioner skall bli föremål för oberoende granskning och genomföras på ett sätt som tillåter insyn. 9 Beredskap Myndighetsnämnden har tagit fram en krishanteringsplan för att kunna hantera problem med vatten och livsmedel vid en extra ordinär händelse. Denna rutin finns i mapp i G:/SB/Myndighet/Livsmedel/Rutiner. I vissa allvarliga situationer kan även en den centrala krisledningsplanen för kommunen träda i kraft. Ansvarig för kommunens centrala krisledningsplan finns på Räddningstjänsten och kommunledningen blir då informerad och en krisledningsstab kan sammankallas. Vid uppkomna livsmedelsburna utbrott utanför kontorstid är har räddningschefen listor med telefonnummer till chefer och berörda tjänstemän. I avtalet för laboratorietjänster ingår öppettider även helger för provtagningsanalyser.

20(21) Se vidare Beredskapsplan livsmedel & dricksvatten samt Rutin för ärendehantering vid matförgiftning och Rutin för ärendehantering vid misstänkta vattenburna sjukdomsutbrott. För personalens säkerhet finns Riktlinjer för smittskydd vid livsmedelskontroll i arbetsmiljö-, friskvård- och jämställdhetsplanen. Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, antagen av Kommunfullmäktige 2012-05-02. Den kommunala ledningsplanen behandlar hur den kommunala beredskapen och delar av totalförsvaret i kommunen är tänkt att fungera vid höjd beredskap samt vid allvarliga påfrestningar och störningar i samhället. Exempel på sådana händelser är långvariga el-, dricksvatten- och värmeavbrott. Andra exempel är stora olyckshändelser där många personer drabbas eller hotas att drabbas genom exempelvis utsläpp av farliga ämnen. Smittspridning genom pandemi eller zoonos (smitta överförd från djur till människa) är nya hot mot robustheten i samhället som har identifierats. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall se till: f) att de har beredskapsplaner och är beredda att genomföra sådana planer i nödsituationer, Artikel 13 förordning (EG) nr 882/2004 Beredskapsplaner för foder och livsmedel 1. För tillämpningen av den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002 skall medlemsstaterna upprätta beredskapsplaner för åtgärder som omedelbart skall vidtas om foder eller livsmedel visar sig utgöra en allvarlig risk för människor eller djur, antingen direkt eller via miljön. 2. I beredskapsplanerna skall det anges: a) vilka administrativa myndigheter som skall medverka, b) deras befogenheter och ansvarsområden, och c) kanaler och förfaranden för informationsutbyte mellan de berörda parterna. 3. Medlemsstaterna skall alltefter behov se över dessa beredskapsplaner, särskilt i samband med organisationsändringar inom den behöriga myndigheten och/eller som en följd av praktiska erfarenheter, bl.a. från simuleringsövningar. 4. Vid behov kan genomförandeåtgärder antas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3. Sådana åtgärder skall fastställa harmoniserade bestämmelser avseende beredskapsplaner i den omfattning som är

21(21) nödvändig för att säkerställa att beredskapsplanerna är förenliga med den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002. Av åtgärderna skall det vidare framgå hur berörda parter skall medverka i utarbetandet och verkställandet av beredskapsplanerna 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges nationella kontrollplan för livsmedelskedjan 2018-2021 beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd är organiserad, hur den genomförs och hur den utvecklas. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se..