PM med bakgrundsinformation rörande s.k. Lindberg-orglar

PM Version 0.2 DATUM BETECKNING 2008-06-10 312-3300-2008 ERT DATUM ER BETECKNING 2007-09-07 433-11197-07 Niclas Fredriksson Antikvarie, orglar PM med bakgrundsinformation rörande s.k. Lindberg-orglar Denna PM innehåller delar av den bakgrundsinformation som legat till grund för det yttrande som Riksantikvarieämbetet gjort (dnr som ovan) med anledning av en från Länsstyrelsen i Dalarnas Län insänd remiss avseende åtgärdsprogram rörande förändringar av orgeln i Leksands kyrka. Lindberg, orgelkompositioner och verk av Åkerman & Lund Karlsson 1996 s. 5: [ ] exempel på Oskars Lindbergs sätt att komponera för orgel i mitten av trettiotalet (ur»tre orgelkoraler«och»variationer över en gammal dalakoral«) [ ] bekräftar en tendens mot en mer klassiskt orienterad klanguppfattning som även avspeglas i de dispositioner Lindberg upprättade för Åkerman & Lunds räkning från 30-talets mitt och framåt. Karlsson 1996 s. 51ff: Det tycks [ ] kunna beläggas att omorienteringen av firmans tillverkning från 30-talets mitt och framåt berodde på yttre impulser snarare än ideologisk omorientering hos företagsledningen en uppfattning som får stöd av den distanserade hållning till den pågående reformeringen av svenskt orgelbyggeri som avspeglats i de estetiska uttalanden av firman [ ; jfr Karlsson 1996 s. 15 och 50]. Den överlägset mest aktiva personen utanför Åkerman & Lund efter 1934 var Oskar Lindberg som under dessa år disponerade 28 orglar och besiktigade (och därmed godkände) lika många vilket kan jämföras med orgelrådet [Kyrkosångens Vänners Orgelråd, bildat 1934] som under samma period endast disponerade 11 instrument och besiktigade 18. Mot bakgrund av att Åkerman & Lunds orgeltillverkning som helhet främst var präglad av olika kompromissidéer under dessa år framstår därför Lindberg som den ideologo som låg bakom den inriktning som firmans produktion kom att få (i samspel med orgelrådet och med församlingar som hängde med sin tid och eftersökte modernare orgelverk i sina församlingskyrkor). Det kan dessutom beläggas att Lindberg hade ganska nära och personliga relationer till Åkerman & Lunds ledning under perioden. Karlsson 1996 s. 54: Oskar Lindbergs distansering från den romantiska orgeltraditionen vid lite äldre år är märkbar också i hans orgelkompositioner från 30-talets mitt och framåt. Detta gäller t.ex. hans»variationer över en gammal dalakoral«från 1934 [ ]. Verket är inte enhetligt i stilen utan tycks röja en viss ambivalens i tonspråket hos tonsättaren. Karlsson 1996 s. 55 (jfr s. 58): Sammantaget råder ingen tvekan om att ett närmande i tonspråk och klanguppfattning till yngre organister som Henry Weman sker hos Oskar Lindberg vid 30-talets mitt dv.s. samtidigt som Åkerman & Lunds orgeltillverkning börjar ta intryck av tidens nya idéer. Tendensen är dock inte alldeles klar utan blandas med kvardröjande romantiska drag på samma sätt som man i Lindbergs orgeldispositioner finner tydliga drag av kompromiss mellan olika traditioner [ ]. Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191 8000 Org nr 202100-1090 Box 5405 Fax 08-661 4615 Postgiro 59994-4 114 84 Stockholm E-post riksant@raa.se Bankgiro 5052-3620 Besöksadress Styrmansgatan 26 www.raa.se

SIDA 2:11 Bildmaterial Leksands kyrka: västläktaren med 1895 års orgelfasad kompletterad med flyglar till bälgverk respektive manual II ( flygelpositiv ) till Oskar Lindberg-orgeln. Ritning upprättad ca 1948, Gustaf Clason. Foto: ATA, Leksand ritning L 31-34 (beskuren). Ritning till orgel för Leksands kyrka, Kopparbergs län, Agi Lindegren 1894. Foto (beskuret): ATA, Leksand ritning L 31-6. Leksands kyrka omkring 1900 med den av Agi Lindegren ritade orgelfasaden till 1895 års av Gustaf Adolf Setterqvist. Foto: ATA, Leksand ca 1900. Leksands kyrka: plan över och Oskar Lindberg-orgeln. Ritning upprättad ca 1948, Gustaf Clason. Foto: ATA, Leksand ritning L 31-33 (beskuren).

3:11 Under rubriken om Anmärkningar noterade dåvarande kantorn Seth Steninger i Leksand följande på den förtryckta enkät från Sveriges allmänna organist och kantorsförening i samband inom ramen för en orgelinventering: Anbud infordrade för utbyggnad av orgeln till 50 st. enl. disp. av Oskar Lindberg. Det var den 13 juli 1950. Foto (beskuret): ATA, SAOK:s Orgelinventering, Leksand. År 1952 trycktes Josef Sjögrens bok Orgelverken i Västerås stift med ovanstående information finns nederst i vänstra spalten på sidan 194. I Ordning vid orgelinvigning i Leksands kyrka, Tacksägelsedagen den 10 oktober 1954 skrev dåvarande organisten Anton Lööw om Orgelverken i Leksands kyrka och om den nya orgeln. Foto (beskuret): ATA, Leksand. Programmet som framfördes vid musikgudstjänsten med Oskar Lindberg och dennes elev Anton Lööw vid orgeln. Utdrag ur Ordning vid orgelinvigning i Leksands kyrka, Tacksägelsedagen den 10 oktober 1954. Foto (beskuret): ATA, Leksand.

4:11 Preliminär förteckning på Linberg-orglar kronologiskt efter Lindbergs insats * = bevarad orgel kursiv = ej bevarad, ombyggd eller ospelbar orgel fetstil = bevarad tre-manualig Lindberg-orgel ( * ) = bevarat äldre verk Tillfälle Orgel: byggår man/ped upphovsman plats Lindbergs insatser: tillfälle insats orgelrepertoar av Lindberg m.m. ca 1900 1886 II/P Åkerman & Lund Gagnef 1900 barndom och uppväxt: tjänstgöring: bälgtrampning och orgelspel 1945 se vidare 1945 Gagnef Litteratur: Sandin 2000 s. 21ff Johansson 1990:I s. 22 Sjögren 1952 s. 198f. < 1900 Se 1924 26 Buan I-III ( * ) och 1930 Björkö S:t Ansgar ( * ) Föräldrahem < 1900 fadern Per intresserad av och ägde flera orgelverk Djura och Floda gamla kyrkorglar Litteratur: Sandin 2000 s. 13f (cit.). 1902 03 Falun 1856 II/P G. Andersson Kristine Orgellektioner för Johan Ulrik Cederberg, Falun Litteratur: Sandin 2000 s. 24 och 26 Johansson 1990:I s. 31. 1906 Sthlm, 1897? Åkerman & Lund Trefaldighet Anställd som organist och körledare (ännu 1912) Litteratur: Sandin 2000 s. 30 och 43 Johansson 1991:III s. 6. 1914 Vika 1900 II/P E. A. Setterqvist & Son Konsert orgelspel (?) Litteratur: Sandin 2000 s. 71 Johansson 1990:I s. 34. 1914 Idre 1919 II/bih? Konsultation vid inköp av orgel invigningskonsert af Gagnefspojken direktör Oskar Lindberg, organisten i Engelbrektskyrkan i Stockholm Litteratur: Sandin 2000 s. 71 (cit.) Sjögren 1952 s. 220f Johansson 1990:I s. 28. 1923 55 Sthlm, Konserthuset *1924/26 1955 Buan I-IV ( * ) 1924 Uppsala domkyrka ( * ) 1926 & 1937 IV/P Åkerman & Lund 1923 utarbetande av program för orgeln tillsammans med Gustaf Hägg 1926 besiktning av orgeln tillsammans med Otto Olsson 1926 27 konsert känd repertoar, bl.a. Orgelsonat i g-moll. 1937 program för reparation tillsammans med Erik Erling och Acke Kumlien 1938 konsert tillsammans med bl.a. Waldemar Åhlén 1939 55 utsedd till ständig kontrollant för konserthusorgeln anklagad i skrivelse av Erik Erling för att gå Åkerman och Lunds ärenden 1954 konsert Litteratur: Sandin 2000 s. 113, 120, 118ff, 164 och 223 Edholm 1997 s. 228ff. Inköp och inredning av orgelstugan vid fäbodstället Knippbodarna, kallat Buan, på Knippoberget vid Sätergläntan i Insjön. Väl hemma i Buan igen [efter utlandsresan] började uppsättningen av orgelstugan och ungefär samtidigt påbörjades arbetet med den»stora«orgeln. [ ] Så gott som all sin ledighet, även vintertid, tillbringade han och familjen på fritidsstället i Knippbuan och där kom också de flesta större kompositioner till. I Buan kan han således att framför allt på somrarna syssla mycket med sitt stora fritidsintresse ett intresse som han ärvt från fadern nämligen orgelbyggandet. Litteratur: Sandin 2000 s. 93f, 117 (cit.), 162; jfr s. 13f, 21f, 111, 117-121, 222 och 227-231. ( * ) Buan I: 1880-tal I/ej P Såg-Per Jönsson Se ovan < 1900 trol. arv från fadern Litteratur: Sandin 2000 s. 118 och 230 Edholm 1993 och 2007. Buan II ( * ) i Loftboden : 1870-tal I/ej P ev. G. W. Becker Se ovan < 1900, arv från fadern som köpt den i byn Göntuv i Gagnef [ ]den lilla hemorgel om 2 stämmor som Oskar Lindberg em gång lärde sig spela på. Litteratur: Sandin 2000 s. 118 och 231 Edholm 1993 och 2007. Buan III ( * ) i Storstugan : 1880 90 I/ej P ev. Eriksson Se ovan < 1900 (?) Litteratur: Sandin 2000 s. 118 och 231 Edholm 1993 och 2007. *Buan IV, stora orgeln ; se nedan ca 1929 55 Buan IV 1871 III/P P. L. Åkerman 1939 40 omdisponerad Åkerman & Lund 1924 (maj) orgelmusik vid doktorspromotion känd repertoar, bl.a. Introitus solennis 1950 musikandakt Litteratur: Sandin 2000 s. 107 Johansson (m.fl.) 1990:II s. 2. 1924 Leksand 1895 II/P G. A. Setterqvist 1924 (juni) konsert känd repertoar, bl.a. Introitus solennis ca 1928 30 (?) konsert 1939 organist vid bröllop känd repertoar, bl.a. Festspel identiskt med senare utgiven med Bröllopsmusik [1940 besök hos brodern Sven] [1945 besök hos brodern Sven] 1955 se vidare Leksand 1955 (nedan) Litteratur: Sandin 2000 s. 109, 120, 165, 174 och 200 Sjögren 1952 s. 192ff Johansson 1990:I s. 21. 1925 Nyköping S:t Nicolai 1925 II/P Åkerman & Lund Besiktning Litteratur: Sandin 2000 s. 111 Therstam 2007:3 s. 25 Johansson 1989:III s. 11. 1926 Tyskland Resa för att studera en del ryktbara orglar Berlin, Dresden, Leipzig, Hamburg m.fl. i Leipzig skulle han träffa en professor Strube Litteratur: Sandin 2000 s. 116 (cit.). 1927 Skellefteå S:t Olov 1928 Wien, Stephansdomen 1928 Sthlm, Stadshuset 1927 III/P Åkerman & Lund Konsert vid invigning av kyrkan, troligen även av orgeln känd repertoar Litteratur: Sandin 2000 s. 121; jfr Johansson 1990:III s. 56. Studieresa auskultation vid orgellektion för professor Karl Walter (domorganisten) Litteratur: Sandin 2000 s. 126f, 141 och 154. Konsert, känd repertoar En av recensenterna fann en»liten svaghet«i Lindbergs spel, i det att han använde pedalens 32- fotsstämmor litet väl rikligt, vilket förde med sig att passagespelet i manualerna delvis dränktes. Samme recensent hade tidigare märkt samma»fel«när Lindberg spelade i sin egen kyrka på sin egen orgel. Som t.ex. ett par veckor tidigare när han vid en musikandakt i Engelbrektskyrkan hade utfört»alla sarabanda«-satsen ur sin orgelsonat. Litteratur: Sandin 2000 s. 128 (cit.). 1914 & 1929 1914 III/P E. A: Setterqvist & Son

5:11 55 Sthlm Engelbrekt *ca 1929 55 Buan IV, stora orgeln 1929 Eskilstuna kloster 1930 Björkö S:t Ansgar ( * ) 1931 Sandvikens nya kyrka 1929 IV/P Åkerman & Lund 1955 IV+fjärr+kor/P Åkerman & Lund 1929 55 om- och nybygge Lindberg som förstås projekterat orgeln tillbringade varje ledig stund i kyrka och tog del av orgelbygget med stort intresse. under arbetet blev Lindberg väl bekant med den kände mästerintonatören J. Brüstle invigning med känd repertoar. Se vidare 1946 47 Stockholm Engelbrekt Litteratur: Sandin 2000 s. 71, 117, 130f (cit.), 135f, och 198 (cit.; jfr s. 228) Therstam 2007:3 s. 18-22 Johansson 1989:III s. 45. ca 1929 55 III/P Oskar Lindberg (återanvändning) Enligt tidningsartikel från 1936: Han [Lindberg] brukar ofta resa omkring som sakkunnig vid orgelbyggen i kyrkor över landet, och så fort en stämma blev kasserad, i någon kyrka, passade han på att få överta den. På det sättet har orgeln småningom växt fram. Själva spelbordet kommer från Engelbrektskyrkan, väderlådorna från Oskarskyrkans gamla orgelverk, vackra stämmor från Norrköping [S:t Olai, Hedvig eller Matteus?] och Nyköping [trol. S:t Nicolai; se 1925 Nyköping S:t Nicolai] och»angelican«från gamla Strandorgeln i Lunds domkyrka [se 1933 34 Lunds domkyrka]. Och orgeln är nu utan tvivel Sveriges förnämsta privatorgel. Litteratur: Sandin 2000 s. 117, 119 och 227ff. Therstam 2007:3 s. 25 (cit.) Johansson 1989:II s. 23f. 1929 III/P Åkerman & Lund Omdisponerad 1956; se vidare nedan Litteratur: SOAK, Rune Engsö 1957-12-03 ATA, Börjesson 2003 s. 4 Johansson 1989:III s. 22. 1801 I/bih Fredrik Salling Donation av orgel och komposition kantaten Adventus Ansgarii till invigningen av Ansgarskapellet på Björkö. Det var ett instrument som byggdes 1801 av Fredrik Salling för Djura kyrka. Orgeln togs ned 1895 då församlingen fick sin Cahmanorgel från moderförsamlingen Leksand, och såldes till Lutherska Missionshuset i Gagnef. Efter ett antal år köptes den in av Oskar Lindberg. Enligt egen uppgift skulle Lindberg som ung pojke i flera år ha skött spelningarna i Missionshuset på den orgeln. Litteratur: Sandin 2000 s. 133 Erici/Unnerbäck 1988 s. 34. 1931 III/P Åkerman & Lund 1945 omdisponerad Åkerman & Lund 1931/45 (a) Orgeln byggd 1931 av Åkerman & Lund. Dispositionen av Oskar Lindberg. Förändringarna gjorda 1945 efter förslag av Henry Weman. (b) Det kan dessutom beläggas att Lindberg hade ganska nära och personliga relationer till Åkerman & Lunds ledning under perioden [1930 49]. Redan år 1931, i samband med ett orgelbygge i Sandvikens nya kyrka, hänvisar t.ex. Högbo församlings kyrkobyggnadskommitté i ett brev till firman till att beställningen överlämnats» på rekommendation av Direktör Lindberg, utan infordrande av konkurrensanbud«varför man måste räkna med att företaget med hänsyn därtill skulle lägga sig»särskilt vinn om att denna orgelleverans i alla hänseende måtte bli till vår belåtenhet«1. Förhållandet tycks ha stått sig under årens lopp vilket avspeglas i ett brev från Åkerman & Lunds ledning (förmodligen Helge Johansson) till Lindberg daterar [-t] 28/7 1949 angående ny orgel i Pålsboda [ ]. Litteratur: ATA, SAOK, Allan Haglund 1950-09-08 (cit. a) Karlsson 1996 s. 52 (cit. b) Johansson 1990:II s. 47. 1931 Högbo Se 1931 Sandvikens nya kyrka; bygget i Högbo tycks ha uteblivt. Litteratur: Karlsson 1996 s. 52 Johansson 1990:II s. 47. 1932 39 1932 II/P Åkerman & Lund Äppelviken, Disposition för Hässelby i samråd med Åkerman & Lund och kantor Morén i Bromma. Kyrkoinvigning, invigningskantat Hässelby för kör och orgel: Kantaten med text av Bertil Malmberg. Litteratur: Karlsson 1996 s. 38ff Sandin 2000 s. 172 Johansson 1989:III s. 56. 1933 Danmark, Resa för att studera kyrkor och kyrkorglar Hamburg, Lübeck, Köpenhamn, Aabenraa m.fl. Tyskland Litteratur: Sandin 2000 s. 141 (cit.). 1933 34 Lunds domkyrka ( * ) 1934 IV/P Marcussen & Søn Sakkunnig vid nybygge Litteratur: Sandin 2000 s. 117f, 141, 175f och 228 och Johnsson 1992 s. 12f. 1934 Köla 1897 10 st E. A. Setterqvist & Son Återinvigning av kyrkan komposition av invigningskantat: Kyrkokantat I (jfr Leksand 1955, nedan) Litteratur: Sandin 2000 s. 146 och s. 224 Johansson 1990:I s. 58. *1934 35 Husby (Dala) 1935 36 Fors kapell, Malung 1936 Würtzburg 1936 Sthlm, Norra kyrkogården 1935 II/P Åkerman & Lund Projektering Det blev Oskar Lindberg som i Västerås stift kom att gå i spetsen för denna pånyttfödelse som har kallats»orgelrörelsen«. Från och med orgeln i Husby kyrka 1935, projekterad av Lindberg, återgick man till de tidigare idealen i stiftets orglar. De stora verken från 1940-talet har alla projekterats av Lindberg, men vid mindre omdisponeringar har de nya principerna tillämpats även av andra sakkunniga. Litteratur: Sandin 2000 s. 111 (cit.) Sjögren 1952 s. 47 och 269ff Johansson 1990:I s. 34f. 1936 II/P Åkerman & Lund Disposition till Ceciliaorgel nybygge Lindberg ansåg orgeln vara utmärkt Litteratur: Sandin 2000 s. 152 (cit.) Johansson 1990:I s. 20. Konsert på inbjudan av vännen, professor Hanns Schindler känd repertoar, bl.a. Orgelsonat i g-moll konsert sänd i Münchens radio Litteratur: Sandin 2000 s. 153f, jfr s. 141. 1936 II/P Åkerman & Lund Disposition av Lindberg - nybygge Litteratur: Karlsson 1996 s. 40ff Johansson 1989:III s. 67 Carlsson 1973. 1938 Avesta 1938 III/P A. Magnussons Orgelbyggeri AB 1955 omdisponerad A. Magnussons Orgelbyggeri AB Disposition av Lindberg. Litteratur: Sjögren 1952 s. 47 och 284ff Johansson 1990:I s. 37 ATA, SAOK, Ebba König 1950-01-12. 1938 Sthlm, Kungl. Mu. akademien *1938 39 Sthlm Södra Latin 1938 III/P Åkerman & Lund Disposition av Lindberg tillsammans med Otto Olsson Ombyggnad Litteratur: Jullander 1997 s. 124. 1939 II/P Åkerman & Lund Yttrande till kontrakt rörande om- och tillbyggnad Litteratur: Karlsson 1996 s. 54 Edholm 1997 s. 254. ca 1940 Lindberg reaktion på artikel av Alf Linder, KMT 1940 (Lindberg, Oskar: Utländksa orglar eller svenska??? KMT nr 5 1940 s. 18). Litteratur: Blomberg 1986 s. 94.. 1940 Östersund Nya kyrkan 1940 III/P Åkerman & Lund (a) Orgeln är byggd 1939 1940 av Åkerman & Lunds nya orgelfabriks AB, Sundbyberg. Dispositionen är uppgjord av prof. Oscar [sic] Lindberg. kyrkoinvigning komposition av (b) Invigningskantat för kör, orgel, tre trumpeter och tre basuner till text av G. Öhlstedt i juni besiktigade Lindeberg den nya kyrkorgeln i den ståtliga Wahlmanskyrkan. Ny orgel byggd under 1990-talet. Litteratur: ATA, SAOK, Sten Holmbäck 1949-07-06 (cit. a) Sandin 2000 s. 173 och 174 (cit. b) Johansson 1990:III s. 30; jfr Blomberg 1986 s. 278. 1940 1940 III/P A. Mårtenssons Orgelfabrik

6:11 Karlshamn Karl Gustaf 1940 Göteborg, Konserthuset 1940 Malmö S:t Pauli Besiktning och invigning av den nya orgeln Litteratur: Sandin 2000 s. 174 jfr Johansson 1989:I s. 80 SOAK, S. M. Holmbäck 1950-08-30 (ingen uppgift om O. Lindberg) Konsert (orgel?) Litteratur: Sandin 2000 s. 174 Konsert med Jobs bok och efterföljande supé med Anders de Wahl och domkyrkokapellmästaren i Lund Josef Hedar, och dennes fru på Studentföreningen. Litteratur: Sandin 2000 s. 176 (cit.). 1942 Orsa 1942 III/P Åkerman & Lund Program för om- och tillbyggnad (a) Detta verk ombyggdes och utökades 1942 efter projektering av prof. Oskar Lindberg av Åkerman & Lund. (b) I sin besiktning av instrumentet menar Lindberg att intentionerna uppnåtts och uttalar sig uppskattande om orgelns överstonsstämmor (bl.a. kvinta 2 2/3 på första manualen) 17 :»Det fulla verket baserat på bärande grundstämmor ända ned till sexkorig Mixtur, utvecklar en stor-artat fyllig och glansfull klan. Det är fasthet i tonen utan att den därför verkar påträngande. Särskilt skulle jag vilja tacka [för] intonering av de synnerligen viktiga övertonsstämmorna«. Litteratur: ATA, SAOK, Josef Sjögren 1950-02-18 (cit. a) ATA, Grahn 2007 Karlsson 1996 s. 46f (cit. b) Sjögren 1952 s. 47 och 206-210 Carlsson 1973 s. 139 Johansson 1990:I s. 25 Jfr av Blomberg 1986 s. 90f (med cit. av Weman, Henry: Den nya orgeltonen. En klangstudie. Musikvärlden 1948 nr 4 s. 2-5). 1942 Stora 1942 konsert med orgel Tuna 1945 begravning av brodern Ernst, kantor i Stora Tuna Litteratur: Sandin 2000 s. 150, 179 och 201. 1943 Rättvik Konsert, orgel? Litteratur: Sandin 2000 s. 181. 1943 44 Svärdsjö 1944 45 Västanfors 1945 Lillhärad ( * ) 1945 46 Gagnef *1946 Västra Ed *1946 48 Loftahammar 1943 II/P Åkerman & Lund Projektering och invigning av ny orgel Litteratur: Sandin 2000 s. 182 Sjögren 1952 s.249ff Carlsson 1973 s. 143 Johansson 1990:I s. 32. 1944 III/P Åkerman & Lund Projektering och invigning av ny orgel Orgeln uppfördes av Åkerman & Lunds Nya Orgelfabriks AB år 1944. Dispositionen uppgjordes av professor Oskar Lindberg. Litteratur: ATA, SAOK, Olle Franzén 1950-02-15(cit.) Sandin 2000 s. 199 Sjögren 1952 s. 47 och 294ff Carlsson 1973 s. 147 Johansson 1990:I s. 40. 1876 /bih. E. A. Setterquist Besiktning av orgel: Den var urusel. Kunde ej godkännas i något avseende. Litteratur: Sandin 2000 s. 200 (cit.) Sjögren 1952 s. 91 Johansson 1990:I s. 5 ATA, SAOK 1950. 1945 46 III/P Åkerman & Lund 1945 46 nybyggnadsprogram (a) Våren 1945 gjorde Lindberg också upp ett program för en ny orgel i hemsocknen Gagnefs kyrka. Den gamla orgeln hade byggts 1886 och ansågs vid det här laget uttjänt, så när som på 14 av stämmorna som kunde återanvändas. Anbud infordrades före den 24 juni. Sedan gick allt i raskt undan och den nya Åkerman & Lund-orgeln i Gagnefs kyrka kunde invigas med pomp och ståt den 15 december 1946. 1947 tjänstgöring vid begravning av modern Kerstin Lindberg känd repertoar: (b) Bl.a. spelades den Sorgemusik som hade spelats vid faderns jordfästning sjutton år tidigare, samt Sorgmarschen (Marcia funebre) från 1916. (c) Vid åtminstone två tillfällen står slutligen Lindberg som undertecknare av kontrakt tillsammans med Helge Johansson [för Åkerman & Lund] varav en gång som kontrollant 3. [ ; 3)] Lindberg har undertecknat kontraktet 640 [i Åkerman & Lunds enskilda arkiv; för] (Gagnef) och tillstyrker som kontrollant kontraktet 645 [dito] (Dala Floda). Litteratur: Sandin 2000 s. 200 (cit. a), 202 och 206f (cit. b) Karlsson 1996 s. 52 (cit. c Sjögren 1952 s. 198f Carlsson 1973 s. 137f Johansson 1990:I s. 22 SOAK, Josef Sjögren 1950-07-18 (ingen uppgift om O. Lindberg) 1946 II/P A. Mårtenssons Orgelfabrik AB Besiktning och invigning av ny orgel Litteratur: Sandin 2000 s. 202 Johansson 1989:II s. 35. Gamla: 1767 I/bih Wahlberg & Wollander Nya: 1948 III/P A. Mårtenssons Orgelfabrik (a) Den gamla orgeln är fullt spelbar och räddades genom ingripande av professor Oskar Lindberg och Dr. [Einar] Erici. Nya orgelns disposition, först av Weman, därpå Häggström Oskar Lindberg. (b) Enligt egen utsago räddade Lindberg den gamla orgeln i Loftahammar. Litteratur: SOAK, Erik Häggström 1950-05-09 (cit. a) Sandin 2000 s. 202 (cit. b) Johansson 1989:II s. 35 Erici/Unnerbäck 1988 s. 194f. 1946 Torsvi ( * ) 1846 I/bih P. Gullbergsson Musikstund med dottern Kersti som sångsolist Den 100-åriga orgeln där hade just fått en ny subbas-stämma inmonterad under Lindbergs överinseende [ ]. Litteratur: Sandin 2000 s. 202; jfr Erici/Unnerbäck 1988 s. 313f. 1946 47 Sthlm, Engelbrekt 1947 Floda (Dala) Uppsala domkyrka 1948 1946 47 IV/P Åkerman & Lund Under tiden fortsatte Åkerman & Lund att arbeta utifrån ett eklektiskt orgelideal vilket tydligt avspeglas i den ombyggnad av Oskar Lindbergs egen elektro-pneumatiska Setterquistorgel i Engelbrektskyrkan i Stockholm som på Lindbergs begäran utfördes under åren 1946 47. Litteratur: Karlsson 1996 s. 49 (cit.). 1947 II/P Åkerman & Lund Den 8-stämmiga orgeln från 1885 i Gagnefs grannsocken Floda ansågs 1947 ha tjänat ut. Oskar Lindberg åtog sig att, trots ohälsa, se till att orgeln om- och tillbyggdes genom Åkerman & Lunds försorg. Den nya orgeln fick 26 stämmor i två manualer och fasaden tillbyggdes även på bredden. I detta skick bestod Floda kyrkas orgel fram till på 1980-talet då man gjorde en genomgripande ombyggnad. Litteratur: Sandin 2000 s. 210 (cit.) Karlsson 1996 s. 52 (not 3) Sjögren s. 181ff Carlsson 1973 s. 136 Johansson 1990:I s. 23. 1948 bröllop Lindberg spelade bl.a. Bröllopsmusik och Introitus solennis 1950 musikandakt Lindberg spelade bl.a. Orgelsonat i g-moll och En fäbodkoral från Älvdalen (Gammal fäbodpsalm). Litteratur: Sandin 2000 s. 212 och 216. 1948 Flisby ( * ) 1856 II/bih S. Nordström Direktsändning radio Konserten ingick i en serie utsändningar som Radiotjänst vid den tiden gjorde från ett stort antal platser i landet för att ljudmässigt dokumentera det gamla orgelbeståndet en idé som Lindberg var mån om att understödja och gärna hjälpte till med. Litteratur: Sandin 2000 s. 212 (cit.); jfr Erici/Unnerbäck 1988 s. 69f. *1949 Attmar 1949 II/P Åkerman & Lund Disposition för och avsyning av om- och tillbyggnad Avvikande [från orgelrörelsens praxis] är också återanvändningen av den gamla romantiska trumpeten som solostämma i manual I och mycket riktigt döms den ut i Lindbergs besiktning av orgeln med hänvisning till dess» ålderdomliga konstruktion, som ej på ett tillfredställande sätt lät sig anslutas till de nya stämmornas klang, varför den måste ersätta med en ny.«litteratur: Karlsson 1996 s. 47ff (cit.) och 51f Johansson 1990:III s. 25. *1949 Pålsboda 1949 II/P Åkerman & Lund Se 1931 Sandvikens nya kyrka (ovan) Litteratur: Karlsson 1996 s. 52 Johansson (m.fl) 1989:III s. 30.

7:11 1949 Torshälla 1949 II/P Åkerman & Lund Besiktning efter ombyggnad: I utlåtandet redovisar Lindberg både den gamla och den omdisponerade orgelns dispositioner och gör dessutom en estetisk jämförelse mellan dem som just visar på ett avståndstagande från den romantiska orgeltradition han själv fostrades i vid Musikaliska akademien i Stockholm (organistexamen 1906) och en anslutning till ett kompromissideal [ ]. De många åttafotsstämmorna har också minskats i antal» i syfte att få glans och klarhet över klangen, vilket också lyckats tack vare de nytillkomna s.k. småstämmorna«(övertonsstämmor). De gamla principalerna har erhållit vidare mensurer genom uppflyttning ända upp till sex halvtoner varigenom» en god och fast klangbotten vunnits«. Lindberg är emellertid inte nöjd med detta [ ]: Kunde så småningom de tomma reservregistren, som förståndigt nog insatts i spelbordet, förses med några utvalda stämmor, t.ex. någon svag tungstämma, skalmeja eller krumhorn, samt en Scharf eller Cymbel, skulle naturligtvis klangmöjligheterna ökas i hög grad. I pirncip förfarande med bl.a. omintonation, om- och uppmensurering användes vid ombyggnad även av andra projekt, t.ex. 1942 Orsa och 1945 46 Gagnef samt Leksand 1950 54 (se Sjögren 1952 s. 209f och 199 resp. ATA, Börjesson 2007 s. 8ff.). Litteratur: Karlsson 1996 s. 52f (cit. dispositioner 1911 och 1949) Johansson 1989:III s. 23. *1953 Sthlm, Engelbrekt, Studentkapellet *1954 Åre gamla kyrka 1955 I/bih Åkerman & Lund mekanisk, samtliga delade register Invigning av såväl kapell som orgel Under högtidligheten spelade Lindberg på den lilla nybyggda trestämmiga orgeln, vars pipverk hade byggts efter förebild från två av Lindbergs egna hemorglar hemma i Buan. Litteratur: Sandin 2000 s. 222 (cit.) Johansson (m.fl) 1989:III s. 46. 1954 II/P Åkerman & Lund I Åre fick den gamla kyrkan sin nya orgel klar under vintern 1954. Den 9 maj var det dags för invigning och kontrollanten Lindberg reste upp till Åre för att vara behjälplig vid invigningsakten som förrättades av biskop Gunnar Hultgren. Bachs Preludium och fug B-dur samt Gammal fäbodpsalm ingick i det valda orgelprogrammet som Lindberg spelade, Lindberg hade ju starka känslomässiga bindningar till just Åre och den gamla kyrkan. Koralkommitténs sammanträden på Tottgården hade givit uppslag till några av Lindbergs mest omtyckta koralmelodier. Litteratur: Sandin 2000 s. 223 (cit.) Johansson 1990:III s. 39. 1954 Falun Sommaren 1954 medverkade Lindberg också för sista gången som censor vid organist- och kantorskurserna i Falun. Han hade då en lång följd av år varit med om att bedöma blivande kyrkomusikernas skicklighet, inte bara i Falun utan även i Lund och på andra håll. Litteratur: Sandin 2000 s. 224 (cit.). *1950 54 Leksand 1955 Hammerdal 1956 Eskilstuna kloster 1950 55 III/P Åkerman & Lund På hösten, den 10 oktober, invigdes den nya orgeln i Leksands kyrka en orgel som Lindberg förstås disponerat och utökat från 22 till 50 stämmor. Själva invigningen ägde rum i samband med högmässan och denna avslutades med Lovsång ur Kyrkokantat nr 2 för blandad kör, trumpeter, basuner och orgel under Lindbergs eget ledarskap. Vid orgeln satt då kyrkans organist, lindbergeleven Anton Lööw. Musikgudstjänsten på kvällen innehöll bl.a. orgelsonaten i g-moll, spelad av komponisten själv samt hans Fyra orgelkoraler som framfördes av Anton Lööw. Det ambitiösa programmet avrundades med Lindbergs Kyrkokantat nr 1, skriven till Köla kyrkas invigning 1934. Litteratur: Sandin 2000 s. 224 (cit.) Sjögren 1952 s. 192ff Lööw (m.fl.) 1985. Status I: 1827 28 I/P P. Z. Strand Status II: 1894 II/P C. Schuster Status III: 1955 III/P Åkerman & Lund Om- och tillbyggnad Nuvarande orgeln byggdes 1955 av Åkerman & Lunds Nya Orgelfabriks Aktiebolag. Dispositionen uppgjord av professor Oskar Lindberg, som också var kontrollant. Vid hans död övertogs kontrollantskapet av musikdir. Henry Lindroth, Sthlm. Orgeln blev ändrad under 1990-talet. Litteratur: SOAK, Knut Windén 1957-11-15 (cit.) Erici/Unnerbäck 1988 s. 99f. 1956 omdisponering och omintonation Åkerman & Lund Orgeln byggd samtidigt med kyrkan 1929 av Åkerman & Lund. Dispositionen av Oskar Lindberg, vilken också gjorde upp dispositionen till ombyggnaden 1952, även den av Åkerman & Lund. [ ] Orgeln är f.n. [1957] i synnerligen dåligt skick. Detta gäller främst den rörpneumatiska trakturen som genom sin sena repetition gör omöjlig för ett konstnärligt fullgott orgelspel. Även ifråga om intonation är bristerna påfallande. Detta gäller främst pedalens 16 stämmor och 8 och 4 s flöjter och gedackter i manualerna. Mixtur och tungstämmor äro tämligen bra. Jfr ovan 1929. Lindberg dog den 10 april 1955. Litteratur: SOAK, Rune Engsö 1957-12-03 (cit.) Tinnis privatarkiv, Bergbom & Tinnis ca 1990 ATA, Börjesson 2003 s. 4 Johansson 1989:III s. 22 SM:3 1951 s. 637ff och SM:4 1977 s. 322. Harmonier Litteratur: Sandin 2000 s. 13, 19 och 72

8:11 Urval av dispositioner till tremanualiga Linberg-orglar (* = bevarad) 1914 Stockholm Engelbrekt Eskilstuna kloster 1929 ca *1929 55 Buan IV, stora orgeln 1931/1945 Sandvikens nya 1938 Sthlm, Kungl. Mu. akademien *1938 Avesta (omdisp. 1950) Manual I C-g 3 Manual I C-a 3 Manual I C-g 3 Manual I C-g 3 Manual I Manual I C-g 3 Gamba 8 Dubbelflöjt 8 Qvinta 3 Cornett 4 chor Trumpet 16 Gamba 8 Dubbelflöjt 8 Cornett 5 ch Mixtur 4 ch Dubbelflöjt 8 Kvinta 2 2/3 Flageolette 2 [?] Mixtur 3 chor Dubbelflöjt 8 Hålflöjt 4 Gamba 8 (Okt 2 ) Mixtur IV Gamba 8 (svag) Flöjt 4 (täckt) Mixtur V Nachthorn 4 Quinta 2 2/3 Mixtur 4ch Trumpet 16 Manual II Manual II Manual II (sväll) Manual II (sväll) Manual II Manual II Flûte harmo nique 8 Dolce 8 Flageolet 2 Rauschkvint 2 chor Clarinette 8 Fugara 8 Dolce 8 Flûte harmonique 8 Flûte octaviante 4 Flageolette 2 Cornett 3 ch Klarinett 8 Flauto dolce 8 Angelica 8 Fugara 4 Gemskvint 1 1/3 Fugara (8) (Fug 4 ) Kvintadena 8 Gemshorn4 (Nas 2 2/3 ) Flûte octaviante 4 Piccolo 2 Kornett 3 ch (Sch III) Klarinett 8 (Corno 4 ) Spetsflöjt 8 Kvintadena 8 Rörflöjt 4 Kvinta 2 2/3 Nachthorn 2 Kornett IV Krummhorn 8 Geigend Regal 4 Hornprincipal 8 Voix celeste 8 Spetsquint 2 2/3 Blockflöjt 2 Manual III Manual III Manual III (sväll) Manual III (sväll) Manual III Manual III (sväll) Basetthorn 8 Violin 8 Voix céleste 8 Fugara 4 Ekoflöjt 4 Euphone 8 Flauto amabile 8 Voix celeste 8 Eolin 4 (vakant)* Krumhorn 8 (Krh. 8 ) Basetthorn 8 (Pr 4 ) Violin 8 (Lar 1 1/3 ) Voix celeste 8 (Mx IV) Spetsflöjt 4 Sesquialtera II Oboe 8 Violinprincipal 8 Quintadena 8 Scharff 4ch Krummhorn 8 Gedakt 16 Basetthorn 8 Violin 8 Voix celeste 8 Salicet 4 Ekoflöjt 4 Nasard 2 2/3 [Mixtur?] Oboe 8 Euphon 8 * Sedan 1985 Scharf 3 chor, förberedd sedan Lindbergs tid. Violin 8 Aeolin 8 Voix céleste 8 Rörflöjt 4 (ev. 8 ) Fugara 4 Flûte octaviante 4 Spetskvint 2 2/3 Gemsters 1 3/5 Mixtur IV Oboe 8 Pedal C-f 1 Pedal C-f 1 Pedal C-f 1 Pedal C-f 1 Pedal Pedal C-f 1 Violon 16 Ekobas 16 (fr. III) Qvinta 12 Violonvelle 8 Violon 16 Ekobas 16 (tr) Kvinta 10 2/3 Violoncell 8 Gedakt 8 (tr) Kontrabas 16 Ekobas 16 (tr. III) Violoncell 8 (tr. Rörfl III) Kontrabas 16 Ekobas 16 Violoncell 8 Koralbas 4 (vid) Blockflöjt 2 Kontrabas 16 (tr. I) Ekobas 16 (tr. II) Octavbas 8 Gedacktbas 8 Koralbas 4 Contrabasun 32 Koppel Koppel Koppel Koppel Koppel Koppel 4 I 16 I 16 II 16 III Forte Tutti 4 fria kombinationer Crescendo III Maskinkoppel för I och II II/I III/I III/II I/P II/P III/P 4 I 4 II/I 16 II/I 16 III Fyra fasta kombinationer: P, Mf, F, T Tre fria kombinationer Svällare för II och III 4 I 4 II/I 4 II 16 III/III Crescendo II Crescendo III 4 I 16 II/I 16 III 3 fria och 4 fasta kombinationer Automatisk pedalväxling 4 I 4 II+III/P 16 III 16 III/I Generalcrescendo Mf F- Tutti III Generaltutti Rörverk av 16 - stämmor av Tolv fria kombinationer: III 4 st II 2 st I 2 st P 2 st hela verket 2 st 4 I 4 II/I 16 II/I 16 III 4 fasta: P, Mf, F, Tutti 3 fria kombinationer för hela verket.. Automatisk pedalväxlare Rörverk av 16 av Litteratur Litteratur Litteratur Litteratur Litteratur Litteratur Therstam 2007:3 Jullander 1997 s. 124 s. 18f ATA, Börjesson 2003 bilaga A (jfr SOAK, Rune Engsö 1957-12- 03 (cit.) Tinnis privatarkiv, Bergbom & Tinnis ca 1990). Sandin 2000 s. 227ff Edholm 2007 s. 25 och 1993:3 s. 7f. Stämma inom parentes ändrad 1945 Johansson 1990:II s. 47 ATA, SAOK, Allan Haglund 1950-09-08 Sjögren 1952 s. 47 och 284ff Johansson 1990:I s. 37 ATA, SAOK, Ebba König 1950-01-12.

9:11 1940 Östersund Nya *1942 Orsa *1945 46 Gagnef *1946 48 *1955 Hammerdal kyrkan Loftahammar Manual I C-a 3 Manual I C-g 3 Manual I C-g 3 Manual I C-g 3 Manual I C-g 3 Spetsflöjt 8 Gedacktpommer 8 Rörflöjt 4 Kvinta 2 2/3 Cornett III-IV Mixtur V-VIII Gamba 8 Rörflöjt 4 Quinta 2 2/3 Cornett 3 ch Gamba 8 Flöjt 8 Hålflöjt 4 Quinta 2 2/3 Cornett 3-4 ch Mixtur 4-7 ch Spetsflöjt 8 Mixtur 4-6 chor Flöjt 8 Fugara 8 Spetsflöjt 4 Qvinta 3 Mixtur 5-6 chor Trumpet 16 Mixtur 4-6 ch Manual II (öv., sväll) Manual II (sväll) Manual II (sväll) Manual II Manual II (positiv, sväll) Hornprincipal 8 Fugara 8 Nachthorn 4 Blockflöjt 2 Larigot 1 1/3 Sesquialtera II Scharf IV Dulcian 16 Krumhorn 8 Hornprincipal 8 Quintadena 8 Blockflöjt 4 Genshorn 2 Larigot 1 1/3 Cymbel 3 ch Rankett 16 Krumhorn 8 Blockflöjt 2 Larigot 1 1/3 Mixtur 4-5 ch 1 Skalmeja 8 Rörflöjt 4 Gemshorn 2 Spetskvint 1 1/3 Sifflöjt 1 Skalmeja 8 Qvintadena 8 Rörflöjt 4 Svegel 2 Larigot 1 1/3 Scharf 4 chor Krummhorn 8 Manual III (sväll) Manual III (sväll) Manual III (sväll) Manual III (sväll) Manual III Basetthorn 8 Viola 8 Voix céleste 8 Fugara 4 Gedacktflöjt 4 Gemshornskvint 2 2/3 Cymbel III-IV Skalmeja 4 Basetthorn 8 Voix Céleste 8 Flûte octaviante 4 Salicette 4 Gemshornsquint 2 2/3 Scharff 4 ch Oboe 8 Voix céleste 8 Gemshornsquint 2 2/3 Scharf 4-6 ch 1 1/3 Nasard 2 2/3 Scharf 4 chor Flöjt harmonique 4 Nasard 2 2/3 Blockflöjt 2 Mixtur 4-5 chor Fagott 16 Clairon 4 Altarverk: Spetsflöjt 4 Pedal C-f 1 Pedal C-f 1 Pedal C-f 1 Pedal C-f 1 Pedal C-f 1 Kontrabas 16 Kontrabas 16 Kvintadena 8 Ekobas 16 (tr. III) Ekobas 16 (fr. III) Gedacktbas 16 Oktava 8 Gedacktbas 16 Oktava 8 Octavbas 8 Octavbas 8 Nachthorn 4 Octavbas 8 (tr. G16) Koralbas 4 Koralbas 4 Bachflöjt 2 Bachflöjt 2 Bachflöjt 2 (tr. Rfl) Rörflöjt 2 Mixtur VI Mixtur 6 chor Rauschkvint 4 chor Skalmeja 4 Dulcian 16 (tr. III) Koppel Koppel Koppel Koppel Koppel 4 I 4 II/I 4 III/I 4 I 4 III/I 4 I 4 II/I 4 I 4 III/I 4 III/I 16 II/I 16 III 16 III 16 III/I 16 II/I 16 III/III 16 III/I 3 fria och 3 fasta 4 III/P 4 III/P 3 fria kombinationer 4 II/P kombinationer 3 fria kombinationer för 3 fria kombinationer Två fria kombinationer hela orgeln och Automatisk pedalväxling Crescendo II 3 fria för varje verk Crescendo II Tutti Tutti Automatisk pedalväxling Automatisk pedalväxlare 16 av Rörverk av Litteratur Litteratur Litteratur Litteratur Litteratur Johansson 1990:III s. 30 ATA, SAOK, J. Sjögren ATA, SOAK, J. Sjögren ATA, SOAK, E. ATA, SOAK, K. Windén Blomberg 1986 s. 278 1950-02-18 Sjögren 1950-07-18 Sjögren 1952 Häggström 1950-05- 1957-11-15 ATA, SAOK, Sten 1952 s. 209f Carlsson s. 198f Carlsson 1973 s. 09 Johansson 1989:II Erici/Unnerbäck 1988 s. Holmbäck 1949-07-06 1973 s. 139 Johansson 137f Johansson 1990:I s. s. 35 99f Johansson 1990:III 1990:I s. 25 22 s. 26

10:11 *1950 54 Leksand (stämma från 1895 / Eskilstuna kloster 1956 (stämma från 1929, jfr ovan / 1950 54) 1956) Manual I Manual I C-a 3 Dubbelflöjt 8 Kvintadena 4 Hålflöjt 4 Kvintadena 4 Quinta 2 2/3 Kvartian 2 ch Cornett 4 ch (1 -koret) Mixtur 6-8 ch Mixtur 4-7 ch Trumpet 16 Trumpet 16 Manual II (flygelpositiv) Manual II Kvintadena 16 Suavial 8 Blockflöjt 4 Rörflöjt 2 Larigot 1 1/3 Sifflöjt 1 Scharf 4-5 ch Skalmeja 8 Cymbelstjärna Manual III (sväll) Manual III Voix Céleste 8 Prestant 4 (delv. av Violomcell 8 ) Flûte octaviante 4 Fugara 4 (av Violin 4 ) Spetskvint 2 2/3 Waldflöjt (/Gemshorn) 2 Mixtur 4-6 ch Cymbel 3 ch Pedal Pedal C-f 1 Quinta 10 2/3 (fr. I) Octavbas 8 (av Violon 16 ) (delv. av Violomcell 8 ) Gedacktpommer 4 Bachflöjt 2 Mixtur 6 ch Fagott 16 Koppel 4 II/P Tutti 6 fria kombinationer Crescendosvällar III Litteratur ATA, Börjesson 2007 s. 7ff Sjögren 1952 s. 192ff Carlsson 1973 s. 137 Lööw (m.fl) 1985 s. 14 Johansson 1990:I s. 21 (av ) (av Gamba 8 ) Flageolette 2 Kvinta 1 1/3 Sesquialtera 2 ch (av Dolce 8 och Ekoflöjt 4 ) Scharff 4ch Rankett 16 Skalmeja 8 (av Oboe 8 ) Gedakt 16 Basetthorn 8 Voix celeste 8 (av Fugara 8 ) Flûte octaviante 4 (från man II) Nasard 2 2/3 Mixtur 6 ch (delvis 1929 års mixtur ) (från man II) Ekobas 16 (tr) Oktavbas 8 (av Violon 16 ) Gedakt 8 (tr) Bachflöjt 2 (av Violoncell 8 ) Mixtur 6 ch (av Violin 8 och Cornett 3 ch; chor 1 & 4-6) Koppel 4 I 4 II/I 16 II/I 16 III Fyra fasta kombinationer: P, Mf, F, T Tre fria kombinationer Svällare för II och III Litteratur SOAK, Rune Engsö 1957-12-03 (cit.) Tinnis privatarkiv, Bergbom & Tinnis ca 1990 ATA, Börjesson 2003 bilaga B (cit.) Johansson 1989:III s. 22

11:11 Litteratur Arkiv ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm - Börjesson, Jan H.: Program för ombyggnad av orgeln i Leksands kyrka. Göteborg 2007-07-12. - Börjesson, Jan H.: Restaurering av Åkerman & Lundorgeln i Eskilstuna Klosters kyrka. 2003-08-28. - Grahn, Göran: Orsa kyrka, Västerås Stift Läktarorgeln Utredning och restaureringsprogram. Lidingö 2007-06-13. - RAÄ, Riksantikvarieämbetet: - Fredriksson, Niclas och Gunilla Lagnesjö: Beträffande restaurering och ombyggnad av Lindberg-orgeln på västläktaren i Leksands kyrka. Yttrande till Länsstyrelsen i Dalarnas län (lst dnr 433-11197-07), RAÄ 2008-06-10 dnr 312-3300-2007. - SAOK, Sveriges allmänna organist- och kantorsförbund - SAOK:s Orgelinventering, bl.a. Leksand, Seth Steninger 1950-07-13 (inkommet till SAOK:s kommitté 1950-07-23 nr 1519). Tinnis privatarkiv - Bergbom, Lennart och Erik Tinnis: Eskilstuna kloster, anteckningar från inventering ca 1990. Litteratur Blomberg, Göran - Liten och gammal duger ingenting till. [ ] svensk orgelrörelse [ ] ca 1930 1980/83 [ ]. Göteborg 1986. Carlsson, Sten L.: Sveriges kyrkorglar. Lund 1973. Edholm, Dag: - Kring Oskar Lindbergs hemorglar i Insjön och bygdeorgelbyggeriet i Dalarna under 1800-talet, Orgelforum 1993 nr 3 s. 6-11. - Som en komplettering till Stefan Therstams artikel vill redaktören här nedan ge ytterligare några fakta kring Oskar Lindbergs hemorgel i Insjön, Orgelforum 2007 nr 3 s. 25. Erici, Einar och Axel Unnerbäck: Orgelinventarium. Bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige. Stockholm 1988. Johansson, Tore m.fl. (red.): Inventarium över svenska orglar. Tolv band, Kinna 1988 91: Johnsson, Anders: Lunds domkyrkoorglar. Lund 1992. Jullander, Sverker: Rich in Nuances a Performance-Oriented Study og Otto Olsson s Organ Music. Göteborg 1997. Karlsson, Mattias: Åkerman & Lund och orgelrörelsen stilutveckling 1930 1949. Institutionen för musikvetenskap, Stockholms universitet 1996. Ordning vid orgelinvigning i Leksands kyrka, Tacksägelsedagen den 10 oktober 1954. Leksand 1954. Lööw, Anton: Orgelverken i Leksands kyrka, i (ovan) Ordning 1954. Lööw, Anton och Hans-Åke Månsson, Bengt Norman, Lennart Solén (ordf.) samt Hans-Göran Wessmark (orgelkommittén i Leksands församling): Orglarna i Leksands kyrka. Historik och presentation. Leksand 1985. Sandin, Bo Harry: Oskar Lindberg en Guds spelman. Stockholm 2000. Sjögren, Josef: - Orgelverken i Västerås stift. En historisk översikt 1952. Nordiska museets handlingar nr 40, Stockholm 1952.