Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal

Relevanta dokument
Dubbelt seende, dubbla skördar?

Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan

Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2014). Introduktion till arrenden. Abstract från Arrenden, Lund, Sverige.

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd

Citation for published version (APA): Gill-Pedro, E. (2017). Remissyttrande: Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3).

13 sätt att bearbeta en scooterstöld. Hagström, Charlotte. Published in: ETN:POP. Link to publication

Att utforma operationsmiljöer för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet - forskning och utveckling (presentation)

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2011). Vinstfördelning. Abstract från Fastighetsrättsliga ersättningar, Lund, Sverige.

Medicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication

Citation for published version (APA): Björnstedt, J. (2008). Ström- och Effektmätning. [Publisher information missing].

Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (version 1.2)

Stämpelskatt på fastighetsbildning

Stamfastigheter Restfastigheter

Gränser mot det vilda Willim, Robert

Citation for published version (APA): Sahlin, N-E. (2010). Kunskapsluckor och moral. Artikel presenterad vid Kunskapsluckor, Stockholm, Sverige.

Citation for published version (APA): Widman, E., & Nylund, J. (2014). Högre förväntningar ger bättre högskolor. Svenska Dagbladet.

En metod att bestämma fuktmotstånd hos färgskikt på trä. Ett delprojekt inom WoodBuild C Nilsson, Lars-Olof; Nilsson, Bengt

Slumpmässigt möte med användbart referensverk

Servitut i lantmäteriförrättningar

Fukt i betong och dess påverkan på betongens kloridprofil : en hypotes

Remissvar: till betänkande Ds 2007:19, Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område genomförande av direktiv 2004/48/EG

Personuppgifter i domar

Fastighetsbestämning av tillbehör som ett alternativ till fastställelsetalan

Karbonatisering i lättklinkerbetong En fältstudie Fridh, Katja

Citation for published version (APA): Pendrill, A-M. (2010). Med Newton bland gungor och karuseller. LMNT-nytt, (1),

Självtorkande golv - en tillämpning av högpresterande betong : föredrag vid CBI:s Informationsdag 1993 Persson, Bertil

Täckningsgrad och organisationsgrad hos arbetsgivarförbund och fackförbund

Tomträtt: Bra eller dåligt?

Användargränssnitt för proaktiv störningshantering för utilities

LED och livscykler Livscykelbaserade miljöhänsyn vid inköp av LED-ljus Lindhqvist, Thomas

Plattreaktorn öppnar nya vägar för kemiindustrin. Haugwitz, Staffan. Link to publication

Yttrande rörande Socialstyrelsens kunskapsöversikt om FC. Noll, Gregor. Published: Link to publication

Vad kan vi lära oss efter fem år med CEQ?

Sänkt moms lyfter inte litteraturen. Lundblad, Kristina. Published in: Sydsvenskan. Published: Link to publication

Dubbla examina öppnar ny arbetsmarknad. Lilje, Boo; Ernald Borges, Klas; Stig, Enemark. Published in: Nya Lantmätaren. Published:

Bestämning av tryckfallsfunktioner för T-stycke i F-system med mätdata

Konsten att säga nej Brandtler, Johan

Den effektiva föreläsningen form och innehåll. Ekelund, Ulf. Published: Link to publication

Osteologisk analys av de brända benen från förundersökningen till väg E22 sträckan Sölve-Stensnäs vid lokal 14. Reports in osteology 2010:6

Skalmurskonstruktionens fukt- och temperaturbetingelser

Osteologisk analys av en vikingatida brandgrav vid Gåsån Täveldalen, Undersåkers sn, Åre kommun, Jämtlands län. Reports in osteology 2010:5

Published in: OBS Kultur och idédebatt, Sveriges Radio P1. Program Produktionsnummer

Uppstod egnahemsrörelsen på landet eller i staden? Kjellberg, Anders. Published in: Folkets Historia. Published: Link to publication

New Public Management ett enkelt penseldrag som förklarar det mesta?

Bengtsson, Ingemar; Kopsch, Fredrik; Sjöstrand, Malin; Warnquist, Fredrik; Norén, Eric; Treschow, Anna

Rättssäker konkurrensprocess

Citation for published version (APA): Hofvendahl, J. (2007). Varför fråga det man redan vet? Pedagogiska Magasinet, (3),

Remissyttrande: Rätten till offentlig försvarare - Genomförande av EU:s rättshjälpsdirektiv (Ds 2017:53)

Kalkutfällningar på putsade fasader : lägesrapport 2, februari 1990

Pressure Plate - för bestämning av kapillär stighöjd, porstorlek och kornstorlek hos porösa material

Metodik för analys av innemiljöproblem - förslag till metodik för en trovärdig utredning av innemiljöproblem

Remissvar: Slutbetänkandet Genetik, integritet och etik (SOU 2004:20) Lidgard, Hans Henrik

Fem i tolv - kan konstmusiken räddas? Lamberth, Marion

Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (1998). Remissvar: Små företag och konkurrenslagen Ds 1998:72.

Lasermannen (Per-Olof Zetterberg) Björk Blixt, Lena. Published: Link to publication

Bostadspriser - idag och imorgon. Bengtsson, Ingemar. Published in: Fastighetsnytt. Published: Link to publication

En död som kan besvärjas. Lundblad, Kristina. Published in: Sydsvenskan. Published: Link to publication

Specialiserad biståndshandläggning inom den kommunala äldreomsorgen : genomförandet av en organisationsreform

Remissvar till Yttrandefrihetskommitténs betänkande SOU 2012:55 En översyn av tryck- och yttrandefriheten

Att arbeta med obligatoriska frågor i kursvärdering och kursutvärdering Borell, Jonas; Irhammar, Malin; Larson, Lotty

Remissvar Rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar genomförande av direktiv 98/44/EG

Familjebanden att knyta om och upplösa queera föreställningar om föräldraskap och familj

Språk och matematik Svensson, Gudrun

Parternas organisationsgrad Kjellberg, Anders

Citation for published version (APA): Rosengren, E. (2017). Ny tid för uroxen. Fauna och Flora: populär tidskrift för biologi, 112(1),

Frågan om varat. Lembke, Martin. Published in: Filosofisk tidskrift. Link to publication

Citation for published version (APA): Paulsson, U. (2017, mar 13). Riskhanteringsprocessen och flödessäkerheten.

Beslutsstöd d som fungerade? fallet trängselavgifter

Citation for published version (APA): Wennerhag, M. (2001). Imperiet slås tillbaka?. Praktik och teori 4 (s ).

Citation for published version (APA): Ericsson, A. (2013). EU-domstolens nya rättegångsregler. Europarättslig tidskrift, 16(2),

Snus och Europaförbud Lidgard, Hans Henrik

Fuktmätning i högpresterande

Rapporter från ett skolgolv Persson, Anders

En beräkning av andelen ogifta efter ålder och giftermålsåldern i Sveriges län år 1860

Kontroll-Kalle styr fabriken (utökad version) Berner, Josefin. Document Version: Förlagets slutgiltiga version. Link to publication

Remissyttrande: Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister (Ds 2018:40)

Den internationella privaträtten ömsar skinn och blir en europeisk processrätt Lidgard, Hans Henrik

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper


Gravar under golvet i Uppåkra kyrka. Wilhelmson, Helene. Published: Link to publication

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola

Metod för bestämning av mängden torium i människa genom mätning av 220Rn i utandningsluften

Erfarenheter av kommunikation av projektarbetens pedagogiska syften

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Vad är det som inte förändras? Persson, Anders. Published in: Kullabygd. Link to publication

Parternas organisationsgrad. Kjellberg, Anders. Published in: Avtalsrörelsen och lönebildningen. År Medlingsinstitutets årsrapport

Benedictus XVI:s pontifikat i backspegeln. Werner, Yvonne Maria. Published in: Newsmill. Link to publication

Är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan samma sak som vetenskap och beprövad erfarenhet i hälso- och sjukvård?

Livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner

Citation for published version (APA): Borgehammar, S. (2011). Recension av Brunius, Atque Olavi. Kyrkohistorisk årsskrift, 111,

Den neurotiske stadsplaneraren. Kärrholm, Mattias. Published in: Plan. Link to publication

Published in: Medie- och informationskunnighet i den digitala tidsa ldern - en demokratifråga

Konferensbevakning FCExpo 2016 (International Hydrogen and Fuel Cell Expo 2016) 2/3-4/3, Tokyo, Japan

YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET

Inverkan av balkonginglasning

Betong med lägre klimatpåverkan

Transkript:

Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal Nilsson, Lars-Olof 2010 Link to publication Citation for published version (APA): Nilsson, L-O. (2010). Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal. (Rapport TVBM (intern 7000-rapport); Vol. 7205). Avd Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola. General rights Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. L UNDUNI VERS I TY PO Box117 22100L und +46462220000

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Täckskiktskrav i exponeringsklasserna XC3 och XC4 för betong med låga vattencementtal Lars- Olof Nilsson Rapport TVBM- 7205 Lund 2010

ISRN: LUTVDG/TVBM--10/7205--SE (1-13) ISSN: 0348-7911 TVBM Lunds Tekniska Högskola Tel: 046-2227415 Byggnadsmaterial Fax: 046-2224427 Box 118 www.byggnadsmaterial.lth.se 221 00 LUND

Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Täckskiktsstandarden... 5 Upplägg... 5 Karbonatiseringsmodell... 5 Inverkan av lägre vct och härdning... 9 Inverkan av bindemedel med filler... 11 Inverkan av ökad koldioxidkoncentration... 12 Kommentar... 12 Tack... 12 Referenser... 13 3

4

Bakgrund Den svenska täckskiktsstandarden SS137010 togs fram år 2002 och baseras på den kunskap och de förhållanden som gällde då, t ex dåtidens bindemedel, vanliga betongkvaliteter etc. För karbonatiseringsinitierad armeringskorrosion finns det nu ett intresse för att utvidga täckskiktsstandarden till betonger med större karbonatiseringsmotstånd och därigenom kunna minska täckskikten alternativt förlänga livslängdsklassen. På förekommen anledning görs i denna rapport en extrapolering av täckskiktstabellen enligt SS137010 för de båda exponeringsklasser som är mest intressanta för karbonatiseringsinitierad korrosion, XC3 och XC4. Täckskiktsstandarden I SS137010 anges följande täckskiktskrav i de båda aktuella exponeringsklasserna: Tabell I. Täckskiktskrav i XC3 och XC4 enligt SS137010 Exponeringsklass Max vct ekv Minsta täckande betongskikt (mm) i L 100 i L 50 i L 20 XC3, XC4 0,55 25 20 15 0,50 20 15 10 Begreppet vct ekv tolkas här som det vattencementtal man har i en ren Portlandcementbetong. Inverkan av vissa andra bindemedel kommenteras sist i rapporten. Upplägg Extrapoleringen har gjorts på följande principiella vis. En traditionell karbonatiseringsmodell har kalibrerats mot värdena i täckskiktsstandarden för de båda vattencementtal som ingår i denna. Modellen har sedan helt enkelt använts för att beräkna karbonatiseringsdjupen för några lägre vct och ur dessa har täckskiktskrav föreslagits. Effekten av andra bindemedel än Portlandcement uppskattas sedan, med samma modell. Karbonatiseringsmodell Traditionella karbonatiseringsmodeller baseras på följande antaganden. 1. Karbonatisering beskrivs som en karbonatiseringsfront som förflyttar sig inåt, se figur 1. 2. Frontens rörelse beror på den kombinerade effekten av 1) diffusion av koldioxid CO 2 genom det redan karbonatiserade skiktet och 2) kemisk bindning av CO 2 vid fronten genom karbonatiseringsreaktionen. 3. Mängden CO 2 som binds per m 3 betong kvantifieras i modellen. 4. Mängden CO 2 som binds per kg bindemedel är inte nödvändigtvis en konstant för ett speciellt bindemedel. Så t ex borde hydratationsgraden och fuktnivån kvantifieras. 5. Betongen modelleras som homogen, dvs. den större bindemedelshalten nära en gjutyta försummas. Detta innebär en överskattning av karbonatiseringsdjupet. 5

6. All kalciumoxid CaO antas vara geometriskt fixerad, dvs diffusion eller konvektion av Ca 2+ - och OH joner beaktas inte. 7. Bindningskapaciteten för CO 2 sätts till noll hos det karbonatiserade skiktet, dvs. diffusion av koldioxid modelleras som en stegvis stationär process. 8. Diffusionskoefficienten för CO 2 för en speciell betong bör beskrivas som en funktion av hydratationsgrad och fuktnivå. 9. Frigörelse av vatten från karbonatiseringsreaktionen försummas; höjningen av fuktnivån antas vara liten. Fig. 1 Verklig (till vänster) karbonatiseringsprofil, Möller (1994), och motsvarande CO 3 - profil med en karbonatiseringsfront i en traditionell modell (till höger) Med ovanstående antaganden kan en enkel karbonatiseringsmodell härledas från figur 2. Fig. 2 En enkel karbonatiseringsmodell, baserad på antagandena 1-9 Den diffunderande mängden CO 2 beskrivs med Fick s 1:a lag, enligt ekvation (1) J CO2 = D CO2 (RF,α) dc dx = c (1) R CO2 6

där diffusionskoefficienten beror på relativ fuktighet RF och hydratationsgrad i det karbonatiserade skiktet. Koncentrationsskillnaden över det karbonatiserade skiktet, med tjockleken X CO3, är Δc = c-0 = c, dvs koncentrationen av CO 2 i luften. Karbonatiseringsmotståndet hos det karbonatiserade skiktet är R CO2, som ges av R CO2 = x =X dx CO 3 (2) x =0 RF(x),α(x) D CO2 ( ) Mängden CO 2 som behövs för att karbonatisera en m 3 betong är ( ) CO3 a(x) = C CaO C CaO CaO (x) M CO 2 [kg CO 2 /m 3 ] (3) M CaO där C är cementhalten i betongen, CaO/C är bindemedlets CaO-innehåll per kg cement, (CaO) CO3 /CaO är karbonatiseringsgraden och M är molvikten. Erforderlig mängd koldioxid per m 3 betong a(x) anges vara beroende på djupet, eftersom både hydratationsgraden och karbonatiseringsgraden kan variera med djupet. I modellen i figur 2 blir massbalansen för CO 2 vid karbonatiseringsfronten X CO3 enligt ekvation (4) [kg CO 2 /m 2 ] (4) där dt är ett kort tidssteg [s] då karbonatiseringsfronten förflyttar sig ett stycke dx CO3 [m]. Detta kan också skrivas dx CO3 dt = J CO 2 a(x CO3 ) = c R CO2 a(x CO3 ) (5) Efter integration blir karbonatiseringsdjupet x =X X CO3 = CO3 dx CO3 = x =0 t'=t c (6) t'=0 x =X CO 3 dx a(x CO3 (t)) x =0 RF(x),α(x) D CO2 ( ) Problemet med denna modell är att karbonatiseringsdjupet X CO3 finns på båda sidor om likhetstecknet! Ekvationen måste alltså lösas numeriskt eller måste en förenkling göras. Om fuktnivån RF, hydratationsgraden α och mängden a a [CO 2 /m 3 ] antas vara konstanta med djupet blir karbonatiseringsmodellen enkel, se ekvation (7). X CO3 = 2D CO 2 (RF) c a CO2 (RF) t t 0 t n (7) där exponenten n beror på fuktförhållandena och är 0 vid fuktnivåer som är mest relevanta för armeringskorrosion hos konstruktioner som är skyddade mot regn och höga RF-nivåer. 7

Diffusionskoefficienten kan kvantifieras från ekvation (8), baserad på kalibrering mot gamla tyska cement, Wierig (1964) D CO2 = B C ε 4.5 ( 1 ( RF(x) ) 10 ) 5 (8) där C är cementhalten, ε är kapillärporositeten, B är en konstant och parentesen ger fuktnivåberoendet. Kapillärporositeten beräknas kapillärporositeten hos cementpastan ε = vct 0.39α 0.32 + vct (9) Genom ytterligare antaganden kan karbonatiseringsmodellen starkt förenklas genom att kombinera ekvationerna (3) och (8) med ekvation (7) X CO3 = B* ε 4.5 t (10) α där den nya konstanten B * nu inkluderar konstanterna i ekvation (3) och (8) samt konstanten B. Karbonatiseringsgraden har satts lika med hydratationsgraden α, dvs. all hydratiserad CaO antas kunna karbonatiseras. Detta stämmer bra med mätningar som finns, se t ex Möller (1994). Enligt denna modell skulle karbonatiseringsdjupet inte påverkas direkt av cementhalten, som dividerades bort, utan en ändrad cementhalt har en inverkan främst genom kapillärporositeten. Hydratationsgraden har stor betydelse i denna modell, genom att den ingår både i kapillärporositeten och i karbonatiseringsgraden. Härdningen har därför stor betydelse. Modellen enligt ekvation (10) prövas mot täckskiktstabellen, tabell I, se tabell II och figur 3. Tabell II. Beräknade karbonatiseringsdjup med modellen för välhärdade betonger med vct = 0.55 respektive 0.50 om modellen passas till täckskiktskraven vid 100 års exponering 8

Fig. 3 Beräknande karbonatiseringsdjup enligt modellen i ekvation (10) om B * passas mot täckskiktskraven för livslängdsklass L100. Passningen går bra att göra med den aktuella modellen vid 100 års livslängd, det finns ju två parametrar och bara två punkter(!). Att det finns en avvikelse för kortare livslängd beror helt enkelt på att karbonatiseringsmodellen innehåller exponeringstiden upphöjt till 0.5, vilket ger en lutning på ½ i det dubbellogaritmiska diagrammet i figur 3. Värdena i täckskiktstabellen stämmer inte med detta utan har antagligen valts för att vara jämna multiplar av 5 mm. I passningen har en välhärdad betong valts, dvs höga hydratationsgrader på 0.75-0.80 har antagits. Det är vad man kan förvänta sig i sådana betonger om de håller en fuktnivå på över 80-85 % RF. Betong som är torrare än så karbonatiserar fortare och armeringen kan korrodera om den då och då utsätts för högre fuktnivåer, dvs har en exponering som motsvarar exponeringsklasserna XC3 och XC4. I nästa avsnitt görs en bedömning av hur sämre härdning skulle inverka på täckskiktskraven. Inverkan av lägre vct och härdning Om betong med lägre vct väljs borde naturligtvis täckskiktet kunna minskas eftersom kapillärporositeten då minskar, jfr. ekvation (9). Kapillärporositeten påverkas dock också av hydratationsgraden, dvs av härdningen. För stora täckskikt är inverkan av härdning inte så stor genom att härdningen främst påverkar de yttre delarna av täckskiktet. För små täckskikt spelar härdningen större roll genom att en 9

stor del av täckskiktet kan vara sämre härdat. Härdningens inverkan demonstreras i nedanstående två diagram för vct 0.45 respektive 0.40, för några olika hydratationsgrader. Fig. 4. Inverkan av härdning, som hydratationsgrad 0.55-0.70, på karbonatiseringsdjup för betonger med vct 0.45 (upptill) respektive 0.40 (nedtill). 10

Slutsatsen är att det är mycket viktigare att hålla reda på vilken hydratationsgrad man verkligen har då man använder lägre vattencementtal och tunnare täckskikt. Hela effekten av lägre vct kan gå förlorad om man inte uppnår en hydratationsgrad av >0.65 eller >0.60 för vct = 0.45 respektive 0.40. Det krävs alltså större hydratationsgrader än så för att karbonatiseringsdjupet skall kunna minskas. Norling-Mjörnell (1997) redovisar hydratationsgrader för betong med vct 0.40 och olika cement, Slite Std och Degerhamn Anläggningscement. Med membranhärdning anges 0.65-0.70 efter något år. RF har då sjunkit till 85 90 % på grund av självuttorkning, dvs i nivå med eller strax över vad man har utomhus i konstruktioner som skyddas mot regn. I nedre delen av figur 4, för vct 0.40, ger detta karbonatiseringsdjup på 10-15 mm efter 100 år. Inverkan av bindemedel med filler I många moderna cement är Portlandcementet till viss del ersatt med filler eller tillsatsmaterial, t ex flygaska, slagg eller kiselstoft. Tillsats av mer eller mindre inert filler blir, ur karbonatiseringssynpunkt, en ren utspädning. Mängden cement blir mindre, och därmed ekvivalent vct och kapillärporositeten, och mängden karbonatiseringsbar kalk (CaO) blir mindre. Med puzzolaner som delvis ersätter cementet omvandlas en del av kalken till kalciumsilikathydrater, men dessa är också karbonatiseringsbara. Däremot kan kapillärporositeten påverkas och därmed diffusionskoefficienten för koldioxid. Detta har inte studerats i någon större utsträckning och är inte relevant här. Inblandning av filler är däremot aktuellt eftersom det svenska Byggcementet kan innehålla upp till 15-20 % kalkstensfiller. Effekten av detta, om man betraktar det som en ren utspädning, blir dels att mängden cement, och därmed mängd karbonatiseringsbar kalk, minskar och dels att det egentliga vattencementtalet, och därmed kapillärporositeten, ökar. I karbonatiseringsmodellen, ekvation (10), ingår inte cementhalten, som påpekats ovan. Modellen säger att både mängden karbonatiseringsbar kalk och diffusionskoefficienten i ekavtion (8) är linjärt proportionella mot cementmängden, som fanns både i täljare och nämnare. Detta skulle då inte påverka karbonatiseringsdjupet. Däremot inverkar en utspädning av cementet på vattencementtalet och därigenom på kapillärporositeten ε, se ekvation (9). En minskning av cementhalten ger följande förändringar: - högre vattencementtal - högre kapillärporositet, jfr. ekv. (9), - större diffusionskoefficient, jfr. ekv. (8), - större karbonatiseringsdjup, jfr. ekv. (10). Insättning av värden i karbonatiseringsmodellen (10) ger en ökning av karbonatiseringsdjupet enligt figur 5. 11

Fig. 5. Inverkan av fillerinblandning på karbonatiseringsdjup, för olika ursprungliga vct. Effekten av fillerinblandning är mycket stor! Denna effekt måste beaktas, dvs korrigering för typen av bindemedel måste göras då man använder täckskiktsstandarden. Inverkan av ökad koldioxidkoncentration Koldioxidkoncentrationen som använts i modellen ovan motsvarar 0.03 vol-%. Den är högre idag och vi måste räkna med att den blir än högre i framtiden. En koncentration på 0.04 vol-% ökar karbonatiseringsdjupet, om dessa värden används i modellen, med en faktor (4/3), dvs 15 %. Kommentar Täckskiktstjockleken med avseende på karbonatisering skall mätas från betongytan till stålet. Då måste hänsyn tas till förekomsten av eventuella luftblåsor. Dessa har naturligtvis större betydelse ju tunnare täckskiktet är. Till karbonatiseringsdjupet skall en viss tolerans läggas. I täckskiktsstandarden är denna 10 mm. Ovanstående bedömningar grundar sig på de modeller som finns i litteraturen. Dessa är relativt åldersstigna och har ett begränsat underlag och borde naturligtvis uppdateras. Egenskaperna hos nya cement och bindemedel som behövs i modellerna saknas. Tack Tack till prof.em. Göran Fagerlund för konstruktiva diskussioner. 12

Referenser CEB (1997): New Approach to Durability Design, CEB Bulletin No 238, Lausanne Möller, J. (1994) Measurement of carbonation in cement-based materials. Licentiatavhandling P-93:11, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, mars 1994 Nilsson, L.-O. & Rodhe, M. (1997a) Micro-level Design, Sections 4.4.1-4.4.6 of New Approach to Durability Design, CEB Bulletin No 238, Lausanne Nilsson, L.-O. & Rodhe, M. (1997b) The CTH Carbonation Model - A Micro-level Model for Carbonation in a Natural Climate. Appendix 2 av New Approach to Durability Design, CEB Bulletin No 238 Nilsson, L.-O. (2004): Livslängden hos nya årstabron. Inverkan av härdningen, täckskiktstjockleken samt om salt påförs. Verifiering och deklaration av den utförda brons livslängd. Internrapport 2004-3, Swetec, Markaryd Norling-Mjörnell, K. (1997): Moisture conditions in high performance concrete. Doktorsavhandling P-96:6, inst f byggnadsmaterial, Chalmers tekniska högskola, december 1997. Wierig, H.-J. (1984). Long-time studies on the carbonation under normal outdoor exposure. Proceedings of RILEM Seminar on the Durability of Concrete Structures Under Normal Outdoor Exposure, Hannover March 1984. 13