(ur Järfälla Hembygdsblad 2000/3) Kolboda. av Lars Gustafsson j:r

Transkript

1 (ur Järfälla Hembygdsblad 2000/3) Kolboda av Lars Gustafsson j:r Kolboda, där torpstugan fortfarande finns kvar, ligger mellan E 18 och Enköpingsvägen i höjd med Kolbodavägen, som från Enköpingsvägen är uppfart till bostadsområdet Berghem. Namnet Kolboda bereder inga större tolkningssvårigheter. Förleden Kol- syftar på kolningsverksamhet. Efterleden -boda kommer av bod i betydelsen hydda, skjul och användes om mera tillfälliga boplatser, särskilt på de centrala byarnas/gårdarnas utmarker. Troligen har tillfälligt kolningsarbete föregått den permanenta bebyggelsen och funnits kvar i traditionen, när platsen mera stadigvarande bebyggdes, vilket sannolikt skett under eller 20-talen. Kolboda nämns i skriftliga dokument första gången I det årets boskaps- och utsädeslängd står en i längden icke namngiven inhyses kvinna skriven på Kolboda. Hon äger 1 ko och ska erlägga 2 öre i boskapspenningar. I motsvarande längder för är torparen Jöran med hustru (ej namngiven) skrivna på Kolboda. Han redovisar alla åren 1 gammalt sto, 1 à 2 kor och 1 à 2 kvigor och betalar i genomsnitt skatt med 32 öre. De sista två åren står han ensam i längden. I längden för 1637 heter torparen Mats. Hans hustru namnges ej. Han har 2 kor och 1 kviga och erlägger i mantalspenningar 1 daler 16 öre samt i boskapspenningar 3 öre 6 penningar. Del av karta över Säby 1689, av P. Brodthagen. Kolboda kallas här Kohlartorp. En ny torpstuga har troligen uppförts nyligen t v. Den gamla är markerad t h invid namnet Kohlartorp. Den dubbelstreckade linjen längst ned är Enköpingsvägen. Norr är t v och söder t h.

2 Därefter finns inga längder där Kolboda upptas förrän i 1650-talets mantalslängder. På Kolboda bor då Joen, även skrivet Jon. Han finns uppenbarligen där redan 1649, ty vid sommartinget detta år den 19 juni sakfälls han efter stämning från en person som i domboken kallas Grönbergskan. Domboken upplyser inte om vad han fälls för. På torpet finns 1653 även en soldat och hans hustru samt en person över 63 år, som alltså ej erlägger mantalspenningar. I de få bevarade mantalslängderna från och 60-talen anges Kolboda antingen som öde eller så är det ej upptaget i längderna. Av en del noteringar i domböckerna under 1660-talet framgår emellertid att torpet är bebott. Sålunda stämmer vid sommartinget den 8 juni 1660 Gölij Joensdotter (kanske dotter till förut nämnde torparen Joen) Mårten Mattsson i Kolboda. Denne kommer ej till tinget och döms därför till 3 mark i böter. Vid fyra häradsting åren figurerar sedan Jon Bengtsson (om densamme som den tidigare nämnde Jon eller Joen är oklart). Vid vintertinget i januari 1663 framropas han två gånger för vittnesmål i tjuverisak. Vid hösttinget i september 1665 anklagas han ånyo för tjuvnad, nu av Rasmus Andersson i Kolboda. Själv bor Jon Bengtsson nu i Slägia (okänd belägenhet, dock ej i Järfälla). Han blir ålagd att med tremannaed befria sig från beskyllningen. Vid det påföljande vintertinget i januari 1666 upprepar Rasmus Andersson anklagelsen, men Jon Bengtsson får uppskov och slutligen vid sommartinget den 8 maj 1666 befrias han från tillmälet om tjuveri. I mantalslängderna upptas Kolboda, som då brukas av Lars. Enligt längderna ska bara en person erlägga mantalspenningar, vilket tyder på att torpet är svagt. På en karta över Säby 1689 finns två platser markerade med hus vid Kolboda, som förresten på kartan kallas "Kohlar torp". Den nuvarande boplatsen verkar vara nytill-kommen vid denna tid. Det tyder på att torpet nu flyttats från den gamla platsen ca 200 meter sydsydöst om den nuvarande. När Kolboda åter finns i mantalslängderna 1699 bor och brukar Matts Mårtensson torpet. I längden upptas endast en person men det betyder inte att han är ensamstående utan enligt en notering att han är "helfattig" och inte kan prestera för mer än en person. På motsvarande sätt upptas han i mantalslängderna under hela 1700-talets första decennium. I mantalslängden för 1710, daterad den 19 februari 1710, skrivs Lars Simonsson med hustru på Kolboda. Deras tid där blir inte lång. Han, hustrun och två barn dör i oktober 1710 i pesten som grasserar detta år. Under hela 1710-talet brukas sedan Kolboda av Per Persson. Hans hustru heter Margareta Larsdotter. I familjen finns också dottern Anna och sonen Per. Av noteringar i husförhörslängden åren framgår att familjen redan kan läsa i bok och därför inte förhörs på detta utan på Luthers förklaringar och förståelsen av dessa. Hela familjen får i regel goda betyg i dessa avseenden. Efter att ha brukats under Säby och av torparen Markus Markusson kommer Lars Jöransson och hans hustru Karin till Kolboda De har i regel en piga och sporadiskt en dräng. Redan från 1725 är endast hustrun upptagen att erlägga mantalspenningar. Mannen har noterats som ofärdig. Senare får vi veta att han är döv. Av husförhörslängdens noteringar framgår att torparen och hans hustru kan läsa i bok, att deras kunskaper i kristendom är mycket skrala, men att de vid de senast redovisade förhören erhåller goda betyg. Familjen är kvar på Kolboda till 1738, då den betecknas som fattig och torpet som öde.

3 Därefter synes torpet ha legat öde hela 1740-talet. Det anges fr o m 1747 som raserat, men byggs snart nog upp igen. Torpet brukas nämligen återigen redan 1750 av Jöns Persson. Enligt husförhörslängden är han 37 år och hustrun (ej namngiven) 39 år. Han kan läsa i bok och hon kan något. De har två söner, varjämte några inhyses bor på torpet, som han lämnar Per Olsson brukar sedan Kolboda från 1760 och möjligen decenniet ut. Mantalslängder saknas dock för Per Olsson kommer med hustrun Marta och flera barn från Kalvshälla ryttarstuga och flyttar efter vistelsen på Kolboda till Stens gård. Båda makarna är i 35-årsåldern vid inflyttningen. Under perioden har Kolboda 12 brukare. Det blir i genomsnitt tre år per brukare. En enda av dem, Jan Jansson, stannar i åtta år under 1780-talet. Räknas han bort och de år torpet brukas under Säby eller Tånglöt, blir det bara två år i genomsnitt per brukare. Kolboda från söder Fr v bostadshuset, lastbilsgaraget (det lilla ljusa), bakom detta den gamla vedboden med vasstak (tidigare hönshus), redskapshus och ladugård med hölada, framför denna jordkällaren samt längst t h tvättstuga (tidigare garage). Foto Artur Johlin År 1805 kommer torparen Anders Olsson till Kolboda med hustrun Anna Persdotter samt barnen Jan, Caisa och Anders. Först därmed inleds en lång period med samma brukare. Anders Olsson är född i Järfälla 1759 vid Görvälns tegelbruk. Hans föräldrar är tegeldrängen, tidigare gardessoldaten, Olof Hellberg, och dennes hustru Catharina Christoffersdotter. Även hustrun är född i Järfälla Anders Olsson brukar Kolboda i ett 25-tal år, en av de längsta brukartiderna på detta torp. Han gör ett veckodagsverke på Säby herrgård. Hustrun Anna dör den 3 september 1810 av förkylning. Vid bouppteckningen 1810 efter henne redovisas tillgångar på 24 riksdaler 31 skilling banco och skulder på 11 rdr, varav 8 till sockenmagasinet. Behållningen blir således 13 rdr 31 sk banco.

4 Delas tillgångarna upp på kategorier så får man följande resultat: Husgeråd 7½ rdr, Möbler 3½ rdr, Kör- och åkerredskap 1½ rdr samt Gångkläder (den avlidnas)12 rdr, allt avrundat. Det är märkligt att inga kreatur tas upp och att Kör- och åkerredskap är så lågt värderat. I kontrast härtill finns en mycket omfattande redovisning av den avlidnas gångkläder. Där finns 5 kjolar (bl a 1 svart, 1 röd, 1 randig), 1 klänning (rödrandig), 6 koftor (bl a 1 svart, 1 röd, 1 blå), 2 tröjor, 1 väst, 2 förkläden, 8 mössor, 6 bindmössor, 6 lintyg, 3 liv-stycken, 1 halsduk (blå) och 2 par handskar. Anders Olsson gifter om sig den 13 november 1811 med änkan Lena Britta Persdotter från Säby, också hon född i Järfälla Vid granskning av Spånga-Järfälla sockenmagasins räkenskaper på sockenstämman i augusti 1811 anmärker inspektor Edbom på Säby att Anders Olsson blivit orätt debiterad för en tunna råg av magasinsförvaltaren Winqvist. Vid den fortsatta granskningen på en ny stämma i januari 1812 konstateras att Anders Olsson betalt kontant för rågen från magasinet, så ärendet avskrivs. Vid mitten av 1820-talet uppges Anders Olsson som oförmögen till arbete och 1825 är det endast hustrun som erlägger mantalspenningar. I 1830 års mantalslängd är båda befriade och betecknas som fattiga. Kolboda brukas nu under det närbelägna torpet Anneberg. Först 1832 flyttar Anders Olsson och hans hustru från Kolboda. De betecknas då som fattighjon. Efterträdaren Erik Ersson har redan flyttat in Han och hustrun Ulrica Andersdotter kommer då från Bro socken. De har fyra barn. Av barnens födelseorter kan man se att familjen rört sig i socknarna Kalmar, Håtuna, Västra Ryd och Bro. År 1835 flyttar familjen till torpet Ängsnäs, ca 2,5 kilometer norr om Kolboda och i dag borta, men platsen ligger ca 200 meter öster om E18. Därefter brukar Carl Berglin och hans hustru Christina Ersdotter Kolboda De är i 35-40årsåldern vid inflyttningen och har tre barn. De har i regel en dräng. En av dessa heter Johannes Olsson och han blir senare torpare på Kolboda. Johannes Olsson, som är född 1816, brukar Kolboda Han gifter sig med Margareta Elisabeth Kihlgren från Bro Makarna får 1856 ett barn som dör i späd ålder (tre månader). De flyttar 1857 till Lunda torp i Spånga socken, alldeles invid Järfällagränsen. Familjen återkommer sedermera 1867 till Järfälla men då till Vattmyra, där Johannes Olsson blir stattorpare och där han dör 1899 och makan Fortfarande finns släkt till dem i rätt nedstigande led kvar i Järfälla! Under Olssons tid kartläggs Säby 1850 och därmed även Kolboda. På kartan redovisas tre byggnader, varav ett bostadshus och två uthus. Efter Olsson blir Pehr Vestergren torpare en kortare tid Han efterträds av Anders Fredrik Lundqvist, som kommer till Kolboda som dräng och gifter sig 1858 med Vestergrens dotter Augusta Mathilda. De får under åren på Kolboda tio barn. Lundqvist blir den utan gensägelse längste brukaren av Kolboda under torpets hela historia, nämligen 33 år. Först 1892 flyttar familjen från Kolboda till Fresta socken. Näste brukare på Kolboda blir Johan Olsson med hustrun Karolina Olsdotter. De är båda födda i Hargs socken och kommer närmast från Solna De har bruket kvar till 1903, men bor kvar på Kolboda, han till sin död i mars 1904 och hon till Johan Olsson tituleras därför följdriktigt som f d torpare vid bouppteckningen i april Eftersom han avträtt torpet blir bouppteckningens innehåll begränsat. Den redovisar 155 kr på motbok med Stockholms läns sparbank, skedar och knivar i nysilver för 6 kr, möbler och linne för 47 kr, varav kökssaker mm för 15,50 kr. Möblemanget utgörs

5 av byrå, skänk, säng, 2 bord och 3 stolar. Mannens gångkläder upptas till 75 kr, en ovanligt stor summa. Största posten är emellertid utestående fordringar på kr, men det framgår ej vilka personer han har fordringar på. Arvingar är - förutom änkan - barnen Sofia, Selma och Enock. De samlade tillgångarna blir kr och med begravningskostnader på 100 kr som enda avdragspost, blir behållningen kr. Olsson efterträds av Frans Vilhelm Pontan och dennes hustru Charlotta Martina Gustafsson. Han brukar Kolboda till sin död den 14 februari Änkan och de två barnen flyttar i november 1910 till Säby. Då har redan Carl Landberg tillträtt bruket på Kolboda. Han flyttar in i april 1910 från Vreten i Spånga med hustrun Julia och de fyra barnen Arvid, Petrus, David och Ture. Det yngsta barnet Alma föds i Järfälla Carl Landberg står som järnarbetare vid inflyttningen. Han har då tidigare arbetat vid AB Alpha i Sundbyberg. Under Carl Landbergs tid brinner torpstugan ned 1912 genom ett åsknedslag, varpå en ny stuga uppförs. Den inrymmer på nedre botten ett rum och kök, vardera på ca 25 kvm. Vidare finns en liten farstu. På övre botten finns ett litet rum. År 1915 övergår Kolboda i statens ägo, då Säby gård säljs av godsägare Douglas Dickson till Kronan för att ingå i ett militärt övningsområde, kallat Järvafältet. Carl och Julia Landberg blir kvar på Kolboda till 1927, då de flyttar till den nybyggda närbelägna villan Lövhagen i Jakobsberg. Med dem flyttar också barnen Ture och Alma. Sonen Arvid hade tidigare flyttat. Sönerna Petrus och David bor kvar på Kolboda.

6 Bruket av Kolboda tas nu över av sonen Petrus (Pelle) Landberg. Denne gifter sig 1931 med Gunhild (Gullan) Sandberg, som kommer från Säby gård, där hon varit i tjänst som kokerska hos familjen von Bornstedt. Om bruket på Kolboda under Petrus Landbergs tid har hans son Lars Landberg berättat följande: På torpet finns i regel ett par hästar, 2 à 3 kor jämte kalvar, ett par grisar, höns och kalkoner. Alla de vanliga sädesslagen odlas också. Samtidigt drivs på torpet en fullt utvecklad handelsträdgårdsrörelse, vars produkter såsom potatis, morötter, rödbetor, vitkål, blomkål mm avyttras i parti i Klarahallen i Stockholm. Mjölk och ägg säljs till de kringboende i Jakobsberg. Mjöl och gröpe används däremot nästan uteslutande i det egna hushållet. Transporterna till Klarahallen sköts till en början av olika åkare, men från 1930-talets mitt med egen bil. Om byggnadsbeståndet på Kolboda uppger Lars Landberg, att under 30-talet byggs en ny ladugård, där en av byggmästarna är Petrus Landbergs bror Arvid. Boningshuset tillbyggs Övervåningen byggs då ut att omfatta två rum. Genom att den gamla farstukvisten rivs och en ny, större trapphall byggs, så tillkommer en stor hall på både övre och nedre botten. Rörelsen på Kolboda under Petrus Landbergs tid karaktäriserar Lars Landberg sammanfattningsvis som en kombination av trädgårds- och jordbruk, med en ökande betoning av jordbruk under andra världskriget och därefter en successiv övergång till åkeri under firman AP Landbergs åkeri och en avveckling av jordbruket under 1950-talet. Makarna Landberg bor kvar på Kolboda, han till sin död 1968 och hon till 1969, då hon flyttar till Kallhäll. Härigenom upphör det permanenta boendet på Kolboda. Kolboda övertas därefter av brodern Ture Landberg, som sommarbostad för honom och hustrun Kerstin, där de som hobby odlar blommor. Ture har torpet kvar till sin död 1986 och Kerstin ytterligare ett år till Därefter har torpet varit obebott. Kolboda övergår från Kronan till Järfälla kommun i samband med statens försäljning av Järvafältet. Sedan 1995 är Kolboda uthyrt av Järfälla kommun till Jakobsbergs bilsportförening som föreningslokal. Huset disponeras genom avtal ett år i taget och med sex månaders uppsägningstid.