GNU/Linux
Windows, vs Mac, vs Linux
Windows, vs Mac, vs Linux
Att komma igång med en ny dator..
Några Fördelar/Nackdelar med GNU/Linux Fördelar: Hög säkerhet (I princip inga virus, säker installation av program) Tidseffektivt (inget krångel, bara kör) Tillgång till de flesta program, helt gratis, direkt från systemet utan att behöva googla. Extremt konfigurerbar (alla delar I systemet kan göras om, eller bytas ut). Fri och öppen källkod, med fria licenser (ingen reklam eller adware) De flesta problem går att lösa, men det blir ofta väldigt tekniskt. Nackdelar Fungerar på det mesta, men inte allt! (ofta problem med drivrutiner) Dåligt med drivrutiner till en del typer av extern hårdvara (printers, bankid, etc). Få stora kommersiella program stödjer Linux (MS Office, Photoshop, etc). Svårt att köpa en dator med Linux förinstallerat. De flesta problem går att lösa, men det blir ofta väldigt tekniskt.
Vad är ett operativsystem (OS)? User Application Operating System Hardware Användaren Program (GNU) kernel (Linux) PC (hårdvara)
Linux, en enkel beskrivning Firefox, Gimp, VLC, etc... Linux Hårdvara
Linux, en mindre enkel beskrivning
Installation
PC (Hårdvara) Operativsystemet installeras normalt på hårddisken, tillsammans med alla program.
...men, man kan installera ett operativsystem på alla typer av dataförvaringsenheter - USB minnen, SD kort, CD/DVD skivor, hårddiskar.
Installationsprocedur Skapa en installerare (CD/USB/HD/SD/Network). Starta datorn och ta fram BIOS inställningar, eller BIOS startmeny genom att trycka på rätt knapp (F1-F12, Del, Esc). I BIOS inställningar, eller I BIOS startmeny, välj att starta från installationsmediet. Installationen startar. Följ instruktionerna.
Vad händer när man startar Windows?
Vad händer när man startar Linux?
Partitionering I Windows
Partionering I Ubuntu/Linux
Linux Historia
Programmerbara Maskiner
UNIX (1969) och C Alla moderna operativsystem är skrivna i programmeringsspråket C (1973) UNIX (1969) är alla moderna operativsystems moder Ken Thompson (1943-) och Dennis Richie (1941-2011), samt andra, skapade UNIX när de arbetade för AT&T, Bells Labs, mellan 19691973. Dennis Richie skapade C, baserat på Ken Thompsons B.
Programmeringspråk baserade på C
Operativsystem baserade på UNIX Unics 1969 1971 to 1973 UnixTSS 1 to 4 1974 to 1975 UnixTSS 5 to 6 1969 Open Source PWB/Unix Mixed/Shared Source 1971 to 1973 Closed Source 1974 to 1975 1978 BSD 1.0 to 2.0 1979 1978 UnixTSS 7 1979 Unix 32v 1980 1980 BSD 3.0 to 4.1 1981 Xenix 1.0 to 2.3 1982 BSD 4.2 1983 UnixTSS 8 1985 BSD 4.3 1986 1987 UnixTSS (Time Sharing System) 9 to 10 1988 1989 Sun OS 1.2 to 3.0 1991 NEXTSTEP/ OPENSTEP 1.0 to 4.0 1992 FreeBSD 1.0 to 2.2.x 1994 1995 1997 System V R1 to R2 1983 1984 1985 System V R3 HP/UX 1.0 to 1.2 SCO Xenix V386 HP/UX 2.0 to 3.0 System V R4 2000 Linux 2.0 to 2.6.x HP/UX 6 to 11 NetBSD 0.8 to 1.0 NetBSD 1.1 to 1.2 SCO Unix 3.2.4 OpenBSD 1.0 to 2.2 AIX 3.x to 7.1 1994 1995 Solaris 2.1 to 10 1996 1997 Mac OS X 10.0 to 10.7.x (Darwin) 2005 Minix 3.x Linux 3.x 1998 Unixware 7.x 1999 OpenBSD 2.3 to 5.0 FreeBSD 3.3 to 8.2 1992 1993 Unixware 1.x to 2.x OpenServer 5.0 to 5.04 OpenServer 5.0.5 to 5.0.7 Mac OS X Server 2001 to 2004 1988 1991 NetBSD 1.3 Minix 2.x 1987 1989 Sun OS 4 BSD 4.4 to 4.4 lite2 1986 1990 FreeBSD 3.0 to 3.2 1998 2011 SCO Xenix W286 SCO Xenix W386 1996 2006 to 2010 AIX 1.0 BSD 4.3 Tahoe 386BSD Linux 0.95 to 1.2.x 1993 1982 BSD NET/2 Linux 0.0.1 Minix 1.x 1999 SCO Xenix BSD 4.3 Reno 1990 1981 Xenix 3.0 Sun OS 1 to 1.1 1984 System III 2000 NetBSD 1.3 to 5.x HP/UX 11i to 11i v3 OpenServer 6.0 OpenSolaris 2008.05 to 2009. 2001 to 2004 2005 2006 to 2010 2011
GNU (1983) och GPL GNU (1983) är ett Fritt alternativ till UNIX GNU Innehåller alla de viktiga komponenter för ett operativsystem utom kerneln (HURD är ännu under utveckling) GNU överses av FSF (Free Software Foundation), skapad 1985 GPL (General Public License) skapades 1989 för att göra koden kopierbar, återsäljbar men med villkoret att koden måste alltid finnas öppen för användare och utvecklare så att de kan modifiera den och redistributera den. Richard Stallman (1953) Grundare av GNU och GPL (i rollen som ignucius)
Linux (1991) Hello everybody out there using minix I'm doing a (free) operating system (just a hobby, won't be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I'd like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things). I've currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I'll get something practical within a few months, and I'd like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won't promise I'll implement them :-) Linus (torvalds@kruuna.helsinki.fi) PS. Yes it's free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that's all I have :-(. Linus Torvalds
Linux 1991 Linus skriver ett eget OS bl.a. För att det fanns för dåliga alternativ för i386 (freax) 1992 Linux licenseras med GPL och Ca 100 frivilliga programmerare arbetar redan med koden 1993: Debian grundas (frivilligorganisation och en s.k. Linux distribution) 1994: Företaget Red Hat och Novell gör sina första linuxdistributioner 1995 Apache Web Server släpps och blir tillsammans med Linux den mest kostnadseffektiva lösningen för många företag. 1996: Version 2 av Linux stödjer nu många processorer samtidigt och blir attraktiv för företag och marknaden för superdatorer 1998 Företag som IBM, Compaq och Oracle annonserar sitt stöd och börjar att medutveckla Linux kerneln 2004 Canonical skapar Ubuntu, baserad på Debian 2008 Android telefonen börjar säljas 2012 Valve testar sin spelmotor på Linux med opengl och rapporterar en 30% ökning i prestanda jämfört med Windows och DirectX 2013 Valve annonserar planer på att producera spelkonsol baserad på Linux. Beta klient släpps för Ubuntu. Ubuntu Mobile annonseras 2015 Ubuntu Phone släpps. Valve Annonserar Livingroom PC (baserat på Debian Linux) I Mars samma år.
Vilka skriver Linux kod idag?
Linux är mångsidigt Linux är det enda operativsystem i världen som kan installeras på allt från en router till en superdator. X86 (32 bit PC), amd64 (64 bit PC), PowerPC (ibook), SPARC, ARM (mobiltelefoner bl.a.), m.m Linux är det OS som stödjer flest hårdvara I världen (dock mindre på desktop tillbehör inom vissa områden) RaspberryPI Arm baserad dator för runt 400kr. (Klarar spela HD film) Google datacenter - serverhall
Servermarknaden Google, Facebook och Amazon körs på Linux Linux står för över 60% av världens servrar
Superdatormarknaden Sedan Linux 2.0 kom ut har den stadigt tagit över i stort sett hela superdatormarknaden.
Smartphonemarknaden
PC marknaden
Det två största GNU/Linux distributionerna för PC: Frivilligorganisation med över 1000 utvecklare. Debian finns för kernlarna Linux, Open BSD och HURD och dessutom finns Linux för flera typer av processorarkitekturer. En av de äldsta företagen som helt baserar sin verksamhet kring sitt operativsystem Red Hat Enterprise Linux (RHEL), som enbart stödjer Linux.
Distron baserade på Debian (RPM) Ubuntu (Skapat I ett samarbete mellan Företaget Canonical och frivilliga) Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Gnome, Ubuntu Studio (officiella varianter av Ubuntu) Linux Mint (Baserat på Ubuntu) SteamOS (Utvecklat av Valve, börjar säljas I spelkonsoler 2015) Kali Linux (Hacker OS, tidigare kallat BackTrack Linux) Puppy Linux (minimalt och blixtsnabbt live system) Rasbian (anpassat för Raspberry PI) Open ELEC (media-system för Raspberry PI, baserat på Debian) Distron Baserade på Red Hat (RPM): Fedora (Red Hats version på Ubuntu) CentOS (frivilligutvecklad kopia på Red Hat)00 Andra stora distributioner: OpenSUSE / SUSE Enterprise (RPM, liksom Red Hat) Arch Linux (Inga versioner, rullande uppdateringar) Gentoo (liksom Arch, passande för den kontrolltokiga) Elementary (vackert, liknar OS X) Linux From Scratch (bygg ditt eget OS från grunden)
Linux distributioner
Typiska GNU/Linux program