Torpet Nyberg och dess invånare under 200 år

(ur Järfälla Hembygdsblad 1995/2) Torpet Nyberg och dess invånare under 200 år Av Lars Gustafsson j:r Torpet Nyberg från väster med familjen Ohlsson i förgrunden på 1920-talet. Efter foto hos Artur Wänglin När jag skrev gårdshistorikerna både i Järfällaboken (1957) och Järfällaboken II (1986) meddelade jag också några uppgifter om torp som hört till respektive gård. I regel blev det uppgifter rörande det första omnämnandet i skriftliga källor samt hur länge torpet varit brukat och bebott. Det var tyvärr av utrymmesskäl inte möjligt att ge några utförligare beskrivningar. Jag tänkte därför nu börja med en del lite utförligare redovisningar av vilka som bodde på torpen här i Järfälla. Jag kommer inte att ta torpen i någon systematisk ordning, utan tar helt enkelt det torp jag av andra skäl haft anledning samla material om. Jag börjar med torpet Nyberg under Jakobsberg. Artikeln är en utvidgning av ett anförande jag höll för personalen vid Nybergskolan den 8 december 1993 som ett led i firandet av skolans 30-åriga tillvaro. Nyberg hör till de yngre torpen i Järfälla. Det torde ha tillkommit under 1770-talets senare hälft. Det upptas första gången i mantalslängden för 1778. Denna är daterad den 12 november 1777. Torpet finns inte med i mantalslängden för 1777, som är daterad den 11 november 1776. Mellan dessa data bör torpet alltså ha grundats. Torpet upptas första gången i den husförhörslängd som omspänner åren 1774-1779. Noteringarna där ger emellertid ingen säkrare ledtråd till torpets grundande än vad mantalslängden gör. Av placering och skrivstil i husförhörslängden att döma torde Nyberg ha skrivits in i längden några år efter dess upprättande 1774. Den förste torparen hette Lars Svensson och hans hustru Maria Persdotter. De är 26 respektive 28 år vid inflyttningen till Nyberg. Båda är födda i Knutby socken i Uppland, men kommer närmast från Kälvesta gård i

Spånga socken. De har ett barn, sonen Sven, född i Spånga den 27/5 1777, vilket visar att torpet grundades sommaren eller hösten 1777 mellan 27/5 och 12/11. I övrigt består hushållet av Lars Svenssons far, en sjuårig gosse som troligen är släkt med torparfamiljen samt en piga. Under tiden på Nyberg föds döttrarna Maja Elisabet den 30/11 1778 och Stina Caisa den 29/9 1780 samt sonen Eric den 5/3 1782. Av dessa dör Stina Caisa redan efter drygt 7 veckor av slag den 22/11 1780. Dopvittnena hämtas i dessa fall liksom senare nästan undantagslöst från det närmaste grannskapet torpen Hammaren, Vibble och Tegelstugan samt Jakobsbergs gård och torpen Lövhagen och Skruven. Lars Svensson flyttar från Nyberg mellan mars och september 1782 och kommer till torpet Jordbro under Skälby. Hans efterträdare på Nyberg blir Anders Olsson, som gifter sig med pigan Anna Persdotter på Säby den 12/10 1782. De är båda födda i Järfälla; han vid Görvälns tegelbruk i december 1759 och hon i Råcksta i juli 1752. Han har som faddrar bl a inspektoren på Görväln Adolph Lindquist och tegelslagarmästaren Volker vid Görväln. Anders Olsson och Anna Persdotter får fem barn, av vilka två dör i tidig ålder. Dessutom dör 1796 ett ambarn som familjen tagit och som bara blev ett år och fyra månader. Familjen flyttar mellan oktober 1804 och maj 1805 ut till Kolboda torp under Säby. Anders Olsson efterträds som torpare av Jan Andersson, som är född 1769 i Sigtuna och vars hustru Anna Ersdotter är född 1768 i Odensala. De har vid inflyttningen tre barn, födda 1800 till 1804 i Fresta socken, varifrån Jan Andersson kommer 1805. Torparfamiljen har oftast en piga. Dessa växlar ganska snabbt och under de tio åren på Nyberg hinner det bli sex pigor som arbetat hos familjen. Några år finns också en dräng anställd. Från 1811 har familjen också tagit ett barnhusbarn. Under de senare åren på Nyberg noteras att hustrun är ofärdig. Nästa torpare på Nyberg är Gustaf Ersson, som kommit hit från granntorpet Hammaren. Dit kom han 1811, också från Fresta. Gustaf Ersson är född i Lossa 1785 och hans hustru Anna Stina Jacobsdotter i Uppsala samma år. De har vid inflyttningen två döttrar samt boende i familjen dessutom en gosse och en flicka. De sista åren på Nyberg har familjen också en piga. På torpet bor under Gustaf Erssons tid även en statdräng med hustru och två barn, förmodligen arbetande på Jakobsbergs gård. Gustaf Ersson väljs den 8/11 1818 till sexman för Jakobsbergs rote. Gustaf Ersson flyttar med sin familj ut till Sollentuna i mars 1821. Han efterträds som torpare av Anders Mattson, som kommer från Sollentuna, men är född i Spånga 1770. Hustrun, Stina Ersdotter, är jämnårig med honom och född i Garn. De har fyra barn vid inflyttningen, födda mellan 1795 och 1809. Av barnens födelseförsamlingar framgår att familjen bott i Spånga, Solna och Sollentuna innan den kom till Järfälla. Under tiden i Järfälla föds ytterligare två barn. Anders Mattson som i regel har en dräng anställd, avlider den 27 mars 1835 av vattusot och begravs den 31/3. Efter hans död flyttar familjen först till Vattmyra och därefter till Tallhammaren, båda torp under Jakobberg. Efter Anders Mattsson kommer Eric Ersson till Nyberg, som han dock brukar bara drygt ett År 1835-1836. Han flyttar in från Vallentuna och ut till Näs med hustrun Stina Persdotter och två barn. Med familjen följer också en gift dräng. Längre stannar hans efterträdare Erik Jansson, som flyttar in från Västerlövsta 1836, där han också är född 1794. Han flyttar in med hustrun Catharina Andersdotter, också född i Västerlövsta 1806, och fyra barn, det äldsta fött i Västerlövsta 1823 och det yngsta i Kvillinge 1833. I Järfälla föds ytterligare två barn 1837 och 1842. Året därefter, 1843, avlider Erik Jansson den 26/11, också han av vattusot. Han begravs den 3/12. Anders Zetterlund blir hans efterträdare, född i Fasterna 1798 och inflyttad från Kista i Spånga socken, troligen någon tid innan Erik Jansson avlider. Zetterlund står först som statdräng och sedan som stattorpare. Hans hustru heter Sofia Carolina Holmgren och är född i Stockholm 1799. De två barnen är födda i Garn respektive Spånga. Samtidigt

med Zetterlund bor en familj med två vuxna och fyra barn inhyses på Nyberg. Zetterlund avlider under tragiska omständigheter den 23/12 1846 alltså dagen före julafton, "vid Nyberg efter avkylning uti snön där han nederfallit". Han blev drygt 48 år. Zetterlund efterträds av stattorparen Anders Sandin. Denne stannar i 31 år på Nyberg, den näst längsta perioden av alla torpare. Han och hans hustru Johanna Grandin är båda födda 1806 och således 40 år vid inflyttningen till Nyberg. Han är född i Skånella och hon i Balingsta. De har tidigare bott i Stockholm, Sollentuna och Solna och kommer närmast från Viksjö, där familjen arbetat sedan 1842, då den kom in från Solna. Vid inflyttningen till Nyberg har familjen fyra egna barn födda mellan 1832 och 1842. Även under Sandins första tid på Nyberg bor en familj på fem personer inhyses där. Sandins barn flyttar efter hand under 1850-talet ut till Stockholm. I stället tar familjen i olika omgångar barnhusbarn och fosterbarn. Under 1860- och 1870-talen finns också oftast en dräng hos familjen Sandin. Anders Sandin avlider 29/9 1877, drygt 71 år gammal. Dödsorsak anges ej i dödsboken. Hans hustru bor kvar på Nyberg till 1883, då hon flyttar till Jakobsbergs gård. Efterträdare till Sandin blir stattorparen Johan Petter Östling, som närmast kommer från Jakobsbergs gård 1877 med hustrun Ulrika Wilhelmina Lindberg och fyra barn. Östling är född 1832 i Sånga och hustrun 1829 i Åker. Även Östling stannar en lång tid på Nyberg, 21 år. Barnen flyttar under 1880-talet till skilda håll, Odensala, Tallbohov, Jakobsberg och Viksjö. Vid makarnas flyttning från Nyberg 1899 är endast en 20-årig dotterson kvar och han flyttar med dem till Jakobsbergs gård. Östling skrivs vid sin flyttning 1899 som statdräng. En ny stattorpare, Karl Johan Fredriksson med hustrun Alma Sofia Johansson och tre barn, kommer till Nyberg 1898 men blir där endast ett år. Familjen kommer närmast från Säby gård, där de bott sedan 1896, då de kom från Österhaninge. Familjen flyttar i oktober 1899 till Spånga. Därefter kommer Erik Ohlson till Nyberg. Han blir den siste torparen här och den som brukar torpet längst av alla, 33 år. Han är född i Kumla socken 1852 och hans hustru Emma Charlotta Pettersson är född i Bro socken 1858. De gifter sig 1879. De har vid inflyttningen till Nyberg åtta barn, den barnrikaste av alla torparfamiljerna på Nyberg. Barnen är födda mellan 1879 och 1898. Familjen, som tidigare bott i Bro Norberg, Enhörna och Stockholms-Näs, kommer till Järfälla och Säby 1891 från Stockholms-Näs. På Säby var Ohlson statdräng. Det hade funnits ytterligare tre barn i familjen, men två hade flyttat hemifrån och en avlidit innan familjen kom till Nyberg. De två utflyttade var Erik, född 1879 och Georg, född 1882, båda utflyttade till Bromma 1897. Den som avled var Edla Cecilia, född 1891 och död 1898 i hjärnfeber. Till Nyberg flyttade således med föräldrarna barnen Emma f 1881, Elin f 1885, Algot f 1889, Anna f 1892, Emil f 1894, och Ida f 1895. På Nyberg föddes sedan Ingrid 1897 och Gunnar 1898. Familjen Ohlson får möjlighet att friköpa torpet i samband med avstyckningen av Jakobsbergs gård 1920-1922. Området kring torpet avsöndras till ett småbruk med beteckningen Jakobsbergs småbruk nr 47 (=Jakobsberg 2:20) om 4,76 hektar. Det innefattar själva torpplatsen längst i söder och åkerområdena norr därom utmed och öster om järnvägen samt ett smalare skogsområde öster om åkerfälten. Av hela Jakobsberg 2:20 torde cirka 2/3 ha bestått av åker och cirka 1/3 av skog. Avsöndringen fastställs den 31/3 1921 och lagfart beviljas den 9/4 1921. Köpebrevet är emellertid daterat redan den 1/11 1920, då en lång rad av de andra småbruken i Jakobsberg också frånsäljs stamfastigheten Jakobsberg 2:1. Säljare är Mälareprovinsernas Egnahems AB, som köpte Jakobsberg 1919. Det är emellertid inte torparen Erik Ohlson själv som köper den avsöndrade fastigheten utan hans son Gunnar Henning Ohlson. Köpesumman är 9 000 kronor.

Kort efter det att ett antal avsöndringar från Jakobsberg 2:1 gjorts, sker 1921-1922 en ägostyckning av den kvarvarande stamfastigheten Jakobsberg 2:1 i 58 lotter. En av dessa betecknas litt. AG (=Jakobsberg 2.102) och fastställs den 12/7 1922. Denna lott, som är 0,025 mantal av Jakobsbergs 5 mantal, får en areal på 6,3 hektar. Även den kö-per torparsonen Gunnar Henning Ohlson enligt köpebrev den 19 /8 1922. Säljare är nu AB Mälarhem i likvidation. Mälareprovinsernas Egnahems AB hade nämligen bytt namn till AB Mälarhem den 3/2 1922. Beslut om att träda i likvidation fattades den 15/12 1921. Köpesumman för Jakobsberg 2:102 är 1800 kr och lagfart beviljas den 28/9 1922. Området ligger intill och öster om det först köpta och består enbart av skogsmark, som alltså vid denna tid här i trakten inte hade så högt värde som åkermarken. Skälen till att Erik Ohlson ej själv friköper Nyberg är obekanta. Han betraktades i realiteten som ägare och står faktiskt i några församlingsböcker och mantalslängder som ägare, vilket alltså formellt är fel. År 1923 flyttar dottern Ingrid ut från Nyberg i samband med sitt giftermål med kärnmakaren Edvin Wänglin, anställd vid Bolinders i Kallhäll. De bosätter sig i Kallhäll. Deras son Artur, såvitt känt det enda barnbarnet i släkten, har vid en interju med mig den 4/10 1994 berättat en del minnen från Nyberg, som han besökte med sina föräldrar i samband med släktträffar. Han berättar om hur dottern Anna, som var kaféidkerska i Stockholm och bodde på Kungsholmen, hjälpte sina föräldrar mycket, bland annat genom att bekosta indragning av elektriskt ljus och telefon. Kanske var kristallmottagaren, från vilken Artur minns att han först hörde Beethovens musik, också en gåva från Anna. Artur minns också sonen Gunnar, som var byggnadsarbetare och en händig person. Han snickrade en lastbil och byggde en koja åt den unge systersonen. Sonen Georg, som först var försäljare och senare byggnadsarbetare, minns Artur som en ivrig gurkodlare på Nyberg. Han hade också för vana att reta katterna, som fanns i stort antal på Nyberg. Där fanns också kor, höns och hund samt hästen Rex. Den sistnämnde, som var så kallad kronohäst, blev 1939 också "inkallad" en tid. Artur minns hur hans moster Anna, när hon fick se den vid "inkallelsen" välfödda Rex, komma tillbaka mager och eländig, säga: Ja, Rex nu ska vi se till att du får mat igen, så att du blir som du var för några månader sen. Artur minns också hur mormodern Emma och mostrarna Ida och Emma omhuldade honom som enda barnbarnet. Som exempel berättar han om en sen midsommarkväll efter logdansen på Görväln, när han och en kamrat kom till Nyberg och alla sov och det stod rabarbersoppa på bordet åt Artur och hans kamrat. Erik Ohlson avlider den 19/9 1932 av cancer och begravs den 24/9 på Järfälla kyrkogård i familjegraven (område B, nr 35). Änkan och de fyra hemmavarande barnen Emma, Emil, Ida och Gunnar, alla i vuxen ålder, driver jordbruket vidare, med den förändringen att Georg flyttar hem till Nyberg 1936 och att Emil avlider 1938. År 1942 sker den ändringen i ägarskapet att Gunnar Ohlsson säljer fastigheterna till systern Ida genom köpebrev den 9/4. År 1949 avlider Erik Ohlsons änka Emma Charlotta. Fyra av barnen bor då på Nyberg, sönerna Gunnar och Georg samt döttrarna Ida och Emma. År 1951 överlåter Ida genom gåvobrev den 16/10 en fjärdedel på brodern Gunnar och en fjärdedel på brodern Georg. En klausul i gåvobrevet föreskriver att dessa andelar bara kan säljas eller på annat sätt överlåtas, när samtliga delägare är ense om att sälja sina andelar samfällt och samtidigt. Den 20/8 1954 säljer syskonen Ohlsson huvudparten (nära 8 hektar av de 11 hektaren) av Nyberg till byggmästare Hugo Holmquist för 211500 kr. Denne låter här under åren 1955-1958 uppföra cirka 490 lägenheter i flerbostadshus med bostadsrätt och hyresrätt. På det gamla torpets marker, där förr i alla år bott enbart något dussin människor har nu (1955) cirka 740 personer sin hemvist.

Efter sammanläggningar och avstyckningar av de fastigheter Holmquist köpte kan man i stort sett säga att bostadsrättsföreningen Nybergstvåan och hyresfastigheten vid Nybergs torg ligger på den gamla fastigheten Jakobsberg 2:20 och att bostadsrättsföreningarna Nyberg, Nybergsettan, Vasa och Loket ligger på den gamla fastigheten Jakobsberg 2:102. Däremot ligger inte bostadsrättsföreningen Nybergstrean på gammal Nybergsmark och dess beteckning är därför helt missvisande. Från 1950-talets senare hälft berättade trädgårdsmästare Bertil Andersson i Jakobsberg några minnen om syskonen Ohlson vid en intervju med mig den 7/8 1979. Andersson anlitades av syskonen Ohlsson när någon ko blev sjuk. Han ordinerade en gång kaffe och konjak och kon blev bra för tillfället men dryckerna, framför allt den senare gick ju förstås inte bara i kons hals, eller som Andersson uttryckte det i intervjun: Kon fick ju lite, men vi tog oss varsin riktig jamare. Det fanns på Nyberg fyra kor och ett tiotal katter. Korna var övergödda och borde enligt Andersson och veterinären slaktas, men det ville inte syskonen Ohlson höra talas om. Efter försäljningen till byggmästare Holmqvist fanns knappast någon betesmark kvar, så all djurföda måste köpas och katterna uppföddes med lådvis av inköpt strömming, enligt Bertil Andersson. Denne säger i intervjun 1979 att syskonen Ohlsson på så sätt spenderade en betydande del av de pengar de fått vid försäljningen av Nyberg 1954. Syskonen Ohlson säljer 1958 ytterligare en del av fastigheterna 2:20 och 2:102 till Kungl. Maj:t och Kronan för 67 500 kr enligt ett köpeavtal den 30/5. Området avses disponeras av Statens Järnvägar för uträtningen av den så kallade Nybergskurvan i samband med dubbelspårsbygget. Järnvägen kommer därmed att ligga omedelbart öster om själva torpstugan i stället för att tidigare ha gått cirka 50 meter väster om denna. Enligt ett tilläggsavtal den 8/10 1958 åtar sig SJ att uppföra ett nytt uthus i stället för att flytta den befintliga ladugårdsbyggnaden och vedboden. Genom köpebrev den 7/11 1960 köper Järfälla kommun återstoden av fastigheterna 2:20 och 2:201 för 80 000 kr. Motivet för kommunens köp är att bland annat kunna använda området för framtida markbyten i samband med byggnadsplaneändringar. Vid tiden för kommunens köp är Gunnar redan utflyttad till Stockholm sedan 1952 och Emma avliden den 29/2 1960. Kvar på Nyberg är således bara Georg och Ida. Den förre avlider emellertid redan den 9/12 1960. Därefter är det endast Ida kvar på Nyberg. Hon flyttar i juni 1966 till Olovslundshemmet, där hon avlider den 4/12 1966. Det hade då gått 67 år sedan familjen Ohlson kom till Nyberg, den i särklass längsta tiden någon familj bott där. Torpstugan rivs sannolikt ner kort efter att Ida Ohlson flyttat. Numera minner bara syrenbuskar, tegelflis och husgrunder om torpets plats. Av den tretton personer stora familjen ligger tio begravda på de intill varandra liggande familjegravplatserna nr 35 och 63 på område B på Järfälla kyrkogård i Barkarby och en (Ingrid) på område D nr 533. Nämnas kan att även Elin, gift Kallenberg, som emigrerade till USA, där hon avled 1957, jämte maken ligger i familjegraven. Det är endast sonen Erik och dottern Anna som inte ligger på Järfälla kyrkogård. Av alla de elva syskonen avlider Anna sist, 1975. Hon var gift Ruitzén och bodde vid sin bortgång som änka i S:t Görans församling i Stockholm, men jordfästes och gravsattes i kolumbarium i Gustaf Vasa församling. En sammanfattning av mera siffermässig karaktär rörande Nyberg under de nära 200 år det existerade ser ut som följer: Från 1700-talet till 1940-talet var det tolv torpare som brukade Nyberg. Brukartiderna varierar avsevärt, från ett år till 33 år. I medeltal blir brukartiden 13 år. Av de 24 torparna och torparhustrurna kommer inte mindre än 21 från Uppland (varav två födda i Järfälla), en vardera från grannlandskapen Södermanland och Västmanland och en från Närke. Det är således total dominans från det egna landskapet.

Ser man till varifrån de tolv torparparen närmast kommer flyttande till Nyberg ger det en ännu snävare geografisk yta. Sju av de tolv paren kom från annan plats i Järfälla, tre från grannsocknarna Spånga och Sollentuna samt de övriga två från Fresta och Vallentuna. Torparnas ålder varierar mellan 23 och 49 år. Genomsnittsåldern är 39 år. För torparhustrurna är variationen mellan 28 och 49 och genomsnittsåldern 37 år. Åldersskillnaderna inom torparparen är som mest 12 år. I tre fall är de födda samma år. Den genomsnittliga skillnaden är drygt tre år. Det finns en svag tendens till högre tillträdesålder för torparna ju längre fram i tiden man kommer. Antalet barn vid inflyttningen varierar mellan noll och åtta. I själva verket är åtta ett extremfall. I övrigt är fyra det högsta och medeltalet barn vid inflyttningen är tre. Av de tolv torparna dör fem på torpet, tre flyttar till annan plats i Järfälla och fyra flyttar ut till grannsocknarna Sollentuna, Spånga och Stockholms-Näs.